Om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet

Frågor och svar om pension med pensionsspecialisten Anders Kollberg

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Kollberg & Enqvist AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

I dagens avsnitt och samarbete intervjuar vi pensionsrådgivaren Anders Kollberg om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet. Anders har arbetat som finansiell rådgivare i nästan 30 år, varav de senaste 11 åren specialiserad på just pension via sitt bolag Kollberg & Enqvist.

När det gäller pension bortom det självklara valet att välja AP7 SÅFA i sitt premiepensionssparande (PPM), blir det snabbt klurigt. Vi själva har oroat oss om det överhuvudtaget kommer vara möjligt att gå i pension för oss födda på 70-, 80- och 90-talet. Jag brukar till och med skoja om 40-40-40-blåsningen, där de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan gå i pension på 40 procent av lönen. :-)

Därför är jag och Caroline väldigt glada att kunna ge dig det här avsnittet kring pension. Anders besvarar många av de frågor som ni läsare har skickat in till oss kring pension. Det var faktiskt så många frågor att vi fick dela upp det i två avsnitt. Idag handlar det därför om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet. Nästa vecka, i del två, handlar det om uttagsfasen när man väl gått i pension och övriga frågor om t.ex. direktpension.

Några av höjdpunkterna som vi tog med oss från intervjun var:

  • Sträva efter en så hög bruttolön som möjligt, upp till ca 45 000 kr, då maximeras avsättningen till din pension.
  • Som företagare med AB, sträva först upp lönen till 45 000 kr, ta parallellt ca 10 % tjänstepension och därefter utdelning
  • I PPM välj AP7 SÅFA
  • Löneväxling är bara lönt om du har ca 45 000 kr bruttolön efter din löneväxling
  • Om du inte erbjuds tjänstepension, utnyttja möjligheten till avdragsgillt IPS-sparande (och överväg byte av arbetsgivare)
  • Traditionell förvaltning kan vara ett alternativ inför och under uttagsfasen, men är ofta ett sänke om man är yngre än ca 50 år
  • Som företagare, det är värt att lägga undan vinst i periodiseringsfonder de sista åren, så att du kan kvitta lön mot dem i pension.
  • Vi behöver alla jobba ca 40-50 år, antingen jobbar man de tidiga eller sena åren i sitt liv, det är ganska rättvist.
  • Låga avgifter är viktiga, precis som vanligt, både när det gäller fonder, alternativ och skalavgifter
  • Vi rekommenderar båda sparande i billiga globala indexfonder
  • Ha gärna minst två tjänstepensionsförsäkringar så att du får flexibilitet när du ska ta ut pengar
  • Premiebefrielse och efterlevandeskydd är bra i vissa faser och inte i andra.
  • Flyttmöjligheterna från 1 april är tyvärr överskattade, det som dock är bra är avgiftsbegränsningen

Ja, det var saker på rak arm. Vi hoppas att du också hittar några guldkorn i intervjun. Om du vill boka en egen konsultation om just din pension hos Anders, så kan du göra det via hans hemsida (koen.se). I forumet pratar vi även mycket om pension och andra ämnen, där är du också alltid varmt välkommen. 🙂

Tack för den här veckan och så ses vi nästa!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen Anders Kollberg. Du är pensionskonsult på ditt eget bolag Kollberg & Enqvist sedan 10 år. Innan dess var du finansiell rådgivare i nästan 17 år och du jobbar med oberoende pensionsrådgivning och pensionsplanering, både för privatpersoner och företag där ni gör utredningar, utvärderingar och upphandlingar av pensionslösningar. Det som jag gillar jättemycket är att du gör det så konkret.

Man kan komma till dig och få hjälp för hur man ska planera sin pension och hur man kan göra uttag. Ni gör detta på fast pris och skiljer er från mängden av finansiella rådgivare. Varmt välkommen till oss! Varför blev det pension?

Anders: Jag tyckte det var väldigt roligt och intressant med sparande, så det var nog i den ändan det började. Sedan kom jag i kontakt rätt tidigt med Folksam, som hade någonting som heter fritidsombud. Att sälja försäkringar helt enkelt till privatpersoner ofta där man bodde.

Då åkte man runt med en väska och bokade in möten via telefon och kom hem till folk där man satt och drack kaffe och åt kanelbullar medan man pratade hemförsäkring och pensionsförsäkring och bilförsäkringar.

Jan: Det här är ett väldigt engagerande ämne. Igår frågade vi på vårt forum och Facebook om folk hade några frågor till dig och det bara rasade in frågor. Pension är onekligen ett engagerande ämne.

Caroline: Ja, på två sätt ändå, för man vill att det bara ska lösa sig men det är också många som skjuter upp det och tänker ”Jag tar det sedan”. Men Anders, när du åkte runt pratade om försäkringar och träffade människor så måste din erfarenhet vara att man har många tankar kring sina pengar och trygghet. Vad är den vanligaste frågeställningen du möter?

Anders: När jag åkte runt var det mer försäkringsbehov kanske, vad händer om huset brinner ner eller någon blir skadad, men om man tänker utifrån pensionshänseende då är det egentligen ”Vad får jag ut i pension?” Många gånger undrar folk om de kommer att klara sig på det de får och det är ibland lite svårt för oss att svara på, men då får man hjälpa kunden att hitta svaret på den frågan.

Kort introduktion av pensionssystemet

Jan: Innan vi dyker in i det, kan du inte bara dra din bild av svenska pensionssystemets olika delar och ge en kort introduktion som du ser det?

Anders: Ja, till att börja med tycker jag faktiskt att det svenska pensionssystemet är bra. Det finns brister i det precis som alla andra pensionssystem.

Det är finansiellt stabilt för Sverige och det tycker jag är bra. Det gäller alla och det ska fungera år ut och in det här systemet. Man får en kompensationsnivå som många kanske tycker är i det lägsta laget, men den är väl i alla fall runt knappt 40-50% från den allmänna pensionen.

Sedan har vi tjänstepension som de allra flesta anställda har, som gör att man kommer upp i en kompensationsnivå på 60%. Där tycker jag många gånger att avtalsparterna har gjort ett bra jobb, i alla fall under senare år. Tidigare år var de här avtalen både krångliga och kanske inte alltid så bra många gångar, men jag tycker de har blivit bättre.

Allmänna pensionssystemet tycker jag är bra. Det är lite synd kanske nu att man håller på och petar i det för mycket. Hittills har pensionsgruppen fått vara ganska starka och rekommenderar hur pensionssystemet ska se ut, men nu börjar politikerna komma in och försöka påverka för att få politiska poäng. Och det är lite synd.

Pensionsgruppen är en sammanslutning av de största partierna med en person från varje parti som sitter ner tillsammans. Det var ganska revolutionerande när de startade för kanske 20 år sedan.

Det är ett antal år sedan. De kom överens om hur pensionssystemet skulle se ut och det är många länder som är avundsjuka på vårt system utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Jan: Du får rätt mig om jag har fel, men allmänna pensionen är då inkomstpension och premiepensionen? När man då har ett jobb i Sverige så betalar arbetsgivaren 18,5% och 16% går till den allmänna pensionen och 2,5% till premiepensionen. Det är väl korrekt att inkomstpensionen är en skuldsedel som staten har till en, medan PPM är fonderad, alltså att det finns pengar på ett konto i mitt namn?

Anders: Ja, det är riktigt. Pengarna i premiepensionen är fonderande och man väljer själv förvaltningen, medan inkomstpensionen styrs av hur aktiebolaget Sverige går. Hur många vi är och hur länge vi lever.

En positiv bild av det svenska systemet

Jan: På forumet är det många som säger ”jag är under 30” och som frågar om man kommer kunna lita på det här systemet i 20-30 år? Att det kommer finnas pension. Eller kommer vi behöva jobba tills vi är 75 eller tills vi dör?

Anders: Jag tror det finns väldigt goda förutsättningar att det finns pengar kvar. Det är det som är bra med det svenska systemet. Om produktiviteten minskar i Sverige då kommer pensionerna att gå ner för de som är pensionärer nu.

Pengarna kan egentligen inte ta slut annat än att aktiebolaget Sverige går i konkurs då för all del. Jag är mycket optimistisk. Jag är inte ett dugg orolig för den biten. Nu är jag i och för sig närmare själv, men jag ser ingen anledning att vara orolig för den delen.

Caroline: Jag kan ändå tycka att media målar upp en mycket mörkare bild.

Anders: Det tycker jag med. Väldigt negativ bild. Men många är rätt nöjda med den pension de får. Vi kanske får ett visst urval men många är nöjda och de som är väldigt missnöjda och arga är de som aldrig har betalat någon skatt och aldrig haft någon lön. De är jättearga på att ingen annan ska betala deras pension.

Jan: När det gäller den här allmänna pensionen, både PPM och inkomstpension, vad skulle du säga är kanske de tre viktigaste sakerna att tänka på?

Anders: Se till att ta lön om man är företagare gärna över 45 000 och det är lätt att säga, men om man är företagare och har möjlighet att välja då ska man se till att ha det i alla fall. Då tjänar man in full allmän pension. Det innebär även att man har full rätt till det övriga socialförsäkringssystemet, som föräldraersättning, sjukpenning och allting sådant.

Lön är bra. Sedan när det gäller premiepensionen bedömer vi AP7 Såfa som ett bra val, så om man inte orkar sätta sig in mer i det och väljer icke-valet så skulle jag säga att man har gjort ett bra icke-val. Bra förvaltning, så bra man nu kan förvänta sig i alla fall, och extremt låga avgifter.

Jan: Gud vad skönt att du säger samma sak. Det är också min favorit. Jag brukar säga att AP7 är en av världens bästa fonder. Ibland har jag undrat varför den inte finns utanför PPM-systemet.

Jan: Det kom ju en pensionsutredning för något år sedan som visade att vi lever längre och kommer behöva jobba längre. Jag tror Skandia kom ut med en rapport där de räknade på pensionsålder. Vad är din spekulation kring pensionsålder? Kommer vi kunna gå i pension när vi är 65 om 30 år eller vad tror du?

Anders: Nej, det tror jag inte. Jag tycker att det är hyfsat enkel matematik.

Vi börjar jobba mycket senare, så det vore mer intressant att titta på hur många år man jobbar. Det var skillnad för 50 år sedan.

Då började många jobba när de var 16, 17, 18. De hade också ett fysiskt tungt arbete så det var klart att man inte kunde jobba efter 65. Det orkar inte kroppen. Men om man börjar jobba när man är 28-30 och sitter på en kontorsstol hela dagarna då är det rimligt att man kanske får jobba längre än 65 tycker jag.

Caroline: Bra. Jag har inte tänkt på det på det viset. Du är ganska nykter i det här.

Frågor gällande olika årsgrupper

Jan: När det kommer folk till dig, vad är det vanligaste misstaget de har gjort eller vanligaste missuppfattningen de har?

Anders: Jag vet inte riktigt!

Om man har gjort något fel så är det att man har börjat ta ut pensionen samtidigt som man jobbar. Det är en del som har gjort det och har man då en ganska skaplig inkomst och börjar ta ut sin pension för att man är orolig att den ska försvinna eller tror att man ska bli lurad eller vill förvalta det själv då hamnar de för de allra flesta på toppen med rätt hög marginalskatt.

Det beror lite på vad man har för inkomst men för många så innebär det att man betalar 50% skatt på de pensionspengarna. Hade man väntat till 66 hade man betalat 30. Det är 20 procentenheter rakt i sjön. Det tycker jag många gånger är ett dåligt val en del har gjort.

Jan: Jag har lite frågor här från lite läsare. Om du skulle titta på när man är kanske 20-40, 40-60, 60-80, vad skulle du råda? Att har du gjort detta i detta spannet då är du på spår. T.ex. behöver man som tjänstepensionsspara som 20-åring?

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Anders: Det är tveksamt. Då kanske det känns viktigare att spara ihop till studier och boende och familjebildning. Men när man kommer upp i 40-årsåldern och är något mer etablerad då kan det väl vara läge att sätta av en del för att ha till pension på ett eller annat sätt.

Vi har ju inte privat pensionssparande som är avdragsgillt, som vi hade förut, utan nu kan pensionssparande vara vilket sparande som helst. Det är alltid bra med tjänstepension skulle jag säga, oavsett ålder.

Fråga från en av våra läsare:

Vi vet inte hur gamla vi blir. 81 år är medelålder, men det betyder att en hel del dör yngre än 81. Hur kan man tänka i den här balansen mellan eget sparande och pensionssparande och nöje och konsumtion?

Jan: Jag upplever att det är många yngre som känner att de kanske borde lägga 20% av sitt sparande på sin pension. Hur ska man balansera detta genom olika faser i livet?

Anders: Jag brukar fundera att om man blir gammal vad är rimligt att kunna klara sig på då? Då kan man titta på någon släkting man har själv nu, en farmor eller pappa, vad är rimligt att leva på när man är 85 år?

De flesta vi träffar gör av med mest pengar i början när man är pensionär. Men efter 80 gör de allra flesta av med mycket mindre pengar. Man reser mindre, man går inte ut och äter lika ofta, ofta har man betalat av eventuella amorteringar man har haft tidigare.

Pensioner har ett försäkringsmoment och då behöver man inte bekymra sig över om man blir 81 eller 101. Då ser man till att man har en pott som man vet är livsvarig. Allmänna pensionen är alltid det. Då vet jag att har jag 25 000 livsvarigt. Det är jag helt säker på.

Då kan jag fördela ut alla andra pengar tidigare före 80 på ett sätt beroende på hur jag lever och hur mycket pengar jag har. Man tittar på vad som är troligt att man kommer kunna klara sig på sedan. Det kanske är svårt att tänka så när man är 20.

Caroline: Också när man är 40, men det är ett jättebra svar. Jag visste inte att den var livsvarig den allmänna pensionen, men jag är inte heller inläst. Det är sådant som ska komma fram i den här podden.

Jan: Det är ju svar på en av de vanligaste frågorna, att inte tänka att man ska smeta ut det jämnt över hela uttagsperioden. Man har förmodligen mest utgifter mellan 65-75, sedan tänker jag att många missar ränta-på-ränta. 81 av Warren Buffets 84 miljarder kom efter hans 65-årsdag.

Jag tror många har rädslan för att inte kunna gå i pension och jag tycker det är så himla skönt det du säger att man inte behöver oroa sig. Se till att försöka ha så hög lön som möjligt. Pensionsspara men se först till att få bostad och livet på plats.

Veckans fokus: tjänstepensionen

Jan: Tjänstepensionen är ju den delen som arbetsgivaren betalar in, ofta 4,5% av ens lön. Man betalar skatt sedan när man tar ut den. Om vi börjar med en kontroversiell fråga kring tjänstepension så var det någon som sa till mig att det är väldigt bra att tjänstepensionsspara, men tjänstepensionsspara inte för mycket, för det kan hända att om du sparar för mycket så kan du hamna över statlig skatt i framtiden.

Medan du kanske inte alls hade betalat lika hög skatt idag. Det vill säga att tjänstepensionen kan till en viss del vara spekulation i framtida skatt. Håller du med om det?

Anders: Nej. Om man har sparat ihop så mycket pension så att man börjar betala statlig skatt då betalar man helt säkert statlig skatt idag också. Det är inte så att låginkomsttagare har sparat och fått 100% avkastning per år och får extremt hög pension.

Utan då är det någon som redan har hög inkomst och sparar ihop en pension som de faktiskt får betala statlig skatt på. So what? Det hade de gjort förr eller senare.

Det är ytterst sällan någon har för mycket pension. Det har hänt att en del har mer pension är vad de behöver – det träffar man på ibland – men då kan man skjuta på utbetalningen till man dör och då går det till övriga familjen eller barnen. Det är arvskatteplanering.

Jan: Vad skönt. Då får du skjuta i sank nästa tips jag har fått. Att det är ofta bra att ha i alla fall två tjänstepensionsförsäkringar så att man kan anpassa uttagsperioderna.

Så även om det nu kommer gå att flytta ihop och slå ihop tjänstepensioner så ska man ha minst två så att man kan ta en på 5 år eller en på 10 år och att ha en flexibilitet.

Jag är rädd för att ställa frågor nu. Vad tänker du om det, Anders?

Anders: Att ha flera pensioner det är bra. Det går väl till någon gräns där det blir praktiskt att administrera om du har 30 stycken, men annars är det precis som du säger en fördel att ha flera pensionspottar för då kan du ta en vid 62 och en vid 70 eller du kan ta ut en under hela livet och en under fem år. Och när du säger två så är det sällan någon som har under fem olika tjänstepensioner av våra kunder.

Om kollektivavtal

Jan: Den första april kommer ny lagstiftning att man ska kunna flytta dem till låg avgift. Det känns som en klockren grej att göra. Är det några nackdelar med det?

Anders: Nej, men det förekommer ofta begränsningar. Om du har en tjänstepension kopplad till ett kollektivavtal, då kan du bara flytta till de bolag som finns upphandlade inom det avtalsområdet. Den flytträtten har funnits länge inom kollektiv.

Apropå avgifter, om man tänker sig ITP, som ett väldigt stort kollektivavtal för privatanställda tjänstemän, så är avgifterna där mycket lägre än vad de är på Avanza och Nordnet. Men urvalet är inte detsamma. Men utifrån fonder finns det nog så bra indexfonder som kanske vi förordar i första hand, med extremt låga avgifter.

Jan: Det där tycker jag är så himla klurigt. Kan du inte bara ge lite översyn över kollektivavtalsgrupperna och vad är bakgrunden till att det ser ut så här?

Anders: Dels finns det på privata marknaden och då har man delat in det i två kategorier: arbetare och tjänstemän. Det känns lite otidsenligt, men det är så det heter. Tjänstemän får normalt det som heter ITP.

Tidigare förvaltades det av Alecta, som då dessutom hette SPP för länge sedan. Det fanns inga val och det var någonting som hette förmånsbaserad pension. Man visste vad man fick men man visste inte vad som betalas in. ITP.

Sedan har det moderniserats och det finns något som nu heter ITP 1. Det första hette ITP 2. Det är väl också logiskt. Det är mer premiebaserat och då vet man vad som betalas in. Som du sa, 4,5% ungefär. Det är privata tjänstemän.

Sedan har vi privata arbetare och då pratar man om SAF-LO. De har en valcentral med lite andra val. Avsättningen är ungefär samma men det skiljer lite på försäkringarna. Det är två kategorier för privatanställda, ITP och SAF-LO.

Sedan har vi statliga anställda som omfattas av ett statligt pensionsavtal som heter PA 16. Antingen är man statligt anställd eller anställd vid ett statligt bolag. Sedan finns det kommuner och regioner.

Det är väl de tre stora avtalsområdena. Alla de kollektivavtalen är olika. Det finns även andra grupper som de bankanställdas BTP, försäkringsanställda har FTP och ett antal andra olika områden.

Det går att logga in på valcentralen

Jan: Det är skönt för jag tror att de som lyssnar på det här nu eller tittar kommer känna sig träffade av någon av de här och så kommer garanterat frågan bli: Vad ska jag göra om jag har de här olika? Om jag har SAF-LO, hur kan jag tänka?

Anders: Om man är lite intresserad är det väl bra att gå in och göra ett val ändå. Det kan jag tycka. Via den valcentral man har. Då kan man logga in med BankID och göra ett val om hur pengarna ska placeras. Det är ganska många av de här avtalsgrupperna som hamnar i traditionell förvaltning, som är en försiktigare förvaltningsform.

Det kanske är onödigt försiktigt om man är 20, 25 eller 30. Där skulle man kunna tänka sig att man i alla fall går in och väljer att placera i aktiefonder. Dels att välja förvaltning och sedan välja om man vill ha efterlevandeskydd eller ej.

Det är väl i stort sätt de stora bitarna. Det som betalas in betalas in baserat på lön. Det kan man inte göra så mycket åt. Det blir vad det blir.

Jan: Nu säger jag inte att detta är rätt svar, men jag vet att på forumet har det varit ganska mycket diskussion att om man har – nu vet jag inte vilket som hänger ihop med vilket avtal – men t.ex. det finns ganska bra fonder.

T.ex. AMF är ofta ett alternativ eller SPP och jag vet att jag själv gillar både AMFs och SPPs indexfonder. Att man ofta kan välja något av de fondbolagen och sedan välja fonder efter det. Är det samma sak i alla de här andra avtalet också att man kan välja typ AMF eller SPP eller liknande.

Anders: Ja, numera är det i stort sätt det. Det är olika portaler eller valcentraler. Vissa grupper, om man är lite äldre, då kanske man har den större delen som förmånsbaserad pension och då kan man inte välja så mycket, men ofta finns det fortfarande något val man kan göra på en mindre del i så fall.

Caroline: Kan man göra ett dåligt val?

Anders: Ja, det kan man väl alltid göra. Eller jag vet inte.

Säg att man precis ska börja närma sig pension och så har man valt jätteförsiktiga placeringar hela livet och så tänker man att nu jädrar ska jag se till att jag får högre avkastning här och så skickar man in allting på aktiemarknaden. Då går den ner 35% och så ska man gå i pension ett halvår senare, då får man lägre pension helt enkelt.

Jan: Det där var egentligen en överkursfråga jag hade tänkt att vi skulle spara till sedan, men det finns något som amerikanare kallar för ”glide path”.

Alltså, fördelen mellan aktier och räntor. Jag själv är väldigt förtjust i Sjunde AP-fonden som är 100% aktier fram tills du är 55 och sedan lägger de på 2,5% räntor för varje år. Hur brukar du resonera att man ska hålla fördelningen mellan aktiemarknader och räntor?

Anders: Jag håller med dig. Jag tycker att AP7 är en jättebra modell. Det är precis så man ska ha där det automatiskt säker risken utan att jag själv behöver tänka och agera. jag tycker att det är en utmärkt modell. Så har man faktiskt tänkt i de senaste upphandlingarna inom de här kollektivavtalsområdena.

Om man väljer ITP och ett fondbolag, t.ex. STP, då kan man välja antingen deras globala indexfonder eller deras default förvaltning som man hamnar i. Då har man precis den modellen.

Då har man 100% aktier till 58 eller 60, men olika bolag har lite olika ålder. Där börjar man successivt sänka risken och det är en modell som jag tycker är väldigt bra. Då behöver man själv inte agera.

Om traditionell förvaltning

Jan: Du nämnde traditionell förvaltning lite kort. Hur fungerar det? Många har skrivit in frågor angående detta och de undrar om det är bra eller ej.

Anders: Jag tycker att det är bra. Till att börja med kan man undra vad det är som är så traditionellt med det. Jag kan tycka att det är ett märkligt namn, men det hänger väl ihop med att från början, från 80-talet och tidigare, då var traditionell försäkring den enda typen som fanns.

Det fanns inte fondsparande då inom försäkring. Så om man köpte en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring då var det det som vi idag kallar för traditionell förvaltning.

Men då räknade alla försäkringsbolag med samma grunder. Man räknade med samma prognosränta, samma livslängdsantagande, och så vidare. De blev hyfsat jämförbara.

Det fanns ofta en grundränta i traditionell förvaltning, en viss garantiränta där man är garanterad en vissa avkastning. Det gick bra när vi hade ett annat ränteläge. Då kunde försäkringsbolaget säga att du får en garanterad ränta på 4% och beroende på hur pass väl vi förvaltar pengarna så får du någonting som heter återbäring och det är överskottet.

Men sedan har det kommit till lite andra varianter för det går inte att ha en garantiränta på 4% i dagens ränteläge. Det är omöjligt. Det går knappt att ha en garanti på 0. Då måste man köpa statsskuldväxlar. De ger 0 eller minus kanske till och med nu.

Då börjar man hitta på andra varianter där man har garantier som kanske inte är med ränta utan man garanterar 80% eller så garanterar man insatt kapital. Det ser lite olika ut om man tittar på SEB och SPP och Alecta. De är inte riktigt jämförbara.

Men man skulle kunna sammanfatta det som att man får en professionell förvaltning och man har en garanti i botten. Om de är duktiga på att förvalta pengarna så kan man få mer. Så kan man väl uttrycka det lite förenklat.

Jan: Men kan man säga att de som tecknade med 4% garantiränta är vinnarna nu?

Anders: De är ofta jätteglada.

Jan: När passar det i portföljen?

Anders: Dels kan det passa när man ska ta ut pengarna.

Säg att du har fått ihop några miljoner och det är dags att börja ta ut pensionen då kan det vara rätt skönt att veta vad du får varje månad. Du vet vad du får och du vet att det kan öka men inte att det kan minska.

Har du en fondförsäkring kan det vara så att du får lägre pension år två om det har gått ner 20% på börsen. Och när man faktiskt vill ta en lägre risk. Det kan vara en del som har så pass mycket pengar att det är onödigt att ta risk.

Då är det onödigt att investera på börsen och då är det ganska svårt att hitta placeringsformer som ger 1%. Det är jättesvårt. Med traditionell fondförvaltning har många gett en snittränta på 4-6% per år, så det tycker jag är rätt bra.

Caroline: Jag hänger inte med riktigt. Vart ser jag om jag har detta?

Anders: Om du loggar in på Min Pension så ser du uppgifter om alla dina pensioner. Det är Pensionsmyndigheten som står bakom det. Där kan man klicka på respektive produkt så brukar det stå om det är fondförvaltning eller traditionell förvaltning.

Flytt mellan traditionell förvaltning och fonder

Jan: Kan man byta från traditionell förvaltning till fonder och sedan byta från fonder till traditionell förvaltning?

Anders: Inte utan vidare. Ofta måste man då göra en flytt och till att börja med måste försäkringsbolaget tillåta flytt. Generellt sätt är det lättare att flytta till traditionell än från.

Om man väljer traditionell så binder man nog upp sig lite mer och det beror också på att försäkringsbolaget placerar pengarna mer långsiktigt så de stora bolagen har nu börjat köpa parkeringsgarage och investera i sjukhus och betalmotorvägar.

Förutom renodlade aktier och obligationsinvesteringar så har de lite andra alternativa investeringar som går an i en stor förvaltning. Vad man ska göra om man ska titta på traditionell förvaltning då kan man ta fram siffror på hur portföljen ser ut i det bolag man är intresserad av. Om man är intresserad av Skandia så kan man titta på deras faktablad. Där står det precis hur de förvaltar sin traditionella portfölj.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Det som är intressant är hur inlåst man blir. Om man vill flytta därifrån, vad kostar det? Det gäller generellt men på traditionell försäkring kan det vara ännu högre avgifter för att flytta därifrån, så det är värt att kolla om man väljer det.

Sedan tittar man egentligen på nyckeltal på livförsäkringsbolagen hur deras ekonomi ser ut. Hur mycket överskott har försäkringsbolaget? Har de ett skapligt överskott då är det troligt att de kommer kunna fortsätta leverera en återbäringsränta som är bra eller i alla fall hanterbar en tid framöver. Man brukar prata om konsolideringstal.

Fråga från Anton Ballongpinne:

”Hur ska man tänka kring familjepension och återbetalningsskydd? Jag har stora delar av min intjänade pension i alternativ IT/KTP eller utan kollektivavtal. Finns det risk att man är dubbelt försäkrad med detta eller ska man ha båda? Har barn som är 12 och 14.”

Anders: Vi kan börja med efterlevandepension. Redan där är försäkringsbolagen väldigt skickliga på att skapa olika begrepp som gör att det blir lite lurigt faktiskt. Men efterlevandepension, familjepension, efterlevandeskydd, återbetalningsskydd…

Det är olika namn på vad som händer när jag dör egentligen. Det kallas oftast för återbetalningsskydd. Det innebär att pensionskapitalet jag sparar ihop går i första hand till mig och dör jag så går det till min familj.

Det är återbetalningsskydd. Det betalas inte ut någonting extra. Finns det en miljon så betalas det ut en miljon. Finns det 10 kronor så betalas det ut 10 kronor. Sedan har det kommit till lite andra varianter som han nämnde här. Bland annat familjeskydd, som används av Collectum ITP.

Då kan man köpa en extra livförsäkring som man betalar 40 kronor i månaden som i sin tur betalas ut då kanske 25 000 kronor till min familj om jag dör. Det är en extra livförsäkring. Men det kan man se. Den betalar man för. Det är en premie.

Om efterlevandeskydd

Jan: Mellan tummen och pekfingret, hur ska man tänka kring de här tilläggen? Hur brukar du tänka?

Anders: Först ska man egentligen titta på hur behovet ser ut. Om man har småbarn, en bra inkomst och är 30-40 och tjänar bra men inte har något kapital egentligen i övrigt då är det bra att det finns ett efterlevandeskydd eller någon form av livförsäkring ifall jag dör, så att min familj kan klara sig om det händer någonting.

Men är jag ensamstående eller man är ett par som har vuxna barn som klarar sig själva då är det i alla fall onödigt att betala extra för att ha ett efterlevandeskydd. Det finns helt enkelt inget behov.

Man kan tänka, om jag skulle ha avlidit för en vecka sedan, hur skulle det ha sett ut för min familj rent ekonomiskt. Klarar de sig? Ja, de klarar sig bra i tre, fyra år. Då kanske jag inte behöver ha en extra livförsäkring.

Man kan ofta ha flera livförsäkringar men om man har behov av det är en annan sak. Men då kan det vara en försäkring som betalas ut i 20 000 i månaden och så har du ytterligare en där det betalas ut en miljon om jag dör. Det kan man absolut ha.

Jan: Min upplevelse är väl att fram tills man är 45-55 så är de relativt sätt billiga. Sedan upplever jag att de ökar från 50 kronor i månaden till 400 kronor i månaden. Det är ett sjukt hopp vid 50-60 år.

Jag brukar tänka att om man har små barn när man är ung så är merkostnaden marginell. Är det efterlevandeskyddet som gör att man kan få högre pension?

Anders: Det är helt riktigt. Om jag väljer bort återbetalningsskydd och efterlevandeskydd, så att pengarna går till mig om jag lever, då tittar man på kollektivet. När vi går i pension i min ålder och ingen har efterlevandeskydd så börjar vi få ut våra pensioner och i takt med att folk dör – det gör vi ju för eller senare – de pengarna går då till oss övriga i kollektivet i form av något som heter arvsvinster.

Då får man helt enkelt del av andra avlidnas pensionskapital. Inte familjen då utan övriga försäkringskollektivet. Det är de som har valt att inte ha efterlevandeskydd.

Jan: Det kan diffa ganska mycket har jag förstått också, att det kan bli ett par procent extra om året.

Anders: Ja, det kan bli mer än så, speciellt om man blir äldre. Man kan säga att när man börjar ta ut pension då kan det vara läge att titta på att ta bort efterlevandeskyddet för då kanske behovet är mindre och det betyder att jag själv får högre pension. Speciellt om jag lever länge.

Premiebefrielse och återköp

Jan: Premiebefrielse, om jag har förstått det rätt, så är det att vi betalar t.ex. in ett par tusen på vår tjänstepension varje månad. Om jag skulle bli sjuk eller inte kan jobba då fortsätter försäkringsbolaget att betala in mina premier som om de betalades in. Är det värt det?

Anders: Ja, det tycker jag. Speciellt när man har en bit kvar till pension. Är man väldigt nära så hinner det inte gå så långt till men ni har ju många år kvar till pension.

Dels tappar man ju lön om man blir sjuk men det kanske man kan få ut i form av sjukpenning eller eventuellt sjukförsäkring man har. Men pensionen blir väldigt tunn om man inte jobba, så premiebefrielse är jättebra. I de flesta fall ingår sparande till pension, premiebefrielse och sjukförsäkring i pensionspaketen. De delarna brukar vara bra att ha med.

Det har varit uppe ibland när det gäller diskussion med direktpension eller tjänstepension – vi kanske inte ska gå in på det nu – men där är det många gånger en del som glömmer bort de här försäkringsmomenten. Man tittar bara på sparandet. Det är viktigt, absolut, men om man blir sjuk då kan man inte spara någonting.

Caroline: Fråga från Danny:

”Kan man göra återköp på tjänstepensioner med småduttar? Eller kan man slå ihop dem? Hur kan man tänka?”

Anders: Återköp är samma sak som att ta ut pengar och det kan man göra om det är upp till ett prisbasbelopp och försäkringsbolaget godkänner det och arbetsgivaren godkänner det.

Jan: Ok, så då får man ut pengarna som en lön istället?

Anders: Ja. Många kan ha försäkringar som innehåller bara 5 000 kronor. I vissa fall ligger de dessutom med en avgift på flera hundra konor per år.

Caroline: Jag tänkte på det att det är många som är rädda att bli lurade – kanske mest på grund av vad media har dragit fram. Nu vet jag inte exakt om det gäller tjänstepension, när man får välja själv vart man ska sätta sina pengar.

Anders: Det har ju skrivits så mycket om det så det är väl rimligt att många blir rädda eftersom det har varit en del bedragare.

Jan: Pensionsmyndigheten har väl gjort en ganska stor rensning och man kommer väl ta ner antalet fonder i urvalet. Det är många som upprör sig över det men jag tycker att den Sjunde AP-fonden är den enda fonden man behöver. För mig gör det inte så himla mycket.

Caroline: Om man nu försöker vara aktiv och göra bra val och intressera sig för sin pension så kan det vara ett jäkla bakslag.

Problem med rångivare på arbetsplatsen

Fråga från JFB på forumet:

”Vilka råd skulle du ge till någon som är yngre och sitter på ett företag och ska få ”gratis rådgivning” av stora aktörer i branschen?”

Aktörer som är kända för att vara dyra och har dolda avgifter, d.v.s. kickbacks från försäkringsbolaget. Han sa att han själv har betalat över 300 000 i avgifter till de här. Han kallar dem inte för rådgivare utan rångivare.

Hur ska man tänka om man är lite låst hos arbetsgivaren? Gäller det att välja så billiga indexfonder som möjligt eller ska man byta jobb? Vad kan man göra?

Anders: Dels kan man försöka påverka sin arbetsgivare och göra bättre upphandlingar så att man kan få produkter med lägre avgifter. Många bryter loss rådgivningen från produkten så att de som vill ha får rådgivning oh då får man betala för den.

Antingen betalar arbetsgivaren för den eller så får man göra det själv. Då är det en fast kostnad som inte har någonting med själva inbetalningen att göra. Då betalar man ett fast pris istället och då får man råd. Om allting är gratis då är kunden produkten.

Är det rimligt att arbetsgivaren släpper in en säljare av en viss produkt som får gå runt och träffa de anställda och sälja sina produkter? Då kan man väl sälja lite telefoner och lite kristaller på en gång när de ändå är där. Det är inte helt självklart.

En del är kopplat till hur man ska välja sin tjänstepension så att den blir så bra som möjligt när det gäller det vi har pratat om. Där gör de flesta arbetsgivarna ett jättebra jobb. Sedan på just förvaltningen så får det inte finnas några incitament till att välja en egen produkt.

Det är väl där problemet är. Själva råden behöver inte vara dåliga men styrmedlen är tyvärr ibland fel.

Jan: Det kom ju en lagstiftning första april. Som vi sa innan har de flesta kanske fyra, fem eller sex tjänstepensioner. Är det så att jag kan slå ihop dem till två och flytta dem? Jag brukar alltid ta Avanza och Nordnet t.ex.

Eller egentligen säger jag ”ett ställe där du inte betalar skalavgifter”. Håller du med om det eller är det några risker med att flytta dem just till Avanza eller Nordnet?

Anders: Det är väl ett bra alternativ. Men om man ska flytta en tjänstepension så ska arbetsgivaren godkänna det också, även om den ligger hos en tidigare arbetsgivare. Det är för att det är arbetsgivaren som är försäkringstagaren och ägaren till produkten. Som anställd är man förmånstagare.

Svårt att flytta pensioner hos gamla arbetsgivare

Jan: Nu är JFB här i farten igen och han frågar är inte tjänstepensionen likställt med att pengarna tillhör individen? Då måste svaret på den frågan är nej?

Anders: Ja, svaret är nej. Det jag har rätt till är pensionen.

Jan: Han säger att i så fall, varför inte? Han skriver att han har varit med om att om en arbetsgivare avsätter för mycket så kan försäkringsbolaget helt sonika gå in och ta tillbaka pengarna utan att informera om det och man får heller inte en beräkning på om det är för mycket eller ej.

Om jag får för hög lön till mitt lönekonto så kan ju inte arbetsgivaren gå dit och plocka tillbaka lönen. Men då hänger det ihop med att det egentligen är arbetsgivarens pengar.

Anders: De kan inte bara gå och ta tillbaka pengar heller. Så enkelt är det inte.

Jan: Är detta en risk? Är det någonting jag behöver oroa mig för?

Anders: Nej. Det är bara du som är förmånstagare som kan få ut pengarna. Företaget kan inte ta tillbaka pengarna. Om företaget går i konkurs så är pengarna separerade från verksamheten. De kan inte ta ut pengar från försäkringen.

Jan: Så även efter den här flyttlagstiftningen så kan man ha sådana zombietjänstepensioner som man inte kommer kunna flytta eller slå ihop för att man inte får tillstånd?

Anders: Tyvärr är det så att om du ska slå ihop två försäkringar så måste det vara samma typ av försäkring och samma arbetsgivare. Det är det sällan. Tyvärr är det inte så många man kan slå ihop.

Det enda som händer från första april enligt min uppfattning är att de reglerar kostnaden, alltså att man inte får ta så hög avgift, och det är ju bra. Men det kommer fortfarande vara väldigt många som inte går att flytta.

Sedan är det många arbetsgivare som inte tillåter att man flyttar därifrån. Det kan vara av olika anledningar. Pensionen är ju kopplad till förmån som man har betalt till de anställda.

Det skulle kunna hända att det dyker upp en anställd 30 år senare och säger jag har aldrig fått någon pension från min anställning här hos er. Titta, jag har inte en enda krona från er. Om pensionen är flyttad så har inte företaget någon kontroll och då finns det ingen spårbarhet.

Förhållande mellan lön och inbetalningar över tid

Fråga från Per Portfölj på forumet:

”Jag har hört att man som arbetsgivare kan bli tvungen att betala ifatt pension om man anställer någon som har haft låga inbetalningar. Kan det fungera också åt andra hållet att om man har haft höga inbetalningar och går ner i lön att man får lägre inbetalningar än vad man egentligen skulle ha haft?”

Anders: Ja, det kan det göra. Det är inte riktigt så illa nu längre ur arbetsgivarens perspektiv. Det är just de här förmånsbaserade pensionerna. Säg att man ska ha en given pension på en viss procent av lön. Då måste man också ha tillräckligt mycket tid.

Man kanske ska ha 20% av lönen men för att få de här 20% ska man också ha 30 års tjänstgöringstid med den här pensionen. Sedan får man en pension när man slutar jobba som är 20% av lönen säger vi. Om min lön då går upp väldigt mycket den senaste tiden så måste den arbetsgivaren skjuta till mer pengar.

Medan omvänt, om min lön går ner, då finns det redan pengar för att täcka det jag ska ha. Sedan finns det övergångsregler så det är inte så att det bryter från ett år till ett annat. Det finns utjämningsmekanismer när man pratar om lönekapningar.

Det finns olika regler. Det här problemet som arbetsgivare att det blir jättestora inbetalningar det är nog i stort sett borta nuförtiden så det är sällan någon drabbas av det. Det kunde faktiskt hända att arbetsgivarna anställde någon och sedan kom man överens om lönen och så visade det sig att pensionen var ungefär lika stor som lönen. Det kanske man inte hade räknat med.

Om löneväxling

Jan: Fråga från Mr. T:

”Jag skulle gärna vilja förstå mer om löneväxling. Vad ska man tänka på, när är det fördelaktigt samt vilka fällor finns det?”

Anders: Det första är väl att man ska ha tillräckligt hög lön. Man sänker ändå sin lön, så att det inte innebär att man får sänkt inbetalning till allmän pension. Löneväxling i det här sammanhanget är att man avstår en del av sin lön för att det istället ska gå till pension.

Jag avstår 1 000 kronor från min lön och så vill jag att det betalas till min pensionsförsäkring och så får jag ut det någon gång i framtiden. Det innebär att jag får lägre lön.

Jan: Vad är fördelen med det där? Där brukar man väl också prata om att du får lite mer avsättning än om du får ut det i lön för att det är lägre skatt för arbetsgivaren på den delen som sätts av till pensionen. Stämmer det?

Anders: Om man betalar ut lön så betalar man 31,42% i arbetsgivaravgift. Men om du betalar till pension betalar du 24,26% till särskild löneskatt.

Då brukar de flesta företagen göra så att det blir kostnadsneutralt för företaget så man får ungefär 5,5% högre. Avstår man 1 000 kronor så betalas det in 1 057 kronor. Det beror på skillnad i skatt.

Om man har en lön sig på 40 000 och avstår 1 000 kronor då får du 39 000 och lägre allmän pension. Man ska ha 46 000 kvar efter att ha gjort en löneväxling och egentligen är det inte 46 000 per månad utan det är årsinkomsten som är det intressanta.

Om årsinkomsten går ner under den nivån 8,07 inkomstbasbelopp, då får jag lägre allmän pension. Då får jag visserligen mer pension eftersom jag sparar de här pengarna men jag tappar på allmän pension. Då skulle jag i de flesta fall avråda från det. Man ska ha över 46 000 i månaden brutto för att maxa den allmänna pensionen efter löneväxling.

Det är det första kriteriet för löneväxling för att man ska göra det överhuvud taget. Sedan är det hur arbetsgivaren hanterar eventuell tjänstepension. Säg att vi har en lön på 50 000 så betalas det in en tjänstepension på en lön baserat på det.

Sedan kommer jag överens med arbetsgivaren att jag vill löneväxla 2 000 och då får jag bara 48 000 i lön. Då gäller det att pensionsinbetalningen till min tjänstepension fortfarande beräknas som om jag hade 50. Annars förlorar du där istället.

Om företaget inte betalar till tjänstepension

Jan: Om man är på ett företag som inte betalar till tjänstepension, vad gör man då?

Anders: Det här med privat avdrag för pension har ju försvunnit, men om man har en arbetsgivare som inte har tjänstepension då får man dra av faktiskt för pensionssparande även som privatperson. Det kan vara ett alternativ.

Ett annat alternativ är någon form av löneväxling om man kan komma överens med arbetsgivaren. Det finns en del företag som inte har tjänstepension utan man säger du har en pott pengar här så får du själv välja hur du vill ha ut dem. Jag vill ha lön, bil, julkort och pension.

Jan: Om man är egenföretagare och har ett företag som går hyfsat bra då kan man väl avsätta upp mot 30% av sin lön. Är det lite ”ju mer desto bättre” eller finns det fallgropar?

Anders: Säg att man har ett företag som går bra under ett antal år då kan man sätta av 35% av lön som är avdragsgill. Då kan man sätta av det hyfsat tidigt i sin karriär för att skapa en bra grund. Det kan innebära att om det går lite sämre några år senare då behöver du inte spara någonting till pension för då har du redan fått ihop ett kapital som jobbar under tiden.

Jan: Det kommer vi ta i nästa avsnitt, när vi pratar om uttag, men om vi tar företag igen så brukar jag säga att ordningen man ska tänka är först lön upp till 46 000 för att maximera allmän pension.

Sedan brukar jag säga i alla fall 4,5% tjänstepension så att du inte förlorar på att du driver eget företag och sedan brukar jag säga full utdelning och därefter investera via bolaget eller vad man nu väljer att göra. Skulle du hålla med om det eller skulle du prioriterat i en annan ordning?

Anders: Jag tycker det låter bra. Jag skulle kanske sätta av 10% till pensionen istället i och för sig, men annars är jag absolut med på den principen.

Jan: Sedan ska jag plantera en grej till nästa avsnitt kring periodiseringsfonder. Det var också en diskussion vi hade i forumet att om man har ett lönsamt bolag så använder man inte periodiseringsfonder. Dvs att om man har gjort vinst ett år så kan man betala skatt ett framtida år. Men om man då fortsätter jobba efter 65 då är inte det avdragsgillt utan då kan man använda en periodiseringsfond, men det kan vi prata om i nästa avsnitt.

Jan: Någon på forumet hade läst i någon bok att det är bra att flytta till Avanza eller Nordnet men sedan skrev de att däremot är det många som inte känner till att de har en avsaknad av flexibilitet som andra aktörer.

De skriver att t.ex. verkar Avanzas försäkringar sakna förfoganderätt och dessutom kan man konstatera att Avanza betalar efterlevandepension bara under fem år. Är det någonting som du känner till?

Anders: Nja, men det där här med förfoganderätt kan ha lite olika innebörd. Det kan bland annat innebära att jag som förmånstagare får ut pengar på olika sätt. Antingen betalas den ut i fem år om den försäkrade dör. Om jag har förfoganderätt på försäkringen då får jag försäkringen och kan själv välja när jag vill ha ut pengarna. Då kan jag säga att jag vill vänta och få ut dem om 10 år under fem år istället.

Att jämföra aktörer och försäkringar

Jan: För det kan hända det där som vi pratade om innan att jag har 65 och jag jobbar fortfarande och har min lön och sedan får jag plötsligt min makes eller makas pension och plötsligt har jag en lön på 90 000 och får betala supermycket i skatt. Men om jag hade väntat tills jag var 75 hade det varit mycket jämnare.

Anders: Avanza är intressant på sitt sätt för de har fantastiska produkter, framförallt under spar- och inbetalningsperioden, men utbetalningarna har de väl ibland haft problem med tyvärr. Bland annat med vilka placeringsalternativ man kan ha och så. Det kommer kanske en del bli varse om.

Jan: Rocko frågar också när du gör en jämförelse mellan olika aktörer och försäkringar och pensionslösningar, har du några tips? Det är många som upplever att det är klurigt att göra en äpple-äpple jämförelse.

Anders: Man pratar nästan alltid om avgifter men det är väl nästan det som är enklast att jämföra. Det beror lite på vilket sammanhang man skulle jämföra. Om man skulle köpa en ny pension eller om det är en jämförelse utifrån pengar man har. Det beror på vad man ska jämföra och i vilket sammanhang. Det kanske inte framgick riktigt.

Om det är prognosräntor och livslängsantaganden som skiljer mellan olika bolag då ska man nog helst beställa en offert när man ska ta ut pengar. Fondförsäkringar är mycket enklare.

Där har du en avgift och en avkastning som beror på hur fonderna går och sedan kan det skilja i avgifter och kanske regler när man får ta ut pengarna. Men på tradförsäkring kan det skilja mycket mer så där skulle jag ta in offerter helt enkelt.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Jan: Jag fick råd från en kollega till dig som sa att tradliv är en av de mest komplexa produkterna. Jag tror till och med att Finansinspektionen nu hade sagt att den enskilde konsumenten inte kan upphandla en tradlivförsäkring själv. Att det är i princip omöjligt. Ska man göra det så är det värt att ta hjälp.

Anders: Det är jättesvårt att jämföra. Det blir en värderingsfråga beroende på olika parametrar.

Jan: Det är roligt för det har nog Rocko försökt, för han skriver:

”Hur jämför man det här utan att hamna i filosofiska diskussioner vad som är viktigt för dig i livet?”

Jag tänker att vi ska avrunda det här avsnittet. I nästa avsnitt ska vi prata om pension för företagare, uttag, direktpension och planering. En fråga som vi brukar ställa är vilket är det sämsta finansiella rådet du brukar höra i finansbranschen eller när du får tips på en middag? Vilket är det sämsta finansiella rådet?

Anders: Dels är det generellt sätt att om något låter för bra för att vara sant så är det inte sant. Det är väl grundfilosofin kan jag säga. Låter det för bra så stämmer det inte.

Sedan är jag generellt ganska mycket emot alla produkter som jag inte förstår. Strukturerade produkter och paketerade produkter säger jag alltid nej till. Om man inte ens kan förklara vad det är för produkt då ska man inte ha den.

Få hjälp med din pension

Jan: Folk som har frågor kring sin pension kan träffa er digitalt och få hjälp. Jag funderar på att skicka min mamma till er. Vad gör ni? Vad kan man förvänta sig?

Anders: Om man tänker sig i samband med att man börjar nära sig pension, uttag helt enkelt, då hämtar vi först in uppgifter om vad man har via en informationsfullmakt. Då skickar vi runt den till alla försäkringsbolag och hämtar in uppgifter som vi får in i vårt system och gör en analys av den informationen för att se vad man har.

Utifrån de uppgifterna som du som kund har lämnat in att jag vill kanske gå ner på deltid, jag vill jobba till 70 eller till 62 så tar vi fram ett antal prognoser som visar vad du får i pension baserat på de här uppgifterna vi har fått från dig. Sedan skickar vi över den här rapporten där de olika analyserna framgår tydligt.

Även vad som händer om man dör apropå det här med efterlevandeskydd och sedan skriver vi en del råd och rekommendationer redan i förväg baserat på det vi har sett och sedan går vi igenom den här rapporten tillsammans under ett möte, svarar på frågor, förklarar och sedan får vi ofta komplettera med lite ytterligare kommentarer efteråt beroende på vart samtalet ledde helt enkelt.

Jan: Vilka brukar använda era tjänster? De som jag har skickat till er, som varit supernöjda, har mest varit folk över 50. Skulle jag ha glädje av den här nu när jag är 40?

Anders: Man kan säga att man har störst nytta av det när man är närmare pension. Innan är det väl mycket enklare egentligen. Då är det mer strategiskt framåtblickande vad man ska ha. Då skulle man kunna tänka sig att man har ett samtal.

Då behöver man kanske inte hämta in alla uppgifter utan då skulle det vara intressant att titta på om det finns ett sjukförsäkringsskydd, finns det efterlevandeskydd och spar jag på en rimlig nivå. En del företagare vill ha lite råd om hur man ska fördela lön, utdelning och pension.

För företagare kan det vara intressant för de kan påverka, men för en vanlig anställd är det egentligen bara att se till att spara och få så hög lön som möjligt och se till att ha indexfonder. Har du familj så kan du ha efterlevandeskydd men som ensamstående kan du ta bort det. Lite förenklat. Så då är behovet av mer avancerade råd mindre tycker jag då.

Jan: Vad bra. Vi kommer att prata mer om detta nästa vecka när vi pratar om uttag och uttagsstrategier. Ett fantastiskt stort tack, Anders. Jag tyckte att detta var superintressant.

Det som jag uppskattade mest är tydligheten och att man inte behöver oroa sig. Jag har ändå börjat undra om jag ens skulle kunna gå i pension. Ett fantastiskt stort tack och på återseende nästa vecka.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej
    Tack för ett intressant och informativt program!

    I slutet av programmet pratade ni om löneväxling.
    Jag vill gärna att ni beskriver närmare de eventuella nackdelar när löneväxlingen sänker min tjänstepension grundande lön.
    Jag har ITP idag och har en inkomst som ger mer än bara 4,5 % avsättning per månad.

    Tyvärr är mina kunskaper begränsade hör och efter ert program vet jag inte om det är så fördelaktigt som min kontakt hävdar på MM……
    Kanske han är mer intresserad av sin egen kickback???

    Tacksam för hjälp/svar!

    Hälsning
    Maria

    Gravatar för användaren
    Maria
      1. Gärna. Hur gör jag det?
        /M

        0
        Gravatar för användaren
        Maria
  2. Bra avsnitt! Och cred till Anders för ”för en vanlig anställd är det egentligen bara att se till att spara och få så hög lön som möjligt och se till att ha indexfonder. Har du familj så kan du ha efterlevandeskydd men som ensamstående kan du ta bort det.” — de allra flesta som säljer en tjänst skulle ju säga att alla behöver köpa tjänsten. Det är förtroendegivande att Anders är tydlig med vem som skulle ha nytta av att köpa rådgivning och vem som faktiskt inte behöver det.

    Gravatar för användaren
    Karin
  3. Hej,
    Tack för ett bra program.

    Jag har några funderingar som togs upp.

    Han nämnde att det va pensionsvalet. se som man gjorde omval för SAF-LO. vill bara rätta det till fora.se. Sen att tillägga är att de som är anställda via det kollektivavtal så sätts pengarna in i en traditionell utan återbetalningsskydd om man inte gör ett aktivt val. Det tycker jag är värt att nämna.

    Sen säger ni också att den Ap7 Såfa fonden är den billigaste bästa. Jag känner även till att Handelsbanken har en Generationsfond som är ännu billigare. Den kostar alltså noll och har en avkastning på 15 % de senaste 5 åren.

    Bara lite tips som ni gärna får grotta ner er i.

    Önskar er en trevlig dag,

    Gravatar för användaren
    Jonna
  4. Väldigt bra avsnitt!

    Gravatar för användaren
    Karl
  5. Underbart informativt avsnitt! Längtar till fortsättningen nästa vecka. Väldigt bra inskickade frågor 😀

    Gravatar för användaren
    AHF

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök