Pyramidspelet ingen talar om

En genomgång av det svenska pensionssystemet

Pyramidspelet ingen talar om

Efter en hel höst med mina utbildningar i privatekonomi inom ramen för Balansekonomi så är en återkommande fråga det här med pension och pensionssparande. Jag tycker personligen att det här är en jätteviktig fråga utifrån ett större perspektiv.

Vi blir allt äldre och äldre – nu när Freja föddes 2011 så jag siffror på att över en tredjedel av de barn som föds nu kommer att leva till mer än 100. En kompis som jobbat inom äldrevården har berättat att medellivslängden bara sedan 1970 till nu 2011 har ökat med över 9 år.

Det innebär att vi kommer att leva längre som i sin tur innebär att pensionsbeloppet behöver räcka längre, vilket medför att vi behöver mer pengar i vår pensionspott. Sannolikt kommer vi att även bli sjukare vilket kommer kräva mer kostsam vård.

Vi är allt färre som jobbar, pensionssystemet är ju uppbyggt av att en del av de pengar som de som jobbar betalar i skatt, ska gå till pensioner för dem som inte jobbar och har levt längre. (för övrigt samma definition som där är på ett pyramidspel – de som kommer in i systemet senare skyfflar pengar till de som har varit inne sedan tidigare).

I princip hela västvärlden har idag nativitetstal som är under 2.1 som behövs för att till och med upprätthålla en befolkning. Det tillsammans med att mer och mer effektiviseras och att vi agerar på en global marknad medför att arbetstillfällena i Sverige kommer att bli färre och färre. Läs till exempel om regeringens (spelar ingen roll om den är vänster eller högre) definition på full sysselsättning som  inte innebär att alla jobbar, utan grovt förenklar innebär att där finns en balans mellan arbetssökande och jobbtillfällen som är gynnsam för staten som helhet.

Eftersom det är färre som jobbar, innebär det att skatteinflödet kommer att bli mindre, som i sin tur innebär att pensionerna kommer att minskas, eftersom vi helt enkelt inte har råd.

De flesta har helt fel om sin pension – vid en nyligen gjord undersökning tror de flesta svenskar att pensionen kommer att vara runt 75 % av deras lön, när det i själva verket kommer att i bästa fall ligga på runt 45-50% – vilket är den ganska stor skillnad.

Pensionssystemets uppkomst och historia

Det som är intressant idag är att det i det tysta sker en revolution när det gäller pensionerna – i USA har staten lånat(!) pengar från pensionsfonderna för att klara finanskriserna och i Sverige – ett av få länder där pensionsskulden fortfarande är relativt hanterbar har man flyttat över mer och mer ansvar på individen för pensionen. T.ex. där PPM bara var det första steget. Utvecklingen går väldigt tydligt i riktningen att vi själva behöver ansvara för vår egen pension, för staten kommer inte att göra det – den kommer helt enkelt inte att ha råd.

I sammanhanget är det också spännande att kolla på bakgrunden till pensionssystemet. Det sociala välfärdssystemet med t.ex. pensions inleddes i Tyskland under Bismarcks tid som var med om att Tyskland industrialiserades och då behövde man arbetskraft till fabrikerna och frågan var – ”Hur får vi människor att spendera sina liv i de skitiga och tuffa förhållandena i fabrikerna?”

Jo, vi ger dem ett löfte om att när de fyller 65 att vi betalar alla deras utgifter och betalar deras leverna – läs: vi ger dem pension. Utifrån statens synpunkt var det ganska riskfritt eftersom medellivslängden vid det tillfället var runt 48 år. De flesta personerna dog helt enkelt innan de kunde göra anspråk på sin pension.

Idag, ca 150 år senare lever vi kvar i det här systemet, dock bara med den ändrade förutsättningen att vi lever längre tack vare framstegen som vi har gjort inom främst sjukvård. Idag är pensionsåldern i Sverige 65 år, det är på utredning att man ska kunna jobba bortom sin 65 års dag, tror att det är iaf till 67 och jag är ganska säker på att innan jag går i pension (idag är jag 30, född 1981) så kommer det inte vara frivilligt till 67 utan snarare obligatoriskt upp till iaf. 70-80 år.

Pensionssystemets uppbyggnad i Sverige och mina tankar om det

Trots att vi har tänkt väl så är pensionssystemets uppbyggnad förvånansvärt krånglig och till och med jag som tycker att det är kul har haft svårt att sätta mig in i det och skapa modeller. Men i korthet ser det ut som på bilden nedan: Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Om vi tar det uppifrån och ner:

Privatpension (IPS)

Det är det som även brukar kallas för IPS (individuellt pensionssparande). Det är den delen av din pension som du sparar privat – med skattade pengar. Du får i skrivande stund även gör avdrag på skatten på upp till 12.000 SEK för ditt privata pensionssparande. Det här sparandet är ofta det som bankerna försöker sälja in på oss.

Min åsikt om IPS: för den generelle svensken som inte har någon finansiell plan eller strategi kan det här vara bra, men jag gör det inte själv och rekommenderar ingen som är intresserad av sin ekonomi att spara pengar här, trots skattelättnaden. Du låser nämligen pengarna väldigt länge och bankerna brukar vara kluriga på både avgiftsbelägga och begränsa sparandet i IPS:erna. Alternativt kan vara att göra det via t.ex. Avanza eller Nordnet som jag upplever har en större frihet i alternativen för sparandena.

Tjänstepension (TJP)

Tjänstepensionen eller även kallad avtalspensionen ibland är något som din arbetsgivare sätter av till din pension. Tjänstepensionen består till skillnad från IPS:en av oskattade pengar vilket innebär att du skattar pengarna när du tar ut dem. Olika arbetsgivare betalar dessutom olika tjänstepensioner till olika bolag beroende på kollektivavtal och andra avtal. Det innebär att om du har haft flera arbetsgivare är sannolikheten stor att du dessutom har pensionen på flera olika ställen. Vanliga bolag är ofta SPP, Alecta, SEB Tryggliv m.m. Ofta ingår även olika typer av försäkringar i tjänstepensionen som premiebefrielse m.m.

Min åsikt om TJP: jag är lite kluven till den här pensionen men jag sparar ändå själv ganska mycket i TJP från mitt privata bolag (i dagsläget ca 4500 SEK per månad) eftersom TJP:en är avdragsgill för företaget upp till 30 % av lönesumman. Dock betalar företaget en mindre skatt (tror ca 24 %). Innan hade jag den på olika ställen (länsförsäkringar, moderna, SEB tryggliv) efter massa strul bestämde jag mig för att samla alla pensionerna hos Avanza eftersom de hade trevligast kundtjänst som hjälpte till. De betalar dessutom avgifter upp till 1.000 SEK för flytten till de andra bolagen och hjälper till med pappersexcersien.

Den största fördelen är dock att Avanza är ganska fria i reglerna för sin TJP, vilket innebär att jag kan handla i både aktier, fonder, ETF:er m.m. medan t.ex. på Moderna kunde jag bara välja mellan drygt 20 fonder. Så där är en större frihet + att jag fick allt samlat på ett och samma ställe.

En annan sak som är idagsläget är fördelaktig med tjänstepensionen är att du betalar skatt i det landet där du plockar ut din pension. Det medför att om du plockar ut dina pengar i ett land som t.ex. för närvarande Portugal som har 0 % i skatt på just TJP, så är det väldigt förmånligt, medan t.ex.  i Sverige hade det inte varit osannoliket med en skatt på över 50 %. Dock behöver du ju på allvar bo i Portugal och vara skriven där under de åren då du plockar ut pengarna ur den. (det är därför många direktörer ofta flyttar utomlands mellan 55-60 års ålder).

Det gäller därför alltså att verkligen sätta sig ner och kolla upp, hur ser min tjänstepension ut, hur mycket har jag där och vad vill jag av den och hur ser den historiska avkastningen på min tjänstepension ut. Det finns även duktiga pensionsmäklare eller försäkringsmäklare som kan hjälpa till med det här.

Allmän pension/inkomstpension

Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension får den som haft låg eller ingen inkomst.

Min åsikt om allmänna inkomstpensionen: det finns inte så mycket att säga om den här, eftersom den inte är något som vi kan styra eller påverka. Jag misstänker att det här är den som över tid kommer att urholkas. Dock skall den ändå tas med som en tillgång i din balansräkning eftersom det är en tillgång som du äger och en skuld som staten har till dig.

Allmän pension/PPM

PPM är den andra delen av den allmänna pensionen där staten sätter av 2.5 % av din lön, upp till ca 7500 SEK per år (om du har en lön på ca 26.500 SEK eller högre).

Min åsikt om PPM: det är absolut något som man kan intressera sig mer för och fatta aktiva beslut. Se längre ner om mitt räkneexempel på PPM.

Resonemang och räkneexempel på PPM

Ett resonemang som jag brukar föra är att vi känner alla personer som brukar åka genom halva stan för att tanka 10 öre billigare bensin. Samma person är en av de 80 % av befolkningen som inte öppnar sitt PPM.

För skojs skull döper vi genomsnittsvensken till Lars och definierar honom enligt SCB till 41 år gammal, lön innan skatt på 24.900 SEK och ett PPM på ca 55.000 SEK, en årlig pensionavsättning på 5.100 SEK och en historisk genomsnittlig avkastning på 4.00 %.

Om Lars fortsätter med samma antaganden resten av livet så kommer han ha ett totalt slutvärde på ca 348.000 SEK, som kommer motsvara ett bidrag från PPM-delen till hans totala pension på ca 2.600 SEK.

Om han däremot skulle öka sin avkastning så kommer det att se ut enligt följande tabell:

Årlig genomsnitts-avkastning Slutvärde Genomsnitt utbet.
per mån från 61 till 80.
2,00 % 246 719 SEK 1 837 SEK / mån
4,00 % (medel) 348 276 SEK 2 593 SEK / mån
5,00 % 414 899 SEK 2 822 SEK / mån
6,00 % 496 408 SEK 3 696 SEK / mån
8,00 % 714 952 SEK 5 324 SEK / mån
10,00 % 1 035 792 SEK 7 713 SEK / mån
15,00 % 2 654 529 SEK 19 766 SEK / mån

Här påstår jag att Lars bör utan större problem sikta på att ha en årlig målavkastning på 8.00 % enligt resonemang bland annat här. Det kommer att göra en skillnad för honom på en summa på nästan 350.000 SEK, vilket i sin tur innebär nästan 5.300 SEK i månaden istället för 2.600 SEK i månaden. På årsbasis blir det nästan 30.000 SEK – tittar vi på de högre avkastningarna på 10 % så bli skillnaden nästan 5.000 SEK i månaden.

Jag påstår att livet ser väldigt annorlunda ut med 3-5.000 SEK mer i månaden och om man lade den tiden man jagar 10 öre billigare bensin på att byta till några PPM-fonder som ger/gett god avkastning över tid så tjänar man in de pengarna många gånger om. Min upplevelse är att vi många gånger silar mygg och sväljer elefanter i det här området.

Hur gör jag själv

Generellt är jag skeptisk till PPM-rådgivare eftersom det som vanligt är 90 % skit och 10 % guldkorn. Dessutom faller de också ofta i fällan att många byten är bättre än färre, vilket tyvärr inte stämmer i området ekonomi.

Det har fler än en gång bevisats att den som har en långsiktig plan, köper och håller för alltid får en bättre avkastning än den som försöker aktivt slå marknaden. Det finns flera exempel som t.ex. Warren Buffett som är den främsta förespråkaren för ”buy-and-hold-forever”-strategin. Det finns även kända citat som säger ”marknadens uppgift är att föra över pengar från de aktiva till de passiva”.

Själv kommer jag ju inte att utnyttja mina pensionspengar på 25-35 år, vilket är ett enormt långt perspektiv. Därför investerar jag på det som jag tror på i det tidsperspektivet – jag tror på att Kina, Ryssland och Indien och investerar mycket där. Jag tror också mycket på ny teknik och inte minst sjukvård och äldrevård. Jag följer till stora delar samma strategi som jag har designat för Freja som jag har skrivit om här.

För senaste artiklar om min egen pension, se inlägg under etiketten pension.

Relaterade resurser

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök