Ombalansering i RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen

Ombalansering i RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen

Ombalansera för att behålla konstant risk och sälja dyrt samt köpa billigt

Midsommar är ett bra tillfälle att balansera om sina placeringar för att hålla risken konstant i sin portfölj. Genom att återgå till den ursprungliga fördelningen mellan sina tillgångar säljer man dyrt och köper billigt.

Det finns en nyare version av den här artikeln här:

Jag brukar säga att man ska maximalt lägga fyra timmar per år på sin automatiska pengamaskin, majoriteten av den här tiden går åt att en till två gånger per år balansera om. För att komma ihåg det brukar jag försöka balansera om portföljerna vid midsommar och vid nyår.

I korthet handlar ombalansering om att köpa och sälja olika delar i portföljen för att återställa den ursprungliga balansen mellan de olika tillgångsslagen i portföljen. Man kan även använda ombalansering för att ändra till en ny balans om t.ex. ens risknivå har ändrats eller man har ändrat sin strategi.

Exempel på ombalansering

Om jag tar följande teoretiska exempel så brukar jag i nybörjartportföljen prata om att man ska ha lika mycket ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 33 år gammal ska således ha 33 % ränte- och obligationsfonder och 67 % aktieindexfonder. Låt oss säga att fördelningen i början av januari var perfekt 33 / 67.

Typ av tillgång Andel (%) Andel (kr)
Aktieindexfonder  67 % 6 700 kr
Ränte- och obligationsfonder 33 % 3 300 kr
Summa 100 % 10 000 kr

Sedan har det nu gått ett halvår och låt oss säga att börsen är ca 10 % upp och obligationsfonderna är 2 % upp. Det betyder att värdet nu har ökat så att det ser ut som följer.

Typ av tillgång Innan ökning Efter ökning Andel efter ökning
Aktieindexfonder 6 700 kr 7 370 kr 68.65 %
Ränte- och obligationsfonder 3 300 kr 3 366 kr 31.35 %
Summa 10 000 kr 10 736 kr 100 %

Det visar att ökningen har gjort att andelen aktieindexfonder har ökat på bekostnad av ränte- och obligationsfonderna. I det här fallet behöver man alltså sälja av aktieindexfonderna och köpa fler ränte- och obligationsfonder.

För att återgå till den ursprungliga fördelningen på 33 % / 67 % så behöver vi således:

  • Sälja av aktieindexfonder för 176,88 kr (=67 % * 10 736 – 7 370).
  • Köpa ränte- och obligationsfonder för 176,88 kr (=33 % * 10 736 – 3 366).

För att räkna ut summan efter ombalanseringen behöver jag alltså räkna den ursprungliga fördelningen (33 %/ 67 %) på det nya marknadsvärdet (10 736 kr).

Ombalansering i nybörjarportföljen

Om jag börjar med nybörjarportföljen så bygger den på teorin bakom den klassiska 60 % / 40 %-portföljen där man har 60 % aktierelaterade tillgångar och 40 % ränte- och obligationsfonder. I min publika portfölj på Shareville ser det innan ombalanseringen ut som följer. Först de aktierelaterade tillgångarna:

Aktieindexfonder Andel av totalen
AMF Aktiefond Europa 7.20 %
DNB Global Indeks 7.78 %
Danske Invest Global Index 7.83 %
Nordnet Superfonden Danmark 3.38 %
Nordnet Superfonden Sverige 7.03 %
Nordnet Superfondet Norge 2.30 %
Nordnet Superrahasto Suomi 2.27 %
SPP Aktiefond USA 7.74 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 8.13 %
Swedbank Robur Access Asien 7.40 %
Summa 61.08 %

Sedan ränte- och obligationsfonderna

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
AMF Räntefond Lång 7.91 %
Catella Avkastning 8.00 %
SPP Obligationsfond 7.89 %
Spiltan Räntefond Sverige 7.19 %
Ålandsbanken Cash Manager B 7.91 %
Summa 38.91 %

Det ger en fördelning som är ungefär 61 % / 39 %, vilket är ju ganska likt ursprungsfördelningen på 60 % / 40 %. Vilket innebär att en ombalansering i det här fallet innebär att sälja av 1 % av de aktierelaterade tillgångarna och köpa ränte- och obligationsfonder.

Jag tror att jag i dagsläget inte kommer att göra en ombalansering i nybörjarportföljen.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av nybörjarportföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde och din ålder (mängden ränte- och obligationsfonder i ursprungsfördelningen)
  3. Fyll i värdet på alla dina aktie-relaterade indexfonder i de blå fälten under steg 2
  4. Fyll i värdet på alla dina ränte- och obligationsfonder i de blå fälten under steg 3
  5. I steg 4 ges nu hur mycket du behöver göra för att ombalansera

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen

Ombalanseringen i RikaTillsammans-portföljen fungerar på exakt samma sätt, men den är lite mer komplex då den består av fyra tillgångsslag och inte bara två som i föregående exempel. RikaTillsammans-portföljen består av aktieindexfonder, långa obligationsfonder, kontanter och korta räntefonder samt guld och silver. I min publika Shareville-portfölj ser det ut som följer:

1. Tillväxt – aktie(index)fonder

Ser ut enligt följer innan ombalanseringen:

Aktieindexfonder Andel av totalen
AMF Aktiefond Europa 3.49 %
DNB Global Indeks 4.88 %
Nordnet Superfonden Danmark 1.47 %
Nordnet Superfonden Sverige 3.26 %
Nordnet Superfondet Norge 0.96 %
Nordnet Superrahasto Suomi 1.36 %
SPP Aktiefond USA 3.73 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 4.63 %
Swedbank Robur Access Asien 3.67 %
Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ 2.60 %
Summa 30.03 %

Det som man direkt kan se är ju att den här delen har ökat ganska mycket sedan nyår då andelen låg på 25 %. Jag har denna portföljen hos Nordnet och använder då deras Superfonder då de har 0 % i avgift. Om du kör din portfölj hos Avanza så byter du helt enkelt ut de fyra fonderna mot Avanza Zero.

2. Inflation – guld, silver och andra råvaror

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
iShares Silver Trust 6.87 %
SPDR Gold Trust 13.31 %
RBS Rogers Enhanced Commodity ETN 3.08 %
Summa 23.26 %

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen förutom att jag normalt sett inte är särskilt förtjust i ”pappersguld” som ovan. Jag har skrivit mer om det i separata artiklar, se nederst. Jag brukar föredra att handla det i fysisk form antingen från Liberty Silver (mynt och tackor) eller från BullionVault där man köper allokerat guld och silver.

3. Deflation – långa obligationsfonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
AMF Räntefond lång 6.30 %
SPP Obligationsfond 6.50 %
Vanguard Total Bond Market ETF 3.61 %
Vanguard Total International Bond ETF 3.92 %
Summa 20.32 %

Den här delen är den som jag är mest missnöjd med, då det egentligen inte är tillräckligt långa fonder och dessutom handlas Vanguard-fonderna i USD vilket introducerar en valutarisk.

Utan en lång motivering, den kommer i en artikel senare, så kommer jag sannolikt att byta till en portfölj av följande fonder istället:

  • db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
  • iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Europeiska obligationer
  • iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
  • iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
  • BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
  • iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

Anledningen är att de fonderna som jag har valt hittills inte är tillräckligt långa enligt de experter som jag har pratat med. Jag har hittills bara kollat att dessa går att köpa via Nordnet och avvaktar svar från Avanza.

4. Recession – kontanter och korta räntefonder

Ser ut som följer innan ombalanseringen:

Ränte- och obligationsfonderna Andel av totalen
Kontanter 13.48 %
Catella Avkastning 4.41 %
Spiltan Räntefond Sverige 4.45 %
Ålandsbanken Cash Manager B 4.04 %
Summa 26.38 %

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här delen.

Sammanställning RikaTillsammans-portföljen

Sammanfattar jag de fyra olika delarna innan ombalanseringen så ser det ut som följer:

Tillgångsslag Andel av totalen
Tillväxt – Aktier och fonder 30.0 %
Inflation – Guld och silver 23.3 %
Deflation – Långa obligationer 20.3 %
Recession – Kontanter 26.4 %
Summa 100.0 %

Om man ska följa teorin för RikaTillsammans-portföljen så behöver man egentligen inte ombalansera då inget av tillgångsslagen har fallit utanför gränsen 25 ± 10 %.

Om man nu skulle vilja göra en ombalansering då skulle den ske enligt följande:

Tillgångsslag Andel av totalen Förändring Ny fördelning
Tillväxt – Aktier och fonder 30.0 % – 5.0 % 25 %
Inflation – Guld och silver 23.3 % + 1.7 % 25 %
Deflation – Långa obligationer 20.3 % + 4.7 % 25 %
Recession – Kontanter 26.4 % – 1.4 % 25 %
Summa 100.0 % 0 % 100 %

Jag kommer i det här läget faktiskt att välja att göra en ombalansering i portföljen, mest på grund av att försöka få rätt på de långa obligationerna.

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av RikaTillsammans-portföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde
  3. Fyll i värden i flik 1 – Tillväxt
  4. Fyll i värden i flik 2 – Inflation
  5. Fyll i värden i flik 3 – Deflation
  6. Fyll i värden i flik 4 – Recession
  7. Gå tillbaka till fliken ”Översikt”

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Slutdiskussion

I båda fallen ovan är det egentligen inte nödvändigt med en ombalansering eftersom rörelserna inte har varit så stora de senaste 6 månaderna, de senaste veckans börsfall till trots. Nybörjartportföljen avviker mindre än 1 procent från sin ursprungsfördelning och inget av tillgångsslagen i RikaTillsammans-portföljen har fallit under 15 % eller ökat över 35 %.

Jag kommer inte att göra någon ombalansering i nybörjarportföljen men jag kommer balansera om RikaTillsammans-portföljen i alla fall, mest för att ändra fonderna i deflationsdelen. I det här läget kommer jag inte ta hänsyn till valutasäkring utan mer eller mindre byta fonderna rakt upp ner till de europeiska och amerikanska (jag skippar de kanadensiska).

En annan sak som man skulle kunna göra är att balansera om inom tillgångsslaget, men jag anser det vara överkurs och inget som behövs i dagsläget.

Relaterade artiklar

Externa länkar

Relaterade etiketter och ämnen

AMF Aktiefond Europa, AMF Räntefond Lång, Bullion Vault, Catella Avkastning, DNB Global Indeks, kontanter, liberty silver, mina investeringar, Nordnet Superfonden Danmark, Nordnet Superfonden Sverige, Nordnet Superfondet Norge, Nordnet Superrahasto Suomi, ombalansering, shareville, silver, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Spiltan Räntefond Sverige, SPP Aktiefond USA, SPP Obligationsfond, Swedbank Robur Indexfond Asien, video

Kommentera

81 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!
    Hur bör man tänka när man vill byta ut en fond helt i sitt långsiktiga sparande, t.ex. om jag vill sälja av allt i fond A och köpa motsvarande belopp i fond B istället.

    – Bör man sälja/köpa allt på en gång?
    – Bör man sprida ut försäljningen/inköpen på t.ex. 12 tillfällen över ett år?
    – Eller bör man i största mån undvika att byta ut en fond, och istället satsa på fond B enbart för nya insättningar?

    Gissar att det finns två olika fall:
    1. Om fond A och fond B verkar inom samma marknad/branch (jag kanske har hittat en fond med lägre avgifter som presterar bättre)
    2. Om fond A och fond B verkar inom två helt olika marknader/brancher (jag kanske inte längre tror på sydamerika långsiktigt utan vill istället rikta in mig mot indien och vietnamn).

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias
  2. Pingback: Fonder och fondsparande – Elin och Linnéa gör en djupdykning i fondsparande – Linnéa Schmidt

  3. Vit pil

    Hej!
    Jag sitter och räknar på en långsiktig ekonomisk sparplan enligt din Rikatillsammansportfölj och försöker förutspå totala förmögenhetsökningar osv i mitt liv. Med fokus på din portfölj så undrar jag vad du tror den genomsnittliga årsavkastningen i netto efter isk skatt och avgifter kommer vara över de kommande 30 åren förutsatt att du håller portföljens driftkostnader någorlunda jämn.

    Hoppas jag var tydlig nog / André

    Gravatar ikon för användaren
    André
  4. Vit pil

    Hej Jan!

    Satt och funderade på en sak här på fredagseftermiddagen. Jag har kommit igång med mitt sparande tack vare din blogg & YNAB (Kan förövrigt starkt rekommenderas!) och jag gör detta på en månadsbasis. Jag har ett beräkningsark som distruberar hela mitt saldo varje månad baserat på en förvald distribution av aktiefonder & långa rändefonder i kombination med min ålder. Det jag gör är alltså att ombalansera varje månad i mitt sparande. Hur ställer sig en sådan taktik emot att automatiskt spara och ombalansera med lägre frekvens? Jag har för lite erfarenhet & kunskap för att avgöra det och hoppas att du har lite insikt att bjuda på.

    Tack för en fantastisk blogg!

    mvh Swedish_Doctor

    Gravatar ikon för användaren
    Swedish_Doctor
    1. Vit pil

      Det går absolut att göra men i de forskningsartiklar som har undersökt det under längre perioder har man inte kommit fram till att det är bättre att ombalansera oftare, utan att det snarare kan påverka avkastningen negativt då det frekventa byten ofta medför högre kostnader.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för en riktigt bra och hjälpsam blog!

    Jag håller helt och hållet med om att ombalansering kan vara bra för att återställa en riskbalans i en portfölj.

    En sak som gör mig fundersam är dock att du hävdar att ombalancering skulle leda till högre avkastning. Du hänvisar till att man ”köper lågt och säljer högt”, men samtidigt är det ungefär samma sak som att försöka time:a marknaden, vilket har visat sig vara mycket svårt. Sannolikheten är lika stor att du har köpt på dig tillgångar som fortsatt är på väg ner, som att du har köpt på dig tillgångar som kommer att vända upp den närmsta tiden, så vitt jag kan förstå. Jag har försökt att läsa på en hel del om det här och gjort egna kalkyler, men kan inte komma fram till att ombalansering skulle leda till någon högre förväntad avkastning över tid.

    Har du någon annan information eller referens till att ombalansering skulle leda till högre avkastning som jag missar? Vore i så fall mycket tacksam för den informationen eftersom jag har lagt en hel det tid på att försöka förstå det här.

    Mvh Johan

    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Det beror på att när du köper på botten så får du ofta en skjuts uppåt. Där har gjorts studier t.ex. på 2000 – 2010 på SP500 där ombalansering gav en högre avkastning än en ren buy-and-hold av just ovanstående anledning. Jag säger inte att det automatiskt leder till en högre avkastning men kan göra.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Om man har en liten fondportfölj (typ 4st indexfonder) kan man inte då justera insättningarna proportionellt mot kursutvecklingen en par gånger per år istället för att sälja? Då slipper man ju ev courtage.
    Eller är jag ute och cyklar nu?
    Hur skulle ett sådant räknestycke se ut?

    Gravatar ikon för användaren
    Nils
    1. Vit pil

      Ja, det kan man teoretiskt göra, men frågan är hur mycket man tjänar på det. Du betalar ingen avgift när du köper eller säljer index-fonderna.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      När man säljer så blir det skatt på vinsten = mindre kapital att återinvestera.
      Är det inte bättre att vara proaktiv?

      Gravatar ikon för användaren
      Nils
  7. Vit pil

    Har en fråga, så du har investerat 10 000 kr på nybörjarportföljen. Min fråga är, vad kommer du tjäna ihop inom 5 år, 10 år och 20 år, på ett ungefär?

    Och kan du tänka dig göra en portfölj som inte är beroende till dollarn, eller usa, då något säger mig att dom ligger väldigt illa till om 5-10 år pga deras petrodollar och skyhöga skuld.

    Gravatar ikon för användaren
    Saleh
  8. Vit pil

    Hej
    Får jag fråga att.
    Bör jag sälja mina
    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF
    Nu när USA börjar höja räntorna?
    EUR kanske ennu sänker, så skall jag vänta till lite senare.
    Vi vet alla att räntorna kommer att stiga i framtiden också här ui europa.
    Tack för svar.
    Mvh Jamp

    Gravatar ikon för användaren
    Jamp
  9. Vit pil

    Ombalansering bygger på att en börs som gått ner kommer sedan gå upp och börs som gått upp kommer sedan gå ner. Men så fungerar det väl ändå inte i verkligheten? En börs som gått ner kan ju så klart fortsätta gå ner. Därför bör ombalansering inte fungera i praktiken. Har du någon statistik att tillgå kring detta?

    (Du säger även emot dig själv i detta avseende då du hävdar att aktiv förvaltning inte fungerar i längden. Att köpa billigt och sälja dyrt är väl ändå en typ av aktiv förvaltning?)

    Mvh
    Josef

    Gravatar ikon för användaren
    Josef
  10. Vit pil

    Hej Jan,
    En fundering över din portfölj av aktiefonder/ETF.
    1) Hur har du resonerat med hänsyn till vilket individuellt index dom du speglar olika marknader?
    För mej ter det sig att USA har en ganska hög vikt i din portfölj. Likväl som Sverige så har det de senaste 3åren varit en mycket bättre utveckling än ett globalt genomsnitt. Därför så har t ex DNB Global Indeks ca 60% av sitt värde i USA, under samma period så har du SPP Aktiefonder USA och Vanguard High Dividend Yield som även dessa är på denna marknad. Bra fonder till bra pris, men jag har inte sett någon tydlig förklaring till denna överviktning. Om jag förstått ditt resonemang så går det ju ut på att sprida risken med olika tillgångsslag,

    Anledningen till min fundering är att jag själv haft ett antal globala indexfonder, och när jag nu tittat närmare så verkar det ju billigare och en bättre följsamhet till resp index att köpa t ex bara en Vanguard-fond ETF med USA-inriktning med ca 0,05% årsavgift, och en Vanguard VXUS ETF för resten av världen (helt utan USA) (0,14% årsavgift) och välja ca 50% av vardera. Som ”kryddindexfonder” så kan man naturligtvis ha med regionala fonder som du räknat upp.

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan Corbett
  11. Vit pil

    Hej Jan.
    Är en trogen följare av dig och din nyttiga blogg. Tänkte efter mycket funderande att ny ska jag göra en portfölj efter din.
    Eftersom jag sen flera år är kund hos Avanza upptäckte jag att det blir svårt att göra den hos dom. Nordnets fonder går inte att köpa där. Så¨det innebär att jag måste bli kund hos dom. För enkelheten så är det lättare om man bara har en nätbank.
    /Peter

    Gravatar ikon för användaren
    Peter
  12. Vit pil

    Hej Jan!
    Om du skulle starta en RikaTillsammans-portfölj idag, skulle innehavet i de fyra delarna se likadant ut som ovan? Eller finns det bättre alternativ att invester i gällande de fyra delarna?

    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  13. Vit pil

    Tyvärr måste vissa av de nya ETF:erna i deflationsdelen handlas via mäklare hos Avanza, vilket är oförsvarligt dyrt för oss småsparare.

    Gravatar ikon för användaren
    Matthew
  14. Vit pil

    Hej,
    Fick du något svar från Avanza angående de långa obligationsfonderna?
    Med sökfunktionen hittar jag bara TLT, ZFL och XLB. Inte DBXG och IBCL.
    //MH

    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) – Europeiska obligationer
    iShares Treasury Long Term Bond ETF (TLT) – Amerikanska obligationer
    iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) – Tyska obligationer
    BMO Long Fed Bond Index ETF (ZFL) – Kanadensiska obligationer
    iShares Core Cdn Long Term Bond Idx ETF (XLB) – Kanadensiska obligationer

    Gravatar ikon för användaren
    MH
  15. Vit pil

    Ombalanseringskalkylen gav följande:
    Aktier och indexfonder_______76%_____92,14%____ -30 701 kr
    Ränte- och obligationsfonder__24%______7,86%____ 30 702 kr

    Jag känner av det hårt i min Avanza och min Asien-fond, de har gått ned en hel del. Tror du fortf på Swedbank Robur Asien? Efter midsommar så var det väl kris i Kina och jag blev rekommenderad att sälja av men höll fast!

    Gravatar ikon för användaren
    Krille
  16. Vit pil

    Hej!

    Som i mitt fall börjar jag vid 28års ålder, vilket då blir en fördelning 28/72. Ska jag låta den se ut så på sikt eller ska jag omfördela till 29/71 när jag fyller 29år?

    Tack på förhand!

    Gravatar ikon för användaren
    Linus
    1. Vit pil

      Tanken är nog att man skall ändra fördelningen allteftersom tiden går. Bakgrunden är att man bör ta mindre risk ju kortare sparhorisont man har, men det finns lite olika upplägg hur man justerar risken (ie ändrar fördelningen) när man åldras.

      Man kan ju t.ex. konstatera att när man nått det stadiet där man lever på avkastningen så ändras inte sparhorisonten på samma sätt som den gjort tidigare. Har man till och med satt pengarna i en stiftelse så är ”sparhorizonten” konstant (då man inte behöver ta hänsyn till att man blir gammal och trillar av pinnen så småningom). Därmed kan man t.ex. komma fram till att man inte bör sänka aktieandelen hela vägen ner till noll.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    2. Vit pil

      Tillägg: Jans upplägg är för övrigt att man ombalanserar endast en eller två gånger per år och det är bara vid dessa tillfällen det är relevant att fråga sig vad fördelningen bör vara – din födelsedag behöver det inte hända något speciellt på (såvida du inte väljer att balansera om just då).

      Vidare kan man tänka sig att man inte håller så hög upplösning (man kanske ändå inte väljer att justera balanseringen ifall det är fel på någon enstaka procent). Man kan t.ex. nöja sig med att köra 30-70-fördelning tills du fyller 33 varpå du övergår till 35-65-fördelning.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  17. Vit pil

    Hej Jan!
    Först och främst, tack för en inspirerande blogg.
    Sålde du alla fonder i deflationsdelen och ersatte dem bara med iShares 20 year treasure bond ETF? Eller kommer det inhandlas fler fonder i den här delen?

    Mvh Jesper

    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
  18. Vit pil

    Jag är inte helt haj på det här med att omfördela genom att köpa och sälja befintliga fonder.
    Hur gör man rent praktiskt?

    Jag fick att jag har 1000 kr för mycket i aktiefonderna som ska omfördelas till räntefonderna. Hur gör jag?
    Ska jag sälja lite i varje aktiefond så att det totalt finns 1000 kr att köpa i räntefonderna, och likadant då köpa lite i varje räntefond för att behålla fördelningen mellan fonderna inbördes?
    Om jag förstår det rätt så gör du INTE fördelning mellan fonderna, så att du har 7% i den fond, 8% i den osv.

    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Precis. Man skulle kunna balansera varje fond, men det är ganska omständigt. Därför brukar jag bara göra som så att jag tar de två fonderna som har mest och säljer av dem och sätter in i dem som har lägst i det andra tillgångsslaget. Man behöver inte göra det för komplicerat. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    Hej!
    Är det klokt att starta rikatillsammans portföljen nu, nu när det är osäkert med grekland?.
    Vad tycker du ? Kan man köra på nu eller vänta tills greklands”krisen” är över? .

    Gravatar ikon för användaren
    christoffer
    1. Vit pil

      Eftersom Rikatillsammans-portföljen bygger på en lång tidshorisont på minst 5-10 år så spelar greklandskrisen ingen större roll påstår jag.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Hej!
    Jag har en fråga hur du balanserar ditt månadssparande i den här portföljen? Säg att du sparar 10 000 varje månad, hur investerar du dessa då varje månad?

    MVH
    Christoffer

    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer
    1. Vit pil

      Det beror lite på summan, men jag brukar inte balansera månadssparandet, utan gör det 1-2 gånger per år på hela portföljen istället.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej igen!
      Ok, men hur lägger du ditt månadssparande i så fall? Allt i aktiefonder varje månad och sedan balanserar det var 6:e månad eller ”klumpinvesterar” var 6:e månad?

      MVH
      Christoffer

      Gravatar ikon för användaren
      Christoffer
    3. Vit pil

      Det JAG gör är att låta månadssparandet gå in på en vanlig depå där jag har korta räntefonder för att vid halvårsskiftet föra över pengar till kapitalförsäkring (för just kapitalförsäkring kan det vara lämpligt att undvika månadssparande direkt – det är inte lika viktigt ifall man kör med ISK).

      Med de nya skattereglerna (fr.o.m 2016) kan det ändå vara lämpligt att låta korta räntorna på en vanlig depå ändå (att Jan kanske fortsätter med att ha korta räntor på sitt ISK beror nog mest isf på att han visar upp portföljen på shareville). I början kommer det bli stort ”rippel” på andelen korta räntefonder, men på sikt kommer ett halvårs insättningar inte utgöra så många procent av portföljen. Vill man kan man ju balansera om kvartalsvis i början om man har investeringssparkonto.

      Jag har för mig att Jans beskrivning ifall du går in på startsidan är att han för över pengarna till ett ”betala-dig-själv”-konto som man sedan för över pengar till dels pengamaskinen, målsparandet och buffertsparandet.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  21. Vit pil

    Hej,

    Jag hade också lite problem med att hitta tillräckligt långa löptiden på obligationerna. Vad tror du om realobligationsfonder? De verkar snitta på ganska långa löptider.

    /Jonas

    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej,

      Till exempel DNB Realräntefond A, som verkar ha löptiden på upp till 25 år. Egentligen alla som dyker upp när man sorterar på Räntefonder, SEK, Ränte-SEK, obligationer, reala verkar ha lite längre löptider. De utges dock för att vara inflationssäkrade, vilket kanske förstör syftet med permanentportföljen?

      Gravatar ikon för användaren
      Jonte
    2. Vit pil

      Realränteobligationer har jag för mig gör sig bäst i stagflationsfasen (dvs tillsammans med kontanter, korta räntor mm).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  22. Vit pil

    Vart skulle du placera in en tillgång likt maskiner som man tänkt sälja, i RikaTillsammans-portföljen? Kan jag lägga in värdet i inflations-tårtbiten eller skulle du tänkt på något annat sätt?

    Gravatar ikon för användaren
    Caroline
    1. Vit pil

      Det är ju jättesvårt att säga något om det då de olika tillgånsslagen beter sig olika i olika ekonomiska klimat, en maskin beter ju sig mer enligt principen om tillgång och efterfrågan. Jag skulle således nog inte placera den någonstans, utan kanske till och med säga att det är en tärande tillgång då den minskar i värde över tid, likt en bil.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det beror som sagt lite på. Är det frågan om maskiner du har i ett eget företag så är det ju företaget som utgör tillgången och då ligger det isf närmast till hands att betrakta företaget som aktier, men å andra sidan rör det sig nog om onoterat och privat bolag (vilket gör att du knappast kan sälja det) och då kanske resultatet går i takt med aktiebörsen precis.

      Sen om företagets vinst är beroende av din egna arbetsinsats så är det inte att betrakta som en passiv inkomstkälla (men kan kanske bli det ifall du anställer och får vinst från de anställdas arbetsinsatser snarare än din egen).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    3. Vit pil

      Tillägg: om det är en tärande tillgång så är dess enda existensberättigande i din ägo om den är till nytta (gäller givetvis tillgångar som ger avkastning också – ger de avkastning så gör de ju nytta). Så om du har en bil du inte använder så sälj den direkt istället (samma sak om du har en grävmaskin, men inte längre något byggföretag) – en sån tillgång kan rimligen bara förväntas tappa i värde.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  23. Vit pil

    Hittar inte dem nya fonderna i Nordnet i månadsspara-funktionen, Går dessa fonder att månadsspara i?

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias
    1. Vit pil

      Det verkar röra sig om ETFer (börshandlade fonder). Visserligen kan man på nordnet månadsspara i börshandlade fonder, men det verkar bara vara ett urval av dessa som är öppna för månadssparande.

      Min lösning på liknande problematik är att man använder vanliga fonder som mellanlagring och köper ETFer (eller aktier eller vad man nu inte kan månadsspara i) när det är dags för ombalansering. Man kan t.ex. välja någon vanlig fond som är någorlunda lik. Det är ju inte så att något högre avgifter eller något kort löptid kommer ruinera din portfölj eftersom du i snitt bara kommer ha några veckors sparpengar i den (när du kommit en bra bit på vägen kommer denna mellanlandning utgöra en försumbar del av din portfölj).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  24. Vit pil

    Återigen, tack för en bra blogg!
    Swedbank uppger att de ska ändra sina indexfonder i höst och slå samman dem med andra fonder. Inriktning ser ut att fortsatt vara indexrelaterad. Såvitt jag kan läsa mig till i info pdf avseende tex. Robur Asien index som du rekommenderar och jag själv har i min ”rika tillsammans” portfölj verkar ändringen inte påverka negativt. Har du någon annan åsikt?
    Med vänlig hälsning Joakim

    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
  25. Vit pil

    Hej Jan!
    Funderar på tidpunkt för omviktning; har du någon särskild teori bakom nyår/midsommar? Finns det anledning att kanske göra detta strax innan den vanliga ”april-stressen” och innan det tar fart igen i början av september?

    Tack!

    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Nej, det är bara för att det är ”enkelt” att komma ihåg att göra det då. Tricket är att inte göra det för ofta, då det kan kosta lite pengar att göra förändringarna.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      En teori (som inte är applicerbart på Jans Sharevilleportföljer) är att man efter årsskiftet kanske inte skall ha korträntefonder i ISK/KF pga skatten höjs (det bör gå att nå samma avkastning som SLR på dessa, men när de beskattas på SLR+0.75% så hamnar man lätt under brytgränsen) – detta innebär att ombalansering betyder att man antingen flytar in pengar i ISK/KF (vilket bör göras efter kvartal-/halvårsskifte) eller flyttar ut (vilket bör göras före kvartal/halvårsskifte).

      Denna teori gör att man bör ombalansera vid halvårsskiftet ifall man har KF. Har man bara vanlig depå och ISK bör man lika gärna kunna göra det vid andra kvartalsskiften (t.ex. mars-apr respektive sept-okt). Har man KF kan det till och med vara lämpligt att låta månadssparandet gå in på vanlig depå i väntan på ombalanserin vid halvårskifte.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  26. Vit pil

    Hej
    Hur ser du på grexit situationen per idag?
    Det ser ju onekligen lite dystert ut.
    I förhållande till portföljerna – vad anser du att man skulle kunna göra för att skydda sig innan det ev brakar på måndag.
    Jag står just i begrepp att göra några köp. Skall man vänta – vad händer då på kontot. Skall man bara köpa korta räntefonder eller köpa cash management på Åland. Indexfonder är väl inget att statsa på just idag, men blir det en kraftig nedgång blir dom billiga efter måndag.
    Kan man hoppas på att investmentbolagen i Spiltan Invest skall kunna hålla emot.
    Spiltan räntefond är kanske något att hålla i handen.
    Om det värsta blir av skall man fortfarande hålla sig balansen eller lägga sig på en annan fördelning tills det värsta är över.
    Med vänlig hälsning
    Bengt Ljungfelt

    Gravatar ikon för användaren
    Bengt Ljungfelt
    1. Vit pil

      Beroende på vad som händer kommer börsen sntingen gå upp eller ner. Står du utanför börsen så är du inte bara skyddad mot eventuell nedgång, du står dessutom utanför möjligheten att ta del av eventuell uppgång.

      Jag tycker inte man skall vara oroad eller agera på ett speciellt sätt pga grekland. Möjligen kan man dra slutsatsen att det kan vara sunt att vara diversifierad i sina investeringar, men det är ju inte bara för att ditt eller datt händer just nu utan för att undvika risken med händelser som slår mot specifika innehav.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  27. Vit pil

    Är antagligen inte tillräckligt vass på mattematiken när det gäller ombalanseringen av portföljen, men hur sjutton gör man egentligen i praktiken för att utföra den inbördes omfördelningen i portföljen om jag till exempel har sju olika fonder som stuckit iväg lite hit och dit i den procentuella fördelningen. Det känns komplicerat att räkna ut exakt hur mycket man skall sälja av från de fonder som ligger över den tänkta procentfördelningen och sedan hur mycket som skall pytsas över till de olika fonder som i olika nivå ligger under den tänkta fördelningen. När det gäller PPM-innehavet så har de ju funktionalitet för detta på hemsidan för fondbyten där man bara helt enkelt skriver in den procentuella fördelning man vill ha och klickar på en knapp, men den funktionen hittar jag inte på vissa andra handelsplatser.

    MVH
    Mikael

    Gravatar ikon för användaren
    Mikael
    1. Vit pil

      Hej Mikael,

      Har du testat min Excel-kalkyl? Jag själv brukar inte ombalansera mellan själva fonderna, utan bara mellan tillgångsslagen.

      Annars är matten så här.

      1. Ta reda på totalsumman.
      2. Bestäm den nya andelen i procent
      3. Multiplicera nya andelen med totalsumman för att få den nya fördelningenTa den nya fördelningen minus den befintliga summan i fonden

      4. Om du får en negativ siffra då ska du sälja för det beloppet, får du en positiv siffra så ska du köpa för det beloppet
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Hej

    Finns inte långa obligationer i Sverige eller måste man alltid gå till ett annat land för att hitta dom? Jag tänker US treasury bonds 30 years – finns inte motsvarande i Sverige?

    Tack för excel-filen :)

    Gravatar ikon för användaren
    Nicklas
  29. Vit pil

    Hej,
    Med 13.48% kontanter, är pengar som bara ligger helt oinvesterade? måste väl finnas något som är bättre än det eller har jag missförstått?

    Tack för en fantastisk blogg!

    Gravatar ikon för användaren
    BPL
  30. Vit pil

    Tack för artikeln!

    Det hade varit väldigt intressant med en kommentar rörande den geografiska spridningen på dessa tillgångar!

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  31. Vit pil

    Hej Jan!
    Jag kan bara instämma med din namne först i denna tråd – stort tack du har väckt ett intresse!!
    Jag skulle vilja att du precicerade hur fördelningen blev i Deflations kvartilen efter ditt byte av ränte och obligationsfonder.
    /Jonas

    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  32. Vit pil

    Jan….kan bara säga tack så mycket för tiden du lägger ner här. Så jäkla kul att du kan få en amatör som mig att börja intressera mig så pass mycket för detta som jag gjort. Med hjälp av dina artiklar, råd och tips känns det ju nästan som att man är ett proffs juh :). Det är mycket med din ärlighet (typ better globeträd och trustbuddy), att du är så pass ärlig även om det som är lite kontroversiellt, som gör att i alla fall jag har börjat lita på dig. Fortsätt vara ärlig och berätta sanningen även om den sticker vissa i ögonen. Det är det som gör bloggen riktigt intressant och det är det som gör att många börjar lita på dig!
    Fall inte för trycket att du inte kan säga vissa saker, skit i hatarna! Kör din grej, keep it real :)

    Gravatar ikon för användaren
    jan
    1. Vit pil

      Känner inte till den, men jag brukar försöka akta mig för för mycket företagsobligationer, jag har heller statsobligationer eftersom de är säkare, om än med lite lägre avkastning.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Hej! Får jag bara fråga vad som hände med den ”nybörjarportfölj” som låg publicerad i början på året? Den som såg ut som följer (med min egen ålder som bas):
    Indexfonder (aktier)  Fördelning
    Avanza Zero 19,00%
    DNB Global Indeks 19,00%
    AMF Aktiefond Europa 9,50%
    SPP Aktiefond USA 9,50%
    Swedbank Robur Indexfond Asien 9,50%
    Spiltan Aktiefond Investmentbolag 9,50%
    Delsumma indexfonder: 76,00%
    Ränte- och obligationsfonder Fördelning 
    Spiltan Räntefond Sverige 12,00%
    SPP Obligationsfond 12,00%
    Delsumma krockkudde: 24,00%

    Är detta upplägg inte längre att rekommendera? Jag ser att du ändrat i det inlägg jag utgick från när jag startade mitt fondsparande i januari http://www.rikatillsammans.se/2014/07/31/en-bra-portfolj-for-nyborjaren-som-vill-bygga-en-pengamaskin/

    Eller handlar det bara om att du inte längre får någon kickback från Avanza?

    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Hej Henrik,

      Nej, det är som du ser i stora drag exakt samma. Skillnaden till att jag kör portföljen via Nordnet är en enda och det är Shareville. Jag får nämligen väldigt mycket frågor av typen ”vad gör du med dina pengar egentligen” och då kan jag hänvisa till Shareville där alla kan se alla transaktioner och all historik.

      Den enda skillnaden är att hos Nordnet så byter jag ut Avanza Zero mot Nordnet Superfonden X.

      Hoppas det var svar på din fråga. : )

      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Hej Jan.
    Du, jag tänkte fråga om det finns någon särskild anledning till att du kör med både Danske Invest Global Index och DNB Global Indeks i nybörjarportföljen? De har väl samma jämförelseindex och i allt väsentligt samma större innehav, måhända viktat lite annorlunda? Eller missar jag någonting?
    Tack för bra artiklar.
    /Per

    Gravatar ikon för användaren
    Per
    1. Vit pil

      Hej Per,

      Det är en ren vanesak, kan man diversifiera så gör jag det. Men du har helt rätt att de är i princip ekvivalenta.

      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Tackar så mycket för denna artikel :)
    Mitt mål just i detta nu läsa alla artiklar som skrivits på denna blogg och lära mig mera
    Försöka hitta en balans mellan att investera /spara och leva
    Betala av bolån inom 3 år
    Fortsätta med pengamaskinen och låta den va i fred förutom vid ombalansering

    Gravatar ikon för användaren
    nybörjaren
  36. Vit pil

    ”Anledningen är att de fonderna som jag har valt hittills inte är tillräckligt långa enligt de experter som jag har pratat med. ”

    Hur långa räntor är det du vill ha och varför? Är det någon speciell sammansättning av löptider som du tittar efter?

    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      Ja… Det är med löptider helst på 30 år, men minst på 20 år. Vad jag har förstått så beter sig långa och korta obligationer lite olika – långa obligationer rör sig mer i samband med ett deflationsscenario än korta. När jag har pratat med proffs på SEB och med författaren Craig Rowland (crawlingroad.com) som har skrivit en hel bok på permanent-portföljen så är risken med korta obligationer (<15 år) att de beter sig mer som i recessions-scenariot.

      Han skriver om det bland annat i FAQ på sin sida. Vad tänker du?

      @Skyking – kan du mejla mig, har en sak jag försökte mejla dig om men fick en studs på din adress.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  37. Vit pil

    Hur hanterar du börsposterna i t.ex. guld? Om jag skulle köpa guld (med krav på börspost om 100) skulle balansen bli rejält skev i portföljen.

    Gravatar ikon för användaren
    jkr
    1. Vit pil

      Nu finns det iofs inte något krav på handelsposter längre, men det är iofs lämpligt att handla i tillräckligt stora poster för att få ner courtaget.

      Detta är en nackdel med aktier och andra börshandlade papper. Man bör helt enkelt ha en tämligen stor portfölj för att kunna ha dessa på ett effektivt sätt. Skall du t.ex. Kunna balansera i intervallet 20-30% så måste ju handelsposten vara högst 10% av portföljen, jag ser gärna att den är mindre än så.

      Innan man har byggt upp någorlunda kapital skulle jag nog rekommendera att skippa guldet. En annat alternativ är att tillåta ganska brett intervall man accepterar så man inte behöver handla så ofta.

      De övriga tillgångsslagen finns det dock vanliga fonder till för den som inte rör sig med så stora belopp (än)

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking