Mer om pension, i synnerhet om uttag och företagande

Frågor och svar om pension med pensionsspecialisten Anders Kollberg - Del 2 av 2

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Kollberg & Enqvist AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

I dagens avsnitt, som är ett samarbete med Kollberg & Enqvist, intervjuar vi pensionsrådgivaren Anders Kollberg om framförallt uttag av pension, direktpension och olika pensionsförutsättningar.

Anders, som svarar på era tittarfrågor, har arbetat som finansiell rådgivare i snart 30 år varav de senaste 11 åren i sitt eget bolag Kollberg & Enqvist. Avsnittet är en fortsättning på förra veckans avsnitt. Vi fick nämligen in så många frågor att vi fick dela upp avsnitten i två. Avsnitten är dock fristående. Det förra handlade mer om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet.

Några av de höjdpunkterna som vi tog med oss från dagens intervju är:

  • Man bör inte ta ut hela sin pension jämt livsvarigt, utan snarare försöka tänka att ta ut mer mellan 65-75 än mellan 75-85. Det är då man har mest nytta av pengarna.
  • Om du ligger under eller balanserar på statlig skatt, ”smeta” ut det så att du ligger under den statliga skatten.
  • Generellt kan man säga att ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem alla.
  • Vi har många gånger svårt att förutsäga våra utgifter i 70-års åldern när vi är i 40-års åldern.
  • Direktpension kan ha sina fördelar, men är i de flesta fall en onödigt komplicerad konstruktion.
  • Om du är i behov av lån, börja fundera på det i tidiga 50-års åldern, det är svårt senare
  • Pensionsprognosen på minpension.se är tillförlitlig
  • Om man har jobbat utomlands kan man ofta få hjälp av pensionsmyndigheten.

Ja, det är några av de guldkorn som jag tog med mig från intervjun. Du får gärna kommentera på andra som vi missat. Om du vill boka en egen konsultation om just din pension hos Anders, så kan du göra det via hans hemsida.

Du kan även ställa frågor i forumet där vi diskuterar många av frågorna ovan.

Tack för den här veckan och så ses vi nästa!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det del två av avsnitten om pension. Det är ett samarbete med Kollberg & Enqvist med pensionsspecialisten Anders Kollberg, som är oberoende rådgivare när det gäller pension. Det roliga är att han har jobbat med detta i 28 år. Det finns inte en enda fråga han inte kan svara på.

Avsnitten är fristående så man kan lyssna på dem i vilken ordning som helst. Idag ska vi prata mycket om uttag, direktpension, utländsk pension, hur kan gör om man har jobbat mycket eller lite och hur man gör med pension som företagare. Vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Jag är så egoistiskt lagd. Jag funderade över mina Tesla-aktier som ligger i min IPS, mitt individuella pensionssparande, och att det var dåligt. Men då tröstade Anders mig litegrann i alla fall, men det är det som snurrar i huvudet på mig nu så jag ska gå in och kolla. Sedan tog jag med en massa annat också. Vad tog du med dig?

Jan: Att jag verkligen fick den här synen framför mig. Det är som en tidslinje som man sätter Lego-klossar på och så har man vissa Lego-klossar som t.ex. den Allmänna Pensionen och Premiepensionen, som är livsvarigt. Det går över hela tidslinjen.

Sedan kan man ta olika tjänstepensioner och kanske ens privata sparande och så får man lägga det som byggklossar. Och så ska det inte vara jämnt fördelat över tid. Hellre då, i vårt fall, att vi tar ut mer mellan 65-70 och 70-75, vilket jag kanske inte hade gjort förut.

Jag tar också med mig hans positiva inställning till pensionssystemet och att det är rättvist. Om man inte har jobbat, utan varit ledig mellan 20-40 för att man har rest och gjort en massa andra grejer, då får man jobba längre. Andra som började jobba när de var 20 får vara lediga sedan.

Samarbetet består av att Anders svarade på våra frågor och sedan rekommenderar jag verkligen hans tjänster. Man kan gå till honom för att få hjälp med det här pusslet att se vilka pensioner man har, när man ska ta ut dem, vilka fällor man ska undvika och så vidare.

Idag pratade vi mycket om efterlevandepension, att om man har olika mycket pension så är det viktigt att den som har mycket pension har ett efterlevandeskydd så att den efterlevande kan få ut mer pengar, men kanske inte tvärtom.

Han är oberoende och jobbar ofta på fast pris, så man ska inte betala någon procent över hela livet, utan det är ett engångsjobb. Det kan man läsa mer om på hans hemsida www.koen.se eller bara Googla ”Kollberg och Enqvist”.

Frågor om uttag

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Anders Kollberg. Här till del två om pension. För dig som inte träffade Anders i förra avsnittet så är detta en fortsättning på avsnitt 195 där vi pratade om tjänstepension och lite om allmän pension. Idag så kommer det framför allt att handla om uttagsfasen.

Anders har jobbat med finansiell rådgivning i nästan 20 år och de senaste 11 åren – utöver de 20 åren – har han jobbat på Kollberg & Enqvist som pensionskonsult och pensionsspecialist och som en av de få – eller kanske den enda – oberoende finansiella rådgivaren just specialiserad på pension.

Tack Anders, vi är jätteglada att du är med här och hjälper oss att nysta i det här med pension. Jag tänkte att vi skulle fokusera lite på det här med uttag idag. Alltså, det här när man börjar närma sig pension.

Vi rivstartar med en läsarfråga:

”Hur ska man tänka kring uttag och planering av uttag?”

Anders: Det blir ju väldigt generellt då förstås, men man kan dels tänka på hur länge pengarna ska räcka. Jag brukar fundera på vad som är rimligt att klara sig på om man blir gammal.

De flesta människor har en pott pensionspengar som ligger i allmän pension och det är ett antal tjänstepensioner, som dessutom har olika utbetalningstider som man för all del kan ändra. Då brukar jag titta på vad som är rimligt att klara sig på vid livsvarig pension. Det är där själva försäkringsmomentet kommer in, kan man säga.

De betalas ut så länge man lever oavsett om man lever till 68 eller 108 så får jag den pensionen jag ska ha så länge. Man kan börja med att titta på vad man får ut livsvarigt. Jag brukar räkna fram till 80-85, för då gör de flesta av med mindre pengar. Börja med 15 000 eller 25 000 eller 50 000 i månaden.

Det är högst individuellt förstås. Se till att ha en livsvarig pension på den nivån och de övriga pengarna, om det nu finns någonting till övers, de kan jag disponera ut under de första åren för att kanske kunna göra lite mer när man är ung pensionär. Man reser mer, köper mer kläder och mat. Det är i alla fall den generella bilden kan man säga.

Jan: Så man behöver inte tänka att man ska smeta ut allt livsvarigt, utan snarare kanske ha en puckel i början där man tar ut mer mellan 65 och 75 snarare än 75 – 85 år.

Anders: Det är ingen dum tanke om det nu inte är så att man har en lite mer knaper pension. Då kanske man faktiskt måste smeta ut det mer för att det inte ska bli allt för dålig pension vid 70. AMF säger att det är del besvikna människor vid 70-årsåldern som ringer in och tror att det är något som gått fel och att de har slutat att betala ut pensionen. Men då inser pensionären att den bara betalas ut under fem år. Det är bra i alla fall att vara medveten om det.

Väldigt lönsamt att jobba några år längre

Jan: Jag har annars hört en tumregel. Nu kanske det blir jobbigt, för det här vad rådet som jag gav min mamma. Det var att ta ut så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt, men inte hamna över statlig skatt. Kan man säga det som en tumregel? Och så sa jag att om du tar ut för mycket i början, spara det då och investera det.

Anders: Det kan man absolut göra. Det är precis som du säger. Bara man inte börjar betala statlig skatt. Sedan är skatten lägre också från när man är 66. Det kan man också tänka på. Från 66 års ålder kan det skilja tusenlappar i månaden i pension. Det är både inkomstskatt och om man är anställd.

Nu är det väldigt förmånligt att ta ut lön från och med 66. Samma sak med pensionen som är lägre från 66 års ålder.

Jan: Om vi tar frågan med att jobba lite lägre. För det har jag förstått att det är väldigt lönsamt. Finns det några generella tumregler där? Jag upplever att man kunde få nästan 10-15% högre pension om man bara jobbar i ett eller två år till.

Anders: Det blir säkert minst 10% högre pension. Det är näst intill 10% per år. Dels beror det mycket på den allmänna pensionen. Den blir 0,7% högre ungefär per månad om man tar den senare efter 65. Det beror på att den är livsvarig. Om man väntar ett år då får man i alla fall ut den ett år mindre, helt enkelt.

Jan: Sedan tänker jag också ränta-på-ränta, som kickar in mycket i slutet.

Anders: Ja, de andra mer fonderade tjänstepensionerna och pensionerna man har vill växa till sig under ett år till och hinner betalas in under ett år till. Men det är inte säkert att det betalas in efter 65. Det beror lite på hur vilket tjänstepensionsavtal man har. Det måste man ofta prata med sin arbetsgivare om.

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Caroline: I förra avsnittet sa du att det inte var så förmånligt att jobba samtidigt som man tog ut lite pension. Minns du att vi pratade om det?

Anders: Ja, precis. Då är det mest det med tanke på skatten skulle jag nog säga, i första hand. Så att man i alla fall inte jobbar heltid och tar ut pension samtidigt.

Jan: Man kan göra som min mamma gör. Hon är lärare och det är brist på lärare så hon sa att hon kunde tänka sig att jobba vidare, så länge hon slapp möten och konferenser. Hon ville bara stå framför barnen och de sa ok.

Anders: Man kan absolut jobba på kanske halvtid och ta ut en del av sin pension. Det kan vara ett bra sätt att minska sin tid på arbetsmarknaden. Gå ner och jobba lite mindre och så tar man ut en mindre del av pensionen för att fylla ut.

Caroline: Ja, jag kan tänka mig att det är vissa som har svårt att stoppa helt med arbetet, utan vill trappa ner.

Den mentala aspekten av att gå i pension

Jan: Om vi tar en fråga som inte är ekonomisk. Man brukar ibland prata om den mentala grejen att gå pension. Jag har hört skräckhistorier om vd:ar som varit superviktiga och telefonen har ringt och de har fått en massa mail varje dag och sedan går de i pension och så plötsligt är det ingen som ringer och det blir en stor emotionell kris.

Det var någon som sa att man ska planera vad man ska göra i pension också. Har du några tankar eller erfarenheter kring det där? Finns det något man kan tänka på gällande den emotionella biten innan man gör det där skiftet?

Anders: Det är svårt speciellt för de som jobbar väldigt, väldigt, väldigt mycket och sedan slutar hastigt.

Då är det vanligt att många mår mentalt dåligt. Man har ingen tillhörighet.

Speciellt då de som har jobbat mycket har kanske försakat sin bekantskapskrets, hobbies och intressen, så då har man inte det. I de flesta fall brukar jag säga att det är bra att man har hobbies och intressen och att man börjar odla det något tidigare innan man slutar. Så att man inte väntar.

Fråga om 4%-regeln

Fråga från Martin V:

”Har du någon tanke kring 4%-regeln som ofta används i USA för att ta ut pengar?”

Jan: Regeln är väl att när man går i pension så tittar man på sitt kapital och tar ut 4% och räknar upp den summan med inflationen varje år. Då ska det vara typ 90% sannolikhet att det ska räcka. Jag tror att man räknar med 6% avkastning så min spontana kommentar är nog att jag hade gjort det till en 2,5-3% regel.

Anders: Ja, 6% är högt. Det skulle jag inte räkna med. Speciellt om man kanske får några dippar i början på den här perioden.

Jan: 4%-regeln är väldigt vanlig i USA. Deras pensionssystem fungerar annorlunda. Det är ett sätt att fördela pensionen på så att det ska räcka i… jag tror det är 35 år. Vad skulle du säga framgent att man skulle kunna räkna på, mellan tummen och pekfingret, när det gäller nominell avkastning? Vad är rimligt? Jag såg en undersökning i USA att folk räknar med att de kommande fem åren kommer börsen avkasta mellan 15-20%. Jag tror kanske 4-6%. Vad tror du?

Anders: Nu är börsen så tokig och pengarna är så billiga nu, så jag tycker det är jättesvårt att bedöma det måste jag säga.

Pengarna är gratis och vad finns det för alternativ till att placera på börsen just nu? Det finns nästan inga vettiga alternativ förutom aktiemarknaden.

Jan: Om man går in på minpension.se så räknar de på 2,1% i sina antaganden realt efter inflation. Säg att man lägger på 2% så räknar de kanske 4% avkastning. Tycker du att det är rimligt?

Anders: Vi brukar ofta luta oss mot den också. Det finns en prognosstandard som Pensionsmyndigheten har tagit fram som vi brukar använda. Då räknar vi 2,1% realt. Det är lite för att det ska stämma överens med det vi räknar och det man ser på Min Pension. Det ska matcha någorlunda också.

Jan: Jag tänker också att de är inte superoffensiva, men hellre safe än sorry. Låt oss bli positivt överraskade om det blir mer än 2,1%.

Anders: Ja, många vi träffar vill nog snarare att vi ska räkna lägre. Sedan är det någon som vill räkna på 10%, men det blir väldigt konstigt om man räknar för unga människor. Då behöver de inte spara någonting nästan.

Tidsgränser varierar mellan olika pensioner

Caroline: Du nämnde att någon av pensionerna betalas ut i fem år och sedan är den slut. Tjänstepensionen. Kan vi inte bara snabbt summera vilka andra delar det är och om det finns någon tidsgräns på dem också?

Anders: Det finns olika utbetalningstider för olika tjänstepensioner. Från början var de flesta livsvariga sedan har fler och fler gått över till att vara 5-åriga och sedan är det flera som nu är 20-åriga. Men 20, 25 och 30 tycker jag är en väldigt konstig beräkning. Då tycker jag nog hellre att man vill ha det livsvarig än 30 år.

Spontant tycker jag det i alla fall. Men fem år kan vara bra. Det kan vara ett sätt att få ut pengarna lite mer i början. Då kan man helt enkelt vänta med några andra i fem år, när man bedömer att det är större möjlighet att man får avkastning på de pengarna. Det kan man använda som en strategi om man har flera pensioner.

Nästan alla har flera olika potter. En del är fem år och en del är livsvariga. Det är hur avtalet är skrivet så det kan bli lite slumpmässigt kan man faktiskt säga. Det är svårt att tala om i förväg. Det får man titta på hur det ser ut.

Jan: Byggstenarna som du har att leka med är inkomstpensionen, som ger dig en garanti livsvarigt. Det är basen. Men den är ofta mellan kanske 10 000-15 000. Sedan har du PPM mellan kanske 2 000-5 000. Det är de två som alla har och de sträcker sig hela livet. Ovanpå det så pusslar du ihop dina tjänstepensioner och ovanpå det kan man ha det privata sparandet i en ISK eller det individuella sparandet.

Caroline: Jag kan tänka mig att det finns en del som inte alls närmar sig pensionen men som tänker att pengarna kan ta slut. Att man har den oron och att man inte vet att delar av pensionen är livsvariga. Men också det där att man kanske har en livsstil där pensionen inte räcker till. Att man kommer tycka att det är fattigt att vara pensionär.

Hur vanligt är det med ”fattiga pensionärer”?

Jan: Det kommer i media från tid till annan en artikel i stil med ”Fattig pensionär som inte har råd att köpa glass”. Hur vanligt är det? Är det bara media som gillar drama?

Anders: Det är klart att det finns de som har det jättesvårt. Det tvivlar jag inte på en sekund. Men ”fattig pensionär” är ett starkt uttryck, tycker jag. Vi har ju också ett skydd inom den allmänna pensionen – inkomst- och premiepensionen – som heter garantipension.

Som är en lägsta nivå. Sedan finns det något som heter äldreförsörjningsstöd och olika bostadstillägg man kan söka. Så det finns komplement att söka för de som har låga pensioner.

Visst finns det de som har låga pensioner, men de har ofta inte jobbat alls eller jobbat väldigt lite eller för all del, kvinnofällan man säger ibland, med många som har jobbat halvtid eller deltid hela livet. Om du i sammanhanget haft låg lön då blir pensionen väldigt låg.

”Fattigpensionär” tycker jag är ett starkt uttryck. Det är inte så många ändå. De vi träffar har i alla fall råd att betala oss för att få en utredning, men vi träffar också de som har ganska låga pensioner, som kanske får ut 15 000-16 000 totalt. Men har man den pensionen då har man ofta en relativt låg lön också.

Man kan få det knapert om man har jobbat som företagare, undvikit att betala skatt och tagit ut lön och inte sparat till pension i någon form. Men man har ändå ett eget ansvar kan jag tycka.

Många som får mer pension än väntat

Fråga från Erik:

”Hur ser det ut rent statistiskt på senare tid för de som är 65-85 år idag? Har många sparat ihop för mycket och tar ut för lite utifrån sin livssituation och medellivslängd och livskvalitet på äldre dar? Dvs frisk i kropp och knopp.”

Jan: Min spekulation, baserat på samtal jag har haft med de som lyssnar på oss och hänger med oss, är att sannolikheten är större att de kommer dö med pengar på kontot än att de dör barskrapade.

Jag fattar att det inte är medelsvensken som kommer till dig eller lyssnar på vår podd, utan de ligger ofta högre i lön. Har du någon upplevelse kring att man har haft ångest hela sitt liv så man har pensionssparat och plötsligt har man ”för mycket” pengar?

Anders: Det är fler som upplever att de får mer i pension än vad de trodde, än tvärtom, så de flesta blir faktiskt glatt överraskade. Sedan är det också så att när man väl går i pension, den livsstil man har valt eller kunnat välja beroende på sin inkomst, hänger ju med.

Man har anpassat sin inkomstnivå från kanske 10 år innan pension. När man väl går i pension då har man både högre lön och pension, så de flesta som går i pension gör inte av med lönen helt enkelt så då räcker pensionen. Det är relativt vanligt bland de vi träffar.

Jan: En grej som är svår att se för dig och mig Caroline, är att ett barn kostar ungefär 5 000 i månaden. Om man har två barn så går det kanske 10 000 spänn i månaden som inte fortsätter när man är 65 när barnen är lite äldre, plus att man ofta har amorterat på huset.

Nu har vi ett litet tvångssparande, vilket jag tycker är bra. Man får ibland tänka på vilka utgifter man kommer att ha i pension. Jag tror min mamma betalar 1 900 för sina boendekostnader medan vi betalar 19 000.

Anders: Ja, precis. Det ser ut så för ganska många. Man har relativt låga omkostnader och man gör av med lite mindre pengar. De flesta har anpassat sina utgifter efter de inkomster man har. Det är inte så många som har problem, av de vi träffar.

Frågor om uttag i samband med deltidsjobb

Nästa fråga:

”Vilka fallgropar ska jag som enskild firma tänka på nu när jag planerar att ta ut min pension vid 62 års ålder och orka fortsätta jobba ändå?”

Jan: Om vi ska börja titta lite på företagssidan, hur ser det ut med enskild firma versus aktiebolag?

Anders: Det är inte så stor skillnad under uttagsfasen. Under inbetalningsfasen kan man väl säga att det är ännu viktigare att ta ut lön för enskilda företagare än för aktiebolag, men det är viktigt att ta ut så att man tar ut lön i alla fall. Men i det här fallet gäller det att ta ut pengar.

Det finns restriktioner på vissa pensioner, bland annat ITP. Om man tar ut de helt och hållet då får man inte jobba mer än åtta timmar per vecka. Så det finns sådana fallgropar. Vissa pensioner kan man inte ta ut om man jobbar samtidigt.

Fråga från Jörgen Karlsson:

”Hur fungerar det om man pensionerar sig tidigare, typ 62, och ändå vill jobba ibland? Har man fortsatt pensionsinsättning så att pensionen ökar mer?”

Anders: Den allmänna pensionen har ingen koppling alls till hur mycket man jobbar eller inte. Då är det mer en skattefråga. Om man är lite osäker om man ska jobba eller inte jobba då finns det en poäng att börja använda den allmänna pensionen och inte tjänstepensionerna. Den allmänna pensionen kan man ta 25, 50, 75 och 100%.

Sedan kan man dessutom stoppa utbetalningen av den. Om du tror att du ska gå i pension, men du är inte riktigt säker, då börjar du ta ut den allmänna pensionen helt eller delvis, beroende på vad man behöver. Sedan kommer du på att jag har ju dragit in bra med pengar, då kan du stoppa den allmänna pensionen av den anledningen att man vill undvika onödigt hög skatt.

Men om du har börjat ta ut tjänstepensionen så kan du inte göra något alls de första fem åren, utan den fortsätter i de fem åren du har valt, så det kan väl hända att en del har påbörjat det för snabbt och sedan kan man inte ändra sig.

Så det gäller att inte börja med alla på en gång och vill man ha någon inkomstregulator då kan man använda den allmänna pensionen. Det startar och slutar man via Pensionsmyndighetens hemsida.

Fråga från Pernilla:

”När det väl är dags att pensionera sig hur tar man ut pengarna på bästa sätt? Ska man ta ut en klumpsumma i början av året eller ska man ta ut varje månad som en lön? Hur fungerar det?”

Anders: I de flesta fall betalas det ut varje månad. Om man har en väldigt liten pension då kan den betalas ut i fullo. Ibland kan man ha en pension som innehåller 5 000 kronor och då är det väl rimligt.

Men de allra, allra flesta pensioner betalas ut månadsvis, som en lön helt enkelt. Sedan drar bolagen preliminär skatt enligt skattetabellen om man inte talar om någonting annat.

Pension för de som jobbar utomlands

Jan: Vi har en fråga från flera personer här som har jobbat lite utomlands. De frågar hur man ska tänka inför pension. Ska man jobba de sista åren i Sverige? Kommer pensionen betalas ut i det andra landet?

Kan man få garantipension från båda länderna? Vem kan hjälpa till om man jobbat utomlands, om inte Kollberg och Enqvist? Så om man har varit utomlands och jobbat i Danmark eller Norge eller något annat land. Vad är de breda penseldragen?

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Anders: Man kan höra av sig till Pensionsmyndigheten när det gäller allmän pension som man har tjänat in utomlands. Det kanske är den största delen. Det vet jag inte hur det är i deras fall. I samband med att man tar ut sin svenska pension fyller man i att man har tjänat in pension i Danmark och då skickar svenska Pensionsmyndigheten förfrågan till danska Pensionsmyndigheten och hjälper att hämta in uppgifter.

Där kan man få ganska bra hjälp. Jag vet inte hur lång tid det tar, men jag vet flera som har använt det och det har fungerat väldigt bra. Det är inte svenska Pensionsmyndigheten som sedan betalar ut pengarna, men de kan hjälpa dig att fånga upp dem.

Jag tror inte att man kan få garantipensioner från flera länder. Det får man nog från det land där man är skriven.

I vissa länder måste man jobba minst tre år för att tjäna in, så det är olika regler i olika länder. Om man ens har tjänat in någonting.

Jan: Min mamma är ju från Tjeckoslovakien och när hon emigrerade i början av 80-talet var det kommunistiskt och då fick hon skriva på ett papper där hon avsa sig alla framtida pensioner för det jobbet hon hade jobbat som lärare där.

När kommunisterna föll så sa EU-domstolen att om ni ska vara med i EU så är det inte lagligt, så nu får hon 2 000-3 000 varje år från Tjeckien i pension. Jag tror att de betalar ut det till hennes konto här i Sverige. Så det var en trevlig bonus och det är nog värt att nysta lite i det och det var fantastiskt att man kan få hjälp med Pensionsmyndigheten.

Anders: De hjälper i alla fall till med den allmänna delen. I bästa fall har man väl fått något pensionsbeskedbrev och så får man skriva eller ringa. Men många tycker det är svårt nog till svenska myndigheter, så jag förstår att det är knepigt.

Uppsagt skatteavtal med Portugal

Jan: Jag tror att kommande fråga berör typ 2% av befolkningen, men Johnny Nordling undrar:

”Om man väljer att sluta jobba vid 50 men man har jobbat i 30-40 år dessförinnan men avtalet säger att man inte får ta ut pension förrän vid 60 års ålder, inte ens tjänstepension, hur kan man tänka då?

Anders: Man kan ta ut de flesta tjänstepensionerna från 55. När det gäller uttag av den allmänna pensionen är det 62 just nu och så håller man på och flyttar det beroende på när man är född, så det kan bli 64 eller annan ålder.

För tjänstepensioner är det oftast 55 års ålder, så det är fem år han måste se till att ha något annat att leva av och det gäller väl egentligen att ha pengar sparade i så fall. Jag kan inte se det på något annat sätt. Från 55 kan han börja ta ut sina pensioner, men då bör han se till att han har så pass mycket att det räcker i alla år.

Jan: På nyheterna här om dagen sa de att Sverige sa upp skatteavtalet med Portugal och Grekland. Om jag förstod det rätt så var det så att folk med mycket tjänstepensioner, som ville bo i solen, flyttade till Portugal mellan 55 och 60 eller 65 och 70 och så tog de ut all tjänstepension där och betalade mycket lägre skatt. Så var det ett skattetrick, men det tog man bort nu. Var det vanligt?

Anders: Det var inte jätteovanligt i alla fall, men fortfarande handlar det kanske om hundra per år eller så. Men det blir politiskt känsligt. Det kanske är de som har högst pensioner och högst inkomster som då drar.

En del har utnyttjat det på det vis att de har flyttat ner till Portugal i fem år och tagit ut skatt med låg beskattning och när man blir sjuk så flyttar man hem för man vill ha hjälp.

Jan: Min generella rekommendation när folk kommer och pratar om att starta bolag på Malta eller Estland är gör inte det. Det är bara en tidsfråga innan luckorna täpps till. Försök inte vara smartare än Skatteverket. Det brukar inte funka. Håller du med?

Anders: Ja, jag håller med helt och hållet. Kostar det då får man betala arvode och avgifter istället för skatt. Då tycker jag att det är bättre att betala skatt i Sverige. Men en del är som besatta av att inte betala skatt. Den approachen har inte vi i alla fall. Men om man vill flytta till Portugal så ska man väl göra det. Det har inga synpunkter på.

Det har varit så att om man har privat tjänstepension intjänad i privat tjänst, då har man kunnat plocka ut den helt utan skatt. I Sverige kanske man hade betalat 50% för marginalskatt och så betalar man 0%, så det blir jättestor skillnad. Då har man tagit ut alla pensioner på fem år, som går att ta ut på fem år. Sedan får man förvalta dem själv på annat sätt.

För- och nackdelar med direktpension

Jan: Säg att man driver ett aktiebolag och ska gå i pension om 10 år, vad är tipsen för företagare som har aktiebolag? Det är som vi sa innan, att man ska maxa lönen upp till statlig skatt och med tjänstepensionen ska man sikta på 10% av sin lön. Är det något mer? Vi var inne lite på det med periodiseringsfond.

Anders: Ja, det är inte dumt när man börjar närma sig, eftersom skatten på lön är väldigt låg från 66, så det är t.o.m. bättre att ta lön från 66 än det kanske är att ta pension egentligen. Men om man ska ta ut lön vill man helst ha haft intäkter i bolaget så att man kan kvitta lönen mot det. Då kan periodiseringsfonder vara ett sätt att utnyttja det för att återföra de från 66 års ålder och matcha och ta ut lön. Man kan se det som en pension.

Jan: När ett företag går med vinst så skattar man pengarna och då blir det eget kapital. Men om du tar en periodiseringsfond och säger att nu har vi ett bra år och då har vi en viss summa som vi vill skjuta upp skatten på.

Om man skjuter upp det i ett par år så kan man sedan kvitta den om man har ett par dåliga år med lönekostnader utan intäkter. I forumet var det ganska många som sa att de aldrig hade tänkt på det.

En fråga som alltid dyker upp när man pratar om pension och aktiebolag är direktpension. Vad är det och David Broman undrar hur han ska tänka kring direktpension versus tjänstepension.

Anders: Jag är ingen stor förespråkare av direktpension. Med en vanlig tjänstepension betalar företaget in pengar avdragsgillt och då är de borta ur bolaget och hamnar i den privata sfären.

Med direktpension håller man kvar pengarna i bolaget och skriver en pant, en handling, så att den här anställda eller företagaren vet att pengarna finns kvar, och sedan betalar företaget ut pengarna när man väl har gått i pension.

Det är rätt många som är duktiga på att sälja in de här produkterna också för att det är så fantastiskt bra, för då kan man ta ut pengarna som utdelning eller lön eller pension, säger då förespråkarna av direktpension. Men jag kan inte riktigt se poängen med direktpension för de flesta.

Antingen sätter man in till tjänstepension och då är pengarna borta ur bolaget, alternativt så spar man pengarna i bolaget, det är inget dåligt, och så tar man ut dem på ett eller annat sätt när man väl har behov av dem. Då kan man ta ut dem som lön eller utdelning.

Juridiskt alternativ till direktpension

Anders: Själva direktpensionskonceptet behövs många gånger inte. Då säger förespråkarna att det är jättebra om man går i konkurs, men man ska väl inte köpa en produkt som bara är bra om man går i konkurs.

Det är det största argumentet. De flesta företagare eller konsulter har rätt låg konkursrisk skulle jag nog säga. Man kan hamna i en annan beskattning med direktpension, men det blir beskattat likväl. Det är bara en fråga om när.

Jan: Ibland upplever jag att de som är för direktpension är superpositiva och typ alla andra är ganska negativa. Själv har jag inte fattat poängen.

Anders: Man kan göra det själv. Företaget köper en kapitalförsäkring och så spar man pengar i den och sedan tar man inte ut pengarna helt enkelt.

Jan: Ett råd jag fick från jurister är att om man är väldigt rädd för den där konkursrisken så kan man starta ett bolag som inte har någon verksamhet utan bara förvaltar pengar, som blir moderbolag till konsultbolaget. Sedan flyttar du upp pengarna från konsultbolaget till moderbolaget och ser till att de inte har någon verksamhet. Då är du skyddad.

Anders: Det är mycket enklare att göra så. Direktpensioner har haft sina toppar och dalar genom åren, men i mångt och mycket är det en säljprodukt. Det finns direktpension där det går att motivera för stora företag.

Det finns nämligen en gräns för hur mycket tjänstepension man får betala in. Det är 10 inkomstbasbelopp per år. Mer än så får man inte betala in avdragsgillt.

Det är sällan ett jätteproblem för småföretagare i alla fall. Men en vd på ett börsnoterat företag betalar mycket högre pension. Då betalar man en del till tjänstepension och resten till en direktpension. De vill ha en pant. Så i deras fall är det som vilken pension som helst.

Det är lite annan beskattning men det behöver man inte bekymra sig om. Sedan finns det en annan fördel med direktpension att man kan villkora den. Så om man anställer någon som man tycker väldigt duktig då kan man villkora pensionen, vilket förutsätter att du är kvar efter fem år. Det kan man inte göra med en vanlig tjänstepension.

Ta lån innan du pensionerar dig

Fråga från Emil Vikström:

”Hur gör man för att ta lån som pensionär? Är det möjligt att utöka bolån eller ta nya om man flyttar, eller måste man ta det innan man blir pensionär?”

Anders: Det är en bra fråga. Man ska ta lån innan. Omvänt ska man då kanske helst inte amortera, utan hellre spara pengarna innan, givet att man kan välja.

Banken tittar på vad du har för inkomst och om du då har en pension som är 60% av lön eller 70% som man kanske klarar sig på då blir låneutrymmet mycket mindre. Trots att många har en obelånad fastighet som är värd mycket pengar så får de ändå inte låna pengar.

Jan: Vi hade ett par kompisar som råkade ut för det. Deras föräldrar hade en riktig paradvåning på Strandvägen i Stockholm för 40 miljoner och typ obelånad. De skulle låna typ tre miljoner för att göra en renovering innan försäljning men då fick barnen gå in som garanter för att pensionen var låg.

Då ville inte banken låna ut, trots att de hade avtal med mäklaren. Bankerna bara tvärvägrade. När man är 55 eller 60, det är då man börjar planera för att ta ut ett lån.

Anders: En del tycker att är man satt i skuld då är man inte fri och då amorterar man som en galning för att bli av med skulderna innan pension. Det är ok om man också har pengar vid sidan. Annars skulle jag nog fundera ett varv till om man verkligen ska amortera istället för att spara de pengarna.

Jan: Ja, det är en klassiker. Man lär sig ganska snabbt som företagare att banken ger dig paraply när det är sol ute och så fort det börjar regna vill de ha tillbaka paraplyet.

Olika pensionsförutsättningar i ett parförhållande

Jan: Det här är en ganska spännande fråga:

”Hur ska man tänka om man är i ett parförhållande och man har väldigt olika pensionsförutsättningar?”

Till exempel att en partner har varit hemma och man inte har betalat in pension till den personen som då får ut 10 000 och den andra får ut 70 000. Alla har ju inte gemensam ekonomi.

Anders: Det är relevant fråga och vad händer om någon av dem dör. Den som har hög pension, vad händer då med den andra? Man kan tyvärr inte överlåta pensioner utan vidare, men med premiepensionen har man i alla fall möjligheten att överlåta framtida inbetalningar till sin partner.

I de fall där man har några år kvar till pension, antingen om man själv tjänar bra och ens partner tjänar dåligt, då kan man logga in på Pensionsmyndigheten och överlåta framtida inbetalningar till sin egen premiepension så att det istället går till ens partner. Det är bra.

Om man tänker på utbetalningsfasen då kan man tänka lite på det här med efterlevandeskydd. Att den partner som har låg pension själv och partner då har hög då kan man kanske ta bort efterlevandeskyddet på alla pensioner.

Tvärtom ska den som har hög pension se till att ha efterlevandeskydd på de här pensionerna, så att om man dör så går det till ens partner. Efterlevandeskydd ska man definitivt titta på när man är i ett parförhållande. Och livförsäkring, men de tenderar att bli lite dyrare när man kommer upp i pensionsålder.

Fråga från JFB:

”Hjälper ni till med att se över kostnadseffektivitet i olika försäkringar och att man får hjälp att lägga pensionspusslet, vilka man bör ta ut först, uttagstider och undvika fällor, etc.”

Anders: Ja, det är det vi gör. Absolut.

Fråga från JFB:

”Finns det någon nedre gräns eller tumregel när du anser att det inte är lönt att anlita er?”

Anders: Nej, det kan jag inte säga. Det är väl möjligtvis om man redan har börjat ta ut alla pensioner då kanske vi inte kan göra så mycket. Men annars finns det ingen nedre gräns. Det kanske är ännu viktigare att planera om man har lite pension. Ta hand om det man har.

Fråga från Per Portfölj:

”Pågår det någon egentlig diskussion kring detta att pensionssparande måste ske i försäkringsform? Det enkla vore ju om man anmälde ett tjänstepensionskonto till sin arbetsgivare, precis som lönekonto, och att man sedan kunde förvalta pengarna fritt men att de inte var tillgängliga innan man går i pension.”

Jan: Precis. Varför är pension en försäkring? Är inte det jättekonstigt?

Pensionskonto istället för försäkring

Anders: Delvis att den är livsvarig, för då är det svårare med ett konto. Vem ska betala ut pensionen när pengarna är slut på kontot? Det är där försäkringsmomentet kommer in. Det är fler som förespråkar det och i Norge har man påbörjat något slags system som påminner lite om det, där man har ett pensionskonto.

Det har man börjat med i år tror jag. Det är helt nytt. Det skulle man väl kunna tänka sig även i Sverige, att tjänstepensionen betalas till en separat kanal. Och sedan följer den oavsett vart man jobbar någonstans. Det gör ju lite så, så länge jag håller mig inom samma avtalsområde i Sverige.

Men börjar jag byta från kommunal till privat anställning så faller det. Ett konto hade väl varit elegant och det hade gått att lösa det här med livsvarigt då också om det är obligatoriskt för alla.

Jan: Nästa fråga:

”Om man har ITP1, är det så att hälften måste vara i traditionell förvaltning? Går det att komma förbi det? Att man tar allt i en fondförsäkring?”

Anders: Nej det går tyvärr inte, utan hälften är bundet i traditionell förvaltning.

Jan: Har det varit annorlunda innan?

Anders: Nej, när ITP1 tillkom bestämde man att det skulle vara så. Man ville väl inte släppa loss kapitalet helt fritt så att individen skulle kunna göra tokiga val. Eller jag vet inte hur man har tänkt, faktiskt. Däremot om man får förfina det så kan man välja olika bolag. Man behöver inte ligga kvar i Alecta.

Fråga från Jolle:

”Om man antar att man jobbar utomlands och har 0 pensionssparande på den inkomsten, vilken procentandel ska man spara av sin utländska lön för att spara samma mängd som typiskt sätts undan åt dig inom den svenska arbetsmarknaden på en svensk bruttolön?”

Anders: Först ska man betala in allmän pension på 18,5% och sedan skulle man väl tänka sig att man betalar in tjänstepension motsvarande ITP1. Det beror lite på vad man har för lön och då ska man väl betala ungefär 5% på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och sedan 30 procentenheter på det som är högre. Då har man någonting som motsvarar svensk lön eller förmåner från en svensk lön. Nästan 25%.

Hur tillförlitlig är pensionsprognosen?

Nästa fråga handlar om prognosen för pensionen:

”Hur pass tillförlitlig dömer du pensionsprognosen på min pension att den är? Vilka parametrar gällande löneutveckling och inflation rekommenderar du?”

Anders: Till att börja med rekommenderar jag att man inte ändrar parametrar som är satta från början. Problemet om man går in och laborerar för mycket med dem är att när man kommer in nästa gång så är det väl återställt till det ursprungliga.

Då skulle nog, för de allra flesta, den prognosstandard med de beräkningsgrunder som finns, ligga kvar. Eftersom det fortfarande är som en jämförelse man får från ett år till ett annat.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

De flesta pensioner kommer i alla fall med till Min Pension. Men det finns de som inte kommer med. Om en pension har påbörjat utbetalning så försvinner de också från Min Pension. Det har en del märkt. Tyvärr.

Men sedan är det som vanligt, eftersom mycket av det som ligger för många är fonder, så det är klart, går man in ena veckan så får man en viss prognos. Veckan efter har börsen gått ner 20% och då påverkas ju faktiskt pensionen.

Jag skulle nog säga att man kan lita på dem ganska bra. Det är som alla prognoser. De blir bättre ju närmare uttagsålder man kommer förstås. Är man 30 år så blir det väl väldigt grovt förstås. Det säger sig självt.

Då är inkomstutväxlingen svår att förutse. Men de flesta dödliga borde undvika att laborera med de olika parametrarna. Det gäller verkligen att veta vad man gör då.

Jan: Nu har vi pratat om pension i nästan två och en halv timme och jag känner att det svenska pensionssystemet har växt på mig. MinPension.se är bra. Pensionsmyndigheten är bra. Jag upplever att kundtjänsten på Pensionsmyndigheten är bra. Det enda som är klurigt är matematiken. Det där pusslet. Där gäller det att hålla tungan rätt.

Anders: Ja, Min Pension är ett samarbete mellan Pensionsmyndigheten och ett antal försäkringsbolag.

Caroline: Jag upplever det som att det blev enklare när det kom och att pensionen innan dess har varit lite svårare. Det är min upplevelse, att de kom in för att styra upp det och man kunde titta på de olika delarna och det var färger. Man försökte göra det lite begripligt och översiktligt för några år sedan.

Anders: Man har gjort en jätteinsats. För det är ett hästjobb för dem att få in information från respektive försäkringsbolag. Det skickas in filer från alla håll som sedan sammanställs och så gör de prognoser som är rimliga och vettiga. De gör ett jätteimponerande jobb, tycker jag.

Fördelen är att man ser var man har pensionen. Många vet inte ens vart den ligger någonstans. Om det står SEB då vet man i alla fall vart man ska vända sig om man har några frågor.

IPS, bodelning och överlåtelse av pension

Caroline: Vad hände med IPS? Jag har det på Avanza, men jag kan inte göra någonting med pengarna som ligger där.

Anders: Man tog helt enkelt bort den skattemässiga avdragsrätten. Förut fick du sätta av en viss del. Gränsen ändras successivt. Från början var det väl ett basbelopp eller för länge sedan var det fritt till och med. Sedan fick man sätta av högst ett basbelopp, sedan var det ett halvt basbelopp och sista året var det väl 12 000 om jag minns rätt.

Då kunde man sätta det i ett IPS. Men om man inte får skatteavdrag för avsättningen då ska man inte sätta in i en IPS. Man får fortfarande betala skatt när man får ut det. Har man en sådan så ska man inte betala in till den.

Caroline: Det slutade vi med, men nu bara står den där. Det stör mig för det är där mina Tesla-aktier ligger.

Anders: Där betalar du jätte låg avkastningsskatt, så det är bra. Det är lite lägre skatt och de är bundna rätt längre så då kan du ta högre risk med dem, tycker jag.

Fråga från Johanna Gustavsson:

”Hur kan man göra för att överlåta pension till sin partner för att hen går ner i arbetstid och tar mer hand om barnen? Är det bara premiepensionen man kan överlåta?”

Anders: Tyvärr. Det är bara under vissa sammanhang, som ibland med skilsmässa, som man kan lyckas överlåta en del privata pensioner.

Jan: Ingår pensioner i bodelning?

Anders: Både ja och nej. Privata och IPS ingår. Tjänstepensioner ingår som huvudregel inte, men om man har ett betydande inflytande då kan den ingå. Typexemplet är om man är egenföretagare.

Jan: Ok, och att man har betalat in själv?

Anders: Ja, och det är ibland lite olyckligt för då ser man egenföretagare som betalar in tjänstepension fast man kanske betalar in som en vanlig anställning. Inga enorma fantasisummor. Samtidigt har partnern en tjänstepension, men mycket lägre. Den ska inte delas.

Medan den här tjänstepensionen som företagaren har ska delas. Det kan vara lite olyckligt åt båda håll. Det kan också vara att någon skickar in alla pengar i tjänstepensionen för att undvika att det ska delas. Den kan vara lite lurig tycker jag faktiskt.

Par som vill pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad

Fråga från Göran:

”Om man funderar på att pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad, vilka möjligheter/fallgropar är bra att känna till?”

Anders: Om det är stor åldersskillnad måste man se om den yngre ens kan ta ut pensionen. Det är det första. I den allmänna pensionen har de sakta men säkert flyttat gränserna uppåt. Men annars så kan man tänka på efterlevandeskyddsdelen.

Den äldre ska se till att ha efterlevandeskydd så att det verkligen betalas ut till den yngre om man avlider.

För den yngre lär inte ha tjänat in så mycket pension, kan man anta. Eller om det är så att den ena partnern har väldigt hög pension, då kan man kanske ta ut den lite tidigare om det är möjligt och dela på den och vänta med den som har låg pension.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

I Sverige är det lite lurigt. I England har de olika begrepp för att gå i pension och att ta ut pension. Alltså, man kan vara pensionär utan att ta ut pension. Men i Sverige är det ett ganska vitt begrepp.

En del ska gå i pension vid 30, vi har det gänget, och en del vi aldrig gå i pension. Så definitionsmässigt vill man inte vara pensionär, men man vill ju ta ut pengarna. Pension är ett lite lustigt begrepp på det sättet.

Kan man komma ifatt med pensionssparandet?

Nästa fråga:

”Tips till någon som inte har haft möjlighet till att pensionsspara så mycket tidigare, men som har kanske 10-15 år kvar till pension. Hur ska man tänka?”

Jan: Att spara mycket och jobba längre.

Anders: Ja, jag håller med dig. Spara mycket och är man anställd då kanske man kan se på möjligheten att löneväxla. Sedan kanske man får jobba lite längre. Räkna med det helt enkelt.

Caroline: Går det att kompensera om man inte har så mycket pension insparat?

Jan: Jag såg ett citat på nätet:

”Du behöver inte bry dig om din pension förrän du är 64. Då behöver du bara spara 350% av din lön och ha 20% avkastning.”

Anders: Den var bra. Men lösningen är i så fall att man får jobba längre. Det är bara att jobba på. En del är lediga före arbetslivet och en del är lediga efter. Man får välja. Om man har lallat runt upp till man är 40 har redan gjort det som vi andra kan göra från 65. Det är ett val man gör och det är väl inte så självklart att kollektivet ska finansiera och kompensera någon som har valt att inte jobba i många år för att göra roliga saker.

Caroline: Det kan nog vara så att man är medveten om att det inte ser bra ut och då undrar man hur man kan rädda det.

Jan: Jag brukar avråda från att ta hög risk. Min upplevelse är att då förlorar man ofta hela stycket.

Anders: Spara mycket och låg risk. Eller lägre risk i alla fall. Då får man maximera spardelen istället.

Jan: Sedan tror jag man får bli duktig på att skära avgifter. Du kan påverka vissa saker, som hur mycket du sparar och hur mycket du spenderar. Avkastningen på marknaden kan du inte påverka och jag tror att det är dumt att ta högre risk.

Boktips från Anders

Jan: Kan du ge något boktips? Det kan vara precis vad som helst.

Anders: Det var väl något år sedan jag läste ”Sömngåtan”. Den tyckte jag var bra. Den handlar om vikten av att sova. En del tycker att sömn är slöseri med tid, men det kanske snarare är så att sömn är normalläget.

Under sömnen kan man inte försvara sig, fortplanta sig eller skaffa mat, och ändå sover vi. Det måste betyda att sömnen är otroligt viktig.

Annars skulle vi inte sova. Du flyttar om informationen från korttidsminnet till långtidsminnet. Det är nästan som en dator. Det samlas ihop i korttidslagringen när man är vaken och när man sover då struktureras informationen upp och läggs i långtidsförvaring. Sover man inte då sker inte det där och då tappar man information.

Jan: Precis som förra gången Anders, ett fantastiskt stort tack för att du har delat med dig av din tid och din kompetens. Jag känner mig ändå så positiv. Att det kommer ändå gå bra. Politikerna har ändå gjort en bra grej i Sverige här med pensionssystemet.

Man tar enklast kontakt med dig via er hemsida www.koen.se. Där kan man också läsa om hur man kan träffa dig och få hjälp med det här pusslandet med lego-bitarna, vad man ska tänka på, fällor man kan undvika, etc. Vi får bjuda tillbaka dig lite senare i år Anders och så får vi prata när vi har blivit lite klokare och lite mer förvirrade.

Anders: Stort tack själva och ha en fortsatt skön vecka.

Jan: Nu har vi nästan gjort 200 avsnitt på bloggen och äntligen berört pensionen. Sedan kan det naturligtvis vara så att det uppstår många frågor. Gå in på forumet där vi har en hel kategori som heter pension. Vi har väldigt många läsare som är duktiga och jag vet att Anders från tid till annan besöker forumet. Ibland svarar han och vi andra hjälps åt.

Nu är vi flera tusen medlemmar och det är många frågor som dyker upp varje dag. RikaTillsammans.se/Forum eller om man bara går in på RikaTillsammans.se och klickar på Forum. Det är kostnadsfritt så klart. Det var allt för den här veckan och så vi ses nästa!

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

15 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Hej Jan och ni andra forumrävar!
    Jag är 39 och sparar privat ca 10-20k i månaden till tjänstepensionen.
    Min enda tanke när det gäller att plocka ut pensionen en vacker dag är att det ska ske så skattemässigt fördelaktigt som möjligt. Hur mycket jag plockar ut spelar ingen som helst roll så länge jag har så jag klarar mig. Det som blir över återinvesteras på ett ISK.
    Har jag missat något? Tänker jag helt fel? Detta var så självklart för mig att man ska optimera allt men när det gäller ta ut pension så verkar det inte som man ska göra det?

    Gravatar för användaren
    Peter
  2. Min son har börjat på ett arbete där hans arbetsgivare inte betalar in till någon tjänstepension.
    Så han får själv sätta av 4,5 %, men var skall han sätta in dessa pengar. Är det i en kapitalförsäkring?

    Gravatar för användaren
    Willy Salomonsson
  3. Tack för väldigt fina program!
    Doktor Ola

    Gravatar för användaren
    Ola Björgell
  4. Intressanta och bra avsnitt kring pension! Saknade dock en diskussion kring löntagareskatt vs skatt på pension eller lyckades jag missa den biten?

    Gravatar för användaren
    Fillefjonkan
      1. Även om Sverige beskattar pensionärer högre än många andra (alla?) så brukar ju trots allt inkomsten som pensionär innebära en lägre skattesats. Detta delta jämfört med inkomstskatt är ju en del av ekvationen och uträkningen av netto. Därtill finns exemplet med punktskatt för bonus/tantiem att väga in. Tog fö nyligen fram en enkel nettouträkningsmodell för just bonus som belyser en del intressanta aspekter.

        0
        Gravatar för användaren
        Fillefjonkan
  5. Tack för ett bra och informativt avsnitt!

    Gravatar för användaren
    Andreas Berglund
  6. Stort tack till två fantastiskt bra och supernyttiga avsnitt!

    Hoppas dessa blir del av ”kom igång” guiden just för att få fler att ta tag i sin pension som ju är en stor del av ens lön. Det blir ju totalt 23-30% av ens lön beroende på just vilken lön man har. Därför är det lite synd att många får en sådan glasartat blick när man pratar om pension med kompisar där den enda reaktionen brukar vara ”ja, usch, ja, jag har så dåligt samvete”😀

    Önskar att ni spelat in dessa avsnitt för så där en 10-15 år sedan när jag tog tag i min pension. Det hade sparat så himla mycket frustration och gråa hår, att få överblicken serverad på detta sättet 😂 Trots att jag hållit på en massa år för att klura ut min pension så lärde jag mig mycket nytt. Kul!

    Tack igen!

    Gravatar för användaren
    JFB
  7. Den enda fråga som vart ”cliffhanger” i avsnitt 1, besvarades inte i detta 😁
    Vad är värt att känna till sett till uttag av sin Tjänstepension hos Avanza? Ni nämnde att det var begränsat i vilka fonder man kunde inneha under uttagsperioden etc. Skulle vara högintressant att få reda på.

    Gravatar för användaren
    Pontus
      1. Ajjemen där fanns svaret, det var ju inte så farligt som det först verkade.
        ”När din tjänstepension är under utbetalning ska hela värdet placeras i fonder. Det går bra att fortsätta handla med hela vårt fondutbud av dagshandlade fonder. Månadshandlade fonder, ETF:er, aktier eller andra värdepapper är däremot inte tillåtet, vilket innebär att du behöver sälja dessa innehav om du har det på din tjänstepension. Om du har likvider (oplacerat kapital) på din tjänstepension behöver du köpa fonder för det kapitalet.”

        0
        Gravatar för användaren
        Pontus
  8. Kan man ge dig behörighet att titta på ens tjänstepensioners siffror och varaktigheter?

    Gravatar för användaren
    Ada

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök