Omöjligt förutsäga avkastning, men möjligt att förutsäga risk
Sök:

Omöjligt förutsäga avkastning, men möjligt att förutsäga risk

RikaTillsammans #96 - Intervju med Henrik Jönsson från BetterWealth AB

Dagens artikel är kombination av en replik på avsnitt #86 ”Bästa fondrobotarna” och en fördjupning i risk och riskmått såsom Value-at-risk (VaR). Tesen är att man inte kan förutsäga avkastning, men att man däremot kan förutsäga risk. Något som varit tillgängligt för professionella investerare och institutioner länge, men blivit tillgängligt för oss småsparare först nu. Artikeln är ett samarbete med Better Wealth AB.

För drygt två månader sedan gjorde jag och Caroline ett avsnitt om ”Bästa fondrobotarna 2019”. När vi hade publicerat artikeln blev vi kontaktade av Better Wealth som tyckte att vi inte riktigt hade gett en rättvis bild av deras fondrobot. En av sakerna jag inte gjort riktigt tydligt var att de tog avstamp i risk snarare än i avkastning. I dagens artikel påpekar Henrik Jönsson t.ex. att risken i min nybörjarportfölj, som har en klassisk fördelning om 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder, varierar över tid trots att fördelningen är statisk. Exempelvis under finanskrisen var risken i portföljen nästan dubbelt så hög som den har varit sedan dess.

Problemet med konceptet risk är dock att det inte är något entydigt. Det finns många olika sätt att definiera och mäta risk. Det vanligaste vi sparare brukar få höra är att risken är låg eller hög, att en portfölj är balanserad, moderat eller aggressiv, att en fond har ett värde på 1-7 på riskskalan, att standardavvikelsen (”volatiliteten”) från medelvärdet är X procent eller något annan kombination.

I dagens avsnitt pratar vi mycket om riskmåttet Value-at-risk som berättar hur mycket av portföljens värde vi riskerar med 95 % sannolikhet vid ett givet tillfälle. Jag tog upp det måttet för första gången gången i avsnitt #89 om Nybörjarportföljen och #91 om globalportföljen. Om man t.ex. har value-at-risk på 30 % så betyder det att man med 95 % sannolikhet riskerar 30 % av av sitt totala kapital vid varje givet tillfälle. En enkel tumregel att beräkna Value-at-risk är att multiplicera standardavvikelsen med 1.65 och därefter subtrahera medelavkastningen.

När jag gick genom nybörjar- och globalportföljen och matchade med fondroboten Lysas (annonslänk) siffror så fick vi fram att Value-at-risk (”VaR”) enskild månad för nybörjarportföljen var ca -3,5 procent i 95 % av fallen och -5,1 procent i 99 % av fallen. Motsvarande siffror för globala portföljen var -5,8 procent i 95 % av fallen och -8,3 procent i 99 % av fallen. Tolkningen är alltså att i 99 % av alla månader så kommer en förlust i portföljen vara mindre -8,3 procent, eller 8 300 kr i förlust på 100 000 kr investerade. Man kan även räkna genomsnittsförlusten på den sista sannolikhetsprocenten och den ligger på ca -9 procent vilket i sammanhanget är bra.

Samtidigt som jag själv gillar och använder Value-at-risk vill jag understryka att det inte är något magiskt nyckeltal. För det första bygger det på historisk avkastning och det är ingen garanti för framtida avkastning. Den andra invändningen är mer åt överkurshållet eftersom beräkningarna bygger på en normalfördelad distribution, något som t.ex. författaren och ekonomen Nassim Taleb visade riktigt inte stämmer. Han visade i boken ”Black Swan” att osannolika händelser inom finansbranschen tenderar inträffa mycket oftare än de borde.

Finansbranschen använde t.ex. Value-at-risk-beräkningar under finanskrisen 2008 och de höll inte alls. Sannolikhetsmässigt skulle en sådan finanskris som 2008 bara inträffa ungefär en gång på en miljon år. Men tittar vi bara de senaste 100 åren har vi haft sådana krascher flera gånger. Det betyder inte att riskmåttet är oanvändbart, bara att man behöver ha koll på det och använda det tillsammans med andra verktyg. Nobelpristagaren Robert Engle visade bl.a. att man kan på ett användbart sätt kan förutsäga risk på ett betydligt bättre sätt än avkastning.

Better Wealth använder sig av de här resonemangen i sin fondrobot. Istället för att fokusera på avkastningen väljer man att fokusera på risken och hålla den någorlunda konstant. De själva säger att målet är att försöka backa mindre i perioder av nedgång. Kostnaden för att nedgångarna blir mindre blir att uppgångarna också blir något lägre.

Jag själv tycker att intervjun med Henrik är intressant, särskilt då i stora drag investeringsfilosofin är samma. Vi tror inte man kan slå index, förutsäga marknaden och att de indexfonder är bland det bästa man kan välja. Jag uppskattar också hans ambition kring att demokratisera investeringsmöjligheterna och göra saker tillgänglig för en större allmänhet. Jag själv har inte mer än provat tjänsten och ska säga att jag är försiktigt positiv men känner inte att jag kan ge den en full rekommendation än.

Anledningen är att jämfört med t.ex. andra fondrobotar som är mer av typen ”global ombalanserande indexfond” blir det här svårare att förstå och mer av en svart låda där jag sätter min tilltro till att miljontals beräkningar som görs varje dag ska bli rätt och jag har en viss upplevelse av att det är en form av marknadstajming, om än baserad på risk än andra faktorer. Det som jag däremot kan gilla är att många pratar om att man även bör diversifiera inom sina strategier och då är det här något som är annorlunda.

Tack för den här veckan och hoppas att vi ses nästa vecka igen. Glad Påsk!
Jan och Caroline

Lyssna på hela intervjun med Better Wealth

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Grov innehållsförteckning:

  • 00:01:33 – Henriks bakgrund i finansbranschen
  • 00:04:30 – Strategier utformade med beräkningsmetodik och maskininlärning
  • 00:08:13 – Småspararnas vanliga misstag
  • 00:10:53 – Inte ens Gud kan tajma marknaden
  • 00:12:52 – Fokus på risk, inte avkastning
  • 00:18:41 – Kan man förutsäga avkastning?
  • 00:21:38 – Låga avkastningskrav och låg risk
  • 00:26:02 – Mer om institutionella investeringar
  • 00:29:48 – Livet i London och tiden på Black Rock
  • 00:34:28 – Vad är risk?
  • 00:36:30 – Tumregel för ”value at risk”
  • 00:41:04 – Problemet med normalfördelning
  • 00:44:31 – Låst risk, varierad avkastning
  • 00:46:55 – Varierad risk i 60/40-portfölj
  • 00:50:40 – Avancerade beräkningar för småsparare
  • 00:55:40 – Better Wealth arbetar med aktiv omallokering för ökad trygghet
  • 00:58:40 – Hur man kan förutsäga risk
  • 01:03:40 – Algoritm som känner av marknadens läge
  • 01:10:55 – Henriks boktips
  • 01:11:50 – Henriks favoritcitat
  • 01:13:18 – Så går Better Wealths portföljer

Precis som vanligt stämmer tiderna bättre med youtube-videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela intervjun

För dig som hellre läser intervjun än lyssnar eller tittar på den finns en komplett transkribering nedan.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 96 och det är ett samarbete med Better Wealth AB. Detta är en fondrobot och vi ska prata framförallt om risk. För det är nämligen så här att när vi för några veckor sedan gjorde det här avsnittet, jag tror att det var 90-någonting, kring bästa fondrobotarna, så fick vi lite feedback både från Better Wealth och andra som tyckte att vi hade missförstått verksamheten lite och inte gett en helt rättvis bild.

Jag om någon tycker att det är viktigt att ge en nyanserad bild, så detta är både lite replik, och eftersom vi pratar om Better Wealth, så väljer jag att kalla detta för ett samarbete. Avsnittet
kommer beröra risk istället för avkastning, portföljteori, vanliga misstag som sparare gör, vad är fördelen med att titta på risk, för den tesen är att man kan förutsäga risk, men man kan inte förutsäga avkastning. Varför tittar stora institutioner på risk snarare än avkastning, medan småsparare alltid fokuserar på avkastning?

Henriks bakgrund i finansbranschen

Varmt välkommen Henrik Jönsson, du är en av grundarna till det Malmöbaserade fintech-bolaget Better Wealth, där du arbetar som CIO, Chief Investment Officer. Du bor normalt sett i London, har en bakgrund från Civilingenjörsprogrammet vid Lunds tekniska högskola, industriell ekonomi. Sedan vet jag att du gjorde din Master på London School of Economics, eller Londons Handelshögskola.

Du har även jobbat på fondbolaget Black Rock, som är ett av världens största bolag. Ett fondbolag med investeringsstrategier för rika människor och institutioner. De senaste åren har du jobbat med maskininlärning, artificiell intelligens och dess tillämpningar i finansvärlden. Så himla varmt välkommen till podden.

Bakgrunden till det här avsnittet är att jag gjorde en artikel här för några veckor sedan om de bästa fondrobotarna för 2019. Ni var snälla och sa så här att, ”Jan, du har nog missförstått vissa saker.” Jag försöker alltid ge en nyanserad bild och jag tänker att vi ska nörda lite i risk och sådana saker.

Men det var en sak som fångade mitt intresse, och det var att du sa så här att du blev frustrerad att de här tjänsterna som du jobbade med i London för rika människor och institutioner inte alls fanns tillgängliga för vanliga privatpersoner. Kan du inte utveckla det?

HJ: Precis, om man ska prata om det lite fint, så att demokratisera avancerade investeringsstrategier. Det är precis som du säger, att de här lite mer avancerade strategierna, eller vad ska man säga, lite mer sofistikerade, har traditionellt bara varit tillgängliga för bankens absolut rikaste kunder, eller stora institutioner som kan dedikera hundratals miljoner, eller till och med miljarder.

Det är väl lite det som är bakgrunden till Better Wealth. Vi vill kunna erbjuda detta till gemene man. Vilken privatperson som helst. Sedan ligger det så klart massa bakom där. Det innebär att man ska göra en massa beräkningar och framför allt kort sagt så ska man sköta kundens investeringar varje dag. Man ska kontrollera och sköta den, göra nödvändiga justeringar om det krävs.

JB: Jag är jättenyfiken. Så vad är det då dessa ”rika människor” får, som inte en vanlig person får?

Strategier utformade med beräkningsmetodik och maskininlärning

HJ: Marknaden utvecklas varje dag. Det finns många olika sätt och grejer att fixera på. Handlar det om att nu ska vi maximera avkastningen, då kan man kolla på olika signaler och försöker handla utefter det. Eller så kan det handla om att nu är risken lite högre i marknaden, det håller på att hända grejer i världen. Just nu har vi handelskrig mellan USA och Kina, som håller på. Du har Brexit runt hörnet, ingen vet vad som händer, och då naturligt så undrar man om man ska väga in det i hur man gör sin investering.

CB: Jag tänker annars… Förlåt nu, men är det inte bara att ni har sett att det finns en marknad här som ingen har? De rika har vi, men här är det ett segment som ingen har. Hur ställer du dig till den frågan?

HJ: Personligen när man har jobbat med detta och man har varje dag suttit och räknat risk. Man har kollat och haft en massa olika modeller och sedan gjort nödvändiga justeringar, så tänker man, men så här hade jag också velat att mina pengar skulle bli förvaltade. Med dagens tillgänglighet till molnbaserade tjänster för beräkningsmetodik och maskininlärning, så kan man göra ganska mycket väldigt billigt och på ett helt nytt skalbart sätt. Det är väl det som är lite grundidén till Better Wealth.

JB: Vi ska dyka ner i de här modellerna. Så som jag missförstod det så har ni en lite annan approach, att komma kanske lite mer från risk snarare än att komma från avkastning, vilket jag tycker är superspännande. Men innan vi går dit så har jag några hygienfrågor, som jag brukar ställa mest för att lägga grunden. Vad anser du är sannolikheten för en småsparare att slå index över tid?

HJ: Över tid… ett år kan de flesta ha lite tur att göra det, men när det kommer till två, tre, fem, tio år, då är det… Man ska inte säga omöjligt, men det är väldigt, väldigt liten sannolikhet. Ta ett snabbt exempel, när jag jobbade på Black Rock så var det en hel arme av analytiker som var ute och träffade ledningen. De satt kanske tre, sex månader i sträck och jobbade med ett enda bolag. Sedan ger de en rekommendation om att köpa eller sälja, sedan gör de investeringar efter deras rekommendationer och i slutändan så klarar de ändå inte att slå ett index.

Om inte ens de, som lägger ner all den där tiden… och jag menar att det är smarta människor som kommer från de bästa universiteten i världen och verkligen lägger ner all denna tid, men ändå inte lyckas.

JB: Vi kan säga så här, vem som helst får inte jobb på Black Rock. Jag brukar också säga det. När jag pluggade teknisk fysik, alltså många av människorna gick dit, och det är fantastiskt smarta människor. Detta tycker jag ändå är spännande, för trots att vi kommer att prata om den här modellen, så där har vi ganska mycket samsyn. Att över tid är det extremt svårt att slå index. Vad skulle du säga är de vanliga misstagen som småsparare, eller som du har sett andra göra?

Småspararnas vanliga misstag

HJ: Jag tror nästan det klassiska är först att man tar fel risk. Det vill säga att man antingen tar för lite risk, så att man går miste om avkastning flera år i rad. Man gör inte en helhetsbild av hela sin ekonomi, och tänker att ok, vilken risk är jag komfortabel med. Eller tvärtom, att du tar för mycket risk, så att sedan har du investerat för mycket i bara i ett fåtal olika aktier och sedan händer någonting. Som med Swedbank nu för någon vecka sedan och så förlorar man stora delar av det. Så det är väl det första och viktigaste.

Sedan är det just det här med avgifterna. Jag menar, att köpa dyra fonder. När man gör lite beräkningar på det, speciellt över fem-tio års tid, så summerar det upp till en rejäl summa. Så det är också superviktigt. Sedan är det väl just det här kanske att man ska se över sin investering med jämna mellanrum och inte bara investera och låta det vara för all framtid.

JB: Så här som man brukar ofta prata, att ”Nu är marknaden högt värderad”, typ P/E-tal 30. Vad skulle du säga om försök för småsparare att tajma marknaden?

HJ: Ja, det är väldigt, väldigt svårt. Alltså jag menar, sådana argument kommer alltid komma, ”Nu är det nya rekordhöjder”, och då försöker folk tajma marknaden. Men det är mer eller mindre omöjligt. Jag menar visst, sedan visst det alltid en relativt liksom… P/E-tal 30 mot P/E-tal 15. När det går i 15 så säger folk också att nu börjar det bli högt.

Det är ingen som vet om det kommer fortsätta i en vecka, en månad, ett år eller 10 år till. Man vet att någon gång kommer det komma en krasch till.

CB: Kan man inte bara strunta i det där med att tajma marknaden då? Alltså att man bara, ”Ok, jag ska spara de här pengarna i fem år”. Eller, det spelar ju roll om man kommer in precis när det kraschar kan jag tänka mig, men vad säger du om det. Ska man inte bara strunta i att tajma marknaden då?

HJ: Exakt, man ska strunta i det. Så finns det faktiskt en hel del forskning, jag kommer faktiskt inte ihåg exakt vem det var, men någon Nobelpristagare som sa att det är bättre att tidsdiversifiera sig. Det bästa du kan göra är att investera så snabbt som möjligt, för då är du investerad över tid, vilket betyder att du också är med på uppgångarna, även om du kanske fångar någon nedgång också lite då och då.

Inte ens Gud kan tajma marknaden

JB: Det finns faktiskt ett avsnitt vi ska göra, det har inte berättat för dig ännu Caroline, men jag gjorde research för typ två avsnitt sedan angående om man ska investera allting på en gång eller sprida ut det över tid. Då hittade jag en studie. Det finns en sajt som heter ”A Wealth of Common Sense”. Han gjorde en studie på den amerikanska börsen, där han kom fram till att inte ens Gud kan tajma marknaden.

Jag tyckte det var en sådan fantastisk studie. Jag vill göra det på den svenska marknaden, för det var så att om man var Gud och köpte på den absolut lägsta dagen, så sa han att även då så var det svårt att slå att sprida ut pengarna över tid. Liksom, investera regelbundet när du får dina pengar. Investera dem på en gång. Sedan sa han att eftersom de flesta av oss inte är Gud, och kan träffa bottnarna, så lägger man in två månaders osäkerhet.

Att man bara missar med två månader, och det måste ändå anses normalt ganska bra. Att missa botten på finanskrisen med två månader. Då är man ändå ganska cool. Då skrev han att jämfört med att regelbundet spara och investera när man får pengar, så var sannolikheten 97% att man slog en sådan här strategi där man fångar botten.

HJ: Jag kan skicka också… Jag tror det var Robert Murton som hade någon studie där han hade gjort så att antingen är man investerad 100% i aktier och så är du det hälften av dagarna, alltså helt random, eller så är du investerad 50% i aktier och 50% cash. Så visade han då att det är när du investerar 50% hela tiden som du får mycket lägre risk och en förväntad hög avkastning.

Fokus på risk, inte avkastning

JB: Här delar vi filosofi. Det är låga avgifter, passivt sparande, investera över lång tid, don’t overthink it, keep it simple. Där är vi överens. Och jag tror ändå det är viktigt att man till de som lyssnar och tittar ger vår tes, sedan är det inte alla som håller med om den tesen att det är så. Sedan kan jag tycka att det är konstigt, men det är en annan historia.

Men det som ändå är temat för detta avsnittet är fokus på risk istället för avkastning. Många av er på Better Wealth kommer från Danske Bank och liksom storbankerna. Detta är min upplevelse som jag också fått de senaste två åren, att många av proffsen fokuserar mycket mer på risk, än vad de fokuserar på avkastning. Medans många småsparare fokuserar på max avkastning och glömmer bort att tänka på risken.

Jag tror att du skrev i ett blogg-inlägg att till och med Benjamin Graham, Warren Buffets mentor, skrev, ”The essence of investment management is the management of risks, not the management of returns.” Kan du inte ge oss en introduktion? Varför fokus på risk istället för avkastning?

HJ: Det är väl egentligen för att man faktiskt kan säga någonting om risken. Avkastning är fortfarande det som majoriteten av investerare kollar på. De kollar på historisk avkastning, och om någonting har gått jättebra, så tror man att det kommer fortsätta gå så bra i framtiden. Även om det inte finns någonting som säger att det kommer fortsätta så. Det finns otaliga studier som visar på att det är mer eller mindre omöjligt att förutspå avkastning i framtiden.

Sedan när det kommer till risk är det en helt annan grej. Det ändras över tiden och det är direkt relaterat till vilken avkastning man kan förvänta sig av sin investering. Har man hög risk så kan man förvänta sig en högre avkastning, har man låg risk så blir det kontra högre avkastning. Sedan är det just det här att om risken är hög idag så vet vi med stor sannolikhet att den kommer vara hög imorgon.

Det är väl det som är anledningen till varför framförallt institutioner är väldigt intresserade av detta. Du kan sedan mäta risk på så många olika sätt. Det finns olika beräkningar och man kan kolla på olika data för att göra det på olika sätt. Där finns det massvis olika modeller.

JB: Om du skulle spekulera, jag fattar att det inte bara blir en gissning, varför skulle du säga är den här skillnaden mellan småsparare och institutioner? Är det bara att småspararna är ”clueless”, om du ska gissa?

HJ: Risk är ett ganska stort begrepp. För det första, om man säger att risken är högre för en finanskris, det betyder inte att det med 100% kommer ske en finanskris. Det är ett ganska svårt begrepp på det sättet, med sannolikhetslära och just det här hur du räknar ut det. Att du kan göra det på så många olika sätt. Det är väl det som är det komplicerade med risk och sedan avkastning, det är ganska enkelt. Man kollar vad som hänt historiskt och man får det direkt, att den har levererat exempelvis 8% årlig avkastning.

CB: Men är det inte också det att man ser avkastningen historiskt, men man får ingen riskkurva?

HJ: Nej, precis. När du går ut och kollar på en investering idag. Om du kommer en fond för det första, så är det super-vagt. De flesta använder bara ord för att beskriva det här, men det är högrisk eller lågrisk. Vad betyder det? Det är helt godtagliga uttryck i jämförelse med 8% avkastning, det är enklare att förstå. Därför är det viktigt att försöka kvantifiera det och uttrycka det på ett sätt, det tror jag är väldigt viktigt.

JB: Sedan tänker jag att det är mycket enklare att säga att om du sparar 2000 spänn i månaden i tio år, så kan du köpa en Porsche. Det är mycket enklare att sälja.

CB: Vad dum man känner sig när man får det serverat så och vi precis har pratat om risk och att man borde kvantifiera det också.

JB: Det sa ju han Daniel Kahneman också, att får hjärna är inte gjord för pengar och statistik, utan vi är extremt lätta att lura på det sättet. Då går vi på det som är enkelt framför det som är sant eller mer komplext.

CB: Men kommer inte det ifrån det här, spara si och så mycket så kan du köpa en Porsche? Är det inte bara ett försäljningsargument? För den här fonden eller det här sättet att spara pengar på. Är det inte ett försäljningsargument som vi alla har gått på, på ett eller annat sätt?

HJ: Ja, det är konkret liksom. Mäter man risk på ett sätt så är den 10%. Mäter du den på ett annat sätt så är den 11%.

CB: Ja, man vill bara prata om vad du kan få, inte vad du kan förlora. För att det är inget försäljningsargument för just den här fonden.

Kan man förutsäga avkastning?

JB: Precis. Men jag tänkte, du sa en bisats där, om att man inte kan förutsäga avkastning. Nu kanske jag gör bort mig här, men jag brukar ändå säga så här… Säg på tio års sikt så rent historiskt har årsmedelavkastningen varit på säg 6-7%. Kan man säga något sådant, eller tycker du också att det är förkastligt?

HJ: Bra fråga. Jag menar, det hade varit konstigt… Jag vet inte om jag kommer få 0% i avkastning eller 1000%. Historiskt, och ju längre period du har, ju stabilare är väl de här uppfattningarna. Även om, jag menar, räntor har ju nu gått super-bra de senaste 20-30 åren. Att anta att det kommer fortsätta så i 30 år till, det kanske inte är det bästa antagandet.

Sedan med aktier, visst, kollar du över längre perioder och det har gett en genomsnittlig avkastning på 8-9% och antar det härifrån, det är väl ett antagande. Men jo, det är klart, jag tycker ändå att det är en ”fair assumption” som man kan göra.

JB: Det där tycker jag också är spännande. För jag resonerar exakt som du, och det säger vi alltid, det måste vi säga, ”historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning”. Men i mina mörka stunder, när jag läser vissa aktiva förvaltare som till exempel Hussmand Funds, som är en av mina favoriter. Hussman research. Han har gjort så här… För när jag tittar på det som 7-8%, då brukar jag titta på en 10-års eller 20-årsperiod. Men han tittar på med nuvarande värderingar på börsen, vad har den gett historiskt?

Då är han ganska tuff och säger att utifrån de värderingar vi har på börsen idag, då är sannolikheten ganska stor för att det blir 0% avkastning över den kommande 5-års perioden. Det känns jobbigt. Tycker du att man ska ta hänsyn till hur marknaden ser ut?

HJ: Jag har själv brottats med de här frågorna. Man undrar vad man kan förvänta sig. Lite mer att… Istället kan man säga att man vill ha ganska hög risk i sin portfölj, och sedan kan man säga att man hoppas på det bästa, mer eller mindre. Även om det kan låta lite… Men du har uppsidan kvar och jag är medveten om vilken risk jag tar med min investering när jag investerar på det här sättet. Visst, det har historiskt gått ner så här mycket. Det kan jag förvänta mig. Men samtidigt kan jag också förvänta mig att det fortsätter.

Låga avkastningskrav och låg risk

JB: Det är också roligt, för de flesta av oss har en uppsättning av tumregler. Som till exempel, svenska börsen 8%. Vad har du för tumregler?

HJ: Ska jag vara helt ärlig så brukar jag vara inne och kolla. Idag är det ju jätteenkelt. Man kan gå in på Black Rock till exempel eller J.P. Morgan. De publicerar varje kvartal hur de har för olika tillgångsklasser. Prognoser på vad de förväntar sig, som till exempel att efter inflation kan man förvänta sig en avkastning på 4-5%. Men det är ganska vagt, ”europeiska aktier” inkluderar allting. Det är inte så att de säger exakt hur det kommer att gå, utan det finns ett spann och så har de argument.

CB: Första gången jag egentligen förstod det här med att någon bryr sig om risk var när vi pratade om araberna och hur de investerar sina pengar. Alltså, de har gigantiska summor och de är ok med 2-3% i avkastning, men det ska vara 0 i risk. Då tänkte jag att wow, det måste bli jättemycket pengar och de förlorar ingenting. Institutioner som inte vill ha någon som helst risk, men de vill ha lite avkastning, är det så du har jobbat med stora aktörer?

HJ: Min direkta tanke är att då försöker du diversifiera så mycket du bara kan. Kanske 80-90% räntor och lite aktier. Och verkligen, verkligen stenhårda limits. Om risken går över en viss nivå då ska man sälja av och hålla kontanter istället. Mer eller mindre har det varit till kontanter ibland. För någon kanske har satt en limit, så om volatiliteten är för hög på amerikanska aktier, då måste man sälja av och hålla kontakter istället för att sänka risken.

JB: Det hänger ändå ihop. Det var en kompis till oss som var rådgivare. Han jobbade i något team med Saudiska kungahuset. En fördom jag hade för tio år sedan var att jag trodde att rika människor tar enormt mycket risk och ska maximera avkastningen. Det var därför det blev en sådan chock för mig när avkastningskravet var 2,5% om året. Alltså en halv procent över inflationen.

Det är ändå ganska roligt. De flesta småspararna… när man börjar spara. Titta på Avanza och sådant. De populäraste aktierna är Fingerprint, Swedbank bara dubblade antalet aktier. Goda människor, vad gör ni med era pengar? Där fattar jag också då, för det var en av de insikterna jag fick, och det har Henrik Tell också pratat om i avsnitt 34, att man ska ha en strategi. Om inte förutsättningarna ändras, så ska inte strategin förändras med mängden pengar.

Strategin ska vara samma oavsett om du har 10,000 kronor eller en miljon eller 100 miljoner. Om förutsättningarna inte har ändrats. Det kan vara att man behöver pengarna på en kortare tidsperiod eller man har något annat, som att målet ändras. Hjälp mig, du är ju proffset.

Mer om institutionella investeringar

HJ: När det kommer en stor institution med hur mycket pengar som helst, och så vill de allokera en liten bit till någon strategi, säg att det är en hedgefond som har superhög risk. Även om de allokerar 0,01% så är det ändå några hundra miljoner och då tänker man att de bara är ute efter den höga avkastningen. Men i själva verket är det bara för att de ska få lite mer diversifiering i sin portfölj. Det låter som att det är mycket i och med att de dedikerar så mycket pengar till det, men med hela deras investering så är det alltid en liten del.

JB: Vi pratar mycket om institutionella investeringar. Kan du inte bara ge några exempel på vad en institutionell investerare är? För de som kanske inte hänger med.

HJ: Det kan vara regeringar som har överskott. Det kan vara pensionsfonder, det kan vara företag som har sin tjänstepension, till exempel. Stiftelser också.

JB: Sedan vet jag att det finns vissa på de här institutionerna som har fondutvärderare. Man har inte egna förvaltare, men man har analytiker som utvärderar andra förvaltare. Att det är ganska vanligt på vissa stora institutioner.

HJ: Ja, på Black Rock jobbade vissa bara med… ”Manager Selection”, kallades det. De hittade olika förvaltare som ska förvalta en viss typ av tillgångar. Säg att det är amerikanska aktier, då outsourcade de den delen till den förvaltaren.

CB: Henrik, om vi bara går in på det här med finansbranschen och London. Din erfarenhet, är det mycket killar i branschen? Alltså, var är tjejerna? Och fondförvaltare, finns det kvinnliga fondförvaltare?

HJ: Det kommer mer och mer, absolut. Det har nog varit en väldigt mycket mansdominerad roll, men nu kommer vissa studier som visar på… alltså, vi hade mycket internt, just att kvinnor var bättre på att ta stressade beslut än vad män var. Framförallt, var mindre riskbenägna när det verkligen gällde. När jag var på Black Rock, så var vi hälften hälften. Vi hade en väldigt bra splitt mellan tjejer och killar.

Livet i London och tiden på Black Rock

JB: Du lever ju livet i city I London, kan du inte bara kort beskriva det? Och du sa upp dig, eller slutade på Black Rock. För många är ju det höjden av karriären. Det är allt man drömmer om.

HJ: Att komma direkt från universitet och börja jobba där, det var superspännande. Helt plötsligt kom jag in där och jag pratade knappt engelska kändes det som. Man får möjlighet att jobba med någon som varit ordförande för centralbanken i Schweiz, så ska man gå in och presentera någonting för honom. Det är superspännande att vara i city. Man är runt alla de här människorna och känner verkligen pulsen.

Visas av fördomarna lever ju kvar. Jag jobbade med en hedgefondförvaltare som alltid satte fötterna på bordet när han kom in. Så sa han, ”Henrik, du har trettio sekunder på dig. Har du någonting att säga? Förresten, har du klippt dig också? Det ser för jävligt ut.” Sedan sa han, ”Nu har det gått trettio sekunder. Nu är jag färdig med dig.”

Men sedan kunde det också vara, ”Det här du har gjort, det är helt fantastiskt. Nu vill jag att du spenderar all din vakna tid till att bara fortsätta kolla in på den här forskningen”, liksom. Så det är ups and downs.

JB: Jag har ändå pratat med rätt mycket folk och de säger att tv-serien ”Billions” inte ligger långt ifrån verkligheten. Det är all nighters, att man jobbar dygnet runt, med knark och sprit och mycket pengar och bilar och psykolog man går till när man har ”fuckat upp”.

HJ: Så fort man kommer in på något som är kvantitativt, så tenderar timmarna och människorna att vara lite mer ”down to earth”. Jag har rätt många kompisar som har jobbat med M&A (mergers & acquisitions), och då är man uppe hela natten för att fixa en presentation, sedan ska man presentera det för någon partner, och han kommer märka om du har fel typsnitt på slide 158. Då kommer han kasta ut dig där ifrån.

Min roll brukar jag förklara som en intern kvant-konsult. Så mer eller mindre jobbade man med olika team och gjorde olika matematisk forskning. Det kunde vara allt från att hjälpa någon att konstruera en bättre portfölj, eller så räknade vi risken på en viss typ av investeringar och byggde strategier. Allt som har med matte att göra, kan man säga.

JB: Ja, du studerade alltså finansiell matematik. Det är detta som jag tänkte på i ansiktet med Paolo Sodini, professorn. Han var så skön. Han tog examen från Handelshögskolan i London, doktorerade på MiT och nu är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Och han sade, ”När jag köper någonting eller gör ett beslut, då tänker jag att det är en annan som sitter på andra sidan. I 95% av fallet tänker jag att den på andra sidan är smartare än mig.”

Vad är risk?

JB: Min bror spelar mycket poker och han säger att om du inte vet vem idioten vid bordet är så är det du. Henrik, nu får du dagens tuffaste fråga. Vad är risk?

HJ: Sannolikheten att du kan förlora en stor summa pengar.

JB: Det tänker jag att vi ska prata lite mer om. För du har redan sagt att de flesta bedömningar är så här moderat eller balanserad eller konservativ eller aggressiv. Sedan har vi också den här KID-skalan från ett till sju. Alla fonder ska ha ett betyg. Där säger du egentligen att, jag tror att jag läste någon intervju du hade gjort, där du sa att ett mått som heter ”value at risk” är ett betydligt bättre mått. Kan du inte ge en introduktion till value at risk?

HJ: Jo, precis. Man kan prata om risk på många olika sätt. Det kan handla om små svängningar i en aktie till exempel. Eller som jag sa innan, jag tror att det som ger mest mening för gemene man, är när man säger vad är risken för att man kan förlora en stor summa pengar. Då är value at risk ganska bra, för då får man, vad ska man säga… Det är ett mått för hur mycket man kan förlora på ett riktigt dåligt år på börsen.

För jag menar, det vet man historiskt så händer det inte så himla ofta. Då får man lite bättre känsla för det. Om man har investerat 10,000 och 3000 kan man förlora på ett riktigt dåligt år på börsen. Då kan det vara en risk som man är komfortabel med. Då har man uppsidan där också. Det är lite lättare att förhålla sig till.

Tumregel för ”value at risk”

JB: Men finns det några tumregler om hur man kan tänka kring value at risk?

HJ: Idag är det jätteenkelt att leta fram vad volatiliteten eller standardavvikelsen på till exempel en aktie. Sedan tar man det talet gånger 1,65 och sedan tar bort 10%. Då får man ett ganska bra mått på hur mycket man kan förlora under ett dåligt år.

Volatilitet beskriver egentligen de mindre svängningarna i en aktiekurs. Det täcker inte riktigt svansarna, utan det beskriver det mittemellan. Svängningar runt medelvärdet.

JB: Säg att vi har HM och att den har 25% volatilitet. Detta står till exempel på Avanza för varje aktie. Kanske också på fonder. Annars står det på Morningstar. Om man går in på en fond på Morningstar, trycker på risk och rating, så vet jag att det står volatilitet. Sedan tar man det gånger 1,65 då. Varför är det 1,65?

HJ: Utan att bli för teknisk, så är value at risk egentligen en percentil. Så om du ångrar med 1,65
kommer du till 95:e percentilen, med 95% sannolikhet kommer du vara över det värdet. Sedan tar man minus 10, för att man har antagit ett medelvärde på 10%.

JB: HM har då 25% i standardavvikelse, gånger 1,65 borde bli typ 41. Sedan är medlet 10, så det blir 31. Så vad är den konkreta betydelsen av 31?

HJ: Om du investerar 10,000 i HM, så 3100 kronor kan du tänka dig förlora under ett dåligt år, med 95% sannolikhet. Så då räknar du med att ett dåligt år inträffar ett av tjugo år.

JB: Det blir mer hanterbart. Vi tog upp detta i ett avsnitt där vi räknade på portföljerna. Då tittar man på de där 5% som inte har med, så tar man genomsnittet av de sämsta utfallen. De vill man inte ska ligga för långt ifrån de 3100. Då vill man att det kanske är 39 eller 40%.

HJ: Precis, då pratar vi om ”expected shortfall”. Du tar genomsnittet av det där och det är ännu ett riskmått som du kan använda. Man kan mäta det på så många olika sätt. Ett sätt som du beskrev är att man kan kolla på det historiskt. Du har daglig avkastning och sedan använder du det och så kan man se den absolut sämsta dagen för HM.

Säg att en dag gick det ned med 4%, då säger du att det är min risk. På en dag kan jag förlora 4%. Då är det en modell som du använder. Eller så är du mer matematisk och antar du någon typ av fördelning och så använder du historisk data till att skatta standardavvikelser och medelvärde, och räknar ut ett mer matematiskt mått på vad risken är.

JB: Sedan har jag också sett att man mäter på olika tidsperioder. Någon hade beräknat value at risk på månadsbasis, istället för årsbasis. Så det verkar väldigt klurigt.

HJ: Exakt. Traditionellt är det väl oftast så att man mäter på en årsbasis. Den här siffran 3100 kronor, det skulle vara på ett helt år, för att räkna med ett dåligt år på börsen infaller ett av tjugo år. Men precis, du kan göra det på daglig basis, månadsbasis.

Problemet med normalfördelning

JB: Lite nörderi nu, överkurs. Taleb skrev ju den här ”Black Swan”, och där är väl argumentationen att en normalfördelning kanske inte är den bästa fördelningen att beräkna. Hur tänker ni kring det?

HJ: Precis, jag menar när det kommer till den här beräkningen som vi precis gjorde nu, det är att anta då att det är en normalfördelning och jag menar under finanskrisen använde man liknande modeller. Helt plötsligt kommer man fram till att detta är någonting som händer ett på miljon år. Så det ska vara extremt osannolikt, men ändå så händer det. Där kan man använda andra modeller för att beräkna det på ett lite smartare sätt.

JB: Vi ska komma in på det också, för ni bygger ju hela er modell på de här resonemangen kring valued risk. När jag pratar med andra som säger så här, ”Det de gör är intressant, men de här value at risk-modellerna användes under finanskrisen. Alla banker använde det och ändå hamnade de i skiten.” Finanskrisen är egentligen statistiskt omöjlig, den ska ha hänt en gång på en miljon år, men ändå har det hänt 39, 2008 och 87… Alltså, de här extremt osannolika händelserna inträffar betydligt mer sannolikt. Det var det som Taleb skrev en bok på.

HJ: Det är också viktigt att förstå att när det kommer till risk så använder man många olika riskmodeller för att få sig en bättre helhetsbild. Hade du bara använt normalfördelning och förlitat dig helt på den… Det är bara att kolla historiskt så vet du att det är ingen bra modell. Du kan ha den och komplettera med annat, som extremvärdesteori, så har du en annan typ av riskmodell för att mäta risken för de riktigt stora förlusterna.

Jag menar, det är mycket som vi jobbar internet med på Better Wealth. Men som kund så har vi valt att använda value at risk, av den anledningen som vi pratade om innan. Att man försöker göra det konkret. Då kan du ganska snabbt säga jag sätter in 10,000, här är en portfölj som har en value at risk på 25%. 2500 kan jag förlora under ett dåligt år, och det är jag komfortabel med. Ok, då är det den portföljen jag vill ha.

Låst risk, varierad avkastning

JB: Det är det som ni sedan gör, som jag tycker är ganska intressant själv, för då säger ni, ”Ok, du har sagt till oss att av 10,000 kronor så är det ok att förlora 3100 kronor, alltså 31% i 95% av fallen. Då låser ni risken och sedan låter ni avkastningen variera. Eller, är det en korrekt beskrivning?

HJ: Det är helt rätt. Vi fokuserar på att hålla den här risken mer konstant över tid. Traditionellt så går man till en finansiell rådgivare och så ger han viss portfölj. Traditionellt så pratar man bara om aktier och räntor, säg 50/50. Sedan är han färdig med sitt jobb och den körs för all framtid, mer eller mindre. Men risken med en sådan portfölj var till exempel dubbelt så hög under finanskrisen, innan den stora kraschen liksom, i jämfört med idag. Det är precis där som vi dagligen gör alla de här miljontals beräkningarna för att Jans portfölj som ska vara på 25% ligger på 30%. Då måste vi göra någon justering för att det kommer närmare det du är komfortabel med.

JB: Det är precis så vi gör. Vi har ju Nybörjarportföljen som är en variant på klassiska 60/40 och en 90/10. Sedan har vi en lågrisk också. Då har vi egentligen låst fördelningen mellan tillgångsslag och då säger du att det kanske inte är det bästa man kan göra, att låsa fördelningen mellan tillgångsslag. Utan ett annat sätt är att snarare låsa risken. Även om du har en 60/40-portfölj, så varierar risken i den. Hur kommer det sig att risken varierar i en 60/40-portfölj?

Varierad risk i 60/40-portfölj

HJ: Det beror på vad som sker i marknaden. Delvis hur volatila de här tillgångarna är och också samrörelsen mellan de här olika tillgångarna. Jag menar, klassiskt så rör sig aktier och räntor i motsatt riktning, men det har varit perioder under historien då de har rört sig i precis samma riktning. Till exempel Taper Tantrum 2013. Då trodde du att du hade en diversifierad portfölj, men helt plötsligt blev det inte dubbelt så mycket risk, men risken bara sköt i höjden, på grund av att de har tillgångarna rörde sig i samma riktning.

Det var de amerikanska centralbankerna som i 2013 gjorde stora förändringar i sin penningpolitik, som chockade marknaden mer eller mindre, så folk började sälja både aktier och räntor, vilket skapade kaos.

JB: Detta hänger ihop med Harry Markowitz med moderna portföljteorin, som säger att om du har hela ditt investeringsuniversum, alltså du har aktier, du har räntor, du har guld, du har fastigheter… Om du vet hur de rör sig tillsammans, så kan du räkna ut en optimal portfölj. Det har vi varit inne på tidigare. Optimal med tanke på risk och avkastning. Så att du får max betalt i avkastning för den risken du tar.

Det brukar kallas för effektiva fronten. Det var det som på 60-talet var ganska nära en 60/40-portfölj, men sedan har det ändrats. Då säger ni att den moderna portföljteorin är superbra, men har ganska mycket problem. Jag tror ni skrev att den kräver ganska mycket justeringar, eftersom korrelationerna ändras. Speciellt i perioder av mycket volatilitet. Vad betyder det på svenska och varför?

HJ: Precis som du säger, Markowitz fick Nobelpriset för att han matematiskt visade att här kan du konstruera en optimal portfölj, om du vet att det som har hänt historiskt också kommer att hända i framtiden. Då kan du räkna fram en optimalportfölj. Sedan är problemet att avkastning är svårt om inte orimligt, att förutspå i framtiden, så att göra det antagandet är ganska svårt. Eller inte det bästa man kan göra.

Men sedan också framför allt, att risken, precis som att återigen man kan använda olika perioder och olika marknader. Dynamiskt händer det grejer hela tiden, så därför ska man uppdatera den här optimala allokeringen allteftersom risk-korrelationerna ändras.

Jag menar, marknaden bara sedan centralbankerna och sådant har börjat med deras quantative easing program har påverkat tillgångsklasser som man inte trodde var möjligt innan de hade börjat med de här programmen. Ett exempel på hur korrelationer ändras, beroende på vad som händer i marknaden.

Avancerade beräkningar för småsparare

CB: Jag tycker detta verkar jätte-komplext. Är det så att AI kan hjälpa oss på något vis med detta? Vi pratade om detta precis i början ju, om att det finns andra instrument nu.

JB: Om jag förstår rätt, så är detta lite er grej. Förut så var det bara de stora bankerna som kunde göra de här beräkningarna och räkna fram de här portföljerna. Det är väl basically det som är er affärsidé, att ni gör de här beräkningarna åt oss småsparare. Till exempel, vi började prata om våra portföljer, som 60/40 och 90/10, sedan har vi rekommenderat för de flesta nybörjare en fondrobot. En stor uppgradering i jämfört med alla de konstiga sakerna som man ofta brukar hitta hos nybörjare. Medans detta är en mer avancerad modell av en fondrobot.

HJ: Bara genom att göra det steget att man delar upp sin investering i aktier och räntor och har sin fördelning, det är ett jättebra steg på vägen. Sedan är det precis det här, vad är nästa steg? Att man ska kontrollera och sköta portföljen efter hand. Det kan man göra på många olika sätt. Hela iden med Better Wealth är att vi vill sköta det åt kunden. Vi vill sköta risken i portföljen. Som jag var inne på tidigare, så kan risken i en fast allokering ändra mycket över tid, och vi vill göra den mer stabil.

Sedan finns det alltid forskning som visar på att det är en bättre strategi. Det kommer alltid finnas historiska perioder när en sådan strategi var mycket bättre. Varför vi tror att detta är attraktivt är för att man ökar chanserna…. Eller man minskar risken för stora förluster. För det är precis det här att när man går in i en stressad period, när korrelationerna ökar och risken ökar i marknaden, om du har en klassisk portfölj som innehåller 90% aktier, då tar vi ner aktieallokeringen till 80, 70 eller 60%. Det beror på volatilitet och korrelationer som vi räknar ut åt kunden.

Skulle det då ske en stor finanskris, så undviker man delar av den här stora förlusten. Det är inte så att vi säger att vi kommer allokera allting till kontanter. Om marknaden går ner med 20-25%, så går vi bara ner med 10 eller 15. Jag vet själv, när man har investerat sina pengar långsiktigt och man fortsätter med sitt månadssparande, jag tror att det är någonting som väldigt många människor tycker är… man vet att det är någon som sköter och kontrollerar ens portfölj. Så att man kan ta bort lite av den här oroligheten. Vi försöker leverera en tryggare placering.

Sedan kan det också vara på andra hållet. 2017 var ett perfekt år när risken i marknaden var ganska låg. Då är det klassiskt att om man har 90% aktier så tänker man att man kan ta lite mer risk och på så sätt så att man inte går miste om avkastning. Så i en perfekt värld ser det ut så, men som sagt, det krävs att man gör de här riskberäkningarna, som vi nu med ny teknik kan göra på ett skalbart sätt till alla kunder.

Nackdelen är att du till exempel kommer in och så plötsligt sker det en stor nedgång. Och så ser vi att vi är inne i en lite mer stressad marknad. Vi tror risken är lite större för en stor förlust. Vi tar ner risken i din portfölj och så fortsätter marknaden upp en tid framöver. Då kan man missa lite av den här uppgången. Så det är väl egentligen priset man betalar för att ha den här lite tryggare placeringen.

Better Wealth arbetar med aktiv omallokering för ökad trygghet

JB: Så att det blir lite mindre förlust, men kostnaden jag betalar för att överprestera marknaden i stressade perioder är att jag får inte lika hög avkastning i de uppåtgående perioderna. Kan man säga så?

HJ: Ja, till exempel i början av 2018 i februari, så kom det några dagar när den amerikanska börsen var ner 10% nästan och direkt efter där så fortsatte marknaden upp. Sedan var allting frid och fröjd igen, mer eller mindre. I och med att den första kraschen kom, nu är risken lite större i marknaden, då omallokerar vi de här portföljerna för att säkra oss. Sedan tar det några veckor när marknaden går upp och då kan man missa lite uppgång där.

Jag menar, om sedan uppgången fortsätter i flera månader, så pass snabb omallokering gör vi, så att du är fortfarande med på uppgången. Vi har väl sagt så här att vi räddar hellre 5-10% när det går riktigt dålig. Att vi missar när marknaden går upp 12% och vi är upp 10%, så tycker vi att det är ”fair”.

JB: Men är inte det lite att försöka tajma marknaden?

HJ: Nej, det är mer eller mindre omöjligt, om inte ens Gud klarar av det. Det är egentligen en strategi, jag menar, genom att ha lite stabilare risk, så i vissa tillfällen, och när man kommer in i en stressad marknad, så kan man undvika de här stora förlusterna. Det betyder inte att vi tror att det kommer en finanskris imorgon och därför säljer vi hela portföljen och håller kontanter. Utan det handlar mer om småjusteringar och att hela tiden kontrollera vad som händer, för att leverera en tryggare placering åt kunden.

JB: Ni skrev också på hemsidan att Nobelpristagaren Robert Engel visade att det är omöjligt att förutse avkastning, men det är möjlig att förutse risk. Det är liksom det ni försöker göra, eller?

HJ: Precis, det här att om risken är hög i dag i marknaden och det har skett lite stora svängningar, så kan man säga att det kommer vara så imorgon också. Sedan är frågan hur du väl mäter risk, precis som vi har varit inne på, att det går att göra på många olika sätt. Det är väl här vi använder lite olika modeller och allting är automatiserat och vi gör miljontals mätningar varje dag åt kunden, för att göra detta på ett så bra sätt som möjligt.

Hur man kan förutsäga risk

CB: Jag tycker det låter konstigt att man kan egentligen förutsäga risk. Man kan inte förutsäga marknaden, men man kan förutsäga risk. Jag tycker det låter jättekonstigt. Är inte det nästan samma sak?

HJ: Nej, det handlar om sannolikhet igen. Så jag menar, till exempel idag kan vi ha höga bolagsvärderingar, marknaden når nya rekordhöjder… Om man kollar det där så innebär det att till exempel idag med höga bolagsvärderingar, man har också till exempel en inverterad räntekurva som indikerar att nu börjar vi komma mot lågkonjunktur. Naturligt känns det som att då är risken större för en större börskrasch.

Det är här vi har spenderat väldigt mycket tid. Jag, tillsammans med en annan grundare, som är heltidsforskare i Oxford inom maskininlärning. Dagligen läser vi in hundratals olika finansiella och ekonomiska tidseror och försöker använda de här nya, lite smartare metoderna, för att mäta risk helt enkelt och kunna hantera mycket data. Vilket å andra sidan är ganska svårt för en människa att göra.

CB: Jag kan tänka mig också att man kan utveckla det där med vilka punkter man tar in, alltså inte bara med värdering, hur marknaden såg ut igår och hur den ser ut idag, utan kanske… Ingen kunde ju räkna ut att banker skulle åka dit på penningtvätt, till exempel. Men det kanske var någonting som indikerade det, fast ingen kunde se det? Är du med på vad jag menar för slags indikatorer, eller vad man ska säga?

HJ: Ja, du är inne på helt rätt väg. Idag, klassiskt liksom, så pratar folk ofta om volatilitetsindex, korrelationer, ränteläget i USA… Det är exakt den anledningen till varför vi använder maskininlärning, för då säger vi att vi kollar på all den här datan, sedan använder vi maskininlärning för att bättre kunna hantera datan och identifiera vilka av de här indikatorerna som är viktiga.

Nu blir det lite tekniskt, men 22:a mars så inverterade räntekurvan i USA. Vilket betyder att du har en högre räntesats som du lånar ut i tre månader, än om du gör det i tio år. Om man kollar historiskt sedan andra världskriget, så varje gång det här har skett, så har det inom 6-18 månaders skett en lågkonjunktur och en större börskrasch. Så när man kollar på den här grafen så kunde man förutspå börskraschen 2000 och 2008.

JB: Och det är väl det som är ganska skönt med maskininlärning, för den datorn har ingen åsikt om vilken datapunkt som är bäst. Den bara kollar på alla samband. Det var som den där dokumentären Alpha Go, eller när man kan identifiera katter. Att man bara skickar in miljoner bilder katter, sedan förr eller senare så fattar den vad en katt är. Eller hur den ser ut. Sedan kan den ibland göra pinsamma misstag, men det är ett annat avsnitt, tänker jag.

HJ: Ja, det är exakt som du säger. Man lämnar det till en dator. Sedan ska man vara noggrann att säga att det kräver att man vet vad man sysslar med. Att bara anförlita sig på en maskin att göra allting, det är en helt annan grej. Särskilt inom finans. Maskininlärning är fantastiskt när det gäller att spela brädspel och sådant, som Alpha Go. Inom finans och investeringar så är det superviktigt… Man använder oftast ganska enkla maskininlärningsmodeller. De ska vara transparenta, man ska förstå vad som händer. Det får inte vara någon ”black box”-lösning.

Algoritm som känner av marknadens läge

JB: Apropå det, de gör en maskin nu. Den har börjat besegra de första spelarna i Starcraft, som är första spelet med imperfekt information. Men det är nörderi. Ni har en video, som jag ska lägga ut i anslutning med avsnittet, som jag såg i någon artikel när jag gjorde research. Den visar att kurvan rör sig och sedan är det en algoritm som markerar om det är en stressad period, var det så?

HJ: Precis, återigen, du har olika indikatorer. Allt från volatilitet, korrelation, till räntelägen, BNP-tillväxt, sedan har du en maskininlärning som mer eller mindre bestämmer, beroende på de här indikatorerna, om vi befinner oss i en stressad, lugn eller osäker marknad. Sedan använder man det. Ett exempel bara, när vi är i en stressad marknad, då ska vi allokera bort från aktier och mer mot räntor och säkra tillgångar som guld till exempel.

När det är en lugn marknad, då investerar vi lite mer i aktier. Sedan kan man se hur en relativt enkel strategi levererar hög riskjusterad avkastning och minskat de här stora förlusterna.

För ett halvår sedan var risken för en stor förlust, säg 40%, och nu har den kommit upp i 80%. Det indikerade den redan i oktober förra året. Då kunde vi sänka risken i vår portfölj. Vi missade lite av nedgången just när marknaden var orolig förra året och sedan återigen nu har marknaden gått upp igen och risken har gått ner litegrann. Men den är fortfarande ganska hög.

När det kommer till investeringar så är allting osäkert, så det kommer alltid finnas perioder när man gjort väldigt bra ifrån sig, men nu det senaste halvåret, visst, om man jämför med en 90/10-portfölj eller högriskportfölj, så har vi slagit den med 6% till lägre risk. Jag har alla mina egna pengar hos Better Wealth.

JB: Jag har träffat fondförvaltare som har en egen fond och inte har pengarna där. Jag vet också en annan fondrobot fick in väldigt mycket pengar från folk i finansbranschen.

HJ: Jag tror att 80% av min investering ligger i Better Wealths högrisk, sedan ligger 20% i vår buffertstrategi, som är medelrisk.

Så blir du kund hos Better Wealth

JB: Vi har en sponsrad länk i anslutning till avsnittet (annonslänk). När man har klickat på den, vad händer sedan? Om du beskriver processen lite kort.

HJ: Bakom skalet så händer allt det här, att vi sköter portföljerna och så. Men för kunden är det så att de får svara på lite frågor, man får ett förslag på olika portföljer. Till exempel kan du fylla i din ålder, lite vad du har för månadsinkomst, sedan gör vi ett förslag på hur du ska allokera mellan olika riskportföljer. En del kanske ska vara lite mer högrisk, en del kanske du ska spara med en buffert.

Om du är lite yngre kanske du ska börja spara till din pension, som vi inte riktigt varit inne på ännu, att vi tar ner risken över tid. Lite som AP-fonderna gör. Det enkla för kunden är att de behöver bara svara på några frågor, sedan görs allt automatiskt. Likadant med månadsinsättning, som allokeras till de olika strategierna.

CB: Men hur vet man vilken risk man är beredd att ta, egentligen? Man kan ju tänka, ”Ja, jag kan tänka mig att blir av med 30% av mina pengar”, men sedan är man inte det över huvud taget.

HJ: Det är en tuff fråga och jag tror att det är därför vi försöker kvantifiera det. Många är nog ganska riskbenägna fram till då de börjar förlora 10, 15, 20%. Då börjar man känna, vad är det som händer nu? Det är ett vanligt problem att det är då man börjar freaka ut och så säljer man stora delar av sin investering. Det slutar med att man säljer i dalen och köper igen när marknaden går som absolut bäst. Det är väl också återigen kanske en bra anledning till varför vi vill erbjuda Better Wealth, just att man känner att här är det någon som sköter och kontrollerar portföljen varje dag. Även om marknaden är lite stressad så kan man ta det lugnt, för att man vet att vi har stenkoll på vad som händer i marknaden. Men visst, det är svårt det här med risk. Det är ganska lätt att vara kaxig, men när det väl händer.

Vi använder konkreta riskmått för att göra det tydligt, så vi säger inte ”högrisk”, för det kan betyda allt möjligt. Utan vi frågar kan du tänka dig att förlora 25% av ditt investerade kapital i ett dåligt marknadsscenario? Då kan man ändå få en bättre uppfattning av vad den faktiska risken är.

Henriks boktips och favorit citat

HJ: Jag har läst Ernest Hemingway ”Movable Feast”. Den tycker jag är fantastisk. Det är egentligen hans självbiografi, fast det inte riktigt är han. Det handlar om när han bodde i Paris, som är väldigt mysig. ”Flash Boys” tycker jag också är bra. Den handlar om ”kvantare” som kommer på att de måste flytta sina servrar närmare börsen, för att det handlar om millisekunder för att de ska få information snabbare och kunna göra bättre investeringsbeslut.

HJ: ”Friskt vågat, hälften vunnet.” Man ska ändå börja spara liksom. Det är väl det viktigaste. Börja i tid, det är ingenting att gå och vänta på. Man behöver inte spara ihop hundra tusen innan man börjar, utan det är bara att köra igång.

Att vara rik för mig handlar mycket om möjlighet att göra olika grejer. Man kan åka på semester, man kan köpa kaffe utan att tänka på att den kostar 50 kronor. Just den friheten, så skulle jag definiera att vara rik.

Så går Better Wealths portföljer

HJ: Det har gått väldigt bra för våra portföljer. Det senaste halvåret så har vi slagit ett statiskt sparande på 90% aktier och 10% räntor med nästan 6%. Men då framförallt till en lägre risk. Det finns många anledningar till varför det har gått så bra. Vi har investerat lite i faktor ETF:er, som har gått väldigt bra. Lite mer exponering mot aktier med högre kvalitet, som har gått väldigt bra det senaste kvartalet. Guld gick väldigt bra i slutet av förra året och sedan också ska man säga att en svag svensk krona också har bidragit mycket till det.

JB: Ett fantastiskt stort tack Henrik, för att du ville komma och prata om risk. Jag tycker att detta har varit jättespännande. Vi har pratat långt över en timme och det känns som att det finns mer att säga. Jag hoppas att du är sugen på att komma tillbaka vid ett senare tillfälle och prata vidare. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då uppskattar du nog även de andra artiklarna som nämndes:

Få notis om framtid artiklar

Om du vill få notis om framtida artiklar, prenumerera gärna i din poddspelare eller på youtube. Är du mer som jag, som uppskattar ett månatligt sammanfattande mejl, anmäl dig till vårt nyhetsbrev nedan. Det är kostnadsfritt och du kan avanmäla dig när du vill.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

19 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Stort tack för ett mycket intressant avsnitt!

    Det ställer dock en del saker på huvudet min värld. Jag hade precis börjat verkligen acceptera att ingen kan tajma marknaden och så kommer detta! :)

    Jag köper inte deras argument på slutet av podden att det INTE är att tajma marknaden bara för att man delvis och gradvis drar upp och ner risken genom att höja/sänka aktieandelen när man ser låg/hög risk.

    Det är ju rimligen helt inom konceptet att tajma marknaden genom att dra upp och ner aktieandelen mellan tex 40-80% för en normal 60% – lika mycket som det är i extremen att dra den mellan 0-100% för en normal 50% fördelning.

    Sen är det ju bara olika metoder att basera det på som i BWs fall avancerade AI beräkningar eller som privatperson baserat på erfarenhet/magkänsla. Sannolikt dock med bättre utfall med BW i ryggen till priset av 1% avgift. Men det är ju ändå samma marknadstajming koncept.

    Klart intressant med Better Wealth, tål definitivt att funderas på.

    Hoppas ingen nu blandar ihop dem med Better Globe så det blir någon näthatshistoria :))

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
    1. Vit pil

      Hej JFB och tack för din fråga. Bra fråga!

      Som du säger så handlar marknadstajming om att sälja och köpa beroende på vad man tror ska hända på marknaden i framtiden. D.v.s. målet med alla tajmingstrategier är att förutspå avkastning. En tajmingstrategi är oftast baserad på olika tekniska indikatorer och/eller ekonomiska indikatorer i kombination med en människas egna magkänsla/erfarenheter. Det betyder att avvägningen mellan att man vill erhålla mer avkastning mot rädsla att förlora en stor summa tillsammans med andra mänskliga faktorer kommer ha en påverkan på hur investeringsbeslut görs. 



      En sådan strategi är väldigt annorlunda mot en systematisk regelbaserad riskbaserad strategi som BetterWealth använder. Våra modeller mäter dagligen risk och korrelationer i marknaden och utefter dessa mätningar görs justeringar automatiskt i kundens portfölj för att bibehålla en stabil risknivå och hög diversifiering. Vår modell kommer allokera mindre till riskfyllda tillgångar när marknaden är skakig och mindre till säkra tillgångar när marknaden är stabil. Fokus hos modellen är att förutspå risk effektivt och inte avkastning.

      Det är alltså framförallt två saker som gör att Betterwealth:s modell inte syftar till att tajma marknaden. 1) fokus ligger i att förutspå risk effektivt (som enligt bevis går att förutspå) och inte avkastning. 2) alla omallokeringar sker systematiskt och är helt regelbaserade, dvs de involverar inte en människas magkänsla. Även om målet med BetterWealths modell och en tajmingstrategi är samma (hög avkastning till lägre risk) så innebär det inte att processerna bakom är desamma.

      Också för att förtydliga, AI/Maskininlärning är ett hjälpmedel för att bättre hantera mycket data så vår modell mer effektivt kan förutspå risk än med klassiska modeller. Det finns många hedgefonder som använder AI/maskininlärning för att förutspå avkastning (med olika resultat) men det är alltså inte därför som BetterWealth använder maskininlärning.

      Hoppas detta är svar på din fråga.

      Kul att du gillade avsnittet!

      7+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  2. Vit pil

    Hej, låter intressant. Jag ser inte att ni skrivit något om skatten, blir det som ISK eller hamnar vi runt 30%?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Hej Andreas,

      När du öppnar ett konto hos BetterWealth placeras alla dina investeringar på ett ISK konto.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  3. Vit pil

    Ordspråk på börsen. ”Man skall aldrig drabbas av panik, men drabbas man, skall man se till att drabbas först”.

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Christer Pettersson
    1. Vit pil

      Låter visserligen bra till att börja med, men om man drabbas av panik *först* är det svårt att undvika att paniksälja ör tidigt och sedan missa en uppgång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  4. Vit pil

    Tack för intressant avsnitt!

    En fundering kring ”value at risk”. Poängen var ju att fokusera på risk istället för avkastning och jag förstår att ”VAR” är ett sätt att kvantifiera risken. Undrar om man kan använda samma siffra för att kvantifiera poitentiella uppsidan i en investering eller inte? Låt oss säga att VAR är 30 % för en portfölj. Jag bör alltså vara ok med att riskera 30 % av värdet om jag ska inneha den. Det kan ju inte finnas någon som är villig att ta den risken utan att tro att chansen att få en postitiv avkastning är större än att man kommer att förlora? Synsättet avsnittet handlar om menar att fokus bör ligga på risk men att prata om risk utan att göra åtminstone ett antagade om avkastning blir väldigt märkligt? Hur ska man tänka?

    /Johan

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Hej Johan,



      Tack för din fråga. 



      Risk är direkt kopplat till vilken avkastning du kan förvänta dig av din investering. D.v.s. har du mycket risk har du också möjlighet att erhålla hög avkastning. På så sätt har du helt rätt i att risk är ett sätt att kvantifiera den potentiella uppsidan i en investering. Låg risk innebär mindre potential och hög risk hög potential. Man kan göra antaganden när det kommer till avkastning men sanningen är att de i slutänden bara är antaganden. Ta en 90/10 portfölj tillexempel. Ingen vet om en sådan portfölj kommer leverera -30% eller +30% eller någon annan avkastning det kommande året vilket innebär att de flesta antaganden är värdelösa. Det är bättre att fokusera på risken. Räknar man ut risken som ligger runt 30% (95% VaR på ett års tidshorisont) kan man direkt säga att med stor sannolikhet kommer portföljen leverera mellan -30% och 30% (givet en symmetrisk fördelning) och med liten sannolikhet kommer portföljen leverera en avkastning som är högre eller mindre. Min rekommendation är att skaffa sig en uppfattning av vad risken faktiskt är i sin investering för att sedan använda detta som ett mått på ”potentialen” i sin investering. Lycka till!

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  5. Vit pil

    Hej!

    Upptäckte Lysa för 1.5 år sen och gillar det! Så enkelt och effektivt.
    Såg Better Wealth för en tid sen och lyssnade igenom hela podden idag.

    Men min fråga är var är dom största skillnaderna mellan Lysa och Better Wealth? Lysa tar ut 0.4% medan Better Wealth tar ut 1% i förslaget jag fick, det är en rejäl skillnad. Utöver det investerar bägge två olika procent i olika tillgångar men vad gör Better Wealths tjänst unik jmf med Lysa? Någon som kan summera i punktform för någon som inte ser det…?:)

    Tack!

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Markus
    1. Vit pil

      Hej Markus,

      Tack för din fråga. Jag har skrivit om BetterWealth och vad som gör vår tjänst unik här:
      https://blog.betterwealth.se/2019/03/vad-ar-betterwealth.html

      Man kan sammanfatta det i 2 punkter:

      1) Vi kontrollerar och sköter kundens investeringar dagligen för en tryggare och bättre investering. BetterWealth gör dagligen avancerade riskberäkningar för att kontrollera risken i våra kunders portföljer. Det betyder att om den förväntade marknadsrisken är hög kommer vi sänka risken i våra kunders portföljer och på samma sätt om den förväntade marknadsrisken är låg kommer vi höja risken i våra kunders portföljer. För kunden innebär det mindre risk för stora förluster, förväntad högre riskjusterad avkastning och generellt en stabilare investering över tid. Mer tekniskt så erbjuder BetterWealth en dynamisk tillgångsallokering istället för en statisk ”fast” allokering med rebalansering.

      2) Vi gör det som är bäst för kunden. BetterWealth är klassade som oberoende av finansinspektionen vilket är en garanti att det inte finns något incitament för oss att välja en investering framför en annan. Vi har analyserat tusentals olika fonder och valt de mest prisvärda och högkvalitativa fonderna som är bäst lämpade för kunden och hens investeringsmål.

      Ta en titt på ovan och återkom gärna om du har några fler frågor.

      Hälsningar,
      Henrik

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
      1. Vit pil

        Tack för svar!

        Så om jag förstår det rätt så är den STORA skillnaden jmf med tex Lysa (som jag antar att du känner till väl) att ni gör dagliga bedömingar och korrigerar risk upp och ner genom att ändra tillgångsslag i portföljen. Hos Lysa väljer man en allokering sen tror jag inte att den korrigeras upp och ner automatiskt utan kräver att man loggar in för att ändra. Medan ni då gör det automatiskt för att jag ska ha lägsta möjliga risk givet mitt avkastningsmål. Har jag förstått det rätt då?

        Punkt 2 tänker jag att tex Lysa och Opti också är, allt annat lika där mao.

        Markant skillnad i avgift, 0.6%, i förslaget jag fick. Är det något annat som gör att ni sticker ut med en högre avgift?

        Frågar utifrån intresse och inte för att verka kritiskt, är en intressant tjänst!

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Markus
      2. Vit pil

        Hej Henrik!

        Om jag har uppfattat rätt så ger BetterWealth en jämnare avkastning än konkurrenterna under perioder när marknaden är orolig. På grund av mindre volatilitet borde avkastningen bli något högre när börsen går dåligt. Det här kan vara mycket fördelaktigt, särskilt när vi talar om kortare investeringsperioder, säg cirka fem år. (Lite synd just med tanke på kortare tidsperioder att hos er måste man investera minst 50000 kr.)

        Men hur bra är BetterWealth på längre tidsperioder, som t.ex. pensionssparande? Den dyra avgiften hos er äter upp en stor del av vinsten och ränta på ränta-effekten. Och mindre risk med låg volatilitet på lång sikt på bekostnad av avkastning låter inte så lockande (om inte av känslomässiga och börspsykologiska skäl, som kan vara skäl nog).

        Eller vad är sannolikheten att BetterWealth ger högre avkastning också på lång sikt än andra fondrobotar? Jag kan tänka mig att om det någon gång skulle hända en riktigt stor börskrasch skulle BetterWealth kanske kunna förutse den med hjälp av AI och maskininlärning och klara av en följande björnmarknad bättre än konkurrenterna och ge därför en bättre avkastning. Men om världen och börsen utvecklas någorlunda normalt är jag lite tveksam. Eller finns det belägg för att BetterWealth ligger, om inte bättre, i alla fall någorlunda jämsides med andra fondrobotar när det gäller avkastning på lång sikt? Eller är det i första hand lägre risk som ni har att erbjuda för era kunder?

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
    2. Vit pil

      Markus,


      Ingen fara, uppskattar din fråga.

      Helt rätt, den stora skillnaden är att våra modeller dagligen gör riskberäkningar och om det krävs ändrar allokeringen mellan olika tillgångsslag i din portfölj. Det för att 1) du ska ha en stabil risknivå i din portfölj och 2) du ska ha en optimal riskspridning i din portfölj. Notera att det krävs stora mängder avancerade beräkningar för att räkna ut risk och korrelationer för att sedan komma fram till den optimala allokeringen mellan olika tillgångsslag givet en risknivå. Det är generellt inte något som man kan göra själv och är inte så enkelt som att gå in och ändra allokeringen mellan aktier och räntor. Nämner inte det i avsnittet men givet en risknivå ser BetterWealth också till att du får betalt för den risk du tar genom att maximera diversifieringen i olika marknadslägen. Eftersom korrelationer ändras på samma sätt som risk krävs det att man kontrollerar diversifieringen löpande i sin portfölj och gör justeringar för att bibehålla hög riskspridning.

      Angående punkt 2 så ja på så sätt är vi lika andra robotrådgivare. Även om BetterWealth:s portföljer även har exponering till råvaror som guld och olja, alternativa investeringar som fastigheter och smart beta som aktier med lägre volatilitet och högre kvalitet vilket andra robotrådgivare inte har.

      När det kommer till avgifter så ja, vår tjänst kostar mer jämfört med de robotrådgivare som du nämner. Dock är BetterWealth också en helt annan typ av tjänst. Vårt mål är inte att erbjuda något som du kan göra själv genom att köpa en global aktie- och ränte-fond utan att erbjuda något som traditionellt bara erbjudits till rika individer och institutioner. Vi erbjuder en digital investeringstjänst där vi sköter investeringarna åt dig och automatiskt gör nödvändiga justeringar för att du ska få ut så mycket som möjligt av din investering och för att du ska kunna känna dig tryggare, i alla marknadslägen. En tjänst som traditionellt kostar betydligt mer men som vi med ny teknologi kan erbjuda till ett lågt pris.

      Hoppas ovan är svar på din fråga.

      Tale,

      Hej Tale,
 tack för din fråga.

      Kanske framgick det inte av inslaget men BetterWealth höjer också risken i våra portföljer när marknadsrisken är låg. D.v.s. när marknaden går väldigt bra tar vi mer risk för att bibehålla en stabil portföljrisk och maximera avkastningen. Exempelvis innehöll vår högriskportfölj närmare 100% aktier under 2017 när aktiemarknaden gick väldigt bra. D.v.s. vår strategi är inte att alltid ta lägre risk utan snarare att bibehålla en stabil portföljrisk.

      När det kommer till längre tidsperioder så är det faktiskt tvärtom som du säger och en dynamisk strategi anses ännu mer viktig. Det eftersom om du har en sparhorisont på mer än tio år så kan man med stor sannolikhet säga att det kommer ske en större börskrasch. Även om det är viktigt att inte missa avkastning när marknaden går bra så är det ännu viktigare att rädda avkastning när marknaden går dåligt. Det eftersom förluster är asymmetriska. Ex. krävs det en 100% uppgång för att återhämta en förlust på 50%. Varje räddad % i en större nedgång har stor betydelse för den framtida utvecklingen och särskilt på lång sikt (jobbar på ett blogginlägg om detta men exempelvis två identiska 80/20 strategier med skillnaden att den ena strategin räddade 5% under finanskrisen resulterar i 60% högre avkastning för samma strategi tio år senare). Avgifterna är viktiga men inte avgörande och det är precis därför som framförallt pensionsfonder använder sig av dynamiska strategier med fokus på risk. Också, som jag nämnde ovan så kostar vår tjänst traditionellt betydligt mer men genom att använda ny teknologi kan vi erbjuda den till ett relativt lågt pris.

      Hoppas ovan är svar på din fråga.

      8+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
    3. Vit pil

      Förenklat – BW drar ner aktie andelen när deras riskmått går upp, och drar upp aktie delen när riskmåttet går ner.

      Lysa ombalanserar regelbundet till din förvalda aktieandel men drar varken upp eller ner den beroende på något riskmått.

      Båda är intressanta!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      JFB
  6. Vit pil

    Hej, tack för en bra pod och blogg!

    Jag har en fundering kring fonder. Jag har precis börjat spara i fonder och efter en hel del läsande började jag investera i nybörjarportföljen(förenklade). Jag ville sprida ut mitt sparande lite så jag tänkte också testa investerade en liten del i fond-robot(Avanza auto 3). På senare dagar har jag fått upp ögonen för SEF – Investmentbolagsfond och nu till frågan: jag har märkt att mina portföljer har stor del i finans är det dumt? eller spelar det mindre roll?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fundering
    1. Vit pil

      Hej!

      Världen bygger mycket på finans och finns väldigt många stora sådana bolag, blir tyvärr en större del finans i en global portfölj.
      Det spelar absolut roll med riskspridning, men att avvika från en global exponering så gör du ett bet på att finans inte ska gå bra framöver.
      Den fonden du pratar om äger investmentbolag, dessa investmentbolag äger också finans så vet inte hur stor skillnad det skulle bli om du skulle välja att lägga in en del i den fonden.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  7. Vit pil

    Detta går jag igång på! Risk är det mått man bör koncentrera sig på. Risk ändras beroende på marknaden ex dyster makro hög värdering(som vi har just nu) men även var man personligen befinner sig och vilken tidshorisont man har tills man behöver pengarna. All Investering för privatpersoner är egentligen uppskjuten konsumption, för egen del eller för kommande generationer. Bra avsnitt, inte helt säker dock på att ”algoritmer” kan lösa det. Jonas Lindmark på Morningstar uttryckte nyligen att, min tolkning, det finns många som vill åt dina pengar men syvende till sist är du utlämmnad till ditt eget omdöme. Det var i relation till ”sorteringstjänster” inte omfattades av kraven på att finansiell rådgivning(MIfiid)måste bevisa sitt mervärde. Något som exempelvis fondrobotar gömmer sig bakom.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  8. Vit pil

    Ett mycket bra avsnitt som gav en bättre förståelse vad BetterWealths strategi handlar om. Det blev begripligt med fördelar på kort sikt, men något oklart på hur det är på lång sikt. Jag tänker särskilt om BetterWealths portfölj skulle klara av en eventuell börskrasch bättre än en global indexfond och ge i ett sådant fall en fördel med bättre avkastning på lång sikt.

    Man kan ifrågasätta amerikans forskning som ofta avser endast USA:s egen marknad, men som man ofta försöker tillämpa också till svenska förhållanden. Vi har många aktivt förvaltade fonder, investment-, småbolags- och olika branschfonder som skiljer sig väldigt mycket gällande risk och avkastning med motsvarigheter i USA. Det behövs kanske mer svensk forskning eftersom ingen verkar våga lita på Morningstar.

    Jag har också börjat ifrågasätta om det kan finnas några grundläggande brister med en marknadsviktad portföljsteori. Förut tänkte jag på att 60% USA i en globalfond är alldeles för mycket. Nu när jag har tittat på hur det har gått under de senaste åren med Europa, Asien, Japan och tillväxtmarknader kan jag tycka att 60% är kanske för lite.

    Jag har också tänkt på en portfölj bestående av en global indexfond, några teknikfonder, svenska investmentbolag, fastighetsfonder och några svenska småbolagsfonder, t.ex. på följande sätt:

    20% Avanza Global eller LF Fastighetsfond
    20% svenska investmentbolag (de 5 största, likviktade)
    20% aktivt förvaltade svenska småbolagsfonder (en mix av de bästa som gått bäst under 15 år).
    20% LF Fastighetsfond
    20% teknikfonder (mix av t.ex. JPM US Technology, Fidelity Global Technology och DNB Teknologi)

    Alltså, det här är bara ett exempel, en utkast för att väcka tankar, och inget seriöst förslag som jag skulle råda någon att testa. Men jag har svårt att blunda för en lång och bra historik med vissa fonder och branscher (som vem som helst kan se Morningstar). Också med hänsyn till att vissa trender verkar vara ganska stabila, år efter år, både i Sverige och globalt (jag har svårt att se att teknikbranschen nu med AI och 5G på gång skulle vara bara en bubbla).

    Klart att den här experimentportföljen skulle ha mycket hög risk. Men hög risk syftar ofta bara till hög volatilitet – som man kanske vill ofta undvika pga. känslomässiga och psykologiska orsaker. Det är ”omöjligt förutsäga avkastning, men möjligt att förutsäga risk”. Men hur stor är risken, rent matematiskt eller statistiskt, att en sån här portfölj skulle ge sämre avkastning på cirka 15-20 års sikt än en bred passiv global indexfond?

    Och nu är ja ute efter statistisk och matematiska sannolikheter – inte vad någon tycker utifrån en gammal investeringsfilosofi eller en magkänsla som säger att det kommer att sluta illa eller att det är lätt att göra dumma beslut när börsen dyker ner.

    Mina huvudteser är att hög risk (dvs. volatilitet) har ingen större betydelse på lång sikt om avkastningen är bra. Risk och avkastning hänger ju ihop (utom möjligtvis hos BetterWealth som lovar bra avkastning till lägre risk än konkurrenterna). Och att det finns några branscher och fondtyper som går bättre på lång sikt än ett globalindex. (Jag vet att man ska helst inte jämföra äpplen och päron, men varför ska man välja en genomsnittlig fond som följer ett dåligt index?)

    Jag försöker inte påstå något, se den här kommentaren mer som en fråga. Det är möjligt att jag är helt ute och cyklar, men ännu är jag inte helt övertygad.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Tale

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.