Rättelse kring Spiltan Räntefond Sverige

Tack för otroligt bra poddar och blogginlägg, du/ni gör ett fantastiskt jobb för att öka kunskapsnivån ute bland spararna.

En sak jag dock skullevilja be er kolla upp närmare är risknivån/innehållet i Spiltan Räntefond Sverige (korträntefonden). Där påstår du rätt ofta att det är en väldigt bra fond med stark performance trots att den främst innehåller statspapper.

Jag skulle vilja påstå att detta är helt inkorrekt och att fonden tar väsentligt mycket mer risk än vad du tror, titta bara på tio största innehaven så ser du att fondens största investeringar till 100% består av företagsobligationer och ofta inom High Yield-segmentet(!), t.ex. Klövern (ingen rating men hade skuggrating BB till detta förbjöds), SBB mfl.

Fonden har ingen magisk trollstav som kan ge positiv avkastning utan att ta kreditrisk utan tar alltså en hel del kreditrisk även om det görs på korta löptider. Dessutom är 8 av de 10 största innehaven fastighetsbolag vilket torde utgöra en annan typ av risk, dvs. koncentrationsrisk.

Likviditetsrisken är kanske det jag är mest orolig för med denna fond i och med att den fått sådana otroliga inflöden under lång tid och när performance viker (när en sättning på börsen kommer som driver kreditspreadar bredare/högre och därmed sänker obligationskurser) kan det bli väldigt svårt att sälja innehaven utan betydande kursförluster.

Jag tror inte att särskilt många investerare tänker på detta, du får gärna ge din syn om du tycker jag har fel här.

Hälsningar
Johan 
(kapitalförvaltare/obligationsspecialist som håller Spiltan Fonder högt – fantastiskt fondbolag – men som också tycker att man ska benämna risknivåerna på ett för spararen korrekt sätt)

Räntefond Sverige är och ska vara en trygg hamn för kortfristiga placeringar och därmed ett bra alternativ till sparkontot. Fondens kapital placeras i räntebärande värdepapper utgivna av huvudsakligen svenska börsnoterade företag.

Fastighetsbolagen har under senare år varit stora låntagare på den svenska kreditmarknaden och de står nu för drygt 40% av den totala volymen företagsobligationer. Avkastningen i fonden har under ett antal är varit god till låg risk och därmed attraherat mycket kapital.

Med detta kapital har vi kunnat fortsätta strategin att investera i fina svenska bolag samtidigt som vi har kunnat diversifiera innehaven och minska koncentrationsriskerna. Andelen fastighetsobligationer av fondens totala kapital uppgår idag till 28%, ingen låntagare eller koncern väger mer än 3,5% och antalet emittenter överstiger 100.

Investeringar i fastighetsbolag sker uteslutande i bolaget med starka kassaflöden från ett positivt hyresnetto och bolagen är därmed inte beroende av positiva värdeförändringar på fastigheter.

Likviditeten i den svenska marknaden är från tid till annan mindre god och därmed är likviditetsrisker något som vi följer noga. För att säkerställa god tillgång till likviditet är 34 % investerat i företagscertifikat (utlåning till företag med kort löptid upp till 364 dagar uppbackade av bankgarantier) och hela 13,5mdr sek förfaller under närmaste 12 månader.

Dessa värdepapper kan omsättas utan någon kurspåverkan och likviditeten kan användas till att förvärva ”billiga” krediter i en svagare marknad alternativt säkerställa att kapital vid var tid finns tillgängligt för våra fondandelsägare.

Fondens snittrating har under några år legat kring BBB-, men i takt med att vi har minskat kreditlöptiden och förbättrat kreditkvaliteten så är snittratingen på bolagsnivå nu ett betyg högre. Detta innebär att det finns en marginal till gränsen mot high yield.

Beträffande fastighetssektorn så är fondens utlåning till bostadssektorn marginell och vi fokuserar på att låna ut kapital till bolag med kommersiella fastigheter och starka kassaflöden. En stabil svensk ekonomi, finansiellt starka hyresgäster och en låg byggnation senaste åren borgar för att denna marknad kommer fortsätta utvecklas stabilt.

Flertalet av dessa bolag är börsnoterade och med en rating mellan BB och BBB-. Bland de bolag som fortfarande anses som High yield (BB+ eller sämre) har de flesta en ambition att förbättra nyckeltalen med syfte att uppnå ett kreditbetyg innebärande Investment Grade. Fördelarna för bolagen blir en lägre finansieringskostnad och att en större skara investerare kan köpa deras räntebärande skuld.

De viktigast kriterierna som ska vara uppfyllda är ett LTV (loan to value) på under 50% och en andel fastigheter som är obelånade överstigande 30%. Då den svenska fastighetsmarknaden fungerar med bottenlån med säkerhet i pantbrev så har det varit ovanligt med obelånade fastigheter.

Fastpartner som siktar på en IG rating har mycket starka nyckeltal (bla icr på 4,3X) och endast 33% av marknadsvärdet är finansierat av säkerställd skuld, men de har endast 6% fastigheter obelånade. Efter omförhandling med  bankerna kommer bolaget mest troligt erhålla en IG rating under första halvåret 2019. Med detta sagt så bedömer jag risken för sänkt snittrating i fonden som låg.  

Att låna ut kapital till svenska staten eller de mest kreditvärdiga företagen ger i dagsläget negativ avkastning. Med fondens strategi att låna ut kapital med kort löptid  till svenska bolag som har en förutsägbar och hållbar affärsmodell, starka kassaflöden och en stabil balansräkning samt gärna en tydlig huvudägare bedömer jag även framöver vara en bra strategi för att skapa avkastning till låg risk.