Ombalansering i RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen

Ombalansera för att behålla konstant risk och sälja dyrt samt köpa billigt

Midsommar är ett bra tillfälle att balansera om sina placeringar för att hålla risken konstant i sin portfölj. Genom att återgå till den ursprungliga fördelningen mellan sina tillgångar säljer man dyrt och köper billigt.

Det finns en nyare version av den här artikeln här:

Jag brukar säga att man ska maximalt lägga fyra timmar per år på sin automatiska pengamaskin, majoriteten av den här tiden går åt att en till två gånger per år balansera om. För att komma ihåg det brukar jag försöka balansera om portföljerna vid midsommar och vid nyår.

I korthet handlar ombalansering om att köpa och sälja olika delar i portföljen för att återställa den ursprungliga balansen mellan de olika tillgångsslagen i portföljen. Man kan även använda ombalansering för att ändra till en ny balans om t.ex. ens risknivå har ändrats eller man har ändrat sin strategi.

Exempel på ombalansering

Om jag tar följande teoretiska exempel så brukar jag i nybörjartportföljen prata om att man ska ha lika mycket ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 33 år gammal ska således ha 33 % ränte- och obligationsfonder och 67 % aktieindexfonder. Låt oss säga att fördelningen i början av januari var perfekt 33 / 67.

Typ av tillgång Andel (%) Andel (kr)
Aktieindexfonder  67 % 6 700 kr
Ränte- och obligationsfonder 33 % 3 300 kr
Summa 100 % 10 000 kr

Sedan har det nu gått ett halvår och låt oss säga att börsen är ca 10 % upp och obligationsfonderna är 2 % upp. Det betyder att värdet nu har ökat så att det ser ut som följer.

Typ av tillgång Innan ökning Efter ökning Andel efter ökning
Aktieindexfonder 6 700 kr 7 370 kr 68.65 %
Ränte- och obligationsfonder 3 300 kr 3 366 kr 31.35 %
Summa 10 000 kr 10 736 kr 100 %

Det visar att ökningen har gjort att andelen aktieindexfonder har ökat på bekostnad av ränte- och obligationsfonderna. I det här fallet behöver man alltså sälja av aktieindexfonderna och köpa fler ränte- och obligationsfonder.

För att återgå till den ursprungliga fördelningen på 33 % / 67 % så behöver vi således:

  • Sälja av aktieindexfonder för 176,88 kr (=67 % * 10 736 – 7 370).
  • Köpa ränte- och obligationsfonder för 176,88 kr (=33 % * 10 736 – 3 366).

För att räkna ut summan efter ombalanseringen behöver jag alltså räkna den ursprungliga fördelningen (33 %/ 67 %) på det nya marknadsvärdet (10 736 kr).

Ombalansering i nybörjarportföljen

Om jag börjar med nybörjarportföljen så bygger den på teorin bakom den klassiska 60 % / 40 %-portföljen där man har 60 % aktierelaterade tillgångar och 40 % ränte- och obligationsfonder. I min publika portfölj på Shareville ser det innan ombalanseringen ut som följer. Först de aktierelaterade tillgångarna:

Aktieindexfonder Andel av totalen
AMF Aktiefond Europa 7.20 %
DNB Global Indeks 7.78 %
Danske Invest Global Index 7.83 %
Nordnet Superfonden Danmark 3.38 %
Nordnet Superfonden Sverige 7.03 %
Nordnet Superfondet Norge 2.30 %
Nordnet Superrahasto Suomi 2.27 %
SPP Aktiefond USA 7.74 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 8.13 %
Swedbank Robur Access Asien 7.40 %
Summa 61.08 %

Sedan ränte- och obligationsfonderna

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
AMF Räntefond Lång 7.91 %
Catella Avkastning 8.00 %
SPP Obligationsfond 7.89 %
Spiltan Räntefond Sverige 7.19 %
Ålandsbanken Cash Manager B 7.91 %
Summa 38.91 %

Det ger en fördelning som är ungefär 61 % / 39 %, vilket är ju ganska likt ursprungsfördelningen på 60 % / 40 %. Vilket innebär att en ombalansering i det här fallet innebär att sälja av 1 % av de aktierelaterade tillgångarna och köpa ränte- och obligationsfonder.

Jag tror att jag i dagsläget inte kommer att göra en ombalansering i nybörjarportföljen.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av nybörjarportföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde och din ålder (mängden ränte- och obligationsfonder i ursprungsfördelningen)
  3. Fyll i värdet på alla dina aktie-relaterade indexfonder i de blå fälten under steg 2
  4. Fyll i värdet på alla dina ränte- och obligationsfonder i de blå fälten under steg 3
  5. I steg 4 ges nu hur mycket du behöver göra för att ombalansera

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen

Ombalanseringen i RikaTillsammans-portföljen fungerar på exakt samma sätt, men den är lite mer komplex då den består av fyra tillgångsslag och inte bara två som i föregående exempel. RikaTillsammans-portföljen består av aktieindexfonder, långa obligationsfonder, kontanter och korta räntefonder samt guld och silver. I min publika Shareville-portfölj ser det ut som följer:

1. Tillväxt – aktie(index)fonder

Ser ut enligt följer innan ombalanseringen:

Aktieindexfonder Andel av totalen
AMF Aktiefond Europa 3.49 %
DNB Global Indeks 4.88 %
Nordnet Superfonden Danmark 1.47 %
Nordnet Superfonden Sverige 3.26 %
Nordnet Superfondet Norge 0.96 %
Nordnet Superrahasto Suomi 1.36 %
SPP Aktiefond USA 3.73 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 4.63 %
Swedbank Robur Access Asien 3.67 %
Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ 2.60 %
Summa 30.03 %

Det som man direkt kan se är ju att den här delen har ökat ganska mycket sedan nyår då andelen låg på 25 %. Jag har denna portföljen hos Nordnet och använder då deras Superfonder då de har 0 % i avgift. Om du kör din portfölj hos Avanza så byter du helt enkelt ut de fyra fonderna mot Avanza Zero.

2. Inflation – guld, silver och andra råvaror

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
iShares Silver Trust 6.87 %
SPDR Gold Trust 13.31 %
RBS Rogers Enhanced Commodity ETN 3.08 %
Summa 23.26 %

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen förutom att jag normalt sett inte är särskilt förtjust i ”pappersguld” som ovan. Jag har skrivit mer om det i separata artiklar, se nederst. Jag brukar föredra att handla det i fysisk form antingen från Liberty Silver (mynt och tackor) (annonslänk) eller från BullionVault (annonslänk) där man köper allokerat guld och silver.

3. Deflation – långa obligationsfonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
AMF Räntefond lång 6.30 %
SPP Obligationsfond 6.50 %
Vanguard Total Bond Market ETF 3.61 %
Vanguard Total International Bond ETF 3.92 %
Summa 20.32 %

Den här delen är den som jag är mest missnöjd med, då det egentligen inte är tillräckligt långa fonder och dessutom handlas Vanguard-fonderna i USD vilket introducerar en valutarisk.

Utan en lång motivering, den kommer i en artikel senare, så kommer jag sannolikt att byta till en portfölj av följande fonder istället:

  • db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
  • iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Europeiska obligationer
  • iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
  • iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
  • BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
  • iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

Anledningen är att de fonderna som jag har valt hittills inte är tillräckligt långa enligt de experter som jag har pratat med. Jag har hittills bara kollat att dessa går att köpa via Nordnet och avvaktar svar från Avanza.

4. Recession – kontanter och korta räntefonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
Kontanter 13.48 %
Catella Avkastning 4.41 %
Spiltan Räntefond Sverige 4.45 %
Ålandsbanken Cash Manager B 4.04 %
Summa 26.38 %

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen.

Sammanställning RikaTillsammans-portföljen

Sammanfattar jag de fyra olika delarna innan ombalanseringen så ser det ut som följer:

Tillgångsslag Andel av totalen
Tillväxt – Aktier och fonder 30.0 %
Inflation – Guld och silver 23.3 %
Deflation – Långa obligationer 20.3 %
Recession – Kontanter 26.4 %
Summa 100.0 %

Om man ska följa teorin för RikaTillsammans-portföljen så behöver man egentligen inte ombalansera då inget av tillgångsslagen har fallit utanför gränsen 25 ± 10 %.

Om man nu skulle vilja göra en ombalansering då skulle den ske enligt följande:

Tillgångsslag Andel av totalen Förändring Ny fördelning
Tillväxt – Aktier och fonder 30.0 % – 5.0 % 25 %
Inflation – Guld och silver 23.3 % + 1.7 % 25 %
Deflation – Långa obligationer 20.3 % + 4.7 % 25 %
Recession – Kontanter 26.4 % – 1.4 % 25 %
Summa 100.0 % 0 % 100 %

Jag kommer i det här läget faktiskt att välja att göra en ombalansering i portföljen, mest på grund av att försöka få rätt på de långa obligationerna.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av RikaTillsammans-portföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde
  3. Fyll i värden i flik 1 – Tillväxt
  4. Fyll i värden i flik 2 – Inflation
  5. Fyll i värden i flik 3 – Deflation
  6. Fyll i värden i flik 4 – Recession
  7. Gå tillbaka till fliken ”Översikt”

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Slutdiskussion

I båda fallen ovan är det egentligen inte nödvändigt med en ombalansering eftersom rörelserna inte har varit så stora de senaste 6 månaderna, de senaste veckans börsfall till trots. Nybörjartportföljen avviker mindre än 1 procent från sin ursprungsfördelning och inget av tillgångsslagen i RikaTillsammans-portföljen har fallit under 15 % eller ökat över 35 %.

Jag kommer inte att göra någon ombalansering i nybörjarportföljen men jag kommer balansera om RikaTillsammans-portföljen i alla fall, mest för att ändra fonderna i deflationsdelen. I det här läget kommer jag inte ta hänsyn till valutasäkring utan mer eller mindre byta fonderna rakt upp ner till de europeiska och amerikanska (jag skippar de kanadensiska).

En annan sak som man skulle kunna göra är att balansera om inom tillgångsslaget, men jag anser det vara överkurs och inget som behövs i dagsläget.

Relaterade artiklar

Externa länkar

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

85 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan,

    Total meganybörjare här. Ursprungen från familj där aktie/fondspar, bostadsrätter och pengar i största allmänhet ses som något för dem rika, inget vi pysslar med.

    Hur gör man för att balansera en fondportfölj när man har månadsinsättningar? Säg att jag inte har någon större summa att starta min globala barnportfölj med, men jag vill doppa tårna i vattnet och lägga det jag kan.

    1. Skaffar Avanza, ett ISK.
    2. Köper 900kr Länsförsäkringar Global Indexnära och 100kr Spiltan Räntefond Sverige
    3. Lägga upp ett månadssparande.

    Detta är då starten till mitt första egna privata pensionssparande. Men min förvirring börjar när jag ska lägga upp ett månadssparande (avvaktar då jag är i processen att byta bank). Hur gör jag för att behålla ration 90/10 mellan de två fonderna? Lägga 900kr, respektive 100kr varje månad skulle fungera, men då snackar vi 1000 kr till pensionsspar per månad vilket vore kanon om det gick att avvara samtidigt som en vill försöka fylla upp de två första hinkarna, starta spar till kommande barn och annat som behövs avvaras till. Råris och kikärtor är inte superkul att käka dag in dag ut bara för att få upp ett sparkapital som är värt namnet.

    Kan vara så att jag missförstått minsta köpgräns som i dessa två fonder är 100kr. Kan jag efter 100 kr köpta sätta en månadsinsättning på 90kr/10kr, 200kr/20kr till respektive fond? Vad missar jag här egentligen.

    Jag och min sambo försöker studera oss fram till ett liv bortom ekorrhjulet, lön kommer in, lön åker ut. Lite mer säkerhet vore en grav lättnad. Tackar vänligast för ert arbete med rikatillsammans.se! Oerhörd resurs :)

    Gravatar för användaren
    Robin
    1. Hej Robin! När minsta köp är 100 kr så är det insättning varje gång. Om man inte kan avvara 1000 kronor varje månad för denna fördelning kan man göra, som jag vet att många gör, att man varierar mellan olika månader. T.ex. att ena månaden lägger man in en del i räntefonden, nästa månad bara i Globalfonder och håller balansen där :)

      Gravatar för användaren
      Elin Agorelius
  2. Hej Jan!
    Nu är de dags att komma igång med mitt riktiga sparande. Har aktiehandlat mest på skoj nu i några år men känner att riskerna ökar och förlusterna är inte långt borta. Så RikaTillsammans-portföljen är nått som känns som en bra idé då jag inte vill lägga massa tid mer än i början och ett par gånger om året.

    Har läst de mesta du skrivit om den och tycker de låter vettigt. Hittade en specificerad lista över placeringar förut men nu hittar jag den inte. Och är den de ”senaste” uppdateringen eller har du gjort ombalancering nu efter årsskiftet?

    Är kund hos Avanza så det är där jag kommer bygga min portfölj.

    Gravatar för användaren
    Jacob
  3. Jag har rotat en del i vilka fonder man på ett enkelt och billigt sätt kan simulera Harry Brownes permanentportfölj med och det närmaste jag kommit fram till är följande:

    GULD 25 %
    Pacific Precious A (0,5% i avgift)

    Det närmaste jag har sett när det gäller vanliga fonder. Den har inte funnits så länge men följer guldpriset hyfsat. BGF World gold fund verkar också följa guldpriset fast med rejäl hävstång och mycket högre avgift än denna fond.

    AKTIER 25%
    Länsförsäkringar Global Indexnära
    AVANZA ZERO

    LÅNGA STATSOBLIGATIONER 25 %
    Sparinvest SICAV Long Danish Bds EUR R (0,5% i avgift)

    Poängen med långa statsobligationer är dess höga volatilitet i räntesänknings och kristider. Det verkar vara väldigt svårt att hitta en ”vanlig” månadsspar-fond med sådana egenskaper. Dessutom innehåller nästa alla svenska ”långa” räntefonder en hel del företagsobligationer och bostadsobligationer. Dessa kvalificerar egentligen inte in under begreppet långa statsobligationer.
    Permanentportföljen är byggd utifrån att denna del ska kunna hålla emot i kristider med hjälp av sin volatilitet.
    Denna danska fond är inte heller en riktig statsobligationsfond men verkar göra jobbet bättre än de flesta andra vad jag kan se. Den går dessutom utmärkt att månadsspara i.

    KONTANTER 25%
    Spiltan Räntefond Sverige (0,1% i avgift)

    Alternativ 2
    Eftersom statsobligationsdelen är väldigt svår att uppnå i ett vanligt och enkelt månadssparande bör kunna trixa till det lite genom att slå ihop kontant och obligationsdelen till en 50%-del. En rimlig proximation skulle kunna se ut ungefär så här:

    GULD 25 %
    Pacific Precious A (0,5% i avgift)
    AKTIER 25%
    Länsförsäkringar Global Indexnära

    KONTANTER+Obligation 50%
    AMF Räntefond Lång

    Eftersom AMF Lång egentligen är en fond med medellånga räntor borde den kunna utgöra ett rimligt subtitut för både kontantdelen (med väldigt korta räntor) och långräntedelen.
    Analyser på portfolio visualizer visar att denna portfölj beter sig nästan identiskt som orginalet med en 50% ”Intermediate treasury” istället för 25 long term och 25 cash.

    Gravatar för användaren
    Johan
  4. Hej!
    Hur bör man tänka när man vill byta ut en fond helt i sitt långsiktiga sparande, t.ex. om jag vill sälja av allt i fond A och köpa motsvarande belopp i fond B istället.

    – Bör man sälja/köpa allt på en gång?
    – Bör man sprida ut försäljningen/inköpen på t.ex. 12 tillfällen över ett år?
    – Eller bör man i största mån undvika att byta ut en fond, och istället satsa på fond B enbart för nya insättningar?

    Gissar att det finns två olika fall:
    1. Om fond A och fond B verkar inom samma marknad/branch (jag kanske har hittat en fond med lägre avgifter som presterar bättre)
    2. Om fond A och fond B verkar inom två helt olika marknader/brancher (jag kanske inte längre tror på sydamerika långsiktigt utan vill istället rikta in mig mot indien och vietnamn).

    Gravatar för användaren
    Tobias
  5. Hej!
    Jag sitter och räknar på en långsiktig ekonomisk sparplan enligt din Rikatillsammansportfölj och försöker förutspå totala förmögenhetsökningar osv i mitt liv. Med fokus på din portfölj så undrar jag vad du tror den genomsnittliga årsavkastningen i netto efter isk skatt och avgifter kommer vara över de kommande 30 åren förutsatt att du håller portföljens driftkostnader någorlunda jämn.

    Hoppas jag var tydlig nog / André

    Gravatar för användaren
    André
  6. Hej Jan!

    Satt och funderade på en sak här på fredagseftermiddagen. Jag har kommit igång med mitt sparande tack vare din blogg & YNAB (Kan förövrigt starkt rekommenderas!) och jag gör detta på en månadsbasis. Jag har ett beräkningsark som distruberar hela mitt saldo varje månad baserat på en förvald distribution av aktiefonder & långa rändefonder i kombination med min ålder. Det jag gör är alltså att ombalansera varje månad i mitt sparande. Hur ställer sig en sådan taktik emot att automatiskt spara och ombalansera med lägre frekvens? Jag har för lite erfarenhet & kunskap för att avgöra det och hoppas att du har lite insikt att bjuda på.

    Tack för en fantastisk blogg!

    mvh Swedish_Doctor

    Gravatar för användaren
    Swedish_Doctor
  7. Hej Jan,

    Tack för en riktigt bra och hjälpsam blog!

    Jag håller helt och hållet med om att ombalansering kan vara bra för att återställa en riskbalans i en portfölj.

    En sak som gör mig fundersam är dock att du hävdar att ombalancering skulle leda till högre avkastning. Du hänvisar till att man ”köper lågt och säljer högt”, men samtidigt är det ungefär samma sak som att försöka time:a marknaden, vilket har visat sig vara mycket svårt. Sannolikheten är lika stor att du har köpt på dig tillgångar som fortsatt är på väg ner, som att du har köpt på dig tillgångar som kommer att vända upp den närmsta tiden, så vitt jag kan förstå. Jag har försökt att läsa på en hel del om det här och gjort egna kalkyler, men kan inte komma fram till att ombalansering skulle leda till någon högre förväntad avkastning över tid.

    Har du någon annan information eller referens till att ombalansering skulle leda till högre avkastning som jag missar? Vore i så fall mycket tacksam för den informationen eftersom jag har lagt en hel det tid på att försöka förstå det här.

    Mvh Johan

    Gravatar för användaren
    Johan
    1. Tack för svar! Har du möjlighet att länka till den studien? Hade gärna läst!

      Gravatar för användaren
      Johan
  8. Om man har en liten fondportfölj (typ 4st indexfonder) kan man inte då justera insättningarna proportionellt mot kursutvecklingen en par gånger per år istället för att sälja? Då slipper man ju ev courtage.
    Eller är jag ute och cyklar nu?
    Hur skulle ett sådant räknestycke se ut?

    Gravatar för användaren
    Nils
      1. När man säljer så blir det skatt på vinsten = mindre kapital att återinvestera.
        Är det inte bättre att vara proaktiv?

        0
        Gravatar för användaren
        Nils
  9. Hur värderar/ombalanserar du ditt fysiska guld/silver i bankfacket?

    Gravatar för användaren
    Fredrik
  10. Har en fråga, så du har investerat 10 000 kr på nybörjarportföljen. Min fråga är, vad kommer du tjäna ihop inom 5 år, 10 år och 20 år, på ett ungefär?

    Och kan du tänka dig göra en portfölj som inte är beroende till dollarn, eller usa, då något säger mig att dom ligger väldigt illa till om 5-10 år pga deras petrodollar och skyhöga skuld.

    Gravatar för användaren
    Saleh
  11. De två globalfonderna följer väl samma index? Får man ändå riskspridning om man har båda?

    Gravatar för användaren
    Kim
  12. Hej. Varför två olika globalindexfonder? Räcker det inte med en?

    Gravatar för användaren
    Kim
  13. Hej
    Får jag fråga att.
    Bör jag sälja mina
    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF
    Nu när USA börjar höja räntorna?
    EUR kanske ennu sänker, så skall jag vänta till lite senare.
    Vi vet alla att räntorna kommer att stiga i framtiden också här ui europa.
    Tack för svar.
    Mvh Jamp

    Gravatar för användaren
    Jamp
  14. Ombalansering bygger på att en börs som gått ner kommer sedan gå upp och börs som gått upp kommer sedan gå ner. Men så fungerar det väl ändå inte i verkligheten? En börs som gått ner kan ju så klart fortsätta gå ner. Därför bör ombalansering inte fungera i praktiken. Har du någon statistik att tillgå kring detta?

    (Du säger även emot dig själv i detta avseende då du hävdar att aktiv förvaltning inte fungerar i längden. Att köpa billigt och sälja dyrt är väl ändå en typ av aktiv förvaltning?)

    Mvh
    Josef

    Gravatar för användaren
    Josef
  15. Hej Jan,
    En fundering över din portfölj av aktiefonder/ETF.
    1) Hur har du resonerat med hänsyn till vilket individuellt index dom du speglar olika marknader?
    För mej ter det sig att USA har en ganska hög vikt i din portfölj. Likväl som Sverige så har det de senaste 3åren varit en mycket bättre utveckling än ett globalt genomsnitt. Därför så har t ex DNB Global Indeks ca 60% av sitt värde i USA, under samma period så har du SPP Aktiefonder USA och Vanguard High Dividend Yield som även dessa är på denna marknad. Bra fonder till bra pris, men jag har inte sett någon tydlig förklaring till denna överviktning. Om jag förstått ditt resonemang så går det ju ut på att sprida risken med olika tillgångsslag,

    Anledningen till min fundering är att jag själv haft ett antal globala indexfonder, och när jag nu tittat närmare så verkar det ju billigare och en bättre följsamhet till resp index att köpa t ex bara en Vanguard-fond ETF med USA-inriktning med ca 0,05% årsavgift, och en Vanguard VXUS ETF för resten av världen (helt utan USA) (0,14% årsavgift) och välja ca 50% av vardera. Som ”kryddindexfonder” så kan man naturligtvis ha med regionala fonder som du räknat upp.

    Gravatar för användaren
    Stefan Corbett
  16. Hej Jan.
    Är en trogen följare av dig och din nyttiga blogg. Tänkte efter mycket funderande att ny ska jag göra en portfölj efter din.
    Eftersom jag sen flera år är kund hos Avanza upptäckte jag att det blir svårt att göra den hos dom. Nordnets fonder går inte att köpa där. Så¨det innebär att jag måste bli kund hos dom. För enkelheten så är det lättare om man bara har en nätbank.
    /Peter

    Gravatar för användaren
    Peter
  17. Hej Jan!
    Om du skulle starta en RikaTillsammans-portfölj idag, skulle innehavet i de fyra delarna se likadant ut som ovan? Eller finns det bättre alternativ att invester i gällande de fyra delarna?

    Gravatar för användaren
    Johan
  18. Tyvärr måste vissa av de nya ETF:erna i deflationsdelen handlas via mäklare hos Avanza, vilket är oförsvarligt dyrt för oss småsparare.

    Gravatar för användaren
    Matthew
  19. Hej,
    Fick du något svar från Avanza angående de långa obligationsfonderna?
    Med sökfunktionen hittar jag bara TLT, ZFL och XLB. Inte DBXG och IBCL.
    //MH

    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
    iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
    iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
    BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
    iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

    Gravatar för användaren
    MH

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök