Analys av en privatekonomi: Ett par i 30 års åldern utan barn

Man kan analysera i princip alla ekonomier på samma sätt. Det handlar om att börja identifiera målen, därefter undersöker man inkomsterna, utgifterna, tillgångarna och skulderna. Det hjälper i sin tur att hitta möjligheterna, riskerna, styrkorna och svagheterna som sedan kan bli till en ekonomisk plan. 

Ett önskemål från er i communityn har länge varit att titta på och analysera olika portföljer och ekonomier. Häromveckan fick jag ett meddelande här på forumet från en av er som skrev:

Jag har länge tänkt göra ett inlägg som är ganska standard här på RikaTillsammans-forumet där man berättar om sin ekonomi och frågar om man kan/ska göra på något annat sätt. Är inte riktigt så sugen på att “outa” mig men skulle gärna få lite tips/råd på hur jag kan strukturera upp det bättre om det nu skulle behövas.

Jag tänkte att det kunde vara ett tillfälle att göra ett provavsnitt och se om det är något som ni gillar. Vi strukturerar upp personens ekonomi, vi tittar på den utifrån några olika aspekter, resonerar och avslutar med några funderingar och tips. Syftet med avsnittet är också tvåfaldigt:

1. Det kan vara roligt att se någon annans ekonomi och höra oss resonera kring det.
2. Det naturligtvis mycket mer intressanta är att göra liknande analys på sin egen ekonomi genom att inspireras av oss och med stolthet stjäla en del av resonemangen. 

I det här fallet är det en ekonomi som skulle kunna sammanfattas i:

• Ungt par, där frågeställaren är 29 år och tjänar bra. Sambon pluggar för nävarande.
• Boende i bostadsrätt för ca 2 MSEK. Bunden ränta på ca 1% där bindningsperioden löper ut i december.
• Önskan om ett större boende och familj inom 5 år, en ekonomisk trygghet, en till två resor per år och en viss ekonomisk flexbilitet.
• Ett stort sparande i förhållande till åldern, både i form av månadssparande och kapital.

Vi angriper analysen på samma sätt som jag skulle gjort vilken annan ekonomi som helst. Alla ekonomier består ju nämligen av:

• En resultaträkning bestående av inkomster och utgifter
• En balansräkning bestående tillgångar och skulder

Utifrån resultat och balansräkningen kan man sedan räkna ut ett antal nyckeltal som är relevanta att ställa upp, jämföra och mäta över tid. Några av nyckeltalen som vi diskuterar är:

• Resultaträkningen – resultat, sparkvot, passiva utgifter och aktiva utgifter. Vi tar även med några överkursnyckeltal såsom: FIRE-tal, aktiva och passiva inkomster och därmed även ekonomisk trygghet och ekonomisk frihet.
• Balansräkningen – belåningsgrad, ribbor för amorteringskravet, nettförmögenhet (total och bara finansiell) samt soliditet.

Därefter gör vi en klassisk SWOT-analys där vi tittar på frågorna:

• Vilka är möjligheterna och styrkorna i deras ekonomi?
• Vilka är riskerna och svagheterna i deras ekonomi?

I det här fallet konstaterar vi att de har en god ekonomi, att de kanske borde titta på det där husköpet något tidigare men också att de tar en juridisk risk (sambos, ej gifta) samt saknar en del riskförsäkringar. Jag har väl även en åsikt om direktägande av enskilda aktier samt fonden Avanza Zero som inte är på min topplista direkt.

Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får mer än gärna kommentera om du inte håller med, om vi har glömt något eller du tycker annorlunda! Det är ju första gången vi gör det här, så det vore konstigt om det var perfekt från början. 

Tack för denna veckan!
Jan och Caroline

Sammanfattning

Nedan följer en sammanfattning av avsnittet av vår AI-assistent. 🤖

Reklam: RikaTillsammans-programmet 2024

Programmet hjälper dig att ta din privatekonomi och ditt liv till nästa nivå. Genom ett antal träffar, verktyg, uppgifter, tips och råd kommer du att få definiera:

• Din livskompass – som hjälper dig att ta ut riktningen i livet och identifiera det som är viktigt på riktigt, mål, standarder, värderingar, grundläggande egenskaper, livsintentioner och liknande.
• En ekonomisk livsplan – du kommer att få 100% koll på din ekonomi genom att göra en resultat- och balansräkning (=inkomster, utgifter, tillgångar och skulder), du kommer att identifiera din plats i det ekonomiska landskapet samtidigt som du även kommer få simulera din ekonomi till din 100 års dag (tänk ränta-på-ränta på alla dina tillgångar i kombination med dina inkomster och utgifter).

Utöver ovan kommer du även få se över ett antal hygienfaktorer i ekonomin och livet, t.ex. försäkringssituationen, göra en sammanställning av viktiga dokument och jobba med de mjuka värdena i livet. På sätt och vis en 360 graders genomgång av livet med verktyg du kommer ha glädje av resten av livet.

Programmet passar dig som är sugen på få ett strukturerat sätt att jobba med din ekonomi och ditt liv, som kanske har funderingar kring vad är nästa steg, eller att livet inte alltid känns lika bra som det är/ser ut eller bara vill ta tag i det. Det spelar ingen roll om du har jättemycket eller jättelite pengar, om du är ung eller gammal och du behöver inga förkunskaper. Väldigt lite, om ingen, tid kommer läggas på själva “investeringar” eftersom det är något vi pratar mycket om i forumet.

Investeringen i programmet är som ett gymkort, 549 kr/mån eller totalt ca 6.600 kr för hela 2024. Men i priset så är din partner välkommen (självklart går det bra att gå programmet själv).  Programmet är helt digitalt och har ca 1 träff i månaden och de flesta uppgifterna tar 1-2 timmar, även om vissa tar mer beroende på ambitionsgrad.

• Läs mer om programmet →
• Boka din plats för 2024 →

Om du har frågor, hojta till!

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en transkribering av hela avsnittet. Den är gjord i kombination med en AI-assistent vilket innebär att den kan innehålla felaktigheter och den är inte ordagrann.

Jan: Välkommen till dagens avsnitt av RikaTillsammans!

Caroline: Idag kommer vi att utforska privatekonomi på en 30-årigt par utan barn.

Jan: Ibland får jag frågor om ekonomi och feedback som handlar om hur man kan förbättra sin ekonomiska situation. Vi ska diskutera om det finns något som kan göras annorlunda och hur man kan omstrukturera det. Det är alltid intressant att få en inblick i andras ekonomier.

I detta avsnitt kommer vi att använda en strukturerad process för att granska inkomster och utgifter. Samt tillgångar och skulder för ett riktigt par som har delat med sig av sina uppgifter. Vi kommer också att genomföra en SWOT-analys, där vi diskuterar risker, möjligheter, svagheter och styrkor.

Dessutom kommer vi att ta upp olika nyckeltal som kan ge dig som lyssnar insikter och inspiration. Om ni gillar detta avsnitt kanske vi kan göra fler liknande framöver.

Caroline: Välkomna till RikaTillsammans-kanalen, där vi utforskar det roliga med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra egna erfarenheter, livsresan, framgångar och misstag. För att hjälpa dig göra din ekonomi, sparande och liv rikare. Jag är Caroline och tillsammans med mig är Jan Bolmeson.

Jan: Vi är nu inne i avsnitt 330. Idén till detta avsnitt uppstod från ett meddelande på vårt forum. Kan du läsa det högt?

Jag har länge tänkt att skapa ett foruminlägg som är ganska standard här på RikaTillsammans-forumet, där man delar med sig av sin ekonomi och frågar om råd om hur man kan strukturera den bättre. Men jag är inte riktigt redo att öppet dela med mig av min ekonomi. Jag skulle dock gärna vilja ha tips och råd om hur jag kan förbättra den om det behövs. Det hade varit enkelt att fråga dig, Jan, om du kunde göra det åt mig, men jag förstår att du har mycket att göra.

Jan: Det är en av de saker som jag verkligen uppskattar med detta forum. Det började ju så här för mig också. Jag kände mig ganska ensam när det kom till att prata om ekonomi. Det är något man ofta håller för sig själv. Men jag tänker på det här viset. I vilket annat område i livet blir man framgångsrik utan att få hjälp från andra? Vi är här tack vare att andra har hjälpt oss. Detta är ett försök till ett nytt typ av avsnitt som jag har funderat på i flera år. Men som jag aldrig kommit till skott med. Så nu tänkte jag att det är dags att testa det.

Caroline: Det är fascinerande hur man kan gå och tänka på saker i flera år. Och sedan ändå inte ta steget att göra det. Det blir spännande att se hur det utvecklar sig.

Jan: Ja, jag tänker att det är värdefullt att få insyn i andras liv och ekonomier. Det är som att ta en djupdykning och applicera RikaTillsammans-konceptet på det. Vi kommer att ge en andra åsikt och feedback. Det är viktigt att påpeka att detta inte är finansiell rådgivning. Vi rekommenderar alltid att söka professionell rådgivning om det behövs.

Vi har en lista med oberoende rådgivare för den saken. Men det här är ändå likt de gånger jag har jobbat i team. Där de har fokuserat på både ekonomisk rådgivning och den emotionella aspekten av ekonomin. Vad är viktigt i ditt liv? Vilka är dina värderingar? Det är ämnen som jag kommer att ta upp senare i RikaTillsammans-programmet. Jag tänker att vi kan börja med en kort introduktion.

Lite kort om mig: Jag är 29 år gammal och bor tillsammans med min sambo i en bostadsrätt. Vi är båda ekonomer; jag är controller och min sambo är redovisningsekonom. Hon studerar för närvarande och går på CSN och har även ett extrajobb.

Jan: Det är viktigt att notera att när vi granskar den här ekonomin, så är det inte en ekonomi som passar alla. Det handlar om ett ungt par i 20-30-årsåldern, närmare 30, och de tillhör kategorin DINK, Double Income No Kids. Med andra ord, de har båda jobb och ingen barn, och de har vissa utgifter som kommer med.

Ett ungt par utan barn i början av sin ekonomiska resa

Caroline: Det finns inte så många utgifter som kommer med i deras situation, till skillnad från de som har barn och stora hus.

Jan: De befinner sig i början av sin ekonomiska resa. Därför är vissa av de saker vi kommer att prata om kanske inte relevanta för någon som är 63 år och precis går i pension. Vi hoppas att du som lyssnar eller tittar på detta avsnitt kommer att hitta det intressant och användbart. Vi överväger att inkludera olika ekonomiska scenarier i framtida avsnitt, såsom pensionärer, barnfamiljer eller ensamstående för att täcka en bredare publik. Det är viktigt att förstå att inte alla råd och tips är relevanta i alla situationer.

Jan: Alla ekonomier, oavsett om det är privat eller affärsekonomi, har två huvudkomponenter: resultat och balansräkning, som omfattar inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder. Vi kommer att titta på olika nyckeltal för detta unga par och räkna ut dem. Dessa nyckeltal inkluderar FIRE-tal, ekonomisk trygghet, ekonomisk frihet och soliditet. D

et är intressant att se hur deras ekonomi utvecklar sig över tid, och vissa av dessa nyckeltal kan vara relevanta för investerare som tittar på aktier, även om vi generellt avråder från det. Du kommer ofta stöta på liknande nyckeltal i ekonomiska rapporter och börsdata.

Vi kommer även att använda en enkel SWOT-analys (Styrkor, Svagheter, Möjligheter, Risker) för att diskutera deras ekonomi och identifiera möjligheter och risker. Slutligen kommer vi att ge några rekommendationer att ta med sig.

Det är viktigt att komma ihåg att vissa av dessa rekommendationer är specifika för detta par och kanske inte relevanta för dig. Det kan också finnas saker som är relevanta för dig som inte diskuteras här. Därför är det viktigt att anpassa råd och tips till din egen situation.

Om du är intresserad av att göra en liknande analys själv eller med en vän, så är det en strukturerad process som kan vara mycket givande. Om du inte har en vän att göra det med eller vill ha mer omfattande hjälp, kan jag rekommendera RikaTillsammans-programmet 2024. Där täcker vi en bredare palett av ämnen och hjälper dig att bygga upp din ekonomiska plan på ett strukturerat sätt över tolv månader.

Caroline: Ekonomin ska även användas för att förbättra livskvaliteten.

Jan: Exakt. Jag jämförde det förra året med ett gymkort. Precis som på ett gym gör man övningar antingen ensam eller tillsammans med andra. Det kostar ungefär som ett gymkort, 549 kr. Det fina är att om du går med din partner kostar det inte dubbelt så mycket. I beskrivningen finns en länk till programmet där du kan läsa om årets deltagares resultat.

Det varierar från att känna en ökad ekonomisk trygghet till att ha fått en plan för att vara mer närvarande i livet, som en av våra vänner upplevde. För mig är detta ovärderligt eftersom det är sådana små förbättringar som kan göra stor skillnad i livet. Resultaten kan variera beroende på individ, men det kan vara intressant att se vad andra har uppnått genom programmet.

Första steget är att titta på mål och drömmar

Caroline: Absolut, resultaten kan variera.

Jan: I programmet, som sträcker sig över tolv månader, går vi igenom hela året och täcker en mängd olika ämnen. Du får med dig hela årets planering, inklusive alla resurser och stöd du behöver för att ta kontroll över din ekonomi. Länken finns i beskrivningen om du är intresserad.

Nu, när vi börjar titta på ekonomin, påminner vi alltid oss själva och även i RikaTillsammans-programmet om vikten av att börja med mål och drömmar. Så när jag fick den här personens lista tänkte jag, ”Låt oss titta på era drömmar om framtiden.” Här är de svar som personen skickade in:

Önskemål om framtiden är ganska vanliga, tror jag. Många vill köpa ett större boende, starta en familj och spara för att ha ekonomisk trygghet i framtiden. Vad vi vill uppleva är ekonomisk trygghet så att vi kan göra det vi känner för. Allt från att byta jobb om vi tröttnar till att resa vart vi vill. Ekonomisk flexibilitet är viktigt. Att ha möjlighet att gå i pension tidigare skulle vara en lyx, och jag tror det är därför jag sparar.

Jan: Jag måste säga att det är verkligen fantastiskt att se hur olika människors drömmar om framtiden kan vara. Ibland kan de vara väldigt konkreta, som att flyga business class till Florida, medan andra är mer övergripande och handlar om ekonomisk trygghet. Jag vet att det kan vara svårt att komma i kontakt med sina mål och drömmar, men det är en viktig del av att planera för en bättre ekonomisk framtid.

Caroline: Jag tror att väldigt få människor faktiskt har en lista som den här.

Jan: Ja, det är verkligen utmanande att göra en sådan här lista. Vad duktiga finansiella rådgivare eller jag själv som nu ställer öppna frågor brukar göra är att lyssna uppmärksamt och sedan sammanfatta och klargöra målen. I det här fallet handlar det om att köpa ett större boende, skaffa familj, uppnå ekonomisk trygghet och flexibilitet, gå i pension och ha möjlighet att resa. Det nästa steget är att sätta en prislapp på dessa mål för att kunna identifiera nuvarande ekonomisk status och mål, samt att räkna ut gapet mellan dem.

Låt oss ta ett exempel med att köpa ett större boende. Jag har inte information om vilken stad de bor i, så jag använder genomsnittspriser från Mäklarstatistik i Sverige från oktober. Medelpriset för en villa i:

• Sverige är 3,7 miljoner
• Stockholm 6,7 miljoner,
• Göteborg 5,3 miljoner och
• Malmö 4,7 miljoner.

Detta ger oss en uppfattning om medelpriserna, och vi kan sedan räkna ut kontantinsatsen (15 %), räntan efter avdrag (4,5 %) och en amortering på 2 %.

Caroline: Varför räknar du med 2 % amortering?

Jan: 2 % är det minsta man bör amortera om man har en belåningsgrad på 85 %.

Caroline: Det är viktigt att komma ihåg.

Jan: Ja, ibland kan det till och med vara 3 %. Om du lånar mer än 4,5 gånger din årliga hushållsinkomst för en villa i genomsnitt i Sverige, behöver du en kontantinsats på 550 000 kr, en räntekostnad på 8 500 kr per månad och en amortering på 5 000 kr. Det innebär en total månadskostnad för att finansiera ett boende på 13 500 kr.

Denna siffra påverkar din likviditet, men kom ihåg att amorteringen inte är en utgift utan snarare en investering i ditt boende. Det är viktigt att tänka på driftskostnader och underhåll utöver detta. Dessa är ofta högre än man tror. Vi har en tråd på ämnet i forumet ”Årligt underhåll av villa – ca 1% av inköpsvärdet + 100 kr per kvadratmeter per år”. Sammanfattat i en tabell ser det ut som följer:

Caroline: Så det är vad man behöver betala varje månad, ungefär?

Jan: Ja, precis. Men det är viktigt att komma ihåg att detta är bara ett av målen. Vi behöver också titta på de andra målen, som att skaffa familj. Enligt Swedbank kostar det i genomsnitt 1,8 miljoner att försörja ett barn fram till 18 års ålder. Detta inkluderar både direkta kostnader och kostnader för föräldraledighet eller inkomstbortfall när man är sjuk. De har räknat med 8 000 kr per månad per barn. Det är en hög uppskattning, och kostnaderna kan variera beroende på hur man gör det. Det är en schablon.

Ekonomisk trygghet innebär också att ha ett nödfond, vilket brukar vara tre månaders utgifter plus försäkringsskydd. Det kan variera från 50 000 kr till 100 000 kr eller mer beroende på din situation. När det gäller flexibilitet i ekonomin, som att ha möjlighet att resa, kan det vara en kostnad på mellan 25 000 kr och 50 000 kr för två vuxna och två barn, inklusive boende. Det beror på vilken typ av resor man gör, om det är till storstäder eller skidsemestrar. Det kan vara en bra riktmärke.

Identifiera din plats i det ekonomiska landskapet

Jan: När det gäller att planera för pensionen, tycker jag att det är rimligt att räkna med att man behöver ungefär 70 % av sina nuvarande utgifter när man är i 40-årsåldern. Detta bygger på en amerikansk studie som undersökte pensionärers utgifter i förhållande till deras livsstil. Vanligtvis har vi högst utgifter i åldrarna 30-40 år.

Så när vi har identifierat målen, är nästa steg att se hur nuläget ser ut för dem. Här är några tips för att göra detta själv: identifiera dina mål eller få hjälp med att göra det, ta reda på prislappen för varje mål (det kan vara enkelt att googla eller använda schabloner som Swedbank), och när du tittar på din ekonomi, börja med att analysera dina inkomster. Det är viktigt att ha en verklighetskontroll när det gäller ens ekonomi. Många har en sned bild av sin egen ekonomi jämfört med andra.

Caroline: Så du menar att många tror att andra har sparat mer, högre löner och så vidare?

Jan: Precis. Som ett exempel kan vi ta dig. Vi har ingen hemlighet med våra inkomster, och det är offentliga uppgifter. Du tjänar 50 000 kr per månad före skatt. Var placerar du dig då på inkomstskalan i Sverige? Är du nära medianen, snittet, topp 10 %, topp 1 % eller någon annanstans?

Caroline: Jag skulle gissa på topp 10 %.

Jan: Låt oss se om du har rätt. Om vi tar exemplet av personen som skickade e-posten, han är 29 år gammal och jobbar som ekonomi controller. Han tjänar för närvarande 43 000 kr före skatt, vilket motsvarar ungefär 32 000 kr netto. Enligt de senaste siffrorna från Medlingsinstitutet är den genomsnittliga månadslönen i Sverige?

Caroline: Den är 38 300 kr i månaden.

Jan: Och för män?

Caroline: För män är det 40 200 kr i månaden och för kvinnor 36 200 kr i månaden. Den siffran på 38 000 är för alla åldrar, både män och kvinnor.

Jan: Det är sant, men jag föredrar alltid att använda medianen när jag pratar om ekonomi. Medianen är det mittvärde som inte påverkas av extrema fall. Om vi tar exemplet att vi befinner oss på en restaurang där genomsnittlig förmögenhet är 1 miljon kr, och sedan går Elon Musk in i restaurangen och plötsligt blir genomsnittet 100 miljoner kr på grund av honom. Då är det bättre att fråga sig: Vad är medianen på restaurangen? Den påverkas inte av Elon Musks närvaro. Så om vi tittar på medianlönen för alla åldrar i Sverige?

Caroline: Den är 34 200 kr i månaden. För män är den 35 500 kr och för kvinnor 33 000 kr i månaden.

Jan: Och de 10 % högst betalda i Sverige?

Caroline: Det är 55 000 kr i månaden och för män 59 300 kr och för kvinnor är 50 300 kr.

Jan: Du har gjort det bra med din månadslön på 50 000 kr, vilket placerar dig i topp 10 % i Sverige. Jag vet inte om du har tänkt på det tidigare.

Caroline: Jo, jag har faktiskt funderat på det. Jag inser att det finns yrken där lönerna är lägre än så, och det finns även de som tjänar mer.

Jan: Precis, och det är viktigt att notera att vi kan ha diskussioner om löneskillnader mellan könen. Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor ligger på cirka 4 %. Det beror på hur man jämför siffrorna. Men om vi gör en rättvis jämförelse mellan män och kvinnor, där vi tar bort de faktorer som kan förklara skillnaderna, står det på Medlingsinstitutets hemsida att den oförklarade skillnaden är cirka 4 %. Vi kan eventuellt bjuda in någon som kan förklara detta närmare.

Och när det gäller ålder, den personen som skickade e-posten är 29 år gammal och i genomsnitt tjänar en 29-åring i Sverige omkring 30 000 kr per månad före skatt. Så han ligger högre än sina jämnåriga. Det är något att vara stolt över.

Men det handlar inte bara om att jämföra med ålder, utan det är också viktigt att jämföra med yrkeskategorin. Jag har kollat upp att han är ekonomi controller, och enligt Unionens hemsida ligger lönen för det yrket vanligtvis mellan 42 000 och 54 000 kr. Så han ligger inom det spannet.

Sikta på att öka dina inkomster över tid

Caroline: Så han har en rimlig lön för sitt yrke i alla fall.

Jan: Ja, han befinner sig inom spannet, och jag skulle säga att han gör det bra. Att uppnå en hög lön tidigt i livet är en av de viktigaste sakerna man kan göra för sin privatekonomi. Jag skulle faktiskt rekommendera detta som ett mål för alla, även om jag förstår att det inte är möjligt i alla yrken eller situationer. Men målet skulle vara att över tid sikta på att nå en månadslön på ungefär 51 000 kr.

Anledningen till detta är att taket för SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och den maximala avsättningen till pension ligger ungefär på 50 000 kr per månad. Till exempel, för år 2024 kommer SGI-taket att vara 47 750 kr, medan den maximala avsättningen till pension kommer att vara 51 250 kr eller 8,07 inkomstprisbasbelopp. Det är inget man behöver uppnå nästa månad, utan detta är något att sträva efter under livet. Det finns många sätt att öka sina inkomster, inklusive byta jobb eller skapa extra inkomstkällor.

Caroline: Du har uttryckt det bra, att sikta på en månadslön på 51 000 kr över tid. Det ger en bra måttstock att sträva efter.

Jan: För den som vill jämföra löner, här är ett tips: jämför inte med den 29-årige personen. Jämför med personer i din egen ålder och yrkeskategori. Det finns många källor där du kan hitta lönestatistik, inklusive fackförbund, Ratsit och HR-avdelningar på företag. En underskattad strategi kan också vara att prata med facket innan du börjar på ett nytt jobb för att få en bättre bild av löneläget på det företaget.

Det är sant, och det är en bra idé att göra lönekoll på ditt framtida företag innan du börjar. För att öka dina inkomster över tid, är det viktigt att försöka närma sig målet på 51 000 kr per månad, även om det inte är möjligt för alla. Det finns olika sätt att göra det på, inklusive att överväga att hyra ut saker, som du nämnde tidigare. Du har haft framgång med att hyra ut vår Moss rivare på Hygglo.

Jan: Jag funderade på om jag ska hyra ut vår borrhammare.

Caroline: Vi har en hel del saker här i källaren som vi skulle kunna hyra ut, men jag har tvekat lite eftersom det är dina prylar.

Jan: Det är sant att det är Bosch-prylar, men de är våra, inte bara mina. Nu, när det gäller att öka sina inkomster, har detta paret även en bil. Det finns tjänster där du kan hyra ut din bil för att tjäna extra pengar. Vissa har också tillgång till fritidshus eller har föräldrar med ett fritidshus där de kan hyra ut saker. Jag betonar inkomsterna så mycket eftersom de verkligen påverkar mycket. De påverkar hur mycket du kan spara och investera över tid. När det gäller investeringar, brukar jag nämna det här klassiska rådet: om du sparar 1 000 kr i tolv år kan du, förenklat sagt, plocka ut 1 000 kr i månaden resten av livet.

Inkomsterna spelar en enorm roll, särskilt i början av din ekonomiska resa. Privat uthyrning är också en utmärkt idé. Tänk om du funderar på att köpa ett hus? Kan du välja ett hus där du kan ha en privat uthyrning, som ett Attefallshus eller ett rum med egen ingång? Det finns många möjligheter att öka dina inkomster. Jag såg en undersökning gjord av Ramit Sethi för amerikaner där 60 % av de tillfrågade hade funderat på eller skulle vilja starta sitt eget företag. Du kanske vill läsa vad han skriver om det.

Jag har faktiskt funderat mycket på att starta eget, särskilt efter att ha lyssnat på er under några år. Jag arbetar som controller, och jag har känt att det kanske inte är så attraktivt att vara konsult inom den bransch jag är i nu, speciellt inom byggbranschen. Men jag är medveten om att jag kanske bara använder det som en dålig ursäkt för att undvika det obekväma, nämligen att försöka sälja mig själv och mina tjänster till företag.

Jan: Ofta handlar det om att våga. Att driva ett företag är en personlig resa. Jag brukar säga att en liten extra inkomst kan göra en stor skillnad. Du behöver inte försörja dig enbart på den, men även en extra tusenlapp i månaden kan, om du investerar den rätt, växa till mycket pengar över tid.

Utgifterna

Att öka dina inkomster är viktigt, och jag ber om ursäkt om jag tjatar om det. Nu, när vi pratar om utgifter, så är det boendekostnader som ofta är de största kostnaderna. Det är inte ovanligt att boendekostnader utgör 20 till 40 % av ens inkomst. En användare på vårt forum undrade om det är normalt att boendekostnader utgör 42 % av deras inkomst.

Jag tror att boende verkligen är en av de stora kostnadsdrivarna. Att ha en bil är en annan kostnad, och även en billig bil kostar runt 4 000 kr per månad. Resor kostar också en del, vanligtvis mellan 2 000 och 5 000 kr per månad. Om du har barn, kan det vara ytterligare en kostnad på omkring 8 000 kr per månad.

Vad gäller mat, är det sällan som kostnaderna skenar iväg där, även om man kan göra vissa förändringar för att spara. Men när det kommer till boende, kan det vara svårt att undvika höga kostnader, särskilt om du har ett stort boende med höga räntor, amorteringar, drift och underhåll. Där kan kostnaderna snabbt nå upp till 50 000 kr per månad. Så det är verkligen viktigt att ha koll på både inkomster och utgifter.

Caroline: Vad gäller deras boende, har de en ränta på 1,08 % nu, vilket innebär en kostnad på 2 000 kr per månad. Men räntan kommer att höjas till 4,5 % vid årsskiftet, vilket gör att boendekostnaderna ökar till 8 000 kr per månad, innan ränteavdraget. Så det är verkligen en stor skillnad. Månadsavgiften till bostadsrättsföreningen ligger på 3 900 kr. De har även en billeasingkostnad på 3 800 kr per månad. De har andra fasta kostnader som inte inkluderar mat och boende, vilket ligger på totalt 7 000 kr per månad och totalt 20 000 kr i månaden.

Jan: Nu när vi har koll på deras inkomster och utgifter kan vi skapa en resultaträkning. Jag har gjort en förenklad uppskattning här där jag har räknat med 5 000 kr för resor, vilket inte ingick i hans tidigare sammanställning. Så deras inkomster är cirka 32 000 kr, medan hans sambo har ungefär 10 000 kr efter skatt, inklusive CSN och lite extrajobb, samt en ränta på 500 kr från sitt sparkonto. Sammanlagt har de ungefär 42 500 kr i inkomster efter skatt. Deras utgifter ligger på cirka 28 000 kr, och jag har uppskattat matkostnaderna till 3 000 kr och resor till 5 000 kr, vilket ger en total på 28 000 kr.

Resultaträkning, sparkvot och FIRE

Det innebär att de har ett resultat, och det här är det första nyckeltalet: inkomsterna minus utgifterna, vilket landar på ungefär 14 500 kr. Det innebär att de sparar cirka 10 500 kr och amorterar ungefär 4 000 kr varje månad. Jag har dock inte räknat med amorteringen som en kostnad, så det stämmer ganska bra med vad han tidigare skrev om att de sparar ungefär 10 000 kr per månad.

Nu, när vi tittar på några nyckeltal, så är syftet med dem att kunna följa och jämföra över tid för att se om de är på rätt väg. Resultatet är 14 500 kr, och sedan har vi sparkvoten, vilket är resultatet delat med totala inkomster. De har en sparkvot på ungefär 35 %, vilket är ganska högt, särskilt med tanke på att de är ett DINK-par men det är en bra siffra.

Caroline: Ja, det är definitivt bra.

Jan: Helt rätt, och om vi tänker oss att hans sambo hade haft samma lön som honom och inte haft CSN, då hade de kunnat spara ännu mer.

Caroline: Absolut, det hade varit möjligt.

Jan: Ja, och det intressanta är att när man har en hög sparkvot, kan man utforska konceptet FIRE vilket handlar om att uppnå ekonomisk frihet. Det finns en tabell som Mr. Money Mustache skapade för elva år sedan som visar den enkla matematiken bakom FIRE. Du kan titta på din sparkvot och räkna ut hur många år det tar att uppnå ekonomisk frihet om du behåller den sparkvoten.

Med en sparkvot på 35 % skulle de kunna nå ekonomisk frihet på 25 år. Det är intressant att se hur snabbt det kan gå med den här livsstilen, även om hans sambo studerar och har en lägre lön. Dessutom ska man komma ihåg att detta inte ens tar hänsyn till pensionen. Så det är verkligen en spännande möjlighet att utforska. Tabellen finns i diskussionen på vårt forum om du vill räkna på din egen ekonomiska frihet.

När det kommer till privatekonomi pratas det ofta om att lägre inkomster och lägre kostnader är bättre. Men jag håller inte riktigt med om den förenklade synen. Istället föredrar jag att tänka på kostnaderna som antingen aktiva eller passiva utgifter.

Caroline: Kan du förklara skillnaden där?

Hellre aktiva och passiva utgifter än låga kostnader

Jan: Absolut, när vi pratar om passiva och aktiva utgifter, så syftar jag på de kostnader som är nödvändiga, oavsett om man är aktiv eller passiv. Tänk dig om jag låg sjuk en hel månad, vilka utgifter skulle jag fortfarande ha? Det handlar om försäkring, boende, mat, och liknande som är obligatoriska och inte går att välja bort. Å andra sidan, aktiva utgifter är de som du kan välja, de som ger dig energi eller nöje. I deras fall utgörs passiva utgifter av boendekostnader och mat, totalt 19 000 kr.

Om vi jämför det med deras totala utgifter på 28 000 kr, innebär det att 67 % av deras utgifter är passiva. Å andra sidan är de aktiva utgifterna, såsom resor och bil, som förbättrar deras livskvalitet. Detta utgör 9 000 kr av de totala utgifterna, vilket motsvarar 33 %. Jag anser att det är viktigare att ha koll på denna fördelning än att sträva efter lägsta möjliga kostnader. Det är viktigt att ha utgifter som du kan dra ner snabbt om det behövs, och samtidigt njuta av livet och inte kompromissa för mycket på din livskvalitet.

Caroline: Precis, det är en balansgång.

Jan: Exakt, och visst, de hade kunnat säga att de sparar ännu mer om de minskade sina aktiva utgifter med 9 000 kr per månad. Men det skulle strida mot deras drömmar om att göra sommar- och vinterresor, vilket ger deras liv en rikare dimension. Där uppstår en målkonflikt. Istället för att sträva efter så låga utgifter som möjligt, kan man tänka att de passiva utgifterna ska vara så låga som möjligt och samtidigt hålla de aktiva utgifterna i linje med dina mål. Jag tror att detta är ett mer balanserat sätt att tänka på kostnader. Håller du med?

Caroline: Ja, jag håller med. Jag funderar bara på när jag läste en FIRE-bok för ett tag sedan. Där var hela grejen att ha en hög sparkvot och att man oftast får nöja sig med mindre. Men jag har svårt att få ihop mina mål och att nöja mig. Det är något jag måste tänka mer på i framtiden.

Jan: Jag tror att detta resonemang om balans är klokare. Det handlar inte om att maximera sparandet eller att bli så rik som möjligt på kortast möjliga tid, utan om att leva ett balanserat liv. Det är viktigt att inte suboptimera ditt liv genom att begränsa dina aktiva utgifter så mycket att det inte gör ditt liv rikt och meningsfullt.

Caroline: Ja, det är en bra synpunkt.

Jan: Precis, och även om de inte har pratat om ekonomisk frihet eller FIRE, så är det intressant att utforska. Vi kan också titta på två andra nyckeltal, nämligen aktiva och passiva inkomster. Aktiva inkomster innebär att du byter din tid, energi och kompetens mot lön, medan passiva inkomster kommer från kapitalinkomster eller uthyrning. I deras fall har de cirka 500 kr per månad och 6 000 kr per år i räntor från sina investeringar. Det innebär att deras aktiva inkomster är cirka 98 % och passiva inkomster är cirka 1,1 %.

Nyckeltalet ekonomisk trygghet

Om vi definierar ekonomisk trygghet som förmågan att täcka passiva utgifter om man blir sjuk, så har de en ekonomisk trygghet på 2,6 %, vilket är lågt. Om vi istället tänker på ekonomisk frihet som att passiva inkomster täcker alla utgifter, så har de en täckning på 1,8 %, vilket också låter lågt. Men det viktiga är inte att dessa siffror är höga utan att de ökar över tid. Det handlar om att ha en långsiktig plan för att öka dessa nyckeltal. Så även om de är i början av sin ekonomiska resa, finns det potential för förbättring.

Detta är inget jag ger som ett råd, utan jag kallar det snarare för ”överkurs” eftersom jag vill ge exempel. Jag vet att vi har lyssnare som är intresserade av detta, och då kan det vara intressant. Man behöver inte räkna ut detta varje vecka, utan snarare en gång om året, eller högst två gånger om året. I RikaTillsammans-programmet använder vi verktyget Spirecta för att hantera sin privatekonomi. Där kan man skapa grafer och diagram baserat på denna information.

Återigen, man behöver inte fördjupa sig i detta alltför ofta, men det kan vara intressant att titta på dessa nyckeltal med jämna mellanrum. Om vi nu tittar på tillgångssidan, så tänker jag så här: För en sund ekonomi behöver man olika typer av sparande och tillgångar. Man behöver en buffert, sparande till uppskjuten konsumtion, som exempelvis resor, sparande till bostad, pensionssparande, och ett finansiellt sparande. Om vi tittar på deras situation, kan du berätta om boendet?

Caroline: De köpte sin lägenhet för två år sedan för 2,8 miljoner kr. Nu har de en belåningsgrad på 76 %, vilket innebär att lånet är på 2,1 miljoner kr och egen insats var 700 000 kr. Lånet har en bunden ränta på 1,08 % och löper ut vid årsskiftet. Dessutom sparar de för att köpa ett större boende, troligen ett hus, även om det kan vara några år bort, kanske fem år fram i tiden.

Balansräkningen och pensionen

Jan: Här har jag klippt och klistrat för att göra det mer överskådligt. Att prata och lyssna på varandra är viktigt. Det är därför jag tror på att göra detta tillsammans. Du nämnde i det förra avsnittet att du gillar att skriva ner dina tankar och sedan granska dem med en överstrykningspenna.

Caroline: Ja, en överstrykningspenna är ett bra verktyg. Jag har aldrig tänkt på det, att man kan komma fram till en essens eller kärna av sina tankar.

Jan: Om vi tittar på deras tillgångar, exklusive pensionen.

Caroline: Så här ser det ut: Boende värt 2,8 miljoner kr, Länsförsäkringar Global 329 000 kr, Avanza Zero med 45 000 kr, Sparkonto med 3,4 % ränta 93 000 kr, samt enskilda aktier värda 45 000 kr. Totalt blir det ungefär 3,3 miljoner kr.

Jan: Så de har ungefär 3,3 miljoner kr i tillgångar, varav cirka 500 000 kr är i finansiellt sparande. Det är viktigt att ha en reality check här. Om vi jämför deras finansiella sparande med genomsnittet för personer i 29-årsåldern, enligt Daniel Waldenströms forskning, så är medelsparandet 79 000 kr och medianen 23 000 kr. De har en halv miljon kr sparad på Avanza. Hur många i åldersgruppen 25-34 har en halv miljon kr? Det är bara 6 %.

Om vi tittar på 500 000 kr i alla åldrar, så har bara 13 % av Avanzas kunder lyckats spara ihop det beloppet. Det är en påminnelse om att det inte är alla som har så mycket sparande. Dessutom har vi inte räknat med de 700 000 kr de har i sitt boende. Så det är bra att ha perspektiv på sin ekonomiska situation. När det gäller pensionen, kan du berätta mer?

Pensionen kan vara svår att förstå. Jag har svårt att veta om min prognos är bra eller dålig när jag kollar på minpension.se. Jag har inte hittat några tydliga riktvärden för att kunna gå i pension tidigare. Pension skulle vara en lyx, och jag tror det är därför jag fortsätter att spara.

Jan: Han har en total pension på 473 000 kr, varav 124 000 kr kommer från allmän pension och resten, 349 000 kr, från tjänstepension. När vi tittar på hans lön, ligger den före genomsnittet för sin ålder, men är han maxad? Nej, eftersom han inte når upp till de 50 000 kr i lön som krävs för maximal avsättning. Mitt råd för en 29-åring är att se till att du har en tjänstepension genom ditt arbete, vilket ger dig den vanliga 4,5 % avsättningen enligt kollektivavtal. Om du arbetar inom staten kan avsättningen vara ännu högre, kanske 5,1 % eller något liknande.

Kontrollera med din arbetsgivare för att säkerställa detta. När det gäller placeringen av tjänstepensionen, särskilt när du är ung och inte kan ta ut pengarna, är det bäst att investera i en bred och billig global aktieindexfond med hög aktieexponering. Det spelar inte så stor roll om det är hos AMF, Swedbank, Länsförsäkringar eller någon annan. Undvik traditionella försäkringsprodukter om möjligt och satsa istället på hög risk om du har minst 30 år kvar till pensionen. Det är det vi pratar om när vi talar om livscykelanalys.

Vad ska man ha koll på kring pension?

Caroline: Om någon är ny till pensionsplanering och går till banken för råd, vad skulle du rekommendera då?

Jan: Först och främst, kolla med ditt fackförbund om de erbjuder tjänstepension. Många gånger får du tillgång till tjänstepension genom ditt arbete eller fackförbundet. Sedan kan du använda de pensionsrådgivare som erbjuds via ditt arbete för att få en översikt över vad du har, hur mycket som avsätts och vilka val du kan göra. Men kom ihåg att följa forskningens råd när det gäller investeringar: investera i breda, billiga globala indexfonder och äg hela högen.

Rådgivarens rekommendationer kan ibland vara fokuserade på deras egna produkter och inte alltid det som är bäst för din framtid. Det viktiga är att ha ett brett, billigt och långsiktigt sparande i hela världen. Använd rådgivarna för att förstå ditt nuvarande läge och vad du kan göra, men följ inte deras rekommendationer om investeringar. Vi har delat dessa principer i tidigare avsnitt som avsnitt 99, avsnitt 302 och avsnitt 324. Så kom ihåg, bred, billig och långsiktig investering i hela världen.

När det gäller pensionen, se till att maxa din tjänstepension, vilket innebär att du sätter in så mycket som möjligt, vanligtvis 4,5 % enligt kollektivavtal. Om du har tjänstepensionen hos staten, kontrollera om de har en högre avsättning. När du har gjort det, kan du sedan luta dig tillbaka och låta pengarna växa i 20 år utan att göra några ändringar. Runt 50-årsåldern kan det vara dags för en nästa genomgång och eventuella anpassningar. Lyssna gärna på avsnittet med Monika där vi diskuterar detta mer i detalj. Mellan åldrarna 25-50 är de tre viktigaste sakerna att se till att du har en tjänstepension, investera i breda, billiga globala indexfonder och följ inte rådgivarnas rekommendationer om investeringar. Glöm inte att pensionsplanering handlar om att bygga en trygg ekonomisk framtid.

Jan: Nu när vi tittar på deras skulder, är det inte så mycket att notera. Vad har de för skulder?

Caroline: De har ett bolån på 2,1 miljoner kr och CSN på 300 000 kr.

Jan: De har var och en 150 000 kr i lån, vilket innebär att de har totalt 2,4 miljoner kr i lån. Det är viktigt att notera att deras skuldsituation är relativt enkel. Om de hade haft konsumentlån, lån till föräldrar, kreditkortsskulder och liknande, skulle de behöva ägna mer tid åt att hantera skulderna. I sådana fall skulle de behöva utarbeta en strategi för amortering, bestämma vilket lån som ska prioriteras och överväga omstruktureringar. Men i deras fall är skuldsituationen ganska ren. Jag skulle inte ens rekommendera att de amorterar på CSN-lånet.

Vi har diskuterat detta i forumet, och det finns en åsikt att det kan vara fördelaktigt att utnyttja CSN-lånet maximalt medan man är ung. Vi har jämfört CSN-lånets ränta med avkastningen på börsen i en tråd. Om man hade lånat maximalt och investerat överskottet i en svensk indexfond när man studerade, skulle det ha genererat en betydande summa över tiden. Jag tror jag räknade på mig själv och kom fram till att om jag hade investerat 24 000 kr per år mellan 2004 och 2005 när jag studerade, skulle det idag vara värt runt 600 000 kr, även efter det stora börsfallet förra året. Jag säger inte att detta är den bästa strategin, men det är något att överväga och räkna på, särskilt med tanke på den förmånliga räntan på CSN-lån.

Balansräkningen

Caroline: Hur har räntan på CSN-lån förändrats över tiden?

Jan:  År 2022 var räntan noll. Jag tror att den kommer att öka till någon procent nu, eftersom den följer ränteläget. Räntan på CSN-lån är förmånlig eftersom staten lånar upp pengarna och sedan ger dem till alla studenter samtidigt. Därför är räntan oftast låg. Så det är inte något att vara orolig för.

Jan: Nu när vi har gått igenom tillgångar och skulder kan vi räkna ut några nyckeltal för balansräkningen. Ett av de viktigaste nyckeltalen i deras fall är belåningsgraden. I det här fallet är belåningsgraden 73 %, vilket beräknas som bolånet dividerat med marknadsvärdet på bostaden (2,1 miljoner kr / 2,8 miljoner kr). Det är viktigt att notera att nästa amorteringskrav är vid 70 % belåning. Då måste de börja amortera ner till 70 %, först med 2 % och sedan med 1 %. Det finns också ett tillägg på 1 % om lånet är mer än 4,5 gånger deras årliga lön.

Caroline: Du pratar om att förbättra deras kassaflöde. Vad menar du med det?

Jan: Ja, det handlar om att se till att deras ekonomi fungerar smidigt. Om de minskar sin belåningsgrad till 70 % kommer de att behöva amortera mindre och därmed förbättra sitt månatliga kassaflöde. Det är viktigt att göra detta för att hantera risken med ökande räntor.

Om räntorna ökar kommer deras månatliga utgifter för lånen att stiga betydligt om de inte har minskat sin belåningsgrad. Ränteavdraget är också en viktig del av detta, vilket ger dem en rabatt på sina räntekostnader med 30 %. Det är ett sätt att hantera lånekostnaderna. Men det är också viktigt att inte glömma att leva livet utanför excelarken.

Caroline: Vad är ränteavdraget?

Jan: Ränteavdraget innebär att du får en skattereduktion på 30 % av dina ränteutgifter när du har bolån. Det är en förmånlig regel som minskar dina räntekostnader avsevärt. Men det finns också en diskussion om att det kan vara beroendeframkallande och få folk att ta större lån än de behöver. Så det är viktigt att använda det klokt och inte överbelåna sig.

Jan: Ett annat viktigt nyckeltal att beakta är nettoförmögenheten eller eget kapital, vilket är skillnaden mellan tillgångar och skulder. De har totalt 3,3 miljoner kr i tillgångar och 2,4 miljoner kr i skulder, vilket innebär att de äger 900 000 kr. Detta är deras förmögenhet. För de som är intresserade kan man också räkna ut sin soliditet genom att dela nettoförmögenheten med totala tillgångar. I deras fall är soliditeten 27 %, vilket betyder att de äger 27 % av sina tillgångar, medan någon annan äger de återstående 73 %.

Varför är det viktigt att räkna detta? Det ger en indikation på om man äger en större andel av sina tillgångar över tid. Om det ökar till 30 % om ett år, 33 % om två år och så vidare, visar det att man går i rätt riktning. Dessutom är det relevant att titta på tillgångsfördelningen. I deras fall utgör bostaden den största delen av deras tillgångar, vilket är vanligt för många av oss. Bostaden påverkar i hög grad den ekonomiska situationen.

Riskerna i deras ekonomi

Bostaden är både deras största tillgång och en av deras största risker, vilket vi kommer att diskutera. Men det är också en möjlighet. Ibland kan det vara användbart att analysera sin ekonomi genom att utesluta pension och bostad för att se den finansiella förmögenheten tydligare. I deras fall har vi också tittat på fördelningen av finansiella tillgångar. De har 73 % i aktieindexfonder, 18 % på sparkontot, 9 % i enskilda aktier och inget i räntor. Här kan jag ge en rekommendation.

Jag skulle föredra en bredare indexfond istället för Avanza Zero, eftersom den senare är inriktad på Sveriges 30 största bolag. En bred global fond skulle vara ett bättre alternativ. Det är också viktigt att överväga fördelningen av tillgångar med tanke på att de planerar att köpa en bostad om fem år. Jag föreslår att de sänker risken genom att ha en mer balanserad fördelning, till exempel 50 % i aktier och 50 % i sparkonto eller en bred räntefond. Det är viktigt att anpassa portföljen till de kort- och långsiktiga målen.

Caroline: Det låter vettigt. Det är lätt att inte tänka på långsiktiga mål när det känns som att fem år är lång tid framåt.

Jan: Absolut, men att planera för framtiden är viktigt. Vi har nu granskat hela tillgångssidan, exkluderat pension och bostad för att se det finansiella sparandet. Vi har också analyserat fördelningen av tillgångarna och hur de förhåller sig till målen. Nu kan vi gå vidare till att diskutera risker och svagheter.

Caroline: Perfekt, låt oss titta på riskerna och svagheterna.

Jan: Det uppenbara är att räntan kommer att öka, vilket kommer försämra resultatet och sparandet. De kommer att gå från att spara och amortera 14 000 kr per månad till cirka 8 000 kr. Fortfarande bra, ungefär 20%, men inte lika bra som historiskt. En annan svaghet är att mycket kapital är bundet i boendet, vilket inte kräver omedelbar åtgärd, men det är viktigt att vara medveten om det. Jag noterar också en hög aktieexponering i förhållande till målen.

Jag skulle överväga att om allokera tillgångarna och minska risken i det finansiella sparandet. Att byta ut Avanza Zero och eventuellt enskilda aktier om de inte är en hobby. En möjlighet är att placera allt i en fondrobot för att undvika komplicerat hanterande. Det är också viktigt att vara medveten om ”lifestyle creep” när inkomsterna ökar och utgifterna tenderar att följa med. Genom att följa nyckeltal kan man hålla koll på detta. Det finns också en annan risk som behöver diskuteras.

Sambos saknar mycket juridiskt skydd

De är sambos, så det är viktigt att överväga det juridiska skyddet. De har en hemförsäkring, vilket är bra, men de saknar andra riskförsäkringar. Livförsäkring är ett ämne som kommer diskuteras i kommande avsnitt. Om någon av dem skulle avlida kan arvet inte automatiskt gå till den andra parten, vilket kan leda till problem med bostaden. Det blir viktigare ju äldre man blir och ju fler som är beroende av en. En livförsäkring på 2 miljoner, som täcker hela bolånet, kan kosta så lite som 400 kr per år för en 29-åring.

Caroline: Det kan vara värt det.

Jan: Det blir bara 30 kr i månaden, och jag anser att det är värt att betala för att eliminera den risken.

Caroline: Vad sägs om samboavtal?

Jan: Samboavtal är något jag rekommenderar, särskilt när man delar ekonomi och äger egendom tillsammans. Det är viktigt att se till att livförsäkringen är rätt inställd så att den går till den andra parten om något skulle hända.

Caroline: Går livförsäkringen verkligen till henne då?

Jan: Nej, han måste specificera henne som förmånstagare. Det är bra att du nämner det. De har täckt de vanliga riskerna med hemförsäkringen, men det kan vara värt att titta på andra områden. Till exempel, han är med i a-kassan, men om han förlorar sitt jobb är det en hög inkomst att förlora. A-kassan täcker inte upp till 42 000 kr per månad, så det kan vara värt att överväga inkomstförsäkring. Likaså, vad händer om någon blir sjuk eller skadad? Att överväga inkomstförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring kan vara klokt. Ofta erbjuds dessa som ett paket via facket, till en kostnad av ungefär 150 kr per månad, och det kan vara något att titta på för henne som är student.

Ofta kan man som student vara med i facket, och hon jobbar deltid på Handels, så det är inte ovanligt att de inte har tänkt på detta tidigare. Vi hade inte heller det i den åldern. Men om jag ger ett perspektiv som de kanske inte har övervägt än, så är sannolikheten att någon av dem avlider mycket liten, typ 0,0%. Å andra sidan är kostnaden för en livförsäkring också mycket låg, cirka 0,0%. Om det ändå skulle hända skulle det vara en bra försäkring för att säkerställa att den överlevande parten kan bo kvar i lägenheten. Det är något att tänka på. Dessa är de svagheter och risker som jag ser.

Styrkor och möjligheter

Det finns också styrkor och möjligheter att tänka på. För det första har de en riktigt bra lön, särskilt för att vara 29 år. Det är en fantastisk start på lönekarriären, bättre än vad jag hade när jag var i den åldern. De har också en bra sparkvot och sparar fortfarande bra även efter den nya räntan. Ekonomin kommer förmodligen att förbättras när sambon avslutar sina studier och börjar arbeta.

Målet för båda är att sikta på 50 000 kr. Det är bra att sträva mot höga mål, även om man inte når dem. Högre lön är alltid fördelaktigt. Jag skulle också rekommendera att undersöka möjligheten till extra inkomst, som att hyra ut saker, starta en konsultverksamhet vid sidan av jobbet, eller utforska om det finns sätt att tjäna pengar på sina hobbies. Tiden är nu, innan hus och barn kommer, då kanske det blir svårare att göra extra inkomst. Det kan också vara klokt att undersöka möjligheten att jämka skatten för att få tillbaka pengar tidigare och balansera flödet. Ökat sparande är också en möjlighet, liksom att minska resor och andra utgifter för att kanalisera mer pengar mot målen. Att överväga att köpa ett hus tidigare kan vara en idé beroende på deras situation och var de bor.

Caroline: Förstår jag att mycket av deras pengar är investerade i boendet då.

Jan: Ja, det är sant, men det är också acceptabelt i mina ögon. Vad behöver man egentligen spara till i Sverige? Vanligtvis handlar det om buffert, boende, barn och pension, men de är unga. Om de har en bra buffert och redan har boendet på plats, så är det ett steg i rätt riktning. Om bostadsmarknaden skulle tappa i värde är det ofta bättre att vara fast i ett hus där man kan bo länge än att vara fast i en bostadsrätt som inte passar ens behov.

Jag vågar inte ge några definitiva svar, men jag har en tanke. Jag skulle vilja utforska möjligheten att köpa huset något tidigare. Det beror naturligtvis på var man är i relationen och vad man har planerat för boendet. De är fortfarande unga, så här kommer ett perspektiv från någon över 40. Finansiellt sett tror jag att de borde kunna hantera det. Om de följer vår kompis Elisabeths exempel och tar ett boende med uthyrningsdel kan de minska risken och öka kassaflödet. Privat uthyrning är skattemässigt förmånligt i Sverige och kan vara lönsammare än att investera pengarna i aktier. Det kan vara mer acceptabelt att ha en inneboende om man bor i en bostadsrätt jämfört med någon som har bott i ett eget hus i 15 år och inte är sugen på att dela sitt hem.

Caroline: Det är faktiskt sant att man kan bli bekväm med sin nuvarande situation.

Jan: Ja, vi hade kunnat haft en inneboende rent platsmässigt, men jag vet att du inte hade gillat det.

Caroline: Vi hade varit tvungna att dela köket med någon, och det hade inte fungerat. Ja, det beror på situationen. Jag har bott på korridor och var ibland ansvarig för köket, vilket var ganska jobbigt. Jag blev nervös bara av att höra talas om det. Men som du säger, om man är mer intresserad av att få extra inkomst kan det fungera bra.

Tips inför framtiden

Jan: Jag tror att det finns ett tidsfönster där det är mer acceptabelt än om 15 år. Det är överkurs, men jag ville bara visa på möjligheten. Om jag skulle skicka iväg dem, skulle jag säga att de har fantastiska förutsättningar. De ligger före de flesta i sin ålder när det gäller finansiellt kapital och inkomst. Det finns många möjligheter att justera och förbättra sin ekonomi. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att de tuffaste ekonomiska åren kommer framöver.

Det kommer vara en period när de upplever sig själva som rikast, särskilt när sambon börjar jobba. Sedan kommer perioden mellan 40 och 50 år när man känner sig som fattigast och sparar 10% av lönen och ändå tycker att det är en bra månad. Därefter kommer 55-60 års åldern när barnen är vuxna, huset är avbetalt och man återigen har ”Double income no kids”. Jag skulle råda dem att förbereda sig för den perioden. Det är helt okej att använda sina pengar till boendet. Jag har också en personlig åsikt om att när man köper hus och har barn är det ofta bäst att ha en gemensam ekonomi.

Caroline: Alla pengar går in i en pott.

Jan: Jag vill understryka att detta är min personliga åsikt och inte baserat på vetenskapliga bevis. Det är något som diskuteras mycket i vårt forum, men jag har märkt att många gör misstaget att endast fokusera på att dela pengarna rättvist. Detta kan bli en diskussion i framtiden, men rättvisa är viktigt för människor, både när det gäller pengar och andra hushållssysslor. En tes jag förespråkar är att vi ofta mäter det som är enkelt att mäta, som pengar, medan det är svårare att mäta det obetalda hushållsarbetet.

Statistik visar att kvinnor oftare utför obetalt arbete hemma. Så är det verkligen rättvist att enbart mäta lönen som kommer in på kontot när det är enklare att mäta det än att mäta obetalt arbete? Några argument är att män kanske utför klassiska uppgifter som renovering, men min poäng är att vi måste överväga om vi mäter det som är enkelt eller det som är rättvist. Mina samtal med personer i långa förhållanden eller som är ekonomiskt framgångsrika visar att de oftast har gemensam ekonomi, även om det finns stora skillnader i inkomst. De har funnit en rättvis balans på andra sätt än att bara mäta vad som kommer in på kontot.

Caroline: Du har också rätt när du säger att det är viktigt att prata om både hur man delar på hushållssysslor och ekonomin. Det kan leda till att man hittar en individuell lösning som fungerar för båda parter och känns rättvist.

Jan: Ja, precis. Vi har också tagit tid att komma fram till vår lösning, och vi kommer att diskutera det i ett annat avsnitt.

Caroline: Vår lösning kanske inte är politiskt korrekt, men vi är båda nöjda med den.

Avslutning och medskicket

Jan: Exakt. Det viktiga är att prata om ekonomi och hitta era egna framgångsfaktorer. Gör regelbundna avstämningar, som vi gör vid nyår och midsommar, för att se hur det går och vad som är viktigt för er ekonomi. Sammanfattningsvis skulle jag säga att det kommer att gå bra för er. Ni har redan visat intresse och kunskap genom att investera i indexfonder i unga år. Vad tänker du? Vad tar du med dig från den här genomlysningen?

Caroline: Jag tänker tillbaka på min studenttid när jag inte ens visste att man kunde ha hemförsäkring. Vi pratade inte mycket om sådana saker hemma. Det är intressant att tänka på vad som kunde ha hänt om något oväntat inträffade. Jag tar med mig helhetsperspektivet och insikten om att om man tar hand om sin ekonomi på detta sätt har man nog gjort det mesta man kan.

Jan: Precis, jag håller med. Det är viktigt att prata om ekonomi och hushållssysslor. Vad jag tycker om detta? Jag tycker faktiskt att det är ganska roligt. Jag är en ekonominörd och detta ligger mig varmt om hjärtat. Det är något jag lätt kan göra.

Caroline: Men du kanske saknar möjligheten att se hur de ekonomiska nyckeltalen utvecklas över tid.

Jan: Ja, det är lite frustrerande.

Caroline: Jag förstår.

Jan: Jag blev faktiskt inspirerad av detta. Vi borde kanske göra en liknande genomlysning av vår egen ekonomi. Med det nya året som närmar sig, kanske det är en bra tidpunkt. Jag är öppen för att göra detta med fler exempel. Om du som lyssnar eller tittar har intresse av att se hur en barnfamiljs, ett pensionärspars, ett singelhushålls eller en låginkomsttagares ekonomi ser ut, så är jag här för det. Alla ekonomier har sina styrkor och svagheter, och jag påstår att det aldrig är för sent att förbättra eller ta sin ekonomi till nästa nivå.

Caroline: Helena Roth har faktiskt sagt att vi kan titta på hennes ekonomi.

Jan: Det stämmer, i RikaTillsammans-programmet gjorde vi en genomlysning av Helenas ekonomi. Om någon är intresserad, kan de kontakta oss via forumet och skapa en tråd. Jag kan dock inte lova att vi kan göra alla, men om det är brådskande kan det vara värt att överväga att anlita en finansiell rådgivare eller köpa en tjänst för detta ändamål. Personligen tycker jag att det är givande att lära sig fiska istället för att bara få fisk. För de som vill följa med på vår ekonomiska resa, kan jag säga att ni är välkomna att följa med i RikaTillsammans-programmet nästa år.

Där kommer vi att göra liknande genomlysningar och mycket mer. Vi har bara skrapat på ytan här och har mycket mer att utforska, som att sätta mål, värderingar, livskompass och mycket annat. Om du inte har lyssnat på avsnitt 324, rekommenderar jag det starkt. Vad tycker du är det viktigaste för en sund privatekonomi? Detta är en bra startpunkt. Avsnitt 99 handlar om hur man kommer igång med sitt sparande. Jag hoppas att ni fortsätter att följa med och delta i diskussionerna i forumet. Vi ses nästa vecka!

Relaterade artiklar och nästa steg

Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla följande:

• Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi (och ett rikt liv) 💰 | Guldkorn från 20+ år #324
• Amortera inte på bostaden — det höjer din risk
• FIRE-intervju med angaudlinn i forumet | #316
• Kom igång / få feedback på din ekonomi & sparande – RikaTillsammans Forumet
• Reklam: ekonomiverktyget Spirecta

Nedanstående är några av de källor som vi använde i avsnittet:

• Så rika är svenskarna | Jämför dig själv
• Bostadspriser i Riket » Svensk Mäklarstatistik
• Lönespridning – Medlingsinstitutet
• Inkomster för personer i Sverige
• https://www.unionen.se/rad-och-stod/om-lon/marknadsloner/controller?active-tab=0
• The Shockingly Simple Math Behind Early Retirement

Jan och Caroline Bolmeson

12 november, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 12 november klockan 12:32 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.