Reflektion på mina funderingar om husköp

Reflektion på mina funderingar om husköp

En läsare och vän delar med sig av sin historia och reflektion om sitt boende

En läsare och vän skrev en reflektion till mig på min artikel ”Det var enklare när banken sa nej” som jag tycker är väldigt läsvärd. Jag uppskattade den här generösa delningen väldigt mycket. Inte minst för att det gör att jag upplever att jag inte är ensam och att jag inte är helt ute och reser. Kommentera gärna!

Även om vi nu är ägare till ett hus så har vi till skillnad från många andra inte varit med i byta-upp-skaran. Med viss bitterhet har vi sett att sex månader efter vi flyttade från vår hyrestvåa ombildades den och blev bostadsrätt. Flera av dessa lägenheter såldes sedermera och ägarna dubblade pengarna. Men varför flyttade vi?

Vi behövde, vi skulle gifta oss och skaffa barn och ett erbjudande om större hyresrätt dök upp och vi trodde inte fastighetsägaren ämnade sälja. Hade det gjort någon skillnad om vi trodde något annat, ja kanske men inte säkert! Vi gifte oss i juli det året, flyttade i december, fick barn i augusti – vi behövde en större lägenhet enligt vårt sätt att prioritera. Vi behövde inte göra en investering!

Vi fattade beslutet efter att bostaden är en bostad och inte en investering. En åsikt jag vet att du delar. Efter fyra år i den nya lägenheten, ville vi flytta. Främsta anledningen var att vi ville ha ett badrum till och diskmaskin i köket. Kanske lite konstiga drivkrafter men för två heltidsarbetande (jag i en annan ort) var det praktiska det vi prioriterade. Eftersom vi bott i hyresrätt hade ingen av oss någon insats att tala om.

Vi köpte ett radhus för 3 050 000 kr och gick in med ca 200 000 kr. Vi valde att prioritera ett läge där vi kunde cykla till arbetet/tågstationen och inte var beroende av bil. Vi kunde valt ett hus utanför stan, fått fler kvadrat, större trädgård, friliggande hus etc. Men vi valde utefter våra prioriteringar och utefter vad vi tyckte att vi hade råd med. Målet var att max öka vår månadskostnad med 2 000 kr. Det klarade vi!

Tidigt valde vi att amortera, först i den takt som banken krävde men sen ökade vi ganska dramatiskt våra amorteringar. I takt med att räntan sjönk, kunde vi öka amorteringen ytterligare. De senaste fyra-fem åren har vi amorterat 5 000 kr i månaden och boendekostnaden är fortfarande under den vi hade när vi bodde i hyresrätten. Man kan argumentera att jag borde sparat pengarna istället men jag tänkte att avkastningen på sparande är en osäkerhetsfaktor, emedan en amortering ger en omedelbar effekt på min kostnad – till en början liten men över tid är det en dramatisk effekt.

Vi har amorterat ett antal hundratusen kr de senaste åren – pengar som jag inte litar på mig själv att vi inte hade konsumerat om de stod på ett tillgängligt sparande. Dessutom är det ju så att kostnaden är så pass låg att vi knappast behövt späka oss själva utan har haft möjlighet till både semester och att finansiera en ofrivillig renovering om 100 000 kr med kontanta medel.

Det är med viss förskräckelse jag ser människor i min närhet som köper större och större hus och som tar på sig månadskostnader större än vad jag kan föreställa mig. Argumenten är många, vi behöver fler rum, vi behöver stort kök, vi behöver dubbelgarage, vi behöver gästrum, barnen ska ha varsitt rum etc. 10 000 kr exklusive amortering (i en lågräntemiljö) i månaden är inget ovanligt!

Vad de egentligen säger är att de vill ha allt det där – inte att de behöver det! Någonstans når man en gräns när det inte längre spelar någon roll att man faktiskt har råd till det – frågan är om det är rimligt! Jag tycker du framför kloka synpunkter kring what’s it all for! Status, lyxiga badrum, fräcka kök, etc. Var och en får prioritera som den vill, men personligen har jag inte tid att ligga i badet nämnvärt ofta (öh,vi har inget badkar men du förstår vad jag menar) och maten smakar lika bra i vårt IKEA-kök. Det har gått åtta år av finanskris och det har förändrat hela vårt samhälle. Köksföretag, byggföretag, mäklarbyråer har blivit en påverkansfaktor liksom Facebook och Instagram driver på människor att hela tiden jämföra!

Detta är ganska lösryckta tankar och jag vet inte egentligen vad jag vill säga men jag tänker att bland alla de där sakerna som man vill ha (jag vill ha en BMW t ex) finns det saker som är viktigare än andra. Det skulle t ex kunna vara att bo nära skolan eller ha cykelväg till jobbet. Om man identifierar dessa kan man också lösa de problem/utmaningar som är viktigare än andra. En reflektion jag hade var att för den insatsen du skrev om, skulle du kunna köpa en lägenhet i en bostadsrättsförening i närheten av skolan, föreningar med synnerligen god ekonomi och som ger er lite frihet och som tar er närmare skolan.

Samtidigt erbjuder det er möjlighet till ett stort mått av ekonomisk frihet då ni i princip inte skulle behöva några lån! Och tro mig, att vara skuldfri är en ambition som är klok och som endast ett litet antal människor har. Jag brukar säga att person med tillgångar om 6 000 000 kr och skulder om 6 000 000 kr är inte rikare än den med tillgångar om 600 000 och skulder om 600 000 – kanske snarare tvärtom.

Avslutningsvis, som en gammal kollega brukade säga till mig. Det är tur att vi alla är vuxna och kan fatta våra egna beslut. Och det är det men det är inte fel att som du/ni reflektera inemellan kring vad det är som driver egentligen.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

bostadsbubblan, personligt

Kommentera

29 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Liten läsarfråga på det här med bostäder och dagens ”bostadsbubbla”.
    Jag är inte särskilt ekonomiskt insatt när det gäller bostad och ska för en längre tid flytta till Stockholm med min sambo. En förstahandslägenhet hade varit optimalt och förstahandsvalet för oss men det är inget vi kan få tag i som det ser ut nu. Vi flyttar långväga och känner inte så många i staden men drar i alla möjliga trådar…
    Andrahandshyror för en tvåa hyfsat centralt (Kungsholmen, Solna, Sundbyberg, Alvik och dyl) kan springa iväg upp mot 8-12 000/mån vilket jag tycker känns aldelles förkastligt! Hur står sig andrahandshyror av dessa slag i jämförelse med risken att köpa bostadsrätt i dagens läge tror du? Vi skulle kunna köpa en liten två i ovan nämnda områden och ro runt den för runt 7-8 000 /månad (Med dagens ränta…)

    Gravatar ikon för användaren
    Emmi
    1. Vit pil

      Tar man det ur ett rent riksperspektiv så är ju risken i en hyresrätt begränsad till ett 2-3 månadshyror. Säg att du betalar 2000 kr ”för mycket” så är det på ett år 24 000 kr för mycket och på 10 år 240 000kr. Säg att en bostadsrätt på 2.4 miljoner sjunker 10 % så är det ju samma. En priskorrigering lär ju dessutom hamna på mellan 18-35 % över en 5 års period. Så det är ju bara att räkna själv. Sedan är ju sannolikheterna det svåra att bedöma.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag känner till och har bott i områdena du beskriver.
      Som nyinflyttad är det svårt att hitta ett förstahandskontrakt och gör man det så är oftast Hyran samma eller dyrare än att köpa motsvarande med lån, i mitt fall kostar en exakt likadan lägenhet 3a i hyresrätt i huset bredvid 2500kr mer en 2a kostar lika mycket som en 3a br innan skatteavdrag, man har lite att spela på i form av ökade kostnader innan man är uppe på samma nivå, även om kostanden blir samma som för en hyresrätt så kan man dra av räntan, pengar som man kan investera i annat.

      Fördelen med att bo i hyresrätt är att du inte har några skulder, men det innebär inte att din månadskostnad blir lägre.
      Du måste dessutom budgettera för höjd hyra varje år, renoverar hyresvärden lägenheten så måste du räkna med en hyreshöjning på flera tusen om den är låg.
      Hyresvärden tar då ut en hyra motsvarande nyproduktion pga standardhöjningar.
      Detta är något du bör räkna med i stockholm om du bor i en äldre lägenhet i en fastighet som inte renoverats.
      Fördelen är att du har någonstans att bo och kan aveckla hyresrätten när den inte finns behov längre.

      Köper du dig en bostad så bor du billigare och till samma avgift om det är en bra förening.
      Det pratar ofta om att räntor kan öka och priser fall, vilket är helt korrekt det kan ske.
      Men när det gäller aktier så pratas det ofta om förväntad avkastning och inte så mycket att aktier och fonder faktiskt kan gå ned.

      Allt kan gå både upp och ned.
      En fördel med bostad är att det är något man brukar i nedtid så de har även ett bruksvärde.
      Kan tillägga områdena du listade upp är bra områden att bo i med bra kommunikationer även om de inte ligger innan för tullarna.

      Gravatar ikon för användaren
      A-man
  2. Vit pil

    För egen del har mina försök att bo i hyresrätt enbart resulterat i irritation över klotter i trappan och störande grannar men när jag bott i bostadsrätt eller hus har jag fått ha rent, lugnt och fint omkring mig! Så valet har varit lätt!

    Att jag sedan tjänat bra med pengar på mina bostadsförsäljningar ser jag som en trevlig bonus som jag nu ska försöka placera enligt dina metoder och se om det går bättre än när banken har haft dem i sina högavgiftsfonder.

    Gravatar ikon för användaren
    SueAnna
    1. Vit pil

      Jag tror inte det har med hyresrätt att göra utan vilket område man bor i vilka grannar man har.
      Har bott i både och , har i båda haft bra grannar.
      Dock är det lättare att påverka hur man vill ha det i sin förening som bostadsrättsägare, eller bestämma hur man själv vill bo, vill man inte renovera så gör man inte det, eller så gör man det på sitt sätt med sina egna val och kostnader där ser jag en fördel.
      Kostnaden just nu är billigare än att hyra och det finns rum för ökande kostnader innan den blir detsamma för motsvarande bostad.

      Gravatar ikon för användaren
      A-man
  3. Vit pil

    En hyresvärd kan alltid höja hyran och hänvisa till ökade kostnader eller standardförbättringar.
    Höjs standarden så har de även rätt att ta ut högre hyra tyvärr.

    Gravatar ikon för användaren
    A-man
  4. Vit pil

    I ett av inläggen om hyreshöjning vid högra ränta så svarar du

    ”Absolut, så är det ju naturligtvis. Dock finns det där ju ett ingånget avtal och man kan inte höja hyran på samma sätt som man kan förändra avgiften i t.ex. en bostadsrättsförening eller en bank ändra räntan.”

    Hur menar du ovan med ingånget avtal och att man inte kan höja som en en bostadsrättsförening?
    Kan inte värden höja hyran?

    Gravatar ikon för användaren
    A-man
    1. Vit pil

      Det är värt att kolla upp, men nej jag är ganska säker på att en hyresvärd inte kan höja hyrorna på samma sätt som man kan höja avgifterna i en bostadsrättsföreningen.

      Vad jag vet så är det ganska vanligt att nya fastighetsägare vill byta ut befintliga hyresgäster för att kunna höja hyran (läs: nya avtal). Om det hade gått med befintliga så skulle ju inte behovet finnas att byta ut dem.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Trevliga inlägg. Sitter i nuläge i fundering kring hus eller landställe istf BR. Hus för vardagslyxen med terass och trädgård (2 barn), få ned driftkostnad över tid (jmf BR-avgift) samt lugnare uppväxtmiljö för barn. Emot väger närheten till jobb och skola (cykel resp promenad, vi äger inte bil). Rannsakning av egen strategi för ”pengamaskin” (läs aktieplaceringar med direktavkastning) är att jag är för klåfingrig. Amortering på huslån känns mer säkert över tid. Landställe är mer begär än behov då vi blir flexibla idag och hyr. Känns skönt att slippa underhållet men samtidigt kortsiktigt. I-landsproblem, javisst. Ett högre ränteläge hade underlättat då banken sagt nej, och vi sluppit våndan. Ännu bor vi kvar. Kanske hoppas vi på att marknadshändelser gör valet åt oss?
    Investeringar ska ju vara tråkiga..
    Tjaa, inte blev väl ni heller klokare men delar tankarna

    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Ja, det är det som är klurigt med att man behöver fatta beslutet själv. Jag tror många gånger att det handlar om att man går genom en beslutsprocess och så kommer man till ett ställe där man fortfarande har flera alternativ. Där tror jag att det handlar om att välja ett och sedan gå all-in och få energipåslaget.

      Min paus från bostadstankarna blev på ”riktigt” först när jag avabonnerade mig från Hemnet och HittaHem-bevakningarna.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Att tänka på när man jämför sig med andra så är det lätt att man också prioriterar efter någon annans preferenser (och de man jämför med kanske också gör det). Följden blir att man slösar pengar på saker för att andra gör det (och några som faktiskt spenderar dem väl för att de verkligen prioriterar det efter egna preferenser) i stället för att spendera pengarna på sånt som man faktiskt själv prioriterar.

    Jag tror att många missar grovt för att de inte vågar gå sin EGEN väg, efter EGNA preferenser.

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Jag håller helt med. Problemet är att – i alla fall jag – upplever det som väldigt svårt att gå emot strömmen eller välja enligt sina egna preferenser. Det kräver mycket energi och inte minst mod att stå kvar när man blir ifrågasatt. Då ska man dessutom ens komma på tanken och fånga sig själv i det.

      Märkte det själv häromdagen när ett tåg var försenat och alla gick av för att vänta bussen, medan jag satt kvar. Det kändes verkligen i magen att sitta kvar när alla andra gått av…

      Klurigt det här.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jan, då är jag din motsatts :). För mig blir det väldigt obekvämt när jag ser att jag gör exakt samma sak som alla andra. Då börjar jag tänka ”det måste vara något fel här”. Jag menar detta genuint. Ända sedan grundskolan har jag varit en motsträvare. En sådan som har gått min egen väg. En av slutrecensionerna från min grundskoleklass var faktiskt, tro det eller ej, ”går sin egen väg” (i 9:an skulle alla klasskamrater skriva ett ord eller en rad om hur vi uppfattade våra andra klasskamrater).

      Jag märker att min motsträvighet är en stor nackdel i många delar av mitt liv, men på börsen (i investeringar och spekulationer överlag) är det en stor tillgång.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    3. Vit pil

      Ja, jag kan hålla med om det.

      Jag brukar också se mig själv som att jag har gått min egen väg. Men jag kan komma på mig själv i tillfällen där jag gör som alla andra eller där det blir jobbigt att stå ensam. Jag tänkte på det vid ett tillfälle när alla gick av ett tåg och jag var den enda kvar.

      När det gäller börsen så går det ändå vara ganska anonym och då är det enklare att gå sin egen väg. Jag tänkte mest på det i grupper av människor.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    4. Vit pil

      Jan, även i grupper utanför internet har jag personligen inga problem med att vara en motsträvare. Jag är en mer nedtonad version av det som jag visar upp på internet, utan tvekan, men jag är ändå en person som tänker i banorna ”vad är motsatsen till gruppens tankegång?” (ibland kommer man fram till väldigt intressanta slutsatser bara av denna enkla frågeställning. Vad händer ifall du gör tvärt emot vad alla andra gör? Vad blir då utfallet?).

      Man blir inte alltid den populäraste personen på ”partyt” om man så säger, men jag tror att ett sådant agerande är nyttigt att odla i sig själv. Inte bara för att vara annorlunda för sakens skull, utan för att det kan rädda folks liv. Det handlar ju till syvende och sist om kritiskt tänkande och detta är ju också något som är extremt påkallat i vetenskapliga kretsar där man förväntas kritisera och motbevisa andras påstådda sanningar. Annars gör man inte sin plikt i livet, kan jag tycka. Jag kan samtidigt förstå varför många undviker att vara motsträvare. Kolla bara på hur ”vissel blåsare” behandlas (ultimata ”motsträvare”) behandlas. Det är inget enkelt liv.

      Jag anser såhär: ju mer motsträvig man är, desto större värde lyfter man fram. Man lyfter inte fram ”absoluta sanningar” nödvändigtvis, men man lyfter på så många stenar man kan för att få en bättre helhetsbild av den situation man är i. Om man inte vågar ”trotsa konventionen”, då lyfter man inte på de där viktiga stenarna som kan rädda folk från ruin, personlig skada, kollektiv skada o s v. Ray Dalio, grundaren av Bridgewater Associates, verkar vara en stor förespråkare av ”radikal sanning”. Något jag kan se mycket värde i.

      För att vara en ”radikal sanningssökare”, måste man våga vara den där motsträvaren och den där ”jobbiga typen”. Man måste samtidigt vara bekväm med att bli uthängd som Antikrist också. Inget spektakulärt i livet levereras utan ett pris att betala. Som du snuddar vid, Jan, många vill inte framställas som Antikrist. Därför undviker de att vara motsträvare. Men det finns samtidigt ett högt pris att betala genom att vara motsatsen också. Vilket pris är dyrast att betala för er? Att vara en motsträvare eller att vara en konformist?

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
  7. Vit pil

    Jag tycker också att det är otroligt skönt att vara skuldfri även om man kan tjäna mer pengar på andra sätt än vad man betalar i ränta på lånen. Så även om mitt CSN lån hade lägre ränta än mitt sparkonto på banken så såg jag till att betala tillbaks det så snabbt jag kunde efter att jag fick första årsbeskedet och såg att nästan alla pengar jag betalat in under första året bara gått till att täcka räntan.

    Nu när jag har huslån kör jag med ungefär samma tänk. Vi valde att bygga nytt hus då vi fick tag på en tomt med drömläge. På landet ca 10 minuter utanför stan med väldigt goda bussförbindelser. Innan vi bestämde oss för vilket hus vi skulle bygga räknade vi på hur mycket vi skulle ha råd att låna. Vi ville under inga omständigheter behöva sälja huset på grund av att vi inte har råd att bo kvar. Så vi räknade på ett eget worst case scenario om att räntan skulle gå upp i 15% någon gång i framtiden och kom fram till att vi skulle kunna bygga ett hus för ca 3 miljoner. Det fick bli vår gräns och vi valde bort några hustyper som skulle ha landat på ca 3.5 miljoner.

    Med sådan pessimistisk beräkning var det inga problem att få ett banklån, de krävde bara att man skulle klara 9% amortering. Sedan räknade vi på hur mycket vi kunde tänka oss att betala varje månad på ränta + amortering och kom fram till att ca 15000 i månaden är en lämplig summa. Vi har sedan försökt hålla den på samma nivå även om räntorna sjunkit. I dagsläget betalar vi ca 2500kr i månaden i ränta och amorterar ca 12000kr i månaden.

    Jag får känslan av att folk som inte är ekonomiintresserade tycker vi är galna som amorterar så mycket istället för att konsumera medans mer ekonomiintresserade tycker vi är galna som amorterar så mycket istället för att spara/investera med högre avkastning.

    Men själv är jag nöjd med detta upplägg. Vi klarar oss gott på det som blir över och jag är säker på att i stort sett oavsett vad som händer på bostads och arbetsmarknaden så kommer vi att ha råd att bo kvar och inom 15 år.

    För mig är det frihet att inte behöva bry mig om ränteavdrag, amorteringskrav, räntehöjningar, bolånebubblor som kraschar eller att behöva fundera på om vi har råd att bo kvar.

    Gravatar ikon för användaren
    Niklas
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar som jag tyckte var en av de mer insiktsfulla – särskilt den om att folk har åsikter oavsett hur ni skulle göra. Jag själv skulle på många sätt tänka precis som ni.

      Det handlar ju om att under goda tider som man ska fylla på ladorna. De goda tiderna är ju nu. När det gäller att investera istället för amortera så är där ju en osäkerhet i det och om det gör att man sover bättre på nätterna så ska man självklart ta det beslutet.

      Jag brukar många gånger tänka på det mer som rikedom i livet och det kan inte bara räknas i pengar. Grattis till er!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Niklas, jag hade också betalat av lånen. En mer garanterad direktavkastning kan man nog inte få. Direktavkastningen, när man betalar ner sina skulder, är ju direkt omedelbar eftersom de fasta utgifterna minskar i takt med att lånen minskar. Om någon undrar om de ska betala av sina lån eller investera i värdepapper, då är mitt råd att betala av skulderna. Där efter lösa ut onödiga fasta kontrakt (räkna på den direktavkastningen. Den slår sparkonto och aktier flera gånger om. Det är en given ”slam dunk” som många verkar missa).

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
  8. Vit pil

    Jag blir så glad av att läsa sådana inlägg. Att det finns andra med samma tanke gång som mig.
    Jag hörde i något tv program/radio program att 60% av befolkning äger (läsa belånat) och 40 % hyr.
    Hur många av de 40% som verkligen kan ta lån för att köpa en BR eller hus undrar jag över ibland.
    Jag vet i alla fall att jag är en sådan just nu.

    Frihet för mig är att vara utan skuld.
    Jag kanske shoppar på mig lite skuld på ett kreditkort som jag kommer betala av i sin helhet
    vi månades slut men gillar inte ha hängande skulder över huvudet.

    Gravatar ikon för användaren
    Robert S
  9. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för tänkvärda inlägg. En tanke som slår mej när du jämför ägande av bostad med att hyra är att också ägaren till hyreshus har räntekostnader. När räntan höjs måste hyreshusägaren också höja hyran. Vet inte hur det blir med ränteavdrag för hyreshus.

    För övrigt delar jag och Estlands finansminister (som pekar ut den svenska bostadsmarknaden som en av de största riskerna för det finansiella systemet i Estland enligt SvD) din oro för vad som händer när/om bobubblan spricker.

    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
    1. Vit pil

      Absolut, så är det ju naturligtvis. Dock finns det där ju ett ingånget avtal och man kan inte höja hyran på samma sätt som man kan förändra avgiften i t.ex. en bostadsrättsförening eller en bank ändra räntan.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det är alltid hyresgästerna som får betala kostnader i ett hyreshus.
      Hos privata värdar är det i stort sett standard att höja hyran varje år även om det är lite.
      Vid större renoveringar får man räkna med en större höjning.

      Gravatar ikon för användaren
      A-Man
    3. Vit pil

      Man kan alltid också kolla med hyresgästföreningen – de brukar vara duktiga på att förhandla och hålla dessa kostnader nere.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Kan inte annat än instämma, för mig är friheten oslagbar nu när vi betalt av alla lån och kan sitta utan att behöva oroa sig om vad en ränteförändring gör för vår livssituation.

    Ett skuldfritt boende med rimlig driftkostnad är en oslagbar trygghet.

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias
    1. Vit pil

      Tobias, jag håller med. Jag märker själv i mitt liv att ju färre utgifter jag har (främst fasta utgifter), desto gladare och nöjdare blir jag med mitt liv överlag. Jag får ut mycket njutning av att se en rejäl buffert. Lite Joakim von Anka varning över det kan jag tänka mig :). Buffert ger friheten att välja sin dag och vad man vill pyssla med i sitt liv.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias