Finansmarknadsminister Per Bolund svarar på era läsarfrågor
Sök:

Finansmarknadsminister Per Bolund svarar på era läsarfrågor

RikaTillsammans-podden #52 - Om privatekonomi, sparande, pension och annat spännande

I det här avsnittet intervjuar vi Per Bolund som är finansmarknads-, konsument- och vice finansminister om allt från flytträtt på pensionssparande, ränteavdragets vara eller icke-vara, grönt sparande, eventuella skattelättnader på grönt sparande, incitament kring sparande, bostadssituationen och andra frågor som ni läsare har bidragit med.

Jämte marknaden har politiker den största möjligheten att påverka vår privatekonomi. Därför blev vi glada när vi blev kontaktade av Per Bolunds pressekreterare om vi ville prata privatekonomi och sparande med Per Bolund. Jag och Caroline funderade ett tag på vinklingen och bestämde oss för att tacka ja. Eftersom vi inte har för avsikt att intervjua företrädare för alla partier så önskade vi ett samtal utan den klassiska pajkastningen som jag kan uppleva i tv-sända debatter. Tvärtom önskade vi att kunna ha ett vuxet och värdigt samtal kring frågor som vi själva och ni läsare tycker är intressanta. Ingen ersättning har utgått för artikeln.

Jag vill verkligen tacka er läsare för alla frågorna både här på bloggen, på Twitter och på Facebook. Jag hoppas att jag gjorde er rättvisa med dem. Samtidigt ska jag villigt erkänna att intervjua Per var något av det svåraste jag har gjort. Det är väl inget långskott att anta att Per har betydligt fler intervjuer under rockärmen än vad jag. Det blir ganska tydligt vid ett svar då Per pratar på, jag inser att jag funderar på vad det är han säger egentligen och till slut säger: ”Det var ett bra politiker-svar, Per!”. Han skrattar och jag vill minnas att han säger ”Visst, tycker du inte?” med ett stort leende. :-)

Min egen behållning från intervjun

En annan rätt rolig sak var att vi under intervjun berörde ränteavdraget där miljöpartiet nu öppnar för att trappa ner ränteavdraget. När han sa det, så noterade jag inte det som någon stor grej då jag har varit av den åsikten ett tag. Men det intressanta var att det tydligen var en stor nyhet, då dagen intervjun så slogs det upp stort i andra medier. Så där satt man kanske med ett scoop utan att veta om det.

Så här i efterhand kan jag tycka att jag kunde borrat lite mer i frågorna, men på grund av tidspress och lite orutin från min sida så berörde vi många frågor på ytan. Samtidigt så upplever jag ändå att det var intressant då jag hann ställa många av de frågor som ni läsare önskade att jag skulle ställa. Det som jag däremot tyckte var bra var:

Flytträtt och sammanslagning av pensioner
Ambitionen verkar vara att under 2019 påbörja eller få genom lagstiftning som gör det möjligt för oss att flytta och slå ihop olika pensionslösningar. Det tycker jag är väldigt bra utifrån vårt perspektiv som småsparare.
Lägre skatt på grönt sparande
Per öppnade för ett grönt och hållbart sparande utifrån någon typ som finns i Nederländerna där vissa certifierade sparanden ger ett skatteincitament. Jag brinner ju för hållbart, etiskt och grönt sparande, men det här var något helt nytt för mig. Jag ser ju vissa problem i implementerandet (vem godkänner projekt t.ex.?, hur ska skattelättnaden se ut? är alla partier med på det?), men jag har som personlig åsikt att jag tycker det är väldigt spännande.
Högre krav på miljömärkning av t.ex. fonder
Jag vet att jag pratar med en miljöpartist, men jag tycker att det är bra med försök att genomföra en enhetlig märkning av fonder, för just nu är hållbarhetsredovisningen av fonder oerhört stökig. Kraven som politikerna ställer på AP-fonderna att gå före låter också bra, sedan sitter ju djävulen alltid i detaljerna.
Sänkning av ränteavdraget, hushållens skulder och oroväckande amorteringskultur
Per öppnade för en sänkning av ränteavdraget och ser hushållens skulder som ett problem. Sedan är det ju ett långt steg därifrån till hur ett sådant förslag skulle kunna se ut i praktiken.

En tanke som slog mig under intervjun är att Per verkade ha ungefär samma uppfattning om problemen som jag. Vilket på sätt och vis kändes betryggande. Från tid till annan kan jag nämligen få en känsla av att politiker lever i en lite annan värld än vi själva. Men som vanligt beror ju ofta den känslan på brist på kommunikation och brist på förståelse för ens olika verkligheter. Han såg hushållens skuldsättning som problem, insåg problematiken med ränteavdragen, verkade inte gilla inlåsningseffekter i sparande och så vidare.

Jag minns när min SO-lärare för många år sedan ritade upp den politiska skalan och de svenska partierna kan se ut att ligga långt ifrån varandra, men utifrån ett internationellt perspektiv så ligger alla partier i Sverige ganska nära varandra. Oavsett vem som vinner valet i höst så tror jag att skillnaden bara ligger på marginalen. Sedan kan marginalen vara väldigt viktig för en del människor. Så min personliga åsikt var ju att jag var positivt överraskad och nöjd att det fanns en samsyn även med en person som klassiskt ligger en bit från mig på den politiska skalan där jag ofta röstat klassiskt center/höger.

Det enda som jag väl inte direkt höll med om var kring det egna pensionssparandet som guldkant. Jag kanske misstolkar men IPS:en är ju inget att rekommendera efter att skatteavdraget försvann. Jag tror dessutom också att man kommer vara så illa tvungen att pensionsspara, inte bara för att få guldkant i tillvaron utan för att faktiskt ha en hyfsad dräglig tillvaro som pensionär. Det andra är ju att hänvisar till siffror som visar på en hög rörlighet på bostadsmarknaden, vilket det är lätt att få en uppfattning från media att det inte är det. Där kände jag mig inte tillräckligt insatt för att våga argumentera.

Slutligen tack än en gång till dig som kommit in med frågor och förslag på ämnen att ta upp med Per Bolund.

Lyssna på intervjun via SoundCloud

Precis som vanligt så kan du lyssna på intervjun där poddar finns, t.ex. SoundCloud, iTunes eller Acast. Sök avsnitt #52.

Nedan följer en grov innehållsförteckning. Precis som vanligt stämmer den väl med videon men diffar lite mot poddavsnittet på grund av efterbearbetning.

  • 00:01:28 – Pensionen – de flesta unga lever i 40-40-40-blåsningen
  • 00:04:30 – Flytträtt i pensionssystemet
  • 00:06:43 – Vikten av eget sparande
  • 00:08:52 – Miljövänliga och etiska sparalternativ
  • 00:10:40 – Sveriges höga skuldsättning
  • 00:13:08 – Ett skattemässigt förmånligt grönt sparande
  • 00:15:28 – Tuffare screening av fondmarknaden
  • 00:16:46 – Hållbarhetskrav på AP-fonderna
  • 00:18:23 – Premien för att spara i miljömärkta fonder minskar
  • 00:20:12 – Högre risk med fossilbolag
  • 00:22:07 – Skattesubvention på grönt sparande
  • 00:24:33 – Inlåsningseffekten och skatter på bostadsmarknaden
  • 00:26:30 – Sveriges oroväckande amorteringskultur
  • 00:28:33 – Banker och kunderna har ansvaret vid ekonomisk kris
  • 00:29:45 – Framtidsvisionen för Sverige
  • 00:32:26 – Om den finansiella folkbildningen
  • 00:35:50 – Varför måste tjänstepensionen vara en försäkring?
  • 00:39:06 – Den vanligaste missuppfattning om politiker?
  • 00:40:38 – Hur konstig är du? Vilken bok skulle du ge bort?

Transkribering av intervjun

För dig som gillar att läsa snarare än att titta och lyssna, följer nedan en komplett transkribering.

– START TRANSKRIBERING –

JB: Idag är det dags för avsnitt 52 och idag kommer det att handla om de lite större ekonomiska frågorna från ett samhällsperspektiv, men också en hel del läsarfrågor. För en gångs skull tänkte vi inte svara på dem själva, utan vi har med oss en gäst. Det är finansmarknads- & konsumentminister, tillika biträdande finansminister Per Bolund.

Förutom att vara minister är du också basketälskare, du har pluggat biologi, jag såg också att du är AIK:are och där tänkte jag säga att även solen har sina fläckar. När vi förberedde detta avsnittet så tyckte vi att det var spännande, eftersom det är en ganska stor resa från ekonomi till biologi. Kan du berätta lite kort hur den resan gick till?

PB: Jag tycker egentligen inte att steget är så långt. Egentligen handlar biologi mycket om energins och näringsämnenas flöde genom ekosystemen, och ekonomi handlar om hur pengarna flödar genom samhällssystemet. I grunden är tänkandet ändå i samma härad. Jag tycker också att det blir mer och mer tydligt för varje år som går att de miljömässiga natursystemen hänger väldigt intimt samman med ekonomin och hur den utvecklas. Den politiker som inte kan ta in just miljöfrågorna kommer också ha svårt att utforma ekonomin för framtiden.

Pensionen – de flesta unga lever i 40-40-40-blåsningen

JB: Jag gillar jättemycket det du säger, att ekonomi handlar om ett flöde, eller en hushållning med resurser. Sedan blir det ofta att man associerar det med pengar, men det behöver det inte nödvändigtvis vara. Det kan vara vilket system som helst. Vi har inte så mycket tid, så jag hoppar rakt in. Vi har fått in mycket frågor på Twitter och på bloggen och på Facebook, och först ska vi tala om en av de absolut vanligaste frågorna. Det var en Twittrare som hette Per Penning som för några år sedan skrev

De flesta av oss, vi lever i den här 40/40-blåsningen. De flesta av oss, vi jobbar 40 timmar i veckan, i 40 år, för att sedan leva på 40% av pensionen.

Jag tror att det där är en fråga som många funderar på. Kommer pensionen att räcka eller kommer vi behöva jobba längre? Vad tänker du?

PB: Sverige har ett väldigt stabilt pensionssystem jämfört med många andra länder, så vi kan vara trygga med att vårt pensionssystem kommer att leverera. Det är många andra länder som har en situation där det är osäkert hur det kommer att fungera när stora generationer kommer att gå i pension längre fram. Det är väl den värsta situationen, där man förväntar sig en viss pension, och så sedan visar det sig att den kanske blir betydligt lägre, eller i värsta fall, att systemet inte ens klarar av att leverera.

Men det är klart att vi har en utmaning att se till så att vi har tillräckligt med resurser att leva på när vi går i pension också. Där måste man komma ihåg att pensionssystemet är en helhet av flera olika delar. Vår baspension är bara en del, sedan har vi premiepensionen där vi också kan spara lite själva och förvalta litegrann. Sedan har vi tjänstepensionen som blir viktigare och viktigare, och kommer att utgöra en viktigare del av pensionskapitalet i framtiden. Sedan kan man dessutom spara privat för att ge lite guldkant till pensionen.

JB: Jag tror inte på det här att man ska lasta ansvaret på politikerna, utan jag tror att vi måste vi som samhälle fixa tillsammans. Hur ser du den här balansen? Vad kan ni göra från det politiska hållet, och vad ska vi själva ta ansvar för? Hur tänker du kring den balansen?

PB: Vi ska ju så klart se till så att vi har ett robust pensionssystem som klarar av att leverera även när det blir svåra tider, och där är jag glad att vi har en väldigt bred överenskommelse om pensionerna. Det är Pensionsgruppen, med sex partier av riksdagens åtta partier som står bakom. Där har vi just nu tagit nya steg där vi till exempel tittar på pensionsåldrarna …

… eftersom vi blir äldre och äldre, lever längre och längre. Därför är det rimligt att pensionssystemet följer med i den utvecklingen.

Det är klart att det gör också att om vi jobbar flera år så ger det i mera pengar till pensionssystemet över lag. Men vi tittar också på många andra frågor, för att se till att vi bygger upp pensionssystemet så starkt som det bara är möjligt.

Flytträtt i pensionssystemet

JB: Denna fråga kom också in ungefär 16 gånger, och det handlar om flytträtterna. Där vet jag att ni har gjort mycket från lagstiftningshåll, att man kan flytta vissa, men det är fortfarande ingen generell flytträtt. Hur tänker ni där?

PB: Bra fråga.

Grundtanken är ju att det är vi som sparar och det är vi som ska kunna bestämma över vårt sparande också. Vi ska inte vara låsta i en sparfond som vi inte tycker passar oss.

Sedan gäller det att omsätta det i praktiken också, och där har vi nu ett förslag som har varit ute på remiss och som handlar om att både reglera det pris man får betala när man ska flytta.

Vad är det som får ingå in den kostnaden? Idag vet vi tyvärr att det finns aktörer som låser in oss kunder genom att ta ut skyhöga kostnader när man vill flytta sitt sparande, men också titta på tiden. Hur lång tid ska det kunna ta att flytta över ett sparande? För det kan också vara en hämmande faktor. Där kommer vi nu fatta beslut om en lagråds-remiss här under hösten, sedan kommer det kunna genomföras under 2019. Där har vi faktiskt förändringar på gång.

JB: Det låter helt fantastiskt. Jag hade själv en Länsförsäkringar-försäkring, och det var min första arbetsgivare och där kom det in ett par tusenlappar, men sedan bytte jag och sedan började jag spara. Då såg jag hur avgifterna sänkte det. Så vi kommer ihåg att flytträtt kan inte komma en dag för tidigt. Kan man då som sparare räkna med att någon gång under 2019 då kommer man kunna flytta? Kommer man kunna slå ihop också, eller hur tänker ni?

PB: Tanken är att man ska kunna det. I och med att vi har ett mer och mer rörligt arbetsliv, så är det allt fler som har pension från flera olika arbetsgivare. Det där blir sällan det mest effektiva sättet att förvalta sina pengar.

Nu är tanken att man ska kunna lägga ihop det till en sparfond som passar en bra, och där man kan få till exempel låga avgifter.

Jag tror att det är viktigt för vi också ska få en bra överblick just över hur stor pensionen kommer bli i framtiden. Med allt det här utspritt på en massa olika förvaltare, så är det svårt att få en helhetsbild.

JB: Precis, till och med jag som är ingenjör har försökt räkna på det där ibland, och det är inte så himla enkelt.

Vikten av eget sparande

CB: Får jag bara hoppa tillbaka till det där med de olika delarna av pensionen. För Per du sa att vårt eget sparande kan vara som en guldkant, men jag har fått känslan av att den kommer att vara väldigt viktig den biten. Vårt eget privata pensionssparande. Jag tror också att den känslan kommer av att det pratas ganska mycket om att vi måste spara själv, där ute i media och så. Vad tänker du kring det? Du säger att det är en guldkant, men jag har fått känslan av att det är ganska viktigt att spara till sin pension själv.

PB: Det beror på vilka förväntningar man har på hur man vill leva som pensionär. Det är klart att en hel del kostnader som man har när man är mitt i livet, de minskar också när man blir pensionär. Man har inte barn att försörja och ofta har man också amorterat ner på sitt hus, så man har lägre kostnader där, vilket gör att man inte nödvändigtvis behöver ha en lika stor inkomst som man har när man har ett rykande hett arbetsliv. Men det är klart, vill man ändå ha kapaciteten att leva gott, resa och göra andra saker, då är det bra om man planerar det så tidigt som möjligt och har med det i åtanke när man utformar sin ekonomi.

JB: Där kommer vi också in på en viktig fråga kring just det här med sparande. Vi som sitter och tittar och är lite nördiga kan uppleva att man höjde skatten på ISK, man avskaffade avdraget från IPS-sparandet, just den här individuella pensionsdelen. Jag klagade inte på att skatten höjdes, eftersom den är fortfarande väldigt låg, och i jämfört med många andra länder så är det väldigt förmånligt, så det ska vi ändå säga. Men det jag funderade mest på var att vi har inget sparincitament heller. Signalvärdet är ändå att det här med sparande verkar inte vara viktigt, samtidigt som vi säger att det är viktigt. Hur tänker ni kring den frågan, generellt?

Miljövänliga och etiska sparalternativ

PB: Jo, men vi tycker så klart att det ska vara förmånligt att spara och att det ska finnas bra möjligheter att lägga undan en peng för kommande tider. Det kan vara för att man vill genomföra ett stort projekt, någonting man drömmer om, eller för den delen att man vill ha mer pengar när man går i pension och slutar arbeta. Där har vi sparformer som är skattemässigt gynnade i jämfört med andra. ISK är ett exempel på det som både är enkelt att administrera och också faktiskt har en lägre skatt, nu när räntorna är så låga, eftersom det också är kopplat till statsräntan. Men sedan tycker vi att det är intressant att titta på om det behövs ytterligare incitament för sparanden.

Där har vi faktiskt en utredning på gång nu, där vi tittar på grönt sparande som finns i Nederländerna. Om man sätter av pengar för gröna investeringar som då är granskade och man har kommit fram till att det här är någonting som leder till att vi når våra miljö- & hållbarhetsmål, då kan man också få en lite lägre skatt på det sparandet.

På det sättet blir det en vinst på det för samhället och för spararen, så det är någonting som vi kommer att titta på här under hösten och sommaren.

JB: Precis, nu tänkte jag att vi skulle prata om just hållbart sparande, för att det är så intressant. Jag tror det är många som upplever den här konflikten, att vi har ränteavdraget, som man skulle kunna säga är en rabatt på att låna pengar. En kompis till mig frågade ”Varför har vi rabatt på att låna pengar och inte på broccoli?” Just jämfört med det här sparandet, är det så att… Detta kommer vara den enda konspiratoriska frågan här idag, men att vi vill ha ett samhälle som konsumerar snarare än ett samhälle som sparar? Hur tänker man från ett samhällsperspektiv?

Sveriges höga skuldsättning

PB: Jag tror att ibland så är det så att man skapar system för en tid som kanske har flytt, och de ekonomiska styrmedlen ligger kvar i hur det var tidigare. Ränteavdragen kom till egentligen när man hade just en politik för att man skulle kunna få lån för att bygga sitt första egna hem. Det var en social rörelse som var ganska viktig. Men nu kan man ifrågasätta detta, särskilt med tanke på de låga räntenivåer vi har, om det är det viktigaste sättet att använda våra gemensamma pengar, eller om man istället ska just styra om det till att finansiera annan verksamhet istället.

Sverige sticker ut internationellt med att ha en hög skuldsättning i hushållen, och vi är också väl medvetna om att det är en stor risk för ekonomin.

Inte minst om det blir dåliga tider och arbetslösheten ökar och människor känner en oro, då är risken att man drar ner på all annan konsumtion, för att just betala av på sina bolån och andra lån som man har. Det gör att ekonomin då går i en nedgående spiral och en lågkonjunktur kan bli både djupare och längre än vad den annars skulle ha blivit. Så där behöver vi skapa buffertar i hushållens ekonomi, och därmed också i samhällsekonomin.

JB: Om man bortser från de politiska åsikterna kring ränteavdraget, vad är utmaningen? Varför kan man inte bara sänka som Danmark gjorde med en procent om året?

PB: Så här tänker vi.

Det är många partier som har kommit fram till det, bland annat mitt parti Miljöpartiet vill ju trappa ner ränteavdragen över tid. Nu är jag glad över att det är fler och fler partier som också kommer fram till samma slutsats.

Nu är det väl sex av åtta partier i riksdagen som faktiskt tycker att det här är i en god idé. Dock inte de två stora partierna, som fortfarande är tveksamma. Där får frågan egentligen ställas till dem, varför de inte tycker att det här vore ett bra läge att styra om den utgiften mot andra viktiga samhällsintressen. Idag när det är låg ränta så är det ändå en rimlig kostnad för statskassan, men om räntan skulle stiga och vi nu har en väldigt stor bolånestock som man kan göra avdrag på, så kommer kostnaden att gå upp radikalt för staten om ingenting görs.

JB: Ja, vi pratar väl om tiotals miljarder redan idag, och det är ju pengar som kan behövas på andra ställen.

PB: Där skulle vi gärna se att man gjorde en större skatteöversyn och ett nedtrappat ränteavdrag skulle kunna finansiera andra skattesänkningar till exempel.

Ett skattemässigt förmånligt grönt sparande

JB: Toppenbra. Kan du berätta lite mer om det här gröna sparandet?

PB: Där ser vi att det finns ett väldigt intresse och engagemang från konsumenter, från sparare helt enkelt. Vi köper mer ekologiskt, vi köper mer fair trade. Vi vill göra skillnader som konsumenter, men just på finansmarknaden där vi ska spara våra pengar och planera vår ekonomi, så är det många som tycker att det är ganska svårt. Vi vet inte riktigt hur vi ska göra och vi vet inte om vi kan lita på bankerna och andra finansföretags uppgifter, så där behöver vi helt enkelt se till att det är enkelt att göra rätt även när man agerar som ekonomisk konsument.

Där tror vi att det finns många olika verktyg. Vi har ju nu fått svanmärkta fonder, som gör att det är lätt att välja även den mest hållbara fondlösningen på marknaden, men vi tror att även vid andra typer av sparanden kan man behöva ha lite vägledning som konsument. Att just få då en sparform där vi vet att om jag lägger mina pengar här, så finns det experter som har studerat det och säger att det här är pengar som går just till en omställning av samhället, bort från fossila bränslen och mot förnybar energi, som vi behöver se.

JB: Jag lyssnade på en föreläsare som sa att vi inte tänker på att vårt sparande har större miljöpåverkan än vårt bilkörande, vilket för mig var en liten ögonöppnare. Nu är ju jag en riktig fondnörd och jag kan fortfarande uppleva att de här hållbarhetskriterierna och sådant är stökigt. Jag kan välja en fond som har sina hållbarhetskriterier, till exempel att de väljer bort vapenindustrin och kolindustrin, sedan tar jag en annan fond och så säger de att de har kolföretag för att de försöker påverka dem genom governance och genom att sitta i styrelsen, etc.

Om jag väljer båda två, då har jag kolföretag i portföljen. Jag såg också att det var någon utredning som presenterade grönobligationer till er i regeringen. Hur försöker ni jobba? Det känns som att vi är precis i starten med det där. Vad kan ni göra från ett samhällsperspektiv?

Tuffare screening av fondmarknaden

PB: Det finns otroligt mycket vi kan göra. Dels är det viktigt att skapa oberoende information och problemet som vi har haft som gröna sparare är att vi har fått förlita oss på bankerna och fondmäklarnas information. Där tycker jag att det behövs oberoende information och svanen är nu ett oberoende miljömärkningsinstitut som jobbar på nordisk nivå.

Nu screenar de fondmarknaden och säger att de som ställer de hårdaste kriterierna, som verkligen tar de största stegen för att förvalta kapitalet hållbart, de kommer att få en märkning, som vi då kan lita på som konsumenter.

Sedan behöver vi öka transparensen och jämförbarheten mellan fonder. Där har vi jobbat i dialog med både fond- & försäkringsbranschen om hur man ska redovisa det som kallas för koldioxidfotavtryck. Det vill säga, hur mycket koldioxidutsläpp blir det från den här portföljen per krona. Det gör ju då att när man använder samma metod så går det faktiskt att jämföra. Det är litegrann som när man köper bil, då kan man tydligt se hur många gram koldioxid den släpper ut. Det tycker jag att man ska få information om som fondsparare också.

JB: Men kommer det bara vara det gröna och hållbara, eller kommer ni också kolla på ESG-direktiven, environmental sustainable governance? Kommer det ta hänsyn till de andra också, eller kommer det vara mest miljö?

Hållbarhetskrav på AP-fonderna

PB: Båda faktiskt. Svanen är ju en miljömärkning, men de tar också social hänsyn och säger att man inte får investera i verksamheter som bryter mot mänskliga rättigheter till exempel. Sedan tycker jag också att det är viktigt att vårt offentliga kapital går före och att vi visar att det faktiskt går att ställa höga krav på hur vi förvaltar vårt kapital.

Vi gör nu en stor omställning både av AP-fonderna, de allmänna pensionsfonderna, men också premiepensionssystemet där vi höjer hållbarhetskraven kraftigt. Till exempel, inom premiepensionen så kommer man nu inte ens komma in som förvaltare om man inte har en hållbarhetsförvaltning och beaktar de frågorna.

Det är också en väldigt tydlig signal till marknaden, att det här är viktiga frågor. Det roliga tycker jag är att vi börjar se de som faktiskt har ett hållbarhetstänk i sin förvaltning också gör bättre affärer, det vill säga avkastningen blir högre om man tänker i de här banorna, istället för att göra som man alltid har gjort.

CB: Jag skulle precis fråga Per det här med det gröna sparandet, hur lång tid du tror att det tar innan det gör en skillnad i samhället och för förvaltare och så vidare. Du sa att man redan kan se att man kan göra bättre affärer, men hur lång tid tror du det tar att påverka hela samhället? Jag tänker att som politiker kan du säkert känna att man vill göra en förändring nu, men det kommer synas först om tjugo år, är du med på vad jag menar? Att det kan vara lite frustrerande.

Premien för att spara i miljömärkta fonder minskar

PB: Där tror jag ju att kapitalmarknaden, hur vi allokerar våra pengar, kanske är det som ger allra störst och snabbast effekt. Vi vet ju att de investeringar som vi gör idag är det som avgör vilken värld vi har imorgon. Om finansmarknaden fortsätter att lägga våra pengar på olje- & kolbolag, då kommer det bli omöjligt att nå våra klimatmål. Men nu ser en väldigt snabb omställning. Divisteringar sker både från pensionsfonder, på internationell och nationell nivå, men också i många andra rörelser.

Det intressanta är att när till exempel pensionsmyndigheten tittade på premiepensionstorget, så visade det sig att de M/E-märkta fonderna som då just har miljö och etisk hänsyn, de gick faktiskt bättre och hade dessutom lägre avgifter än genomsnittet på fondtorget. Fjärde AP-fonden som har börjat ta bort de allra mest utsläppande företaget ur sin portfölj, det visar sig att den delen av portföljen faktiskt hade bättre avkastning än den som man förvaltade traditionellt.

JB: Jag tycker detta låter så väldigt spännande, så jag måste läsa på mer om detta, för min uppfattning hittills har varit lite tvärtom. Att när man har sett att man får betala en premie, men att den premien minskar och att tyvärr många, alltså det man kallar för ”sin-funds” på fondmarknaden, har egentligen överavkastat för att folk inte vill lägga pengar i dem. Då har värderingarna minskat och avkastningen ökat. Men jag håller helt med dig om att trenden går i rätt riktning. På bloggen har vi pratat om många företag som har som sin affärsidé att göra gott.

Vill du tillägga någonting som vi inte har frågat kring det gröna sparandet?

Hög risk med fossilbolag

PB: Nu pratar vi mest om avkastning, men jag tror också att man måste titta på risk, och där är det mer och mer uppenbart att stora investeringar i fossil energi till exempel, är en ganska stor klimat risk och att det är också finns en risk att man kommer göra dåliga affärer och få sämre avkastning. Vi har till exempel sett en väldigt stor omställning inom energisektorn, där de allra största kolbolagen internationellt har gått från väldigt stark lönsamhet till konkurs på bara några månader egentligen. Det är just den typen av omställningsrisk när världen nu går mot hållbara energilösningar, så är de som har sina pengar investerade i gamla fossilbolag, de står inför en väldigt stor risk just nu. Den där utvecklingen tror jag att vi bara har sett början på, det kommer att komma i ännu högre takt framöver.

JB: Sista frågan här, är detta något det finns enighet om eller är detta något som ni brinner för i miljöpartiet?

PB: Nu visar vi till exempel inom Pensionsgruppen att vi har kunnat höja miljökraven, hållbarhetskraven, kraftigt tillsammans med sex partier i Sveriges riksdag. Vi har också en väldigt bred uppslutning kring de klimatlag som riksdagen har ställt sig bakom, som säger att vi redan om drygt tjugo ska ha noll nettoutsläpp av växthusgas i Sverige. Det kommer kräva en ganska tydlig styrning och det kommer göra att vi behöver ha ekonomiska styrmedel som gör att de hållbara investeringarna är de som blir lönsamma i framtiden.

JB: Hur vill ni att det ser ut?

Skattesubvention på grönt sparande

PB: Vi har tittat på det nederländska systemet, och där fungerar det så att de banker som har hållbara investeringar, de säger till en offentlig myndighet, kanske naturvårdsverket eller något liknande, att det här är en investering som vi tror på. Sedan har man då experter som granskar och ser om projektet stämmer överens med de miljö- och hållbarhetsmål som vi har ställt upp. När man då har visat det, då får man också en skattesubvention, det vill säga en sänkt skatt på det sparandet som är riktat till det projektet.

JB: Det andra som jag har fått jättemycket frågor kring är boende. Det är ju något som många år oroliga för, just det här med boendesituation och inlåsningseffekter och flyttskatter och så. Från ett samhällsperspektiv, ser ni det som ett problem eller är det inte ett problem? Hur tänker ni?

PB: Det är alltid viktigt att ha en bra rörlighet på bostadsmarknaden. Inte minst för att vi ska kunna få det boende som passar för vår livssituation. När min familj växer så måste jag har en möjlighet att få tag på ett boende som passar överens med de behov vi har.

Om man tittar på statistiken så är det en hyfsat stabil rörlighet på svenska bostadsmarknaden. Ibland så får man en känsla av att det är väldiga variationer eftersom det ofta är fokus på debatten, men tittar man på siffrorna så visar det sig att vi har en ganska hög rörlighet på bostadsmarknaden.

Det har inte förändrats särskilt mycket även de sista åren.

JB: Vad spännande. Men har ni någon ambition att göra något åt det eller hur tänker ni?

PB: Det viktigaste tror jag är att vi matchar efterfrågan och tillgång bättre. Där har vi haft en underproduktion av bostäder under årtionden, och det betalar vi nu priset för tyvärr. Där är jag väldigt glad att vi har kommit upp i byggande och vi ligger i nivåer som vi inte har sett på årtionden. Jag tror det är viktigt att vi ser till att vi har villkor som gör att nybyggandet fortsätter ligga på en hög nivå. Det är först då som vi kommer kunna både hålla ner priserna, som har stigit väldigt kraftigt särskilt i storstadsområdena under de senaste åren, men också just skapa en flexibilitet och en möjlighet för alla att få det boende man behöver.

Inlåsningseffekten och skatter på bostadsmarknaden

JB: Många äldre läsare har skrivit om att de har bott i sitt hus i många år och haft en stor värdeökning, men om de ska flytta så behöver de betala skatten, vilket gör att det egentligen blir en sänkning i förhållande till det man har idag. Det är det som jag har upplevt populärt kallas för den här inlåsningseffekter. Vad tänker du kring det? När jag säger ”du” så menar jag generellt. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället.

PB: Det har ju varit en fråga som har varit uppe för diskussion ganska länge, och för att just motverka att det ska hända så har vi gjort en reformering av skatten, så att man nu kan få uppskov på hela beloppet när man gör en vinst om man säljer sitt boende.

Tanken bakom det var just att undvika att man sitter kvar i en bostad som egentligen är för stor eller som man egentligen inte behöver.

Vi har försökt att jobba med många olika verktyg för att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad. Inte minst också att ge stöd och öka intresse för att bygga nytt. Både för kommunerna att ta fram nya byggplaner och bygglov, men också för de som investerar. Inte minst för hyreslägenheter som är väldigt bra boende särskilt för många unga. Så försöker jobba ganska brett med bostadsmarknaden för att skapa så goda förutsättningar som möjligt, men det kommer ta tid innan vi kommer ikapp och innan vi har en bostadsmarknad som är i balans.

JB: Om vi tittar lite framåt, tio, tjugo år. Vad ser du och andra politiker som utmaningarna för det svenska samhället, inom ramen för privatekonomi?

Sveriges oroväckande amorteringskultur

PB: Om man tittar på de ekonomiska utmaningarna skulle jag säga att just den höga skuldsättningen är en utmaning, både för enskilda hushåll och för samhället i stort. Nu har vi varit bortskämda med väldigt låga räntenivåer och jag tror att många har ställt in sig på att det är det som är normaltillståndet, men det krävs inte att man behöver gå tillbaka särskilt många år för att se att så är faktiskt inte fallet.

Där är jag lite orolig över vad som händer i en situation där vi har tagit på oss stora skulder, och sedan stiger räntenivåerna upp till en normalränta på 4% eller liknande. Jag har ju ganska svåra minnen från nittiotalskrisen och fortfarande idag så finns det människor som lever med skulder som man fick för över tjugo år sedan.

Där tror jag att vi behöver till exempel komma tillbaka till en sund amorteringskultur, där det är självklart att man också amorterar av på sina skulder, för där har Sverige tyvärr stuckit ut i jämförelse med andra länder. Vi har fått en ganska snabbt försämrad amorteringskultur. Vi fick amorteringsfria lån som tog över en stor del av marknaden, men också att vi har som vana att ha lån under väldigt lång tid, så att vi inte betalar av dem så snabbt som man gör i många andra länder.

JB: Jag tittade någonstans, jag tror att bankerna hade en bolånemarginal på, vad var det, 1,64%. Vilket för mig, det är ju väldigt högt. Skillnaden mellan vad bankerna får låna sina pengar för, och vad vi konsumenter får betala för dem, så tjänar bankerna väldigt mycket pengar. Det jag kan tycka är konstigt är att de tjänar de här pengarna och då har de dessutom statliga garantier, så det är inte ens aktieägarna som tar risken. Hur tänker man från ett samhällsperspektiv där?

Banker och kunderna har ansvaret vid ekonomisk kris

PB: Vi tycker att de som äger bankerna och i viss mån deras kunder som behöver ta risken för bankernas stabilitet.

Där har vi nu ett helt nytt regelverk på plats, som kallas resolutionsregelverket, som gör att om en bank hamnar i ekonomiska svårigheter, så är det just framförallt ägarna som får se till att betala in de pengarna som behövs för att banken ska klara sig, och i andra hand så är det de som har skulder till banken som får stå för pengarna.

Det är först i ett extremläge, när man har provat alla andra vägar, som man har möjlighet överhuvudtaget att gå in med offentliga pengar. Det tycker jag är bra, för annars finns det just incitament till att ha ett ökat risktagande, om man hela tiden litar på att det är någon annan som får stå för prislappen. Då har man ingen anledning att hålla igen egentligen, så där tror jag att det regelverket har varit en väldigt viktig förändring. Vi flyttar över ansvaret till de som också tar besluten.

JB: Om vi tittar på möjligheterna då? Om vi tittar tio, tjugo år framåt, vad är möjligheterna och fördelarna?

Framtidsvisionen för Sverige

PB: Vi har ju nu visat under den här mandatperioden att Sverige är ett väldigt konkurrenskraftigt land. Vi har möjlighet att ha en väldigt stark ekonomisk utveckling. Vi har haft en tillväxt som är långt över våra grannar och över de allra flesta länderna i Europa, trots att vi inte har haft någon draghjälp från resten av världen, utan det har varit ganska mycket egen-genererad genom investeringar och inhemsk konsumtion. Där tror jag att vi är en del av lösningen på spåret. Genom att fortsätta att investera i hög kompetens och kunskap.

Vi är ett innovativt land och vi kommer med nya lösningar och nya idéer. Det är det sättet som vi kommer att klara av att ha en stark ekonomi även i framtiden. Där ser jag alla förutsättningar för Sverige. Dels digitaliseringen som vi nu ser, där vi är väldigt nyfikna som folk och intresserade av nya lösningar och också hittar de innovativa idéerna, men också miljö- & klimatomställningen som vi vet vi behöver göra. Där har vi också hög kunskap och medvetande. Både de sakerna pratar för att Sverige kommer att ligga i framkant och ha stora chanser att ha en stark ekonomi i framtiden.

JB: Man pratar mycket om artificiell intelligens, man pratar digitalisering, och det är många som tänker att det bara är en tidsfråga innan vi hamnar där. Om jag ska smyga in på ett koncept som jag har tittat på ett tag, och jag tror att ni var ett av de första partierna som pratade om medborgarlön. Är det en död fråga? Jag vet att Finland har testat det, Schweiz hade en omröstning på det. Hur går tankar och diskussioner?

PB: Det är ingen fråga som vi driver och vi har inte med i vårt partiprogram eller vårt valmanifest. Det är en tanke som skapar mycket nyfikenhet och intresse, men jag tror att det finns en hel del utmaningar med hur det skulle fungera i praktiken. Självklart skulle det kunna frigöra en hel del kreativitet, och man skulle våga prova nya lösningar, samtidigt så tror jag att det finns en hel del utmaningar.

Vi vet att det finns människor som har en del svårigheter, missbrukstendenser och liknande, och hur skulle det utvecklas om man då fick en gratis peng från staten varje månad? Så jag tror att det bästa sättet är väl att försöka utvärdera de test som utförs runtom i världen och se vilka effekter det faktiskt får.

Om den finansiella folkbildningen

JB: En annan fråga som har kommit in flera gånger gäller finansiell folkbildning. Undersökningar visar ju att den ökar inte direkt. Hur ser ni på den?

PB: Det är så klart en utmaning, och jag är ju konsumentminister i tillägg till finansmarknadsminister, och där är det tydligt när man frågar konsumenterna så är finansmarknaden en av de svåraste marknaderna att förstå sig på och känna sig välinformerad inom. Vi har en utmaning där helt klart. När man tittar på internationell statistik så ligger vi ändå ganska väl till i jämförelse med många andra länder.

Men vi behöver hela tiden jobba på att förbättra och prata mer om ekonomi och se till att vi är informerade och har kunskaper. Inte minst i unga generationer så är det något man efterfrågar väldigt mycket, att få just informationen om allting man behöver veta för att klara sin ekonomi när man går ut i vuxenlivet och har både boende och arbete och ska pensionsspara, och så vidare.

JB: Precis, för det är få grejer som har så stor effekt på livet. Ju tidigare du sparar desto enklare är det. Det var någon som skrev ”Det är lugnt, du behöver inte tänka på din pension förrän du är 64, då behöver du bara spara 25 gånger din årslön och ha en avkastning på 200%”. Skitbra lösning. Och vi pratar inte privatekonomi i skolan, det finns även de som läser ekonomiutbildning på högskola pratar inte privatekonomi. Jag brukar ibland tänka det bästa vore egentligen om vår blogg eller podd inte behövde finnas. Finns det någon ambition att tillsätta resurser där?

PB: Jag tänker ju att bloggar som den här gör väldigt stor nytta, jag tror precis det är den typen av diskussioner som vi behöver för att hålla intresset och nyfikenheten på privatekonomi öppen. Jag tror att i skolan till exempel så försöker vi uppmuntra att man använder privatekonomi i många olika ämnen. Man kan använda det i matematik, man kan använda det i samhällsvetenskap, man kan använda det i många olika ämnen som redan finns på schemat så att säga.

Sedan försöker vi också se till att det finns pengar för att ha den här typen av samtal. Vi har till exempel finansinspektionen, som har ganska mycket pengar för finansiell fortbildning. De har ett nätverk som heter Gilla din Ekonomi, som är uppsökande och ute och på arbetsplatser och även ute på skolor, just för att se till att den här kunskapen kommer och att diskussionerna finns ute där människor är helt enkelt.

Vi ser nu också att det börjar hända en del. Till exempel är det just bankmarknaden, där det traditionellt har varit så att man har en bank och sedan håller man sig till den för alltid. Men nu är det tydligt att det har blivit vanligt att man har mer än en bank och att man faktiskt tar den bank som ger bäst erbjudanden till en. Jag tror att det är därför som vi nu också börjar se att bolån marginalerna minskar, för att vi som kunder har blivit mer aktiva och vågar ta för oss lite mer.

Varför måste tjänstepensionen vara en försäkring?

JB: Jag tänker att vi ska börja runda av här om en liten stund. Jag fick en superkonkret fråga, från folk som är mycket mer insatta än vad jag är. ”Varför måste tjänstepensionen vara en försäkring, varför kan det inte bara få vara ett ISK med oskattade pengar och en begränsning i uttag?” Att just den här försäkringslösningen gör att vi betalar många miljoner i onödan. Är det något som har varit uppe för diskussion eller utredning?

PB: Där tycker väl vi att det är upp till de som utformar sparandet att välja den formen som passar bäst. Många tjänstepensioner är ju kollektivavtalade, då är det arbetsgivare och arbetstagare tillsammans som ser till att upphandla de bästa formerna. Där har man också lyckats väldigt väl att pressa ner kostnaderna, så att man har en väldigt låg förvaltningsavgift, just för att det är så pass storskaliga system som vi pratar om.

Sedan kan det vara ytterligare utmaningar om man har ett eget litet pensionssparande eller om man har ett eget företag. Men jag tycker att det är otroligt viktigt att man har det som ett av sina viktigaste fokus när man utformar tjänstepension, för där vet vi ju att höga avgiftsnivåer, de urholkar tjänstepensionen ganska kraftigt under de ganska många år som man sparar. Så där tror jag att det är viktigt att alla tar ett ansvar.

Varför är fackföreningsavgift avdragsgill men inte privat sjukförsäkring?

JB: En annan fråga som jag fick in på Twitter och lovade ställa: ”Varför är fackföreningsavgift avdragsgill men inte privat sjukförsäkring?”

PB: Med fackföreningsavgiften är det mer en kompensatorisk åtgärd inom arbetsmarknaden, där de som representerar arbetsgivarna har en avdragsrätt på sina kostnader, och då tyckte vi att det var rimligt att även arbetstagarna skulle ha motsvarande, så det är mer att få en likabehandling där.

Sedan handlar det i slutändan om hur vi använder skattepengar, och där är frågan också vad man ska subventionera, och där tyckte vi från den här regeringen att det var viktigare att använda pengarna för att stötta upp den ordinarie hälsovården och sjukvården. Vi har där använt pengar för att just ge ett stort stöd till kommuner och landsting som utför både äldreomsorg och sjukvård varje dag.

JB: Nu lär jag mig nya saker här också, jättebra. Jag vet inte om du får lov eller kan svara på det här, sparar du själv?

PB: Som finansmarknadsminister väljer jag att inte spela på samma bana, så jag har inga aktier längre, utan de har jag sålt. Men jag har lite fondsparande och där försöker jag just att vara miljömedveten och spara i hållbara sparformer.

JB: Aktivt eller passivt? Tror du att man kan slå index eller siktar du på index?

PB: Jag tror ju att om man ska ha en hållbar förvaltning så är det oftast aktiv förvaltning i dagsläget, sedan i den utveckling som sker där det också kommer hållbara index, där man då kan spara i index där man utesluter de som faktiskt inte klarar av våra miljökrav, så att det är en sparform som jag tror kommer komma. Det börjar bli en breddning, nu kan man också spara som privatperson till exempel i gröna obligationer, som också är en väldigt spännande marknad. Så det kommer finnas fler och fler hållbara sparalternativ också i framtiden.

Den vanligaste missuppfattning om politiker?

JB: Vad är den vanligaste missuppfattningen om politiker och politikers påverkan?

PB: Spännande fråga.

Jag tror att en vanlig missuppfattning är att vi mest är inne i politiken för att sko oss själva för att vi bara vill ha guldkant i ålderdomen. Jag har aldrig träffat någon politiker över huvud taget som är i politiken som en karriärslösning, utan vi har engagerat oss i politiken för att vi brinner för att göra det vi tror är bäst för samhället helt enkelt.

CB: Kan det vara så här att människor kommer fram till dig, typ du sitter på bröllop eller något, och de frågar när ska ni ta bort den och den skatten. Alltså att de tror att du kanske har super-mycket mer att säga till om än vad du kan just nu, i nu läget.

PB: Det där är nog någonting som vi alla drabbas av, oavsett vilket yrke vi har. Är man hantverkare så kommer alla fram och pratar om våtrumslösningar och är man läkare så ska man titta på fläckar på huden. Jag är ju politiker för att jag tycker om politik, så jag tycker att det är jättekul när folk kommer och vill prata politik med mig. Det gör jag gärna.

JB: På skala 1 till 10, hur konstig är du?

PB: Jag tror jag är ganska normal faktiskt, så jag hamnar nog lågt på den skalan.

JB: Om du fick välja att ge bort en bok, vilken bok skulle du välja?

PB: Då skulle jag nog ge bort Nudge som är skriven av nobelpristagaren Richard Thaler och Cass Sunstein, som är en väldigt spännande bok kring beteende-ekonomi. Det är också ett område som utvecklas väldigt snabbt just nu, som vi både kan använda för att lära oss själva som hur vi fungerar som ekonomiska personer. Det är oftast inte så rationellt som vi har fått lära oss genom den ekonomiska vetenskapen.

Men också hur man kan använda nudging och beteendeekonomi och beteendevetenskap för att också utforma våra system. Inte minst när det gäller pensionen. Genom att till exempel göra icke-valet till ett hållbart och bra val för alla sparare, så ser vi till att det är många fler som kommer ut och får en bättre pension i slutändan. Och nu när vi gör om premiepensionssystemet, så har vi också använt beteendevetenskaplig kunskap för att utforma det, så att det blir lätt orienterat för oss som pensionssparare.

JB: Ett stort tack för att du ville vara med, Per. Jag hoppas att vi kan få göra om detta vid något tillfälle i framtiden.

PB: Absolut, när som helst.

JB: Tack så mycket.

CB: Tack så mycket.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Relaterade artiklar

Nedan följer relaterade artiklar:

Kommentera

14 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag är besviken på svaret om tjänstepension som måste vara en försäkring. Synd att ni inte pressade honom lite på det. Överlag lite skralt med följdfrågor… Caroline verkade försöka en del dock, så bravo för det!

    Det lät ju på honom som att det är helt upp till arbetsgivare och arbetstagare att förhandla fram de typer man vill ha. Men det stämmer väl inte? Vi kan bara förhandla om avgiftsnivåerna inom de konstruktioner som finns (pensionsförsäkringar). Men frågan var ju varför försäkring överhuvudtaget. Tex varför kan jag inte få ha min tjänstepension i en IPS lösning, även som anställd? Det är väl ändå staten som bestämt vilka former som tillåts?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lönearbetaren
  2. Vit pil

    Behövs väldigt mycket ekonomisk utbildning, där är vi helt överens….eller som Henry Ford uttryckte det.
    Om alla visste hur det ekonomiska systemet egentligen ser ut och fungerar så skulle det bli revolution imorgon bitti.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    thomas
  3. Vit pil

    Ekonomisk förståelse/folkbildning borde vara obligatoriskt. Bättre än ytterligare en kurs i matematik eller ekonomi. Då förstår man också hur mycket du själv kan påverka. Nu är allt sånt ”vuxengrejer”, och det är lite för sent.

    Lite det Jan är inne på i sin bok, det tänket behövs mer och gärna politiskt. Om jag hade förstått att 500kr i månaden till slut (ca tio år?) ger nästan 100.000 hade jag sparat mer istället för att köra +-0 så länge.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
  4. Vit pil

    Hej!

    Hur stor skillnad gör det egentligen att man äger eller inte äger fonder med företag som t.ex. förorenar?
    Varför bryr sig företaget om hur aktierna värderas om de ändå får sina produkter sålda?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Hemlis
    1. Vit pil

      Jag funderade också på det där. Det som jag kan komma på är när företag behöver ta in nytt kapital i form av nyemissioner. Genom att välja bort vissa företag till förmån för andra kan man påverka vilka som kommer att kunna utvecklas och expandera.

      Att köpa och äga existerande aktier borde inte göra någon skillnad för företagen. Det är kanske mer att de får en stämpel på sig av fondbolagen, vilket gör att konsumenter i längden väljer bort dem.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tallpall
    1. Vit pil

      Det togs inte upp till diskussion. Vad som konstaterades är dock att ISK/kapitalförsäkringsdepå är en skattemässigt gynnsam sparform i Sverige, speciellt nu när statslåneräntan är så låg.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Christian
    2. Vit pil

      Avanzapodden hade en intervju med Per Bolund i samma veva som Jan och Caroline. Där pressade dom honom lite mer om skatten på ISK mm. Klart värd att lyssna på!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      KristianL
  5. Vit pil

    Jag måste få ge Caroline en extra komplimang för att hon höll i vid vissa frågor och försökte sätta typiska politikersvar till svars, särskilt kring frågan om eget sparande inför pensionen. Bra gjort! Även om svaren därefter inte blev mer tillfredställande… :)

    Jag anser att svaret från Per kring det egna sparandet som väldigt nonchalant genom att beskriva det egna sparandet som viktigt enbart om man vill ha lite ”guldkant” eller ”ha råd att resa lite”. Om jag gör en egen beräkning inklusive tjänstepension efter skatt så får jag ut ca 15.000 kronor om jag inte räknar på föräldraledighet, sjukdom etc. Då tjänar jag ändå rätt okej redan nu och kommer förhoppningsvis fortsätta uppåt på lönetrappan. Det kan ju vara så att jag då är ensamstående pensionär i en hyresrätt (för alla köper inte ett hus som är kraftigt amorterat eller separerar under livet och då inte kan köpa boende) som behöver gå till tandläkaren då och då samtidigt som priserna på allt annat kommer att gå upp. Redan idag har ju många pensionärer med bra pensionsavtal som får större bit från det allmänna svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag upplever det som att många inte är förberedda eller insatta i hur viktigt det enskilda sparandet kan bli i framtiden och informationen sprids inte om man inte har ett intresse om den politiska makten sänder ut signaler om att det är helt lugnt, det löser sig…

    Sen delar jag Jans (kanske obefogade) känslor av kontrollbehov och känslan av att man inte litar på staten för sin försörjning längre fram så jag är säkert mer cynisk och rädslostyrd än vad som behövs. Men jag tänker att det aldrig är dåligt att spara och få in ett intresse för sparande i skolan och samhället i stort för att kunna skapa en större buffert på individnivå och samhällsnivå generellt när sämre tider slår till.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Caroline
    1. Vit pil

      Hejsan Caroline, tack för din kommentar och reflektion kring den privat-sparade delen av pensionen. Jag blev faktiskt ganska förvånad att Per Bolund beskrev den delen som att den ska ge dig en guldkant i tillvaron. Det är ju inte alls så som jag uppfattat det privata pensionssparandet. Det är inte direkt guldkant att kunna gå till tandläkaren som pensionär – det ska man göra en gång om året oavsett om man vill eller inte. Guldkant, det är att kunna resa, unna sig dyra lattes och gå akvarellkurser i Frankrike. Vi hoppas att framgent få jobba mer med att diskutera svenskars privatekonomi med fler politiker. Allt gott! /Caroline

      0
      Gravatar ikon för användaren
      caroline77
    2. Vit pil

      Många Caroline här :)

      Tror det beror lite på vad man definierar som eget sparande. Har man inte en krona på kontot och inga tillgångar, dvs. konsumerat varenda krona man någonsin tjänat, och endast skall förlita sig på allmän pension + evt. tjänstepension, då får man ju vända på slantarna. Så har det ju alltid varit. Men jag håller verkligen med om att utbildningsinsatser är viktiga, för att undvika att hamna i en sådan situation.

      Egentligen handar det ju om spara vs. konsumera nu. Sen om staten tvångssparar åt dig via pensionssystemet eller du gör det själv spelar ju mindre roll. Nu när vi börjar jobba senare och lever längre så måste ju såklart mer betalas in under den allt kortare tid av livet vi faktiskt jobbar. Som tur är motverkas det ju av att vi blir rikare och rikare (reallöner stiger). Men vad många egentligen vill (ofta utan att förstå det) är att vi skall öka statens tvångssparande, för att kunna öka pensionerna.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.