?Indexfonder – Alla portföjerna topprankade på Shareville!

Vilket inte är oväntat samtidigt som det både är kul och tyvärr lite ledsamt

?Indexfonder – Alla portföjerna topprankade på Shareville!

Alla våra tre portföljer har för närvarande det högsta betyget i form av 3 stjärnor på Shareville. Det innebär att de är rankade som topp-10 % av alla portföljer med avseende på riskjusterade avkastning. Något som egentligen inte borde vara möjligt med portföljer bestående av 10+ indexfonder. Dock är det (tyvärr) inte förvånande men det är lite ledsamt av omtanke för de andra. Däremot är det ett tillfälle för dig som sparar i indexfonder, våra modellportföljer eller i en fondrobot att klappa dig själv på axeln och fira att du har gett dig själv de bästa möjligheterna!

Just nu befinner jag mig i ”ubåtsläge” sedan i måndags i och med jobbet att utvärdera hur portföljerna faktiskt gick 2019. Dock noterade jag precis att alla våra tre modellportföljer – Nybörjarportföljen, Globala Barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen – är topprankade på Shareville hos Nordnet (annonslänk). Shareville är en fantastisk tjänst på det sättet att man kan visa sin portfölj helt och hållet transparent så när som på pengasumman, man kan följa andras portföljer och jämföra sig.

Shareville har idag över 200 000 medlemmar och över 46 000 miljoner kronor investerade. Det är ganska mycket pengar. Idag är en av första gångerna jag noterade att alla tre portföljerna har fått 3 stjärnor. Det innebär att de ligger inom topp-10-procent av alla portföljer. Någon av portföljerna ligger nästan alltid i topp, men det är första gången jag noterar att alla tre hade tre stjärnor. Jättekul tycker jag.

Egentligen är det dock inget som förvånar mig. Tyvärr måste jag säga. Låt oss resonera tillsammans. Alla portföljerna består av indexfonder. En indexfond består som bekant av hela marknaden och alla aktier. Både de bra och de dåliga. Man gör inga försök på att förutsäga hur marknaden ska gå, vilka företag som ska gå bra eller dåligt imorgon, vilka branscher som ligger rätt i konjunkturen eller vilka fondförvaltare som är bra/dåliga och så vidare. Många tycker ju att det är ”stendumt” eftersom man urskillningslöst köper man allting. Eller, är det det?

Index funds eliminate the risks of individual stocks, market sectors, and manager selection. Only stock market risk remains.

John Bogle, grundaren till Vanguard, i boken ”The Little Book of Common Sense Investing

Låt oss fortsätta. Eftersom alla investerare tillsammans är hela marknaden och vi tittar på ett genomsnitt så borde hälften av investerarna vara bättre än snittet och hälften vara sämre än snittet. Annars har vi inget genomsnitt. Det betyder ju att en investerare som investerar i en indexfond, som de facto är genomsnittet, borde ju aldrig kunna vara topp-10 %…

Förklaringen är tyvärr enkel. Jag önskar att jag kunde säga att förklaringen är att jag är briljant, smartare än alla andra och väljer ut sjukt grymma portföljer. Tyvärr kunde inget vara längre från sanningen. Förklaringen är snarare att vi småspararna är notoriskt dåliga investerare. De flesta av oss underpresterar över tid väldigt mot index. Forskningsföretaget Dalbar visar varje år att underprestationen kan vara uppemot 4-5 procentenheter per år.

Ett exempel är den genomsnittlige amerikanska småspararen som hade en årsmedelavkastning om 4.88 % över en 10 års period mot indexets 8.50 % (Dalbar, QAIB 2018). Ett annat exempel är att den genomsnittlige spararen hos Avanza har underpresterat 9 av de senaste 11 åren. Nedanstående bild är en förhandstitt från den kommande söndagens avsnitt.

Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.
Den genomsnittlige Avanza-spararens avkastning vs Stockholmsbörsen (SIXRX) under perioden 2008-2019. Samma avkastning som SIXRX kan fås genom att investera i indexfonden SEB Sverige Index.

På söndag kommer jag att visa hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Det är nämligen helt sjukt.

Jag vet att ovanstående inte är en 100 % jämförelse då många sparare, inkl. jag själv, inte har målet att slå index då de t.ex. innehåller räntefonder. Anledningen till att jag ändå väljer att publicera siffrorna är att de är i paritet med de siffror som Dalbar publicerar i sin årliga QAIB-rapport som visar på amerikanska småsparares underprestation mot index. T.ex. för perioden med slut 2017-12-31 hade de amerikanska småspararna underpresterat mot index (S&P 500) med nästan 4 procent i årsmedelavkatning (=8.50 – 4.88). Vilket ligger inom samma härad som de svenska siffrorna. Men ja, det är en delvis inkorrekt jämförelse.

Sedan skulle jag dessutom kunnat vara schysstare och jämföra med ett annat index, t.ex. det icke-utdelande OMXS30-indexet och då skulle siffrorna se bättre ut. Jag har skrivit en hel del om trixandet med jämförelseindex i artikeln: ”Hur gick Stockholmsbörsen, portföljerna och LYSA 2029?”.

Svåraste insikten: acceptera sin medelmåttighet

Det är ingen konst att slå index enskilda år. Många av våra portföljer har slagit index de senaste 5 åren. Men saken är att jag vet att det handlar om tur och inte skicklighet. Det är inte en målsättning att slå index. Tvärtom är målsättningen att ligga så nära indexet som möjligt minus avgifter. För mig var det här ett brutal insikt runt 2010. Då hade jag sparat i mer än 10 år, jag hade lett en aktiesparklubb, förvaltat kompisars pengar och slagit index enskilda år. Men som helhet hade jag inte slagit index. ?‍♂️

Det var faktiskt en av anledningarna till att jag startade bloggen. Jag kände mig bränd på börsen, lämnade den för att söka andra typer av investeringar (gick än värre) för att sedan komma tillbaka med en ny strategi kring indexfonder och passivt sparande. Den här gången med insikten att jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Tvärtom är jag högst sannolikt sämre än den som jag gör affär med som sitter på andra och har totalt motsatt åsikt (om jag ska köpa måste ju någon annan sälja). Lite som min bror som spelar poker brukar säga: ”Vet du inte vem som är losern vid bordet så är det du…” ?

Därav ett av mina finansiella motton:

Ju fortare man inser att man faktiskt är en genomsnittlig och medelmåttig sparare som inte slår index över tid, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jag

Jag kommer att återkomma med en fördjupande artikel på ämnet under våren. För senaste igår hamnade jag i ett samtal med en vän som var: ”Men du som kan så mycket om sparande, varför investerar du inte i enskilda aktier?”. Det fungerar inte på det sättet. I alla fall inte om man ska vara realistisk och har en hyfsat realistisk sjukdoms- och självinsikt.

Utmaningen är att vi är uppvuxna med ”sanningen” om att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest ”på” är den som kommer att segra. När det gäller sparande är det precis tvärtom. Den som är mest passiv, engagerar sig minst, låter pengarna vara i fred och inte loggar in på sitt konto, det är den som kommer att tjäna mest pengar. Helt ointuitivt men det stöds av forskningen och t.ex. en av världens bästa investerare.

The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the ”know-nothings” – must win.

Warren Buffett, brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway, 2007

Är det inte najs att vara en ”know-nothing” och ändå vara den som kommer att vinna? ??

Därför kan jag nästan lova att alla får en bättre avkastning

Det är därför jag tjatar på dig och andra läsare att spara i indexfonder. Inte för att du något enskilt år kommer vara bäst, men för att det ger dig bäst odds. Eftersom dessutom alla andra småsparare är så himla dåliga så kommer du med en ganska hög sannolikhet hamna bland de bästa. Något som Shareville visade idag och som är förutsägbart givet all forskning på ämnet. I princip alla som småsparare som slutar försöka överlista marknaden kommer att få en bättre avkastning med en billig, global och passivt förvaltad portfölj som ombalanseras årligen.

By periodically investing in an index fund, for example, the know-nothing investor can actually outperform most investment professionals. Paradoxically, when ’dumb’ money acknowledges its limitations, it ceases to be dumb.

Warren Buffett, 1993

Sammanfattningsvis är det således inget nytt under solen. Resultatet var väntat, det beror inte på skicklighet eller tur utan på odds som stöds av forskningen och andras underprestation. Därav att det är lite ledsamt. För att om vi är topp-10 % så måste det innebär att så många andra underpresterar mot index. Jag önskar ju verkligen att det fler skulle kunna göra rätt, få bättre avkastning, för många skulle behöva det långt mycket mer än jag och Caroline. Jag vet nämligen att många kämpar i sin ekonomi och 27 % av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift om 5 000 kr enligt Svea Ekonomi. Särskilt frustrerande blir det när det är ”så lätt att göra rätt”.

De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Professor Jeremy Siegel, Wharton Business School

Avslutningsvis vill jag därför passa på och gratulera dig som har tagit steget och börjat investera i indexfonder, antingen via våra modellportföljer eller via en fondrobot som LYSA (annonslänk). Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna och som du ser kommer du över tid ligga i toppen av dem som har bäst avkastning. Högst sannolikt kommer den också vara högre än om du hade gjort något annat.

Så grattis till dig som precis som jag ? indexfonder. Om du inte har firat, unna dig ett lite firande de kommande dagarna! ?
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2020-01-08

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag vidare läsning här:

Följ gärna våra portföljer på Shareville, det är kostnadsfritt:

Få våra bästa tips till din mejl

Varje månad skickar vi ut vårt kostnadsfria nyhetsbrev som innehåller tips, råd och inspiration för din privatekonomi. Du får dessutom en välkomstserie med bloggens bästa artiklar, vanligaste frågor med svar och konkreta tips när du fyller i formuläret nedan.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

43 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej! Jag har en liten klurig situation. Min farföräldrar sparade under min uppväxt måndagsvis pengar i Nordea småbolag norden som är en aktiv förvaltad fond med avgift på 1.73%. Värdet idag är ca 150k. Jag är lite kluven om ska sälja och investera i indexfond ist med tanke på avgiften, dock har ju denna fond gått oerhört bra och har i snitt gått upp 15.7 % per år senaste 15 åren. Pengarna kommer jag ej behöva närmaste 10-15 åren.

    Svara
    5
    Gravatar för användaren
    Fredrik
  2. En fråga helt orelaterad till blogginlägget.

    Vet att det diskuterats en del på bloggen om belåning av portföljen som ett alternativ för att höja avkastningen t.ex. liknande strategi som AP7 använder. Över tid så ser jag detta som en väldigt bra möjlighet, låt säga att ligga någonstans 10-30% belånad i portföljen för att kunna öka avkastningen och samtidigt som det är relativt riskfritt enligt min mening då det är väldigt osannolikt med en börskraschen stor nog att hela det egna kapitalet kan bli utraderat. Nu till frågan, jag misstänker att AP7 har väldigt speciella avtal om belåning och kan göra detta relativt riskfritt, dvs men fast ränta och inga speciella krav på hur stor belåningen max får vara (spekulerar).

    Hur ska man som privatperson få ett sådant lån? Ta t.ex. avanzas superlån. Där är det en rörlig ränta samt att du har en gräns över hur stor andel av portföljen som får vara belånad. Belåningen är också något som enligt min mening endast lönar sig om man kan göra det över tid så att börsens toppar och dalar smetar ut sig och blir en medelavkastning på runt 8-10% per år. Hur långsiktigt är superlånet? vad händer vid en börskrasch? Kommer lånemöjligheterna finnas kvar med en ränta som gör att det fortfarande är värt det? Kommer värderingen på dina investeringar ha sjunkit så pass mycket att du är tvungen att lösa in lånet då den tillåtna andelen har överskridits, detta vid värsta möjliga tillfälle att sälja av…

    Finns det några andra alternativ om man inte har möjlighet att använda sig utav bostadslån i någon större utsträckning?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Anton
    1. Jag tror att det är alldeles för optimistiskt att tro att det ska gå att ”sitta lugnt i båten” med t.ex. 20 % belåning.
      Om vi skulle råka ut för en 60 % nedgång skulle det innebära att endast 20 % av det ursprungliga kapitalet är kvar. I det läget skulle man mycket väl kunna tänka sig att den part som lånat ut kräver tillbaka lånet. Om det sker behöver man flera hundra procent uppgång för att komma tillbaka till noll.

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Jo, det var lite det som var min fundering. En strategi med belånad portfölj kanske endast fungerar i praktiken om man har en extern säkerhet som gör lånet stabilt även i en tid av oro på börsen, t.ex. (”lagom stort”) bostadslån eller CSN lån. Jag själv är skeptisk till Avanzas superlånet av just den anledningen att jag litar inte på att jag får samma villkor vid en nedgång som de erbjuder just nu och det kan isåfall blir en riktig fälla.

        Så länge man har ett stabilt lån och spar till t.ex. pension (väldigt lång tidshorisont) så bör det handla om att man är tillräckligt kall att behålla investeringen även i en ordentlig börskrasch.

        0
        Gravatar för användaren
        Anton
  3. Hej, blir det inte lite skevt att jämföra “medelsparare på Avanza” med 100% aktier (Index) och konstatera att medelspararen underpresterar? Så länge en medelsparare inte äger just 100% aktier bör den således underprestera mot index. Nu vet jag inte hur fördelningen för den genomsnittlige investeraren ser ut på Avanza, skulle dock vara intressant och se om det finns data på det också.

    Nu håller jag med dig i sak och investerar själv i passivt. Men i och med att jag har en viss andel räntor av varierande slag och guld så har jag över tid alltid underpresterat mot index något.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Anton
    1. Utifrån en snabb genomläsning är det följande kritik:
      1. Passivt ägande tar inget ansvar för att leda företagen.
      2. Passivt ägande är så brett att det minskar konkurrensen (genom att köpa alla konkurrerande bolag)
      3. Passivt ägande tar inte ställning etiskt.

      Mina kommentarer angående detta:
      1. Det kan nog stämma, men det hade väl inte hänt om småsparare hade ägt aktier direkt heller.
      2. Jag har svårt att se att brett ägande skulle påverka konkurrensen på något sätt. Att hävda att det skulle kunna leda till samarbeten och samarbeten mellan konkurrerande företag motsäger dessutom den första kritiken att indexfondbolagen lägger sig i bolagens verksamhet för lite.
      3. Det kan helt klartses som ett etiskt problem att investera brett utan urskiljning. En möjlighet skulle naturligtvis vara att föredra ”indexnära fonder” som aktivt väljer bort eller om det fanns ett globalt index för endast bolag som uppfyller vissa regler, men där är vi inte idag.

      Problem 1 och 2 ser jag som kritik som antagligen kommer från konkurrenter till de stora indexfondjättarna och för min del ser jag endast den sista delen som värd att ta på allvar.

      Är det någon som läser texten på ett annat sätt än jag och som ser något annat problem med passiva fonder?

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Jan-Olov Andersson

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök