Räntesäkningen är tyvärr inget att jubla åt

Räntesäkningen är tyvärr inget att jubla åt

Riksbankens besked idag tyder på att vintern redan är här...
Räntesäkningen är tyvärr inget att jubla åt

Idag sänkte riksbanken räntan, något förvånande ända ner till 0 %. De flesta jublar – men jublet kan både sätta sig i halsen och få en bitter eftersmak. Det viktiga frågan är att ställa sig – varför gör riksbanken det här?

Aftonbladet slår idag på stora trumman med rubriker såsom ”Glädjebesked – nu blir lånen billigare”, så här mycket kan du sänka räntan, så här mycket mer kan du låna och så vidare. Jag själv blir däremot lite tvärtom (som vanligt :-|). För om riksbanken tar till den här, kanske till och med något desperata, åtgärden tyder nämligen att de anser att allt de har gjort tidigare inte har fungerat. Riksbanken anser att ekonomin är i kris och det här är riksbankens sätt att försöka få igång den. Trots allt prat om återhämtning märks det ingenstans (än i aktier och bostadsbubblan) att det går bra för Sverige. Räntan är nu lägre än den var under den mest brinnande finanskrisen under 2008/09.

För att använda en metafor så skulle jag säga att patienten kom in på sjukhuset med hjärtinfarkt 2008. Hen har legat stabil sedan dess och idag har hen fått en ny hjärtinfarkt. Trots alla rubrikerna idag om möjligheter, låga räntor så är det här inte ett positivt besked. Att se det som ett positivt besked är som att se kiss i sängen som något varmt och skönt. Det är det kanske initialt, men sedan blir det ganska äckligt över tid.

Nu är tiden att fylla ladorna

Det är framförallt inte produktionen av varor och tjänster som är problemet. Snarare är det att inflationen har varit fortsatt låg eller snarare inte ökat trots målet om 2 % på årsbasis. De senaste månaderna har vi till och med haft deflation i Sverige, det vill säga att priserna på varor och tjänster har sjunkit (inflation som är mindre än 0 %). Jag har skrivit tidigare här varför det är ett problem för staten i artikeln ”Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare” och ”Bakom kulisserna: Därför varnar riksbanken för skuldsättningen och bostadspriserna men politikerna säger ingen fara! Vem ska man tro på?”.

Det som riksbanken nu försöker göra är att gynna den stora exportindustrin i Sverige. Vårt stora välstånd i Sverige kommer genom att vi är duktiga på att sälja våra varor och tjänster utomlands. Genom att sänka räntan, sjunker värdet på valutan och därmed blir det billigare för oss att exportera. Man försöker mer eller mindre importera mer inflation.

Det är något som brukar fungera. Det skulle det göra nu också om det nu inte hade varit så att stora delar av världsekonomin befinner sig i exakt samma läge. Det vill säga att vi är i en nedåtgående spiral där riksbank efter riksbank försöker sänka räntan mer än sin granne för att gynna sin egen ekonomi. Problemet är att när man sänker på det sättet hamnar skiten hos någon annan och just nu kastar alla den mellan varandra som en het potatis.

Räntesäkningarna är dessutom ett väldigt trubbigt vapen, som dessutom i flera fall inte har visat sig bita på låg inflation (tänk: japan). Andreas Cervenka fångar det bra i sin krönika (extremt läsvärd!):

Tanken är att den försiktige småländske plastfabrikant som inte vågat nyanställa och bygga ut vid en reporänta på 0,25 procent plötsligt ska förvandlas till en riskälskande expansionsgeneral vid reporäntan 0 procent. I den värld som existerar bortom de nationalekonomiska kalkylbladen och som brukar gå under namnet verkligheten är det möjligen inte så enkelt.

Det leder till att det i det här fallet kommer att spilla över på oss privatpersoner. Pengarna måste ta vägen någonstans och i Sverige anser jag att det är helt uppenbart att pengarna går rakt in i den svenska bostadsbubblan och delvis i den uppblåsta aktiemarknaden. Bostadsbubblan har också varit riksbankens största argument mot att sänka räntan eftersom man har ansett det är en enorm risk för den svenska ekonomin.

Det har ganska länge pågått en kamp om vem som har ansvaret för den svenska bostadsbubblan där riksbankens och främst Stefan Ingves linje har varit att eftersom ingen annan tar ansvar för det så får väl vi göra det. Problemet är att de har blivit ifrågasatta och till slut har de fått kasta in handduken. Ansvaret har istället nu hamnat på Finansinspektionen som tycker att det inte är bra men de pratar om det som att ”vi kan ha en bubbla” istället för att konstatera fakta som är att ”vi har en bubbla”.

Som med politiker i allmänhet kommer det här leda till att man gör alldeles för lite och alldeles för sent. Det man behöver göra är nämligen inte görbart förrän det är alldeles för sent för att göra det. Pratet om amorteringskrav är ett spel för galleriet från bankföreningen och finansinspektionen. I realiteten kommer det att göra väldigt lite skillnad – tittar man på bankernas groteska vinster på uppemot 100 miljarder på 12 månader så ser man att där finns inget som helst incitament. Bankfesten pågår för fullt och riksbanken försöker bota alkoholisten med mer sprit…

Om man tittar vad våra förfäder var väldigt duktiga på (de var så illa tvungna) så var det att planera för framtiden. Var skörden god ett år så sparade man överskottet till sämre år – man fyllde ladorna. Idag har vi en ypperlig möjlighet att fylla ladorna – t.ex. genom att amortera nu när räntorna är låga, men det är det väldigt få som gör. Intresset för amortering är oftast som störst när räntorna är som högst eftersom då gör det skillnad i plånboken. Ironin är att då har man ju oftast som minst pengar att amortera.

Ett smartare sätt att amortera och fylla ladan

Med ovan sagt, så finns det faktiskt ett sätt som är smartare än att amortera och det är att sätta av pengar till en kommande amortering. Om jag utgår från att man i dagsläget har en ränta på 2 % så betyder det att om man amorterar så är det som att ”investera” till 2 % avkastning. Det vill säga att om du amorterar en 1000 i år så slipper du nästa år betala 20 kr och då kan man se en utgift man inte behöver som en ”inkomst” (inte helt sant, men tillräckligt).

Det smarta att göra nu – som jag själv gör – är att sätta undan pengar som skulle gå till amortering i relativt likvida lågriskinvesteringar. Det betyder att om jag t.ex. placerar 50 000 kr hos Akelius Spar, där jag kan få 3 % så kan jag använda avkastningen från sparkontot till att betala räntan för lånet (2 %) SAMT ha 1 % över till mig själv. Ju bättre investering desto större mellanskillnad till dig själv.

När räntan på lånen sedan kommer att stiga över 3 %, för det är inte en fråga om ”om”, utan det är mer en fråga om ”när”, då avvecklar man investeringen och amorterar ett större belopp på samma gång. Därför behöver investeringen vara tillräckligt likvid för att kunna få ut pengarna på några månaders sikt och inte var placerad på ett sådant sätt att de riskerar att minska i värde väsentligt.

Jag har gjort en genomgång av olika lågrisk-placeringar i artikeln: ”De bästa sparkontona och placeringsmöjligheterna för buffert-, lågrisk- och mellanrisksparande

Slutord

Jag känner mig lite negativ idag – för att det känns som att alla (eller de flesta iaf.) firar idag och jag är en av få som tänker. Helvete, är det så här illa ställt?

Jag delar åsikt med bloggrannen Cornucopia om att det här med största sannolikt är som att hälla bensin på en redan brinnande bostadsbubbla. I genomsnitt har vi båda kommit fram till att en sänkning av räntan med 0.25 % i genomsnitt höjer bostadspriserna med nästan 10 %. För uträkning se hans senaste inlägg från idag.

Tittar man på priserna i Malmö som jag har relativt bra koll så har de ökat med nästan 1 % den senaste månaden – vilket innebär att en person med ett lån på 2.000.000 kr har tjänat ca 20.000 kr eller 160 000 kr de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror för den senaste månaden i Göteborg är 2.36 % – över 45 000 kr för ett 2.000.000 boende och 1.23 % Stockholm – ca 24 000 kr på en månad. Tittar vi på det senaste året är det 15 % på 12 månader i Stockholm och 14 % på 12 månader i Göteborg (för lägenheter). Helt normalt. *ironi*

En annan vanlig kommentar jag brukar höra är att det inte går att sänka bortom 0 %, det är inte sant. Rimligtvis kommer vi få se fler sänkningar (tyvärr) – det kommer bli värre innan det blir bättre – och riksbanken bör utan större problem kunna sänka minst till -0.75 %. Redan idag är inlåningsräntan negativ (dvs bankerna behöver betala för att sätta in sina pengar hos Riksbanken) och banken kan gå ner ytterligare 0.75 % för att göra utlåningen helt gratis. Alternativen bortom det är att gå samma väg som i USA, Japan och EU med kvantitativa lättnader (QE). Det är verkligen en vansklig väg att vandra.

Det som jag skulle rekommendera idag är således:

  1. Har du lån – förhandla ner räntan med din bank. Gå till olika banker och se till att minst få 0.5 % på deras listpriser. Räntor på i dagsläget runt 1.5 – 1.7 % är helt rimliga att få.
  2. Räkna ut mellanskillnaden mellan räntan som du får och 4.5 %. Använd den skillnaden till att amortera eller sätt av den enligt det smartare sättet ovan.

Förbered dig genom att fylla dina lador – winter is coming…

Uppdatering 141029:

Där följer en ganska intressant och läsvärd diskussion på den här artikeln på min Facebooksida.

Relaterade etiketter och ämnen

akelius preferensaktie, akelius spar, amortering, bolåneräntan, bostadsbubblan, buffert, cornucopia, deflation, finanskris, inflation, riksbanken, Stefan Ingves

Kommentera

7 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Räntan för en vanlig sparare är negativ och det är viktigt att förstår att de pengarna ”försvinner” inte. De överförs, jag vet inte om folk förstår detta.

    Gravatar ikon för användaren
    Manuel Palacio
  2. Vit pil

    En annan effekt av detta är att man straffar de som försöker spara pengar och tvingar de till allt högre risk för att få en avkastning.

    Det här en ”financial repression” som pågår (http://en.wikipedia.org/wiki/Financial_repression) som överför rikedom från en grupp till en annan på ett ”ganska” subtilt sätt. Detta påverkar pensionerna negativt också.

    Gravatar ikon för användaren
    Manuel Palacio
  3. Vit pil

    Tänker på detta du pratar om att en sänkning av räntan på 0.25% innebär 10% ökning av bostadspriser, anser du detta gälla det omvända? Att om räntan höjs med 0.25% sänks priset då med 10%? Vad händer isåfall med bostadspriserna om räntan höjs till, som du befarar, i framtiden till 4.5%?

    4.5 / 0.25 = 18 , 180% nedgång? :)

    Gravatar ikon för användaren
    Sebastian
  4. Vit pil

    hej, jag vet att jag kanske är knäpp som tigger, men finns det nån som kan hjälpa mig och min dotter ut ifrån denna misär,
    allt stöd och bidrag mottags med öppna armar

    vem vet det kanske finns änglar

    ni kan hjälpa oss med att sätta in en slant på
    swedbank clearing 8166 9948729448

    Tack på förhand // Mor och dotter

    finns på mejlen om ni undrar över nått Annis774@msn.com

    Gravatar ikon för användaren
    ann-sofie johansson
  5. Vit pil

    Hej å tack för din sida.
    Som ny på området måste jag säga att jag verkligen uppskattar ditt enkla språk och hur du på ett pedagogiskt sätt beskriver dina räkneexempel. En sida jag ofta börjat återkomma till!
    Mvh
    Franz

    Gravatar ikon för användaren
    Franz
  6. Vit pil

    Jätte bra inlägg som vanligt och jag delar din negativitet :) Det här kommer inte att göra någon skillnad alls. Det är brain-dead.
    En deflationsspiral är nog på väg och sen kommer QE. När USA vänder någon gång 2015….då kommer en lång vinter….

    Gravatar ikon för användaren
    Manuel Palacio