Försök till rationella tankar i en irrationell värld

I dagens artikel försöker vi visa möjligheterna som finns på marknaden om man resonerar matematiskt istället för irrationellt. Vi dyker också ner i varför det är irrationellt att försöka spekulera i aktier som ICA, Axfood, Netflix och medicinföretag som utvecklar vaccin. Dessutom försöker vi ge lite tröst till dig som ångrar dig över att ha köpt för tidigt, för sent eller inte alls.

I förra avsnittet gick vi genom att de flesta investerare i dagsläget kommer att antingen 1) köpa för tidigt, 2) köpa för sent eller 3) inte köpa alls. Extremt få kommer att köpa på botten och det handlade då bara om tur. Därför gäller det att många gånger formulera sin strategi på ett sådant sätt att den fungerar både för en själv och utan att behöva svar på omöjliga frågor såsom ”Kommer börsen gå ner mer i framtiden eller har vi passerat botten?”

En sådan omformulering gjordes av Bill Ehart som skrev på bloggen HumbleDollar:

It’s not about buying at the bottom, it’s about buying when the market gives you opportunities. And 25% to 30% off the high is a good opportunity.

Bill Ehart på bloggen HumbleDollar

En annan omformulering gjordes av Nick Maggiulli på bloggen OfDollarsAndData. Han började med att ställa frågan:

När tror du att börsen har återhämtat sin nedgång?

En fråga som vi också ställde häromdagen på bloggen. När man har svarat på den frågan räknar man ut den förväntade årliga avkastningen från idag och till det tillfället. Gör man den matematiken – som vi gör i artikeln – konstaterar man att även med en relativt lång tidshorisont borde man investera vid dessa nedgångar på -20, -25 och -30 % som vi har sett. Kombinerar man det dessutom med förra veckans resonemang i avsnitt 146 om att faran är inte så stor med att vara för tidig, så börjar en ganska tydlig bild målas upp. På många sätt är det enkelt men absolut inte lätt. Särskilt eftersom känslorna tenderar ställa sig i vägen.

Med bloggrannen Lars ”Cornucopia” Wilderängs hjälp slår vi dessutom hål på många av de ”myter” som finns där ute om att man kan välja ut aktier som kommer att gå bättre i framtiden än andra. I dagsläget har ju många flockats till branscher såsom livsmedel och dagligvaruhandel (tänk ICA, Axfood m.fl.) eftersom även om vi inte reser så kommer vi behöva mat. Liknande resonemang finns kring t.ex. Netflix och vaccinföretag. Lars plockar sönder argumenten så pass bra att vi citerar honom rakt av. Det går inte göra bättre själv än vad han gjorde.

Fondförvaltaren Andreas Brock kallade vid ett tillfälle börsen för ”Ångerns tempel”. Man kan ALLTID ångra något i sitt sparande. Vi har valt ut några kommentarer från bloggen, särskilt från läsare som upplever ånger, att de gjorde fel, blev dumförklarade av sin omgivning och eller motsvarande. Problemet är att de sällan har tagit fel beslut, det är bara utfallet som inte blivit som man tänkt. Men det betyder inte att beslutet var fel. Man kan nämligen ALDRIG avgöra ett besluts kvalitet på bara utfallet då utfallet påverkas av information man inte kände till eller av slumpen.

Vi hoppas att du uppskattar veckans avsnitt och att vi ses även nästa vecka. Ta hand om dig och de dina!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt #147 och jag tänkte att vi skulle göra ett försök till rationella tankar i en irrationell värld. Jag tänker att hela världen är lite irrationell nu; särskilt börsen. Det här avsnittet kommer bestå av kommentarer på kommentarer, alltså våra kommentarer till kommentarer vi har fått in på bloggen eller andra ställen på nätet. Sedan blir det också lite enkel matematik. Som jag brukar säga, matematik är enkelt men det är inte lätt.

Ett avsnitt dedikerat åt kommentarer

Jan: Jag vill börja med att tacka för alla fantastiska kommentarer från förra veckans avsnitt #146 där vi pratade om huruvida det är dags att köpa nu, hur man ska göra om man ska köpa, och så vidare. Många tyckte tydligen att det var vårt bästa avsnitt hittills. Det var någon som undrade om jag fick sova på soffan efter det avsnittet och svaret var ja.

Caroline: Ja, fast av andra anledningar. Det var ju för att vi har barn som vaknar mitt i natten. Men jag vet inte varför det blev bra, det kanske var för att vi hade olika åsikter.

Jan: Ja, vissa frågar om flera grafer och andra vill inte ha det. Nu tänker jag att vi börjar med dagens avsnitt, men jag rekommenderar verkligen att se eller lyssna på avsnitt #146 innan du lyssnar på det här. Och som några läsare konstaterade, som både sett videon och läst artikeln, så sa de att artikeln på sätt och vis kanske var lite enklare att följa. Det var inte bara en transkribering utan jag skrev faktiskt hela artikeln.

Så dagens avsnitt är lite rationell matematik i en irrationell värld. Det är inspirerat av en bloggartikel som bloggrannen ”Of Dollars And Data” gjorde här om dagen, som jag tyckte var så briljant. Det är lite steal with pride, men ära den som äras bör. Den artikeln skrevs av Nick Maggiulli.

Börsen är ångerns tempel

Jan: Vi kommer också prata om vad man ska köpa. Jag tyckte att det var ganska självklart i förra avsnittet, men jag har fått mycket frågor på det, så det ska vi prata om. En annan bloggranne, Lars ”Cornucopia” Wilderäng, gjorde en fantastisk artikel om stock picking. Om det här att försöka välja ut aktier, typ vaccinaktier, livsmedelsaktier eller sådant. Det kommer vi också att prata ikring. Sedan blir det lite kommentarer om marknadstajming och lite om ångerns tempel.

Caroline: Ja, den frasen har fastnat. Det var Henrik Milton eller Andreas Brock från Coeli som sa det.

Jan: Ja, det finns alltid någonting att ångra på börsen. Man kan alltid ångra att man har köpt för lite, för mycket, för tidigt, för sent… Man kan alltid ångra sig. Men det kommer vi att prata mer om sedan.

Eftersom vi kommer att prata om matematik, som bygger på antaganden, så är det precis som vanligt viktigt att se att det vi pratar om i detta avsnittet är inte personlig rådgivning och man ska inte uppfatta det som sådant heller. Detta är allmän och subjektiv information. Naturligt är inte historisk avkastning någon garanti för framtida avkastning och i när vi pratar om framtiden i detta avsnittet så bygger det självklart på en osäkerhet. Och som vi alla har sett så kan investeringar både minska och öka i värde ibland. Kanske till och med 10% ner på en dag, för att sedan gå upp 12% dagen efter, etc.

Vi har också sett att vissa investeringar har gått ner till noll. Och som vi redan har sagt så bygger det här avsnittet mycket på tidigare artiklar från Of Dollars And Data och Cornucopia. Så vi tycker att de här artiklarna är bra. Jag har kontrollräknat dem, men vi kan givetvis inte garantera andras källor. Vill man veta mer så kan man gå till rikatillsammans.se/villkor. Det känns som att vi kan detta nu.

Ett resonemang kring börsens återhämtning

Jan: Låt oss ta det här resonemanget kring återhämtning. Nu gör jag ett antagande om att börsen kommer att återhämta sig, alltså att den kommer att återkomma till samma nivå den var på innan det började gå ner den 19:e Februari. Jag bygger det också på att, precis som i avsnitt #146, det bara är en tidsfråga. Men vi vet inte om det tar 6, 12, 24, 36 månader eller hur lång tid det tar, men antagandet är att eftersom börsen alltid har återhämtat sig, trots världskrig, finanskriser, oljekriser, osv., så utgår vi från att den kommer att göra det igen.

Sedan ställde vi en fråga både på Patreon och bloggen när börsen hade gått ner -30% den 24:e mars och ungefär 1 250 personer svarade på frågan. Hela detta bygger som sagt på resonemanget från Nick Maggiulli från Of Dollars and Data. Frågan var:

När är börsen på +/-0 igen? Alltså när kommer vi komma tillbaka till där vi var?

Om vi gör en grov uppdelning så ställde jag frågan kommer det ta mindre än ett år, ett till två, tre till fyra eller mer än fem år. Svaren fördelade sig lite olika, men om jag ska sammanfatta det så trodde 78% av alla som svarade att det skulle ske inom tre år och det var bara 22% som trodde att det skulle ta mer än tre år.

Så en ganska stor majoritet trodde att det skulle ske inom tre år, vilket går i linje med det vi pratade om i avsnitt #146 angående vad politiker och forskare tror. Det var cirka 40% som trodde ett till två år, 10% trodde mindre än ett år. Så 50% av alla tror att vi klara med detta inom två år. En genomsnittlig börskris är på tre år, så vi är lite optimistiska. Det är väl också därför börsen är så himla turbulent just nu. Det var någon som sa att marknaden, Mr Market, är manodepressiv. Så när den är optimistisk så är den optimistisk, när den är depressiv så är den depressiv. Det är därför vi ser slagen på +/-10%.

Jag ska ändå säga att det fortfarande är ganska mycket optimism, eftersom vi ser de här återhämtningarna. Alltid efter en stor nedgång har vi haft en återhämtning. Det kommer bli värre när vi ser de stora nedgångarna, som sedan fortsätter. Om det händer, så klart. Men min poäng här var snarare att titta på detta utifrån ett annat perspektiv, då som Nick gjorde från början. Då tänkte jag att vi skulle börja med en gammal klassisk graf. Jag vet att du inte är så förtjust i grafer.

Caroline: Jo, men jag gillar grafer. Jag gillar bara inte små och många där man inte kan se siffrorna på dem. När någon ”bara ska visa”. Men det är jättefint det här, jag kan se siffrorna.

Hur stor återhämtning behövs det om marknaden faller?

Jan: Detta är en graf där vi tittar på hur stor återhämtning det behövs om marknaden trillar. Alltså, om man tappar 50%, hur stor återhämtning behövs det? Detta har vi pratat om i tidigare avsnitt. Det är ett vanligt misstag folk gör… Om man bara skulle ha ställt frågan på stan om börsen backar med 50%, hur mycket behöver man återhämta för att vara tillbaka på noll? Då säger de att -50/+50 blir noll, men det funkar inte så med pengar. Om du har en hundralapp och förlorar 50%, då har du 50 kronor.

Men om du har 50% utveckling på 50 kronor så blir det 50 + 25 = 75. En förlust på 50% kräver en återhämtning på 100%. En förlust på 10% kräver en återhämtning på 11% och en förlust på 90% kräver en återhämtning på 900%.

Då kan man fråga sig varför detta är relevant. Givet en marknadsåterhämtning så behöver återhämtningen vara mycket större än förlusten. Backar vi då till exempelvis -30%, som vi var på för ett par dagar sedan, så behöver vi en återhämtning på 43%. Så uppåtskjutsen, rekylen när vi kommer att gå uppåt, kommer att ge mer avkastning än det vi har förlorat på vägen ner; vilket också talar för att man ska fortsätta månadsspara och om man har möjlighet att köpa nu. Det är egentligen det som vi pratar om i #146.

Den förväntade framtida avkastningen

Jan: Om vi då tittar mer på matematiken. Jag roade mig med lite algebra här innan. Det var formeln för återhämtning för jag tänkte att vi skulle titta på den här förlusten och återhämtningen matematiskt. Baserat också på inspiration från Nick. Då konstaterade vi att en återhämtning i procent är enligt formeln nedan.

Där vi befinner oss när vi spelar in idag den 26:e mars, minus 20%. För ett par dagar sedan var vi minus 30%. Poängen här är att en återhämtning ger en skjuts, men det coola blir här om vi då kombinerar den här formeln för skjutsen i återhämtningen med ränta-på-ränta formeln. Då kan vi räkna vad den förväntade framtida avkastningen är, utifrån där vi är idag. Hänger du med?

Caroline: Ja, om vi vet vad rekylerna blir. Eller vad tänker du?

Jan: Frågan var när man tror att börsen återhämtar sig. Och det är en jättebra fråga. Om du inte har svarat på den frågan – nu har vi kanske spoilat det lite – men fundera för din egen skull så kan du hänga med i resonemanget. När tror du att börsen har återhämtat sig? Inom ett år, ett till två, tre till fyra eller mer än fem år eller aldrig. Utan att gå in för mycket på dessa formler kan man räkna ut den förväntade avkastningen framåt.

Det är klassisk ränta-på-ränta formel: ett plus den förväntade avkastningen för återhämtning, upphöjt till ett genom antalet år jag tror att återhämtningen kommer ta, minus ett. Kombinerar man ihop de här två så kan man få ihop en formel för den här förväntade avkastningen, vilket jag tycker är spännande. Det intressanta – dit jag är på väg – är att om vi gör den här beräkningen på den förväntade avkastningen minus 30% där vi verkar ligga nu på börsen, om jag har de här olika förväntningarna på när börsen kommer vara tillbaka på 0.

Så jag har tagit de här 1 200 svaren. Om man tror på en återhämtning inom ett år så är den förväntade avkastningen framåt 42%. Om man tror på en återhämtning inom två år så har vi en förväntad avkastning på 19,5% de kommande två åren. Om man tror att det kommer ta tre år då har man en förväntad avkastning på 12% per år de kommande tre åren. Tror jag på fyra år då är det 9,3%. Tror jag på fem års återhämtning så ligger vi på 7,4%.

Vilket innebär, tänker jag då, att även om jag är lite neggo och säger att detta kommer att ta fem år för att återhämta detta, vilket var extremt få, jag tror att det var 6% av alla som svarade på undersökningen, så har jag ändå en förväntad avkastning på 7,4%, som är lite över vad index ska ge. Så om jag tror på återhämtning inom fyra år, att köpa på nivån -30%, då är det som att ha en förväntad avkastning på 9% om året, vilket är högre än det historiska snittet.

Slutsatser som vi kan dra av våra förväntningar på börsen

Jan: Sedan har jag gjort en tabell över vad det innebär om vi ligger på -20%, -30% eller -40%. Slutsatsen från tabellen är att även om vi har rätt i det här antagandet att vi kommer återhämta oss inom ett till två år, så betyder det att om börsen är -20% då kommer jag ha 12% avkastning de kommande två åren. Köper jag på -30% – där många köpte när vi publicerade artikeln i söndags – då har jag 20% avkastning, mellan nu och återhämtningen, om året.

Så vänder vi på detta: att inte köpa på den här nivån, på -30%, då säger man att man antingen inte vill ha den där avkastningen på 12-20% de kommande två åren, eller så säger man att man tror att avkastningen kommer att ta längre tid.

Det vill säga, att även om man tror på en fem års återhämtning, vilket en liten minoritet tror på och inga forskare eller ekonomer pratar om det, så har pratar vi ändå om en avkastning på mellan 5-7,5% om året, vilket är högre än mycket annat. Det är få andra saker som ligger på 5-7,5% även i ett ganska negativt scenario. Då är vi återigen på att försöka tänka rationellt och matematiskt. Därför är det viktigt att bryta ner det och titta på situationen från det här perspektivet.

Caroline: Jag gillar att du angriper det här från ett annat håll än att vi är offer, på något vis. För att nu har börsen fallit och vi vet aldrig när vi får tillbaka pengarna eller vad man ska göra med dem eller om man ska ta ut hela skiten. Du visar att vi inte är offer utan att vi kan utnyttja läget och visa det matematiskt. Det är inte så negativt ändå som man kan tro.

Jan: Ja, tvärtom. Förutsättningarna för att handla nu – på -20 eller -30 eller om vi ska ner ännu mer – är mycket bättre än vad de har varit på många år. Det är mycket som talar för det. Sedan önskar jag att jag kunde ta cred för att vara den som uppfunnit resonemanget men så är det alltså inte. Det är då Nick Maggiulli på ”Of Dollars And Data”, men jag tycker att resonemanget går att översätta. Sedan rekommenderar jag verkligen att ni tittar på avsnitt #146 och läs på bloggen där vi går igenom två scenarion i detalj.

Börsen faller väldigt sällan så mycket som den gjort nu

Jan: Om vi fortsätter lite på det här resonemanget så kan vi titta på t.ex. Ben Carlson som har sajten A Wealth of Common Sense. Han skrev att om vi tittar på den amerikanska börsen S&P 500. 60% av en globalfond är USA och därför är det mer relevant att vi pratar om amerikanska siffror än Stockholmsbörsen. Därför har jag ingenting emot att vi pratar om S&P 500. Då säger han att börsen faller med ungefär -30% ungefär vart sjunde år. Ungefär vart femtonde år har den fallit -40% och ungefär vart tjugonde år har den fallit med -50%.

Men mellan exempelvis 1938 och 1973 så föll börsen aldrig med mer än 36%. Tittar man mellan 1975 och 1999 så föll börsen som mest med 34%. Han säger att ett once eller twice in a life time tillfälle att gå in med pengar. Att börja köpa.

Caroline: Jan, det är många som kanske inte tycker att det är jättekul eller vant att spara och investera, som tänker att jag väntar tills detta är över.

Jan: Ja, vi har flera kompisar som har sagt att de har tänkt på att börja spara, men nu vill de vänta. Men det är tvärtom nu man har ett bra tillfälle.

Caroline: Men jag förstår också om man är ovan och inte superintresserad från början kanske, utan man vill bara ha ett tryggt sparande. Då kan det kännas otäckt att gå in och månadsspara nu. Att få igång det nu för att det känns som att vad som helst kan hända.

Har vi inte hämtat igen ett fall på 50% på 30 år så har vi andra problem än börsen

Jan: Tiden att börja spara har aldrig varit bättre än nu. Ibland så brukar jag säga att det bästa tillfället att spara var för 20 år sedan och nästbästa tillfället är idag. Men idag kan man säga fuck 20 år sedan; det är idag. Kan det gå ner mer? Absolut. Men låt oss citera Ben Carlson:

Stocks could continue to fall further. As a long-term investor, I don’t mind. I have plenty of time to wait and if I regret buying down 50% in 30 years we’ve got bigger problems on our hands than the stock market.

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense

Jan: Han säger lite samma sak som vi säger, eller som vi pratade mycket om i avsnitt #146. Det kan fortsätta falla, ingen vet. Majoriteten av alla sparare kommer antingen köpa för tidigt, för sent eller inte köpa alls. De som träffar botten kunde lika gärna ha köpt en lott. Han säger också att är det så att börsen aldrig någonsin skulle återhämta sig, eller om vi inte återhämtar ett fall på 50% på 30 år, då har vi andra problem än börsen.

Jan: För det betyder att företag inte får finansiering, det betyder att vi inte har någon tillväxt, hög arbetslöshet, ganska mycket misär i samhället, och så vidare. Det som pågår just nu när vi spelar in detta är allt det här med Spiltan Räntefond Sverige, som har pausat all handel.

Jag säger så här att givet att det inte är något brottsligt, vilket jag inte tror. De har liksom lånat ut pengar till några av Sveriges största bolag, som SBAB, Nordea, Volvo, etc. Om Spiltanfonden skulle förlora alla sina pengar skulle Sveriges kanske 100 största bolag gå i konkurs. Då är ett ganska litet problem att jag inte får ut mina pengar ur Spiltan, för samhällskonsekvenserna kommer att vara så mycket större.

Det är väl lite det som jag tror att många finner en liten tröst i just nu. Nu pratar han om 50% ner. Han sa att på -30% har han börjat köpa, på -40-50% ned då skrev han ”I’m backing up the truck.” Att då köper han för allt han har tillgängligt, för att oddsen är så mycket på din sida.

Jan: Jag tänker att vi ska citera en person till: Charlie Munger. De flesta har hört talas om Warren Buffet, som är världens rikaste man. Charlie Munger är Warren Buffets närmaste man. Det är de som har gjort detta tillsammans. Sedan brukar Buffet få all cred, men han är minst lika viktig.

If you’re not willing to react with equanimity to a market price decline of 50% two or three times a century you’re not fit to be a common shareholder and you deserve the mediocre result you’re going to get compared to the people who do have the temperament, who can be more philosophical about these market fluctuations.

Charlie Munger, Berkshire Hathaway

Jan: Då säger han att om du inte är beredd att agera med jämnmod när marknaden faller med 50% två eller tre gånger per sekel då förtjänar du en medioker avkastning. Poängen här är – återigen, titta på avsnitt #146 – kommer det en straffspark så tycker vi att man ska ta straffsparken. Det innebär inte att man är garanterad mål, för målvakten kan fortfarande fånga bollen och man kan fortfarande sparka i stolpen, ribban eller utanför, men i fler fall än inte kommer man faktiskt att göra mål.

Alla säger att man ska köpa, men vad ska man köpa?

Caroline: Alla säger att man ska köpa, men vad ska man köpa?

Jan: Det var en av frågorna jag inte svarade på i förra avsnittet för jag tyckte att det är så självklart. Men tydligen inte! Det som jag naturligtvis tycker att man ska köpa det är precis samma sak man har köpt innan. Det vill säga, det är inget som har förändrats i själva filosofin eller strategin.

Forskningen säger fortfarande exakt samma sak som den sa för tre månader sedan, det vill säga att det som ger bäst odds det är att köpa alla aktier på hela marknaden i hela världen, så billigt som möjligt och äga dem så långsiktigt som möjligt och spara regelbundet.

I mångt och mycket handlar det fortfarande om fondrobot, som vi pratade om i avsnitt #99, eller modellportföljerna, som vi pratade om i avsnitt #136. Så det är inget nytt. Vi ska inte börja spekulera eller någonting sådant. Tvärtom; det är ännu mer vanskligt att spekulera nu.

Amerikanska börsen per 20 mars 2020

Jan: Om vi tittar på hur den amerikanska börsen låg den 20:e mars, så delade vi upp dem efter de har fallit. Här har jag då en graf som visar hur många företag som har gått plus, hur många som har hamnat i intervallet 0 till -10, -10 till -20, -20 till -30, etc. Då låg börsen tror jag på -30%. Av USA:s 500 största bolag var 21 plus, det vill säga 479 var back.

De flesta var back mellan -20 till -30, eftersom det var där index låg. Men 100 bolag var back med mer än -30%. 70 bolag var mer back än -40%. 46, alltså 10% av bolagen, låg mer än -50%. Det var till och med 22 bolag som låg mer än -60% back och 18 bolag som låg mer än -70% back. Det betyder alltså att värdet på deras aktier har rasat så mycket i procent.

Det är det som händer i sådana här paniktider. Det är därför jag är så himla glad för att vi alltid pratar om att köpa en indexfond för då får man genomsnittet. Vi har några alternativa investeringar i onoterade bolag och jag vet att mina kompisar som sköter dem, för tre månader sedan så gick de in i ett bolag som var värderat till 100 miljoner och nu värderas det till 17 miljoner. Det har tappat 80% av sitt värde. Sedan är det en överreaktion absolut, för nu värderas bolaget enligt sin kassa. De har 20 miljoner i kassan, men det är ingen som är villig att ge mer än 17 miljoner.

Caroline: Ja och du sa att det kan finnas maskiner, kompetens och allt möjligt som inte ens finns med i den värderingen.

Citat från bloggrannen Cornucopia om livsmedel

Jan: Ja och det är det jag menar när jag säger att det blir panikigt. Det är jättesvårt att förutsäga vilka bolag som kommer att gå bra. Jag tänkte jag skulle ha ett långt resonemang om vad folk tror och vilka bolag som kommer gå bra eller inte. Sedan bara här om dagen så skrev en annan bloggranne, Lars ”Cornucopia” Wilderäng, en fantastisk artikel.

Vi kommer egentligen att citera nästan halva artikeln, så tack Lars och jag vi går igenom det för jag hade inte kunnat skriva detta bättre själv. Du får läsa och sedan diskuterar vi det han har skrivit. Då pratar han om att livsmedelsbranschen har gått upp nu för att folk har handlat mycket på Ica. Därför är livsmedel/konsumentvaror är den enda branschen som inte har fallit, för att folk har flockats dit. Men låt oss läsa hans analys, för detta är bra.

Bloggrannen Cornucopia skriver om livsmedel:

”När folk flockas till att köpa pasta och toapapper, eller ska sitta hemma och bingea Netflix drar en del slutsatsen att man ska köpa aktier som Axfood, ICA eller Netflix. Andra köper vaccinbolag utifrån hoppet att dessa ska hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 och tjäna mångmiljardbelopp. Bloggen anser dock att detta är att lura sig själv. Det handlar om spelberoende individer som tror sig vara smartare än den kollektiva marknaden och som inte alls blir några vinnare, annat än om de har tur.

Cornucopia

Han fortsätter:

Livsmedelsbranschens enda systematiska tillväxt är befolkningstillväxten. Det är en mogen bransch, med stenhård konkurrens och tillhörande marginaler. Den drabbas inte särskilt av något alls, annat än den demografiska utvecklingen. Köper nu folk på sig pasta och toapapper idag, så köper de mindre av detta längre fram när krisen är över och över tiden så kommer man köpt lika mycket ändå.

Och slutligen:

Om man lade upp permanenta lager var omsättningsökningen en engångseffekt och gynnar inte heller livsmedelsbranschen. Tvärt om kommer sämre tider göra att livsmedelshandeln kan missgynnas, när folk slutar köpa oxfilé och köper falukorv istället.
Någon långsiktig vinnare blir iaf varken ICA eller Axfood.”

Jan: Jag vill bara klappa. Jag tycker att det är så briljant. Vi blir så känslomässiga och så tänker vi inte på det här. Bara för att det är kris så förbrukar vi inte mer toapapper. Även om det var så att folk hade lagt upp ett halvårs lager av toapapper så är det ändå bara en engångseffekt.

Caroline: Ja, sedan har man det och förbrukar det i den takten man behöver. Man gör inte slut på det snabbare. Han har helt rätt i det.

Jan: Nu när folk köper de här livsmedelsaktierna så säger de implicit motsatsen till det vi pratade om i förra avsnittet, med att ett företag värderas på alla framtida vinster. Då tror folk att deras framtida vinster kommer att bli mycket större nu när folk handlar på Ica. Men deras vinster kommer inte att bli större. Tvärtom skriver han att det som händer om vi hamnar i en långsiktig kris så kommer folk köpa billigare varor. Då köper de inte oxfilé utan de köper falukorv. Det är mindre marginal på falukorv, eller, högst sannolikt tjänar bolag mindre pengar i absolut total på falukorven än på oxfilén. Så det är grymt bra.

Caroline: Det är roligt, för man kan känna sig smart när man tänker så. Man tänker att Zoom – videokonferensbolaget, kommer gå bra, det kanske är så. Men kanske inte.

Bloggrannen Cornucopia forsätter tänka kring vaccin och “Stay at home”-bolagen

Cornucopia fortsätter att skriva om vaccinbolag:

”Av alla vaccinbolag är det på sin höjd en som kommer få fram ett vaccin först. Självklart kan bara en vara först. Det finns inget som säger att ditt bolag är rätt bolag. Var det det hade du tur, och kunde lika gärna satsat pengarna på hasardspel. Alternativet är att köpa tio vaccinbolag och hoppas att en av dem träffar rätt. Dock kommer deras kurser redan vara uppblåsta, så även om en blir en vinnare och stiger 5x, så faller de övriga 50% på missen och nettovinsten för den som köpt alla tio blir noll.”

Bloggrannen Cornucopia skriver om Netflix:

”Netflix var redan skyhögt värderat (p/e 60 på 2020 års konsensusestimat). Eventuella nya kunder strömmar in på gratiserbjudanden, kanske hänger kvar ett tag under krisen, men slutar sedan när de sett allt de vill se. Dessutom är Netflix abonnemang fastpris, och ju mer folk tittar desto dyrare blir infrastrukturkostnaden för Netflix. Det är alltså dåligt för Netflix att folk tittar mer. Helst vill man ha betalande kunder som inte tittar. Med coronakrisen är det snarare tvärt om. Oavsett är Netflix redan minst sagt fullvärderad och knappast någon lysande långsiktig investering. Risken är snarare rekyl när de smartaste (som aldrig är du) säljer av för att sätta i något lägre värderat tillväxtcase.”

Caroline: Jag visste faktiskt inte det att Netflix helst vill ha människor som inte tittar, men som är betalande kunder.

Jan: Det är som gym. Återigen, tänk tanken slut. Det är det jag tar med mig här från hans resonemang. Så han har sin slutkläm.

Cornucopias slutkläm – Samma strategi som vi pratar om

Bloggrannen Cornucopias slutsats:

”Det låter lite som jante, men du är aldrig smartare än marknaden som helhet över tid. Din aktiestrategi måste därför basera sig på att du själv är dum i huvudet, men ändå fungera. T.ex. överlåta besluten åt någon programmatisk portföljstrategi 60-30-10 med automatisk ombalansering, konjunkturmodellen eller något annat som gör att hö-hö-experterna idiotförklarar dig när börsen är på topp och sedan tystnar när allt kraschar. Enda som krävs är att du är envis och känslokall och inte viker från strategin. Intelligens har inte med saken att göra.”

Cornucopia

Jan: Förstår du varför jag citerar honom? Jag hade inte kunnat skriva detta bättre själv.

Caroline: Det var länge sedan vi tog upp det, när jag blev mansplainad på något av Aktiespararnas event. Det var någon medelålders man som sa att jag skulle ha 100% aktier. Och varför har du inte det, det ska du ha. Och jag sa att jag vill inte ha det. Men titta här, sa han, och skulle visa hur viktigt det var för mig att ha det. Det får man ha om man vill – jag säger inte att det är fel – men säger man att man inte vill ha det så behöver man inte bli överkörd av någon.

Jan: Precis. Men han har pratar om att programmatisk portföljstrategi, vilket är en fondrobot. Han säger att du inte är smartare än marknaden som helhet övertid. Det är en indexfond. Detta är lite roligt för vi la ut alla de här bonusavsnitten med Henrik Tell, Lysas vd och några till. Då var det någon som sa: ”Nu har jag sett alla tre bonusavsnitten, men ni säger ju alla samma sak! Kan du inte bara ta in någon annan som säger någonting annat?”.

Caroline: Vi får se upp med det där. Jag säger inte att det är confirmation bias, men när man upplever att man blir uttråkad av att man får ett budskap som inte behöver vara fel och man vill ha något annat, då kanske man ska se upp litegrann. Man får se upp vad ens hjärna ber en om, för man vill ha godis men man kanske behöver havregrynsgröt.

Jan: Precis. Men då behöver inte svaret vara havregryn eller godis, utan svaret kan vara havregrynsgröt sex gånger och godis en gång.

Caroline: Absolut. Jag menar bara att man får vara medveten om vad hjärnan kallar på liksom. Ja, ni har sagt samma sak allihopa och nu vill jag se någonting annat. Men varför vill du det, egentligen?

Jan: Jag brukar säga att har man ett behov av spänning så är det bäst att man får utlopp för det på ett annat sätt.

Caroline: Jag tänker att man kan gå in på Veckans Affärer så får man någonting annat. Vi pratar med de som vi intervjuar ofta, men som kanske inte har andra åsikter än vad vi själva har, förutom då Henrik och Andreas på Coeli.

Jan: Det är viktigt att inte snöa in, men det är också viktigt att särskilja på vad det finns belägg för och vad det inte finns belägg för. Sedan handlar det inte om antingen eller, utan det viktigaste är att fråga hur kan jag göra både och sedan vikta det olika.

Kommentar från bloggen: Jag förutspådde att marknaden skulle gå ned

Jan: Jag tänker att vi ska ta några kommentarer här också innan vi rundar av. Detta är lite kommentarer från bloggen, Patreon och lite andra ställen som jag har sammanställt. Jag har gjort det anonymt för att ingen ska behöva känna sig uthängd. Detta är en ganska klassisk kommentar, den finns inte lite olika varianter:

Jag förutspådde att marknaden skulle gå ner på grund av Corona när det låg på 3400 (s&p) Jag köpte först idag, det jag gjorde va att jag la in 40% i Amerikanska indexfonder :) Känns bra.

Kommentar från en läsare

Jan: Här har vi den klassiska ”Titta vad duktig jag är: jag tajmade marknaden, gick ut före, jag sålde av allt innan kraschen, jag visste att det skulle bli värre.” Vi har fått in ett flertal liknande kommentarer. Min kommentar till en sådan kommentar är: Grattis, bra jobbat, för du har sparat pengar på nedgången. Det som jag vill lägga till är min egen läxa, min egen erfarenhet från 20 år tillbaka, det här ordspråket som jag alltid återkommer till:

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Våra portföljer har ju gått bättre än index i många år, men då brukar jag ställa mig frågan: Om jag är helt ärlig och autentisk – var det tur eller skicklighet? Problemet är att om man bara tittar på utfallet så ser det likadant ut. Om du bara ser att du gick ur marknaden så kan det lika gärna vara skicklighet som det kan vara tur. Man kan inte skilja på det bara genom att titta på resultatet.

Sedan kan man ha olika motiveringar, att man fick en känsla eller att det var en viss indikator eller vad det nu kan vara. Man kan alltid hitta en rationalisering för det tar emot att säga att det var tur. Jag brukade tycka att jag var grym och hade modeller i Excel, min tradingdagbok och mina verktyg. Jag läste årsredovisningar och hade sjukt mycket rationaliseringar. Men vid ett jobbigt tillfälle av självinsikt så insåg jag att nej, det var bara tur. Min erfarenhet där är att inget är så dyrt som att tro att det var skicklighet när det egentligen handlade om tur.

Med en övertro på sig själv riskerar man att förlora väldigt stora summor

Jan: Problemet är att om man tror att det är skicklighet så kommer man försöka göra det igen. Med samma eller liknande metod. Och det kommer att kosta en sjukt mycket pengar. Jag har folk som gick ut innan 2018 men kom aldrig in igen. Eller man går ut nu men man kommer inte att komma tillbaka. Det är väldigt, väldigt dyrt. Jag tror det var någon som också skrev på någon blogg att det värsta är att tro att man är guds gåva till marknadstajmingen. Som vi har pratat om i ett av de senaste avsnitten så är oddsen massiva mot marknadstajming. Vi har haft Nobelpristagare som säger att det finns bara två typer av investerare: de som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet att de inte vet.

Så, återigen, grattis! För resultatet kan ingen ta ifrån dig, men var väldigt, väldigt försiktig med att dra slutsatsen att det var skicklighet. Framförallt om du kommer försöka dig på det där igen. Tänk inte som jag tänkte för många år sedan, att alla är mycket bättre än vad jag är och jag är dum i huvudet och detta skulle man ju förutsett. Ingen kunde förutse Coronakrisen. Om man kom ut innan krisen så påstår jag att det var tur, för 994 personer av 1 000 hade tur.

Kommentar från bloggen: Gick jag in på marknaden för tidigt?

Jan: Sedan har vi faktiskt en kommentar som är lite längre, som berörde mig ganska mycket. Så vi ska lägga lite tid på den här. Du får läsa hela och sedan ska vi kommentera den på två sätt. Jag tror att denna berör ganska många, faktiskt.

Caroline: Jag blir också berörd av detta och framförallt att folk dumförklarar den här personen. På ”bara” -25%. Det är ju otroligt stor rabatt får man väl säga ändå. Tack för denna kommentaren.

Jan: Det är det vi har pratat om. Att köpa på -25% betyder att den framtida förväntade avkastningen på ett, två, tre år så blir det 14%, 15% eller 20%. Det är asbra. Men vi ska bryta ner det. Jag tror att det är ganska många som känner att de har gjort någonting och nu ångrar de sig och känner sig väldigt dumma. Man blir idiotförklarad och det är det som jag tänker att vi ska fokusera på i den här analysen.

Döm inte ett beslut på utfallet av beslutet

Jan: Först och främst, så tänker jag att vi ska prata om det här med Howard Marks, för han har skrivit det bäst. Howard Marks är en av världens bästa investerare. Han har en firma som heter Oaktree Capital och han skriver shareholder letters som är väldigt, väldigt bra. Han har faktiskt skrivit flera böcker om hur man investerar, etc. Vi tog upp detta i förra avsnittet, men jag tycker att detta är så bra, så vi tar upp det igen. Kan du läsa vad han skrev i sitt månadsbrev från januari 2002?

You cannot tell the quality of a decision from the outcome. [..] You can make the best decision you can, based on what you know, but the success of your decision will be heavily influenced by (a) relevant information you may lack and (b) luck or randomness.

Howard Marks, Oaktree Capital, januari 2020

Jan: Det första här; när du har tagit ett beslut så är det alltid det bästa beslutet du kan ta i den situationen. Men du kan inte utvärdera huruvida det var ett bra eller dåligt beslut, vilket jag tror att de flesta gör. Man tar ett beslut och sedan tittar man en vecka senare för att se om börsen gick upp eller ner. Men den informationen har man inte när man fattar det beslutet. Du kan inte använda den informationen för att bedöma om beslutet var bra eller dåligt.

Sedan handlar det dessutom om att det är en slump. Mycket av börsen handlar om slump och slumpmässighet. Det går inte att förutse. Att ta ett beslut om att köpa nu och sedan titta en vecka senare – don’t do that. Sluta med det. Det beslutet kan du aldrig ta i förväg.

Because of these two factors, well-thought-out decisions may fail, and poor decisions may succeed.

Howard Marks, Oaktree Capital, januari 2020

Jan: Redan här, på grund av att du har inkomplett information och att det handlar om tur, så betyder det att bra beslut kan synas vara dåliga beslut. Det vill säga, om vi tar den här kommentaren som exempel, att han köpte på -25%, vi vet inte hur det beslutet kommer att te sig i framtiden. Men jag skulle säga att det är ett bra beslut, för att processen att komma fram till det är rätt.

Jag har oddsen på min sida, det är -25% billigare, den framtida förväntade avkastningen ligger rätt för den ligger högre än den historiska genomsnittsavkastningen. Det är som att ta en straffspark. Hans kompisar som säger att det ”bara” har gått ner 25%. Ja, det kan mycket väl hända att det går ner -40% och att de blir belönade för ett dåligt beslut. Men det kan också vara så att de inte går in över huvud taget, vilket visar sig vara ännu värre. Men det vet man inte.

Även om du gör alla rätt så kan folk ha åsikter

Vi ska ta ett citat till:

While it might seem counterintuitive, the best decision-maker isn’t necessarily the person with the most successes, but rather the one with the best process and judgement. The two can be far from the same, and especially over a small number of trials, it can be impossible to know who’s who.

Howard Marks, Oaktree Capital, januari 2020

Jan: Så det är mycket viktigare att ha en bra process när man fattar sitt beslut och i det här fallet skulle jag säga att den som kommenterade har en bra process. Han visste att man inte kan tajma marknaden. Det är en bra rabatt. Jag köper en bred global indexfond för att sprida riskerna. Jag har en lång riskhorisont. Han satte in allting på en gång, vilket är det som statistiskt ger bäst odds, även i övervärderade marknader. Så jag upplever att om man tittar utifrån fakta och rationell beslutsprocess så är allting rätt. Men sedan kan det ändå vara så att det faller mer. Det vet vi inte. Men det påverkar inte huruvida beslutet var bra eller dåligt. Sedan har jag, precis som du, valt att markera ut vissa meningar som stör mig.

Jag har markerat här:

”Globalfonden har gått ner drygt -25% så jag tänkte, fin rabatt.” Perfekt, bra, tumme upp! Sedan: ”Det är inte bara en recession som väntar, det är en depression.” Enligt vem? Hur vet man det? Om man ska lyssna på en expert som säger att det kommer att komma en depression, då kan man lika gärna singla slant, för du kommer ha större sannolikhet att få rätt när du singlar slant än när du lyssnar på någon persons förutsägelse om framtiden.

Sedan skriver han: ”Många menar nu att jag spelat bort mina föräldrars arv…” Nej, har du en lång tidshorisont, som du skriver i början, så har du gjort exakt rätt. Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna. Betyder det att det kommer att bli som vi har tänkt? Inte nödvändigtvis, men oddsen är rätt.

Det är bättre att gå in på marknaden för tidigt än att inte gå in alls

Caroline: Det är inte särskilt stödjande kommentar att säga så till någon som är 19 år och försökt göra det bästa. Även om han eller hon hade gjort lite, lite annorlunda, så är det inte en stödjande kommentar tycker jag, att säga du har spelat bort dina föräldrars pengar.

Jan: Nej. Där kan man också prata om mental bokföring. Jag känner exakt igen mig. Det är därför som detta slår an så mycket hos mig. Så var det när min pappa dog och jag fick livförsäkringen att ”Nu har du spelat bort pengarna på it-bubblan och spelat bort pappas pengar.” Man börjar värdera de pengarna annorlunda, men det är pengar som pengar. Vi la ut den här bilden att vi ligger en halv miljon back bara på Avanza, då har vi inte ens gått in på Lysakontot som är mycket, mycket större.

Du kan inte börja tänka på det i absoluta tal, att nu har jag förlorat en bild. Den där Teslan som jag har pratat om i två år, vi hade kunnat haft en och en halv eller två Teslor, men det är inte ett stödjande resonemang. Vi brukar heller inte tänka tvärtom, att nu har jag tjänat en Tesla. Man behöver liksom titta på det i procent.

Sedan har han den här: ”Var jag för snabb nu eller skulle jag ha gjort någonting annorlunda?” Nej, du var inte för snabb utifrån det vi pratade om i #146. För att återigen citera Ben Carlson från A Wealth of Common Sense:

“I would rather be kicking myself in the short-run for jumping in too early than kicking myself in the long-run for never putting my money to work in the first place. Regardless of when you buy or rebalance into the pain of a falling market, time is your friend and patience is the ultimate equalizer.”

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense

Kommentar från läsare: Bottna alltid i din strategi

Jan: Det är bättre att gå in för tidigt än att inte gå in alls. Det är bättre att gå in och hänga kvar, för du har redan fått den där rabatten. I detta fall har han redan fått rabatten på 25%. Kan det gå längre ner? Absolut. Ingen vet. Men det är inte en strategi att ha tur, i min värld. Han skriver att han är så otroligt stressad och jag hade så gärna velat ge lite lugn och lite empati. Stop it. Du är inte idioten i rummet. Men det är så himla lätt att känna så.

Människor som har sålt av eller sitter och väntar så undrar jag då vad de har för strategi för att gå tillbaka och köpa. Förvånansvärt ofta kommer det då att handla om marknadstajming och det har vi ett helt avsnitt om, att det funkar väldigt dåligt.

Jag har också hela tiden en tro om vad marknaden ska göra. Tricket är att inte lyssna på den tron.

Som vi var inne på i ett av de mer mjuka avsnitten, som jag vet att vissa tyckte var flummiga medan andra uppskattade dem. Det är inte det ena eller det andra. I de ”mjukare” avsnitten så handlar det om att ha den här mentala styrkan. Att kunna lita på sig själv eller att ha den mentala styrkan att säga att jag behöver inte agera på allt som min hjärna tror eller som min mage känner. Det handlar om både och, tror jag.

Detta var mitt lilla brandtal till den här personen och till dig. Jag tror att det är många som känner igen sig. Man har gjort vad man har kunnat och sedan ångrar man sig. Också att ha empati med att du kommer alltid ångra dig. Andreas sa det så himla bra, för börsen är ångerns tempel. Du kan alltid hitta någonting att ångra dig för. Alltid.

Caroline: Ja, men som sagt, man behöver inte alltid gå dit. Man hittar ingenting där. Bara självförebråelse eller någon annans förebråelse.

Historiskt har vi fallit hela vägen ner till 89%

Jan: Vi tar ytterligare en kommentar:

”Storbritannien inför utegångsförbud. Trump säger att dra ner på restriktioner. Kina börjar komma igång. Många motstridiga uppgifter. Har börsen tagit höjd för alla varsel? Det är en otroligt spännande tid men jag blir tokig för att veta när man ska gå in. Behöver inte gå in på botten men vill inte vara med om ett fall på ytterligare 30%.”

Jan: Stop it, sluta tänka.

Caroline: Man kan hålla på med de här tankarna – det gör vi också – men sedan går jag alltid tillbaka till vår strategi och minns att jag behöver inte hålla på med det.

Jan: Jag prenumererar på New York Times, jag följer varenda presskonferens och jag har också en massa åsikter. Det är helt ok. Tricket är att man inte behöver använda den informationen för att köpa någonting. Det är inte komplett information. Ingen vet. Men det är de här motstridiga uppgifterna som gör att vi ligger -20%. Hade det inte varit motstridiga uppgifter så hade det varit konsensus. När det är konsensus så går börsen upp.

Men man kommer inte lista ut någonting smartare än någon annan. Det ser vi så många exempel på. Bitcoin har fallit, man pratar om riskparitetsfonder som skulle vara heliga graalen liksom. Det är kaos. Spiltan Räntefond Sverige skrev i sin marknadsföring att det var ett alternativ till bankkonto; de har stängt. Det mesta slutar gälla. De slutsatserna man kan ta är det som är klassiskt för en krasch, men det har ingenting att göra med framtiden. Det pratade vi också om i förra avsnittet.

Sedan skulle jag säga här, kring den sista meningen i kommentaren: ”…men vill inte vara med om ett fall på ytterligare 30%” Ha med det i strategin. Det kan falla 30% till. Historiskt har vi fallit ända vägen ner till 89%. Om det känns jobbigt nu då kanske man har för hög risk och då ska man kanske ändra på den strategin. Men ha inte en strategi som bygger på att du behöver förutse framtiden.

Caroline: Jag tänker också så här att man kanske inte har för hög risk, det kanske inte är det det handlar om, utan att det är det att man känner att man måste göra någonting. Det är så jävla ovant att bara sitta still och tänka att tiden är min bästa vän just nu. Vi är så ovana vid det. Vi måste ha de snabba dopaminkickarna. Tro mig, jag håller på med min telefon hela tiden. Det är bara dopaminkickar. Då är det väldigt ovant – men skönt – att inte göra någonting.

Jan: Javisst, men kommer du ihåg citatet i förra avsnittet från Jack Bogle? Det var han som sa att mitt råd i 99% av alla fall, så jag behöver vara försiktig när jag ger det här rådet, det är att man brukar säga ”don’t just stand there, do something”. Men mitt råd är ”just stand there, don’t do anything”.

Kommentar från bloggen: Guldets position just nu

Jan: Nästa kommentar.

Guldet återhämtade sig helt nu och ligger +10% i år. Gör att jag blir mindre sugen på att sälja av guld till fördel för aktier. Säljer mina räntor idag och funderar senare över nästa steg.

Jan: Jag tror att detta också är ett klassiskt misstag. Här tror jag att man ska ha en ombalanseringsstrategi. Återigen, man behöver inte spekulera i huruvida guld eller aktier kommer att gå bättre. Bara håll dig till en strategi och strategin bör innehålla ombalansering. Så fort vi har de här debacklet över med Spiltan så kommer vi ombalansera våra modellportföljer. Har du Lysa eller fondrobot så ombalanserar de automatiskt.

Återigen: bli inte kär i några tillgångar. Är det så att guldet rusar och stiger jättemycket, kom ihåg att vi ska sälja dyrt och köpa billigt. Men jag känner så igen mig, för när man har tjänat mycket på något så vill man behålla det, inte sälja det. Återigen, att vara lite mer rationell än känslomässig.

Kommentar från bloggen: Vissa satsar hårt!

Sedan har vi en kommentar från Patreon:

Svajigt är det och kommer säkert vara så en tid. Idag +7 på omxs och drygt +10 i Usa. Jag gick in hårt redan den 13 och 16/3. Om det vänder över långt över -30% kör jag in så mycket jag vågar och lite till, vid -50% belånar jag mig på Avanza. Går det år pipsvängen är jag rätt schysst på fönstertvätt och hushållsnära tjänster så ni vet…:)

Jan: Jag tyckte detta var jättekul, jag älskar den där avslutningen. Det var lite humor i det där. Det är väl som både jag och Ben Carlson är inne på, att detta är att göra rätt och sedan får man ha lite tragikomisk humor i det. Går det åt helvete så är man ganska duktig på att tvätta fönster. Jag tyckte att det var ett kul sätt att avsluta på, men du verkar måttligt road.

Caroline: Det är bara grammatiken. Det blev lock i örat för det. Det sjunker inte ”över”. Förlåt mig!

Jan: Detta är charmen över att vara gift och bo med Caroline. Man vet aldrig hur hennes hjärna tolkar eller reagerar saker. Men i alla fall, tack för att ni kommenterar och jag tror att vi kommer behöva göra några fler sådana här avsnitt där vi kommenterar kommentarer.

Caroline: Jag tycker också att det är väldigt värdefullt, för det blir liksom lite närmare er som lyssnar och tittar.

Ett stort tack för alla värdefulla kommentarer som kommer in

Jan: Ja, så fortsätt skicka in. Fortsätt kommentera. Vi har över 370 kommentarer nu på tråden om börsen och Corona. Vår uppesittartråd. Den som kommer att vara överst på bloggen nu under Coronakrisen. Sedan precis som vanligt tycker jag att Patreon är jättekul. Det är där vi har många av de här kommentarerna, mycket av diskussionerna och sådant. Så det är ett ställe för dig som vill ha lite mer. Vi kommer ha digital FikaTillsammans med Eric Strand för att prata om guld och silver. Jag skickade ett sms till honom här om dagen och frågade om det är dags att sälja guld och köpa silver. Fick bara tillbaka ”Ja.”

Vi skulle egentligen ha haft en riktig afterwork denna vecka i Stockholm och Malmö, men det är inte direkt läge för det där. Så jag tror att vi ska försöka göra det digitalt. Jag har sett att man kan köra smågrupper, så man har både stora och små grupper digitalt. Då kan man träffa de andra och prata tillsammans. För dig som är med Patreon så tänkte jag att det är något som vi ska testa. För dig som lyssnar och inte är Patreon ännu, kolla gärna på patreon.com/rikatillsammans, eller klicka på länken i avsnittet. Det är ett community.

Stort tack för denna gången. Ta hand om er där ute. Stöd din lokala företagare, jag tror att de behöver hjälp nu, även om vi pratade om att spara pengar förra veckan. Köp en extra sallad eller en pizza eller någonting. Jag tror att vi behöver hjälpas åt i den här tiden.

Relaterade artiklar

Andra artiklar som är relevanta i sammanhanget är:

• Corona & Börsen | Har du en fråga du har tänkt på men inte ställt? - Fem tips att komma ihåg och en möjlighet att ställa frågor... ?
• Spiltan Räntefond Sverige: Avrådan av köp/nysparande - Min första riktiga miss i rådande börskris: Spiltan Räntefond Sverige
• Fyra-hinkar-principen 2021 - Ett sätt att strukturera din ekonomi som ett proffs för att få bättre balans och kanske även bättre avkastning över tid
• Sluta försöka tajma marknaden och börsen! - Del 3 i serien "Vad säger forskningen om sparande och investerande?"
• Några tips att komma ihåg när börsen svänger - Bonus #03 - Uppföljning av förra veckans Corona-avsnitt och kommentar till börsturbulensen
• Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna
• Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1 - En genomgång av de viktigaste akademiska studierna om sparande och investerande....

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Om du tyckte att den här artikeln var värdefull och inte vill behöva hålla koll på bloggen på löpande basis – då rekommenderar jag att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, kommer ut cirka en gång i månaden och innehåller månadens bästa artiklar och tips. Dessutom får du guldkornen från 10 års bloggande.

Jan och Caroline Bolmeson

29 mars, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 29 mars 2020 klockan 20:52 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Kommentar på aktuella händelser, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.