Recension: Sammansvärjningen – Så luras 5 miljoner svenska fondsparare

Joel Dahlberg drar ner byxorna på de svenska bankerna och visar att vi är lurade - flera gånger om.

Recension: Sammansvärjningen – Så luras 5 miljoner svenska fondsparare

Vi är lurade. Det är få branscher som liknar den svenska fondbranschen där man kan blåsa sina kunder så grovt och ändå komma undan med det. Joel har gjort ett fantastiskt researcharbete med intervjuer, statistik och sammanställningar som mynnat ut i boken ”Sammansvärjningen”.

Att de flesta fonder inte slår sitt index, det har jag också upptäckt själv och skrivit en hel del artiklar om, inte minst:

Om jag ska sammanfatta min reflektion från Joels bok så ligger den väldigt nära den oofficiella taglinen för Game of Thrones:

Det kan alltid bli värre…

Det var verkligen en ögonöppnare för mig hur illa det står till på den svenska fondmarknaden. Då skulle jag inte heller kalla mig själv för någon munterkurre direkt. Men att det var så illa, det trodde jag inte. Så här skriver han på sid 12:

Värdet av rådgivning inom fondsparande är negativt. De kunder som hade lyssnat på bankens rådgivare hade sämre avkastning i sina fonder än de som hade valt fonder på egen hand.

Det är ju helt sjukt. Jag håller på med en egen artikel till följd av ovanstående rapport, för jag kom aldrig så långt i den då till och med jag tyckte att den var så tråkig att jag somnade.

Det är värre än att de inte slår index…

Min stora insikt från Joels bok är däremot hur systematiskt det har varit. Jag har på bloggen mest fokuserat på skillnaden aktiv vs passiv förvaltning och inte tänkt så mycket på det som kallas för dold indexförvaltning. Det vill säga aktivt förvaltade fonder som inte alls är aktiva egentligen utan som beter sig som indexfonder. Jag tycker mig att vara ganska insatt i ämnet, men jag har bara avfärdat dessa fonder som kassa aktivt förvaltade fonder. Det vill säga att på grund av aktiv/passiv-problematiken så har de inte lyckats slå index.

Vad Joel Dahlberg beskriver i boken är betydligt med skrämmande. Han visar att de inte bara ”inte har slagit index”, vad som är värre, är att de inte har ens försökt slå index. Som den nytillträdde fondbolagschefen på Robur Thomas Hedberg i ett ögonblick av klarhet uttryckte det i en intervju med Dahlberg:

– […] Vi har gjort stora förändringar i att öka den aktiva delen i ett antal av de här äldre fonderna med mycket pengar i. Och om man frågar om vi har gett oss sjäva chansen i ett antal produkter att ha en bra avkastning (slå index) så är svaret nej, det har vi inte. Sedan har vi ett antal produkter där vi har gett oss chansen och där vi ofta har gjort det bra.

– Hur menar du ”har gett oss chansen”?

– Per definition är de ju så att ligger vi indexnära i en aktiv produkt då är ju sannolikheten extremt låg att lyckas.

Sammansvärjningen, sid 92

Det är ju det här makabra uttalandet som har lett till att t.ex. Swedbank har stämts av Aktiespararna. Något som jag har skrivit om här:

Det har också resulterat i motstämningar av Swedbank av enskilda kunder och är en soppa som inte har kommit i förhandling än. Det här ska bli mycket spännande att se hur det går.

Undvikande svar

Det som jag egentligen tyckte var mest underhållande i boken är hur Joel intervjuar de ansvariga på bankerna och ställer relativt enkla frågor såsom den om nobelpristagaren William Sharpe:

Sharpe säger att en genomsnittlig indexfond alltid är bättre än en genomsnittlig aktivt förvaltade fond. Har han rätt?

Forskningen har nämligen slagit fast att svaret på ovanstående är ett rungande ”ja”. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta när man läser följande svar från bankerna:

Vår generella inställning är att vi kan tillföra värde genom aktiv förvlatning. Det är vår ambition och därför har vi många aktivt förvaltade fonder. Sharpe har rätt i att det inte är lätt, och det ställe höga krav på oss. Det vore enklare att bara erbjuda indexförvaltning. Maria Rengefors, VD Nordea Fonder

eller Swedbank Robur:

Vi tror att vi kan skapa en avkastning som är bättre än index, men det kommer med en risk att fonden även kan gå sämre än index. Det är inte alltid så att det är vi som bestämmer vad kunden vill ha för risk i sitt sparande. Vilken risk man vill ha är individuellt. […] Nej, vi har inte formulerat någon åsikt i frågan (om Sharpe). Peter Borsos, presschef Robur

Dolda indexfonder avslöjas av Active Share och Tracking error

Jag har tidigare på bloggen skrivit om de olika nyckeltalen som finns för fonder bl.a. Tracking Error och Active Share. I korthet kan man säga:

  • Tracking Error – är ett mått på hur fonden rör sig i förhållande till sitt index. Jag använder det utifrån perspektivet att se hur nära en indexfond faktiskt ligger sitt index. Indexfonder ska ju ha ett lågt tracking error helst under 0.5. En aktivt förvaltad fond ska ju ha ett högt tracking error (inte följa indexet) på ofta 5 – 15.

En sak som jag faktiskt inte hade tänkt på var att man kan använda det här nyckeltalet ”tvärtom”. Jag använder det för att utvärdera indexfonder men kan ju också använda det för att se hur aktiv en aktivt förvaltad fond faktiskt är. En dold indexfond (=aktivt förvaltad fond som ljuger) har ofta ett lågt tracking error vilket beror på att de liknar en indexfond mer än de liknar en aktivt förvaltad fond. Ett tracking error på 5 betyder att fonden i normalfallet ligger i ett spann (standardavvikelse) på ±5 % från index.

  • Active Share – är ett mått på hur många aktier i fonden som avviker från dess index. En Active Share på 100 betyder att inga av fondens innehav finns i index och 0 betyder att alla innehav i fonden återspeglas i jämförelseindexet. En indexfond bör normalt ligga på 10 och en äkta aktiv fond bör ligga >70.

Det ger således att man kan identifiera dessa dolda indexfonder eftersom de:

  • Har ett lågt tracking error (under 4)
  • Har en låg active share (under 60 %)
  • Har en hög avgift (runt 1.4 %)

Dahlberg hänvisar till studien ”The Mutual Fund Industry Worldwide: Explicit and Closet Indexing, Fees, and Performance” som gjordes Cremer och Ferreira 2013 som på sidan 12 i sin rapport skriver:

We use an active share below 60% as the cutoff for an active fund to be classified as a closet indexer as in Cremers and Petajisto (2009). All other funds with active share above 60% are classified as truly active.

En av forskarna Matos har uttryckt att Sverige är ett av de länder i världen som utmärker sig mest på den dåliga sidan. 75 % av alla Sverigefonder är egentligen dolda indexfonder. Hans tes är att det beror på att många av de svenska fonderna säljs av bankerna som har ett större incitament att skapa ett värde för den egna organisationen än för dig och mig.

Dahlberg skriver vidare på sid 134 i sin bok om Handelsbankens Sverigefond som är en av de fonderna som är sämst:

Spararna i Sverigefonden har under dessa fem år betalat nära 600 miljoner kronor i avgifter för en utveckling som är klart sämre än en gratisfond. Man har med andra ord betalat enorma summor för en tjänst som är helt värdelös och som banken dessutom vet är värdelös eftersom fonden inte har haft förutsättningar att slå index. Ändå måste man tolka Handelsbanken att de tycker att sparnarna ska vara nöjda med den avkastning sm de har fått.

Påminner mig om klippet

När jag läste boken kunder jag inte sluta tänka på följande ganska roliga klipp:

Luras de med flit?

En fråga som jag har tänkt rätt mycket på de senaste åren och särskilt nu när jag läste boken är. Luras bankerna med flit?

Jag tror faktiskt inte det. Jag tror att Joel är ganska nära sanningen när han återger ett resonemang från två kända personer Anders Lannebo och Staffan Grefbäck:

– Jag tror att det är ganska mänskligt (att det har blivit så). Jag jobbade själv som fondförvaltare i många år och jag var väldigt aktiv och jag har haft de sömnlösa nätterna på grund av att jag suttit på mycket aktiv risk. Det är tungt och jobbigt för det innebär att har du fel så hamnar du efter och det är inte skoj för någon. Dessutom kan du bli den enda idioten ifall alla andra ligger nära index. Det är ju en karriärrisk.

– Det är rädslan som styr?

– Portföljförvaltare är ju också rationella individer och forskningen har visat att det inte är en linjär funktion; att ta stryk känns mycket värre än att vinna lika mycket. Att slå index med 2 procent känns inte lika bra som det känns dåligt att missa index med 2 procent. Det är nog ett helt normalt mänskligt beteende.

Jag tror personligen att det här är en större del av förklaringen än vad bankerna skulla tillstå. Jag har skrivit ganska mycket om den forskning som Daniel Kahneman gjort på området i dessa två artiklar:

Sedan skulle jag säga att den andra stora förklaringen handlar om att vi konsumenter inte ställer tillräckligt mycket krav eller har tillräckligt mycket kunskap.

Sammanfattning

Min sammanfattning av boken är att den är klart läsvärd. Det är framförallt en pinsam uppvisning i de svenska bankernas undfallenhet, dåliga svar och verkligen många indicier på att kundens bästa absolut inte är ett huvudfokus. Däremot så skulle jag säga att boken inte är särskilt praktiskt inriktad, vilket inte heller är dess anslag. Joel Dahlberg har gjort ett gediget jobb och jag kan verkligen rekommendera den.

Relaterade artiklar

Här är vad jag rekommenderar att man ska göra istället:

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök