RikaTillsammans-portföljen i år: +12.8 % mot börsens -3.2 %

Halvårsavstämning och ombalansering av RikaTillsammans-portföljen, 16 % bättre än index...

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Nordnet och Shareville och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Ombalansering är ett av de effektivaste sätten att hålla risken på samma nivå i en portfölj samtidig som man ökar avkastningen över tid eftersom man tvingas sälja dyrt och köpa billigt. Eftersom midsommar precis passerat är det dags att göra en halvårsavstämning och en ombalansering i RikaTillsammans-portföljen.

Jag är en varm förespråkare för att man ska investera passivt över lång tid. Det handlar om att skapa en pengamaskin som sköter sig själv. Både Nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen är sådana maskiner. De sköter sig själva och tuffar på under året oavsett vad som händer. Hela poängen är att man inte ska behöva göra något i olika situationer såsom med t.ex. Brexit nu innan sommaren.

Jag tycker dock att man två gånger om året bör titta till maskinen, smörja den, se till att den går bra och se hur det har gått för den. För att det ska vara enkelt att komma ihåg, brukar jag tänka midsommar och nyår. Nu har det precis varit midsommar och därmed har jag gjort några mindre förändringar i RikaTillsammans-portföljen.

I korthet är det en sammansättning av fonder som ska fungera över lång tid utan att man behöver ändra i den oavsett vad som händer på marknaden. Anledningen till att man inte ska pilla på den handlar inte om brist på intresse eller kompetens. Snarare handlar det om att vi människor är våra investeringars största fiender. Gång på gång har det nämligen bevisats att passiva investeringsstrategier slår aktiva strategier givet tillräckligt lång tid. En stor anledning bakom det här är att ingen kan förutsäga framtiden. Det är bara att ta Brexit för två veckor sedan som exempel, börserna föll med 8 % på en dag för att sedan en vecka senare vara på en nivå högre än så. Väldigt få som gissade det.

För dig som är ny på bloggen så kan jag rekommendera följande artiklar som introducerar konceptet bakom portföljen.

Hur har det gått för portföljen?

Jag kan tycka att det är klurigt att svara på frågan. Även om många följer sina depåer på daglig eller veckobasis, kan jag tycka att till och med ett halvår är en ganska kort tid. RikaTillsammans-portföljen är en strategi som är upplagd att ge en bra avkastning över lång tid, det vill säga minst 10 år. Att stämma av på halvårs eller årsbasis är egentligen alldeles för ofta. Men i korthet kan man säga att det har gått bra, väldigt bra. Så bra att det har varit en hel del tur inblandat.

Jämförelse av äpplen och päron

I nedanstående delar jämför jag portföljens utveckling med Stockholmsbörsen i form av indexet OMXS30. Jag tycker spontant att det är felaktigt eftersom det är som att jämföra äpplen med päron. Portföljen är i väldigt liten grad exponerad mot den svenska börsen och dessutom bara 25 % mot aktier. Det som man borde jämföra den mot är ett index bestående av samma delar som portföljen för att det skulle bli helt korrekt.

Däremot jämför sig de flesta bloggare, nyhetsrapportering och en mängd andra källor mot Stockholmsbörsen. Då tänker jag att det är lämpligt att jag också gör det. Det är argumentet för den här, om än felaktiga, jämförelsen. Det andra man kan säga är att avkastningen som index har kan man få genom att antingen köpa indexfonden – Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige – hos respektive leverantör helt gratis. Så det kan fungera som någon baseline. Stockholmsbörsens avkastning kan man få gratis och utan ansträngning, så allt annat måste vara bättre för att det ska vara värt det.

Den andra fördelen med jämförelsen är att då kan du som läsare även jämföra portföljen med andras. Men annars är avkastningen mot index av ringa värde. Det som är mer intressant är det som jag tänkte återkomma längre ner, nyckeltal i form av risk och avkastning.

Utvecklingen i år

Utvecklingen i år ser ut som följer, den gäller för perioden 160103 – 160707.

RikaTillsammans-portföljen mot Stockholmsbörsen i år

Kommentaren till ovanstående är att jag har haft lite tur. Den senaste månaden har portföljen ökat i värde med nästan 5 % till följd av Brexit. Portföljen består ju av 4 st delar och under den senaste månaden har 3 av dessa fyra delar ökat i värde.

  • Guldet och silvret har ökat i värde på grund av att folk flyr till dessa investeringar i tider av osäkerhet och kris, vilket det just nu är i europa.
  • Osäkerheten gjorde att folk även lämnade aktier som medförde att pengarna parkerades i ränte- och obligationsfonder vilket gjorde att räntorna minskade och därmed ökade värdet på ränte- och obligationsfonderna.
  • Även om aktier i Europa sjönk under Brexit så är portföljen mest exponerad mot globala aktier och där blev nedgången marginell.

Så en utveckling för i år på +12.8 % kan man inte säga är något annat än succé då börsen under samma period ligger på -9.4 %. Det ger ju en skillnad mot index på 22.2 %.

Nordnet har sabbat min avkastningsgraf (och nyckeltal)

Jag känner mig tvungen att adressera en sak här. När man kollar på min utvecklingsgraf för i år på Shareville, så ser den ut som följer.

2016-07-08_16-11-43

Den är i princip identisk med min föregående graf, förutom jacket vid den röda pilen. Det är nämligen som så att en av fonderna i portföljen bytte ISIN-kod (jmf: personnummer för fonder) vilket gjorde att den nollades under en dag. Det motsvarar ett tapp på nästan 5 %. Det är en sådan sak som absolut inte ska hända i den här typen av portfölj och även om slutresultatet är oförändrat, så sabbar det både utseende och nyckeltal.

Det är kanske av liten betydelse, men mig stör det faktiskt enormt. Samtidigt inser jag att man kan ha större problem i livet än en osnygg graf. :-)

Utvecklingen de senaste 12 månaderna (rullande)

Tittar man på lite längre tidsperiod, det senaste året så ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljen mot Stockholmsbörsen på 12 månader

Man kan göra samma analys som utvecklingen för i år, att det har handlat om en del tur på slutet. I övrigt så ligger det 27.47 % bättre än mot index vilket är ju en stor succé.

Utvecklingen sedan oktober 2014

Jag startade RikaTillsammans-portföljen i nuvarande skick i oktober 2014 strax efter att Nordnet lanserade sin Shareville-tjänst. Så här ser det ut sedan dess:

RikaTillsammans-portföljens utveckling sedan start

På cirka två år har den gått 21.4 % mot indexets utveckling om +0.6 %. En utveckling på 21.4 % på två år anser jag vara bra. Mitt mål är att den ska göra ca 6-7 % per år. Att dessutom göra det i den här miljön tycker jag är med beröm godkänt.

Nyckeltal

Det som jag tycker är mest intressant att kolla på är nyckeltalen och det på rullande 12 månaders basis.

RikaTillsammans Stockholmsbörsen
Avkastning +9.49 % -17,6 %
Volatilitet (std. avvikelse) ±7.5 % ±24.99 %
Sharpe-kvot 1.20 -0.69

Volatiliteten är ett mått på risken i form av standardavvikelse som portföljen har haft de senaste 12 månaderna. Ju lägre desto bättre. För det betyder att svängningarna runt medelvärdet är mindre. Teorin är att ju mindre en investering ”svänger” desto bättre är det eftersom nedgångarna blir mindre.

7.5 % är enligt mig en bra standardavvikelse det betyder att risken är relativt låg. Eller uttryckt på ett annat och lite slarvigt sätt att i 96 fall av 100 så kommer avkastningen, allt annat lika, vara i intervallet 9.5 % ± 15% vilket betyder att den största nedgången jag kan förvänta mig i 96 % av alla fall är -5.5 % och den högste avkastningen är 24.5 %. Med 96 % sannolikhet kommer ett utfall att hamna i intervallet -5.5 % till och med 24.5 %.

Det andra nyckeltalet som är viktigt för mig är Sharpe-kvoten som visar avkastningen i förhållande till risken man har tagit. Man kan i princip säga att det visar hur många procent avkastning du får i förhållande till varje procent risk som du tar. 1.20 är väldigt, väldigt bra. En Sharpe-kvot under 0 betyder att det skulle vara bättre att ha pengarna i ett riskfritt alternativ. I min beräkning ovan har jag räknat den riskfria räntan som 0.8 % och inte på 3 månaders statsskuldväxlar (SSVX-3mån).

Att risken är relativt låg bekräftas också av Nordnets egen riskkalkylator:

2016-07-08_21-05-42

Nyckeltalen stämmer inte riktigt överens med Shareville

Dessa talen stämmer inte riktigt överens med de siffrorna som Shareville visar, men jag är helt enkelt inte klar på hur de har räknat. Enligt dem är Sharpekvoten 0.8. Jag misstänker att de räknar 3 månaders utveckling och sedan jämför de med 3 månadersstatskuldväxlar och sedan räknar de om det till årstakt. Här finns en Excel-fil med data där du kan se hur jag har räknat om du vill kontrollräkna.

2016-07-08_16-10-36

En kommentar som jag inte kan låta bli angående Shareville är att jag får en ranking på 2 av 3 stjärnor som är bättre än de flesta. Dock tar jag det med en nypa salt eftersom det är en intern jämförelse på relativt kort tid. Många av portföljerna som har många stjärnor har några få innehav eller är väldigt koncentrerade vilket gör att de går bra på kort sikt, men det är inte portföljer som kommer fungera över lång tid. En av styrkorna med RikaTillsammans-portföljen är att den fungerar för i princip oavsett belopp och marknadssituation – till skillnad från många andra gjorde jag inga ändringar i samband med Brexit – varken för eller efter.

Tyvärr är det väldigt ofta de med högst avkastning byts ut. Jag brukar kolla topplistan från tid till annan, men det är nästan konstant nya personer där. Poängen för mig är inte att vara bäst på 100 meters-loppet utan att vinna marathonet.

Innehaven i RikaTillsammans-portföljen

För att försöka göra innehaven tydliga så följer nedan scenariot innan och efter ombalansering. Jag har dessutom försökt dela upp det efter de olika komponenterna baserat på:

  • Tillväxt – aktie(index)fonder
  • Inflation – guld och silver
  • Deflation – långa obligationer
  • Recession – korta räntefonder och kontanter.

För mer teori, läs artikeln om RikaTillsammans-portföljen eller googla permanent portfolio:

Del 1. Ekonomisk tillväxt – aktieindexfonder

De innehav som ska gå bra i tider av ekonomisk tillväxt är följande aktieindexfonder. Jag anger vikten i respektive del före och efter ombalansering. Notera att jag bara har valt fonder med låga avgifter, i princip alla har en avgift under 0.4 %.

Fonder Före Efter
AMF Aktiefond Europa 9.6 % 6.6 %
DNB Global Indeks 18.4 % 12.7 %
Nordnet Superfonden Danmark 5.1 % 6.5 %
Nordnet Superfonden Sverige 9.2 % 6.4 %
Nordnet Superfonden Norge 3.0 % 5.0 %
Nordnet Superrahasto Suomi 4.9 % 6.3 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 18.1 % 12.6 %
SPP Aktiefond USA 12.0 % 8.4 %
Swedbank Robur Access Asien 10.3 % 7.2 %
Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ 9.4 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
AMF Aktiefond Asien Stilla havet 3.7 %
Lannebo Småbolag 5.9 %
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index 7.3 %
SPDR MSCI World Small Cap UCITS 6.7 %
Vanguard Small-Cap ETF – DNQ 4.8 %

Anledningen till att jag gjorde en relativt stor förändring i den här delen var att jag roade mig med att jämföra de olika fondernas innehav per världsdel. Det visar sig nämligen att när man borrar ner i det att den globala fonden ”DNB Global Indeks” har 62 % av sina innehav i USA. Det är logiskt med tanke på att USA är världens största ekonomi just nu, men jag vill inte ha en exponering mot bara USA och därav fonden AMF och Länsförsäkringar-fonden.

Skillnaden i exponering ses i cirkel-diagrammet nedan:

160708-fore-efter-aktier

Man skulle också kunna argumentera för att där är en övervikt för Sverige och Norden men jag tycker det är ett medvetet val. Den svenska börsen tenderar att ha en lite högre avkastning (men även risk) än den globala. Mest nöjd är jag annars med den ökade exponeringen mot Asien och tillväxtländerna. Om jag skulle ändra på detaljnivå så skulle man kunna argumentera för att USA borde ha en lite större del, Norden och Sverige en lite mindre del och lite mer Europa. Men eftersom vi ändå bor i Sverige så är det ok tänker jag.

Den andra förändringen som kan ses i de nya fonderna är en ökad exponering mot småbolag. När jag kollade fördelningen av fonderna så låg övervikten mot stora bolag och historiskt sett har den största utvecklingen legat i småbolag. Därav Vanguard Small-Cap-fonden samt Lannebo Småbolagsfonden.

Jag anser dock att ändringarna är av mindre karaktär, så om du har den tidigare fördelningen så kan du balansera om, men det behövs inte.

Även om alla dessa fonder inte är direkt sökbara via Avanza så kan man ofta ringa till deras mäklarbord och få hjälp att köpa fonderna.

Del 2. Inflation – guld och silver

Den andra delen i portföljen ska skydda mot inflation och består således av guld och silver. En annan trevlig bieffekt som blev tydlig i och med Brexit häromveckan är att i oroliga tider dras investerare till guld som en ”säker hamn”. Guldet är ju också det som onekligen har gått bäst i portföljen med en ökning på nästan 15 %. Man brukar prata om att silver är en mer volatil version av guld. Det vill säga att silvret rör sig mer än vad guldet gör, men min upplevelse av guldet i tider av kris eller osäkerhet – som Brexit – att de flesta valde guld framför silvret.

Jag har även för att minska korrelationen med de andra delarna i portföljen lagt till en fond som följer det största råvaru-indexet GSCI. Det består av energi-relaterade råvaror såsom olja och gas men även livsmedel, metaller och motsvarande.

Fonder Före Efter
SPDR Gold Trust (GLD) 67 % 51,2 %
iShares Silver Trust (SLV) 33 % 28,5 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund (GSG) 20,3 %

Trots att jag har skrivit om riskerna med att köpa ”papper”-guld i form av ETF:er har jag ändå valt att göra det i Shareville-portföljen för att underlätta statistiken. I min riktiga portfölj har jag sett till att ha guldet tydligt allokerat till mig via BullionVault (annonslänk) eller fysiskt guld och silver (annonslänk).

Ett förbättringsalternativ här skulle kunna vara att lägga till ett generellt råvaruindex.

Del 3. Deflation – långa obligationsfonder

Den tredje delen i portföljen ska skydda mot exakt den typen av ekonomiskt klimat som vi upplever nu (trots att politiker förnekar det), nämligen deflation. Deflation symboliseras av fallande räntor och att pengar ökar i värde. Deflation är motsatsen till den vanliga inflationen där pengar minskar i värde. Det syns också i portföljen där de långa räntorna har ökat absolut mest i portföljen.

Så här ser ombalanseringen ut. Inga nya fonder in utan jag bara köpte mer av de olika.

Fonder Före Efter
db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) 26,7 % 25,3 %
iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) 18,0 % 19,5 %
iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF 12,8 % 14,6 %
iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 42,5 % 40,6 %

Den består till 45 % av europeiska (mest franska, tyska och italienska obligationer) samt 40,6 % amerikanska obligationer och resten 14.6 % kanadensiska obligationer. Ingen förändring i själva fonderna. Tyvärr har jag inte hittat något sätt att köpa svenska statsskuldväxlar med >10 års löptid.

Ska man verkligen köpa obligationer nu när räntan är så låg?

Det som man kan diskutera i den här delen är hur smart det är att köpa fonder i dagens läge. Förenklat kan man nämligen säga att obligationer stiger i värde när räntan går ner och minskar i värde när räntan går upp. Läs mer på Investopedia. I dagens ränteläge där många länder redan har negativa räntor så kan man ifrågasätta hur smart det är att köpa obligationer då uppsidan i dagsläget enligt resonemanget skall vara begränsad.

Jag kan hålla med och känslomässigt så känns det dumt att ens ha den här delen i portföljen. MEN, så kunde man resonerat redan förra året och om man tittar på den delen i portföljen som har gått bäst så är de just de här långa obligationsfonderna. För trots att folk säger att det inte borde kunna gå upp så har det gjort det och dessutom ganska ordentligt. Jag bestämde mig redan för två år sedan att i den här portföljen så ska jag följa reglerna oavsett känslan. Känslan brukar nämligen (tyvärr) inte vara någon bra rådgivare i det här fallet.

Dessutom ska jag tillägga att jag har roat mig med att läsa en hel del böcker nu under sommaren. En av böckerna handlar om ”Risk Parity Fundamentals” av Edward Qian. Han svarar i den boken på den här frågan om obligationer och har en lång utläggning om att obligationer visst kan öka i värde även om räntan går upp. Det handlar om hastigheten på ökningarna av räntan i förhållande till obligationernas avkastningskurva. Jag önskar att jag kunde säga att jag förstod det, men jag litar på resonemanget. För uppenbarligen finns det mer till prissättningen av obligationer än argumentet att räntan inte kan gå ner mer.

Dessutom har Wall Street Journal låtit fondbolaget Vanguard göra beräkningar på vad som händer med obligationsfonder om räntan höjs med 0.25 % varannat kvartal. Slutsatsen var att efter 3 år är man tillbaka på plus efter en initial mindre nedgång. Du kan läsa hela artikeln här.

Del 4. Recession – kontanter och korta räntefonder

Den sista delen i portföljen ska skydda i tider av recession som är en ekonomisk tillbakagång. Normalt sett har jag haft kontanter i en stor del av den här portföljdelen, men jag valda att vid den här ombalanseringen att lägga kontanterna i korta räntefonder istället. Anledningen till det är att jag vill ha en möjlighet att belåna portföljer.

Så här ser ombalanseringen ut:

Fonder Före Efter
Catella Avkastning 16,9 % 20,3 %
Spiltan Räntefond Sverige 17,2 % 20,5 %
Ålandsbanken Cash Manager B 16,0 % 9,8 %
Kontanter 49,9 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
KPA Etisk räntefond 9,9 %
SPP Penningmarknadsfond 12,4 %
SEB Likviditetsfond 12,3 %
Swedbank Penningmarknadsfond 14,8 %

Anledningen till det här var att jag i framtiden tänker belåna portföljen och för att kunna göra det på ett effektivt sätt och upprätthålla samma risknivå, så behöver jag ha pengarna investerade. Därav dessa korta räntefonder.

Innehav sammanfattning

Tittar vi på den nuvarande fördelningen mellan de olika delarna så ser det ut som följer:

160708-fordelning-hela

Det vill säga ganska nära ursprungsbalansen med 25 % i varje del. Komplett lista av innehaven i bokstavsordning och andel av portföljen är:

Aktiedelen Andel
AMF Aktiefond Asien Stilla havet 0,9 %
AMF Aktiefond Europa 1,7 %
DNB Global Indeks 3,5 %
Lannebo Småbolag 1,5 %
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index 1,9 %
Nordnet Superfonden Danmark 1,7 %
Nordnet Superfonden Sverige 1,6 %
Nordnet Superfondet Norge 1,3 %
Nordnet Superrahasto Suomi 1,6 %
SPDR MSCI World Small Cap UCITS ETF 1,8 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 3,3 %
SPP Aktiefond USA 2,2 %
Swedbank Robur Access Asien 1,8 %
Vanguard Small-Cap ETF – DNQ 1,2 %
Totalt 26.1 %
Långa obligationer Andel
db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF 6,1 %
iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 9,7 %
iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF 3,3 %
iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF
4,7 %
Totalt 23,9 %
Korta räntor och kontanter Andel
Catella Avkastning 5,0 %
Kontanter 2,0 %
KPA Etisk Räntefond 2,5 %
SEB Likviditetsfond 3,1 %
Spiltan Räntefond Sverige 5,1 %
SPP Penningmarknadsfond 3,1 %
Swedbank Robur Penningmarknadsfond 3,7 %
Ålandsbanken Cash Manager B 2,4 %
Totalt 26,9 %
Guld, silver och råvaror Andel
iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund 5,4 %
iShares Silver Trust 6,7 %
SPDR Gold Trust 11,0 %
Totalt 23,1 %

Förenkling av portföljen

Jag har rätt mycket pengar i portföljen och därför har jag spridit ut det i förmodligen fler fonder än jag behöver. Man skulle kunna förenkla portföljen till följande:

Fond Andel
Aktier – DNB Global Indeks 25 %
Långa obligationer – iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 25 %
Korta räntefonder – Spiltan Räntefond Sverige 25 %
Guld, silver & råvaror – SPDR Gold Trust 25 %

Det är en portfölj i fyra enkla fonder som skulle ge i princip samma tillgångsallokering som ovan. Det kan mycket väl vara som så att jag har i ovan gjort det mer komplicerat än det skulle behöva vara. Men om jag skulle behöva göra det med små resurser så är det det här jag skulle gå på.

Sammanfattning

Det som jag är ganska nöjd med i ovan är att ingen enskild fond är större än 13 %, medelallokeringen är 3.77 % och medianallokeringen är 2.8 %. Jag upplever att riskspridningen (diversifieringen) är väldigt god. Det som man dessutom också vill uppnå i ovanstående diversifiering är att dessa olika investeringar ska vara okorrelerade vilket de också är så gott det går på dagens marknader.

Avslutningsvis kan man ju säga att om förra året var en ganska stor besvikelse som jag skrev om här:

Så har den senaste tiden varit en succé. Det visar ju verkligen på det här med vikten av att tänka långsiktigt och verkligen låta pengarna jobba. Planen framåt är att låta den här portföljen vara mer eller mindre oförändrad fram till årsskiftet då nästa ombalansering sker. Under tiden lägger jag in ca 0.5 % i portföljvärde varje månad som läggs som kontanter i depån.

En sak som jag inte har diskuterat hittills är att jag i samband med den här ombalanseringen även valde att belåna portföljen. Jag kommer att skriva mer om det framgent, men jag känner mig så pass trygg i att portföljen fungerar och med Nordnets generösa villkor med en ränta på 0.99 % per år under förutsättning att man tar en begränsad risk (max 20 % i ett enskilt innehav samt max 40 % belåning) så är det för mig mer eller mindre osannolikt att jag inte skulle tjäna in den räntekostnaden. Dessutom har jag kapital för att täcka eventuell förlust om så skulle behövas. Det ska bli intressant att följa.

Samtidigt som jag verkligen är entusiastisk över utvecklingen så vill jag betona att de senaste 6 månaderna har portföljen haft ganska mycket tur. Det är många faktorer som har samspelat – sjunkande räntor, brexit-oro och högt guldpris. Dessa faktorer kan och kommer under de närmsta 10 åren samverka även i fel riktning. Det är något att verkligen komma ihåg och hålla fast vid. Den här portföljen är ingen ”magic-bullet” eller helig graal. Det är en portfölj som ska leverera en hyfsad stabil och riskjusterad avkastning över tid. Jag har skrivit om två andra typer av portföljer här:

Om du har frågor, skriv dem i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan. :-)

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av nybörjarportföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde och din ålder (mängden ränte- och obligationsfonder i ursprungsfördelningen)
  3. Fyll i värdet på alla dina aktie-relaterade indexfonder i de blå fälten under steg 2
  4. Fyll i värdet på alla dina ränte- och obligationsfonder i de blå fälten under steg 3
  5. I steg 4 ges nu hur mycket du behöver göra för att ombalansera

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Kom igång med din egna RikaTillsammans-portfölj

Om du vill skapa din egen RikaTillsammans-portfölj rekommenderar jag följande artiklar:

läs gärna även artikeln om Nybörjarportföljen:

Följ portföljen på Shareville

För ett tag sedan lanserade Nordnet funktionen Shareville som gör att du kan följa min portfölj i realtid. Du kan även se när jag gör köp och försäljningar (även om det inte kommer ske något fram till jul). Jag gillar verkligen deras funktion och du får gärna lov att följa mig där. För att kunna använda Shareville behöver du först bli kund på Nordnet.

Vill du ha e-post när ändring sker?

Om du vill ha ett mejl när jag gör förändringar i den här portföljen så kan du anmäla dig till mitt kostnadsfria nyhetsbrev nedan:

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

105 kommentarer finns till denna artikel:

  1. När rekommenderar du att man växlar över till denna från Nybörjarportföljen, och i vilken kontext så att säga. Har du en artikel om hur man bäst omvandlar nybörjaren till denna?

    Gravatar för användaren
    David Stenbeck
  2. Hej! tänkte sätta ihop ditt förenklade förslag på portföljen ovan med de 4 fonderna du rekommenderar. En är dock en ETF som inte går att handla i och med de nya reglerna. Har du något alternativt förslag till denna?

    Gravatar för användaren
    CH
  3. Var någonstans hamnar en bostadsrätt i den här mixen? Dvs om man har en bostadsrätt med lån, hur ska man räkna eventuella amorteringar? Rimligtvis borde någon av delarna redan vara kraftigt representerad.

    Gravatar för användaren
    Kalle

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök