Riskerna i Better Globe

Riskerna i Better Globe

Så här tänker jag kring riskerna med att köpa många träd i Better Globe
Riskerna i Better Globe

De senaste veckorna har jag varit i flera diskussioner på bl.a. Facebook om Better Globe och en vanlig kritik är att ingenstans står det om riskerna. Jag tänkte därför i det här inlägget skriva om riskerna så som jag ser dem utifrån mitt perspektiv som kund till Better Globe.

Den här artikeln är primärt ett resonemang som är väsentligt om man avser att investera betydande summor i Better Globe och ska göra en due diligence och riskbedömning för sin investering. Jag påstår att utifrån ett perspektiv att köpa ett donationspaket i månaden om 53 € där syftet är att göra gott samtidigt som man får pengar tillbaka så är den här artikeln overkill. Grejen är nämligen att donationspaketet de factor gör gott redan idag.

Där finns ingen som helst faktabaserad invändning om att verksamheten på plats i form av:

  • Människor får jobb som ger dem en fast lön (för många första gången i deras liv). Fakta är att Better Globe hade 2012 mellan 200 – 250 personer anställda beroende på säsong.
  • Barn får möjlighet att gå till skolan eftersom föräldrarna får lön och vatten kan fås på skolan. Dessa vattentankarna finns på bild i spalten till höger.
  • Människor får tillgång till mikrolån av en mikrolånbank som de själva äger. Mikrolånbanken är byggd och verksamheten är igång. Den har fyra anställda och sedan juli 2013 (uppdaterar 131209) har den utbildat 1.114 personer i hur man kan använda mikrolån, samtidigt som det fått teknisk hjälp att anlägga och driva sitt eget lilla jordbruk. Det stödet bidrar Better Globe med utan kostnad. Under perioden juli-december 2013 har den gett ut 115 st lån på totalt Ksh 1.301.160 vilket motsvarar ca 900 kr per lån.
  • Erosion förhindras genom plantager av träd. Enligt uppgifter har erosionen t.ex. i Kiambere minskat med 80-90 % tack vare trädplantagen.
  • Träden binder koldioxid från atmosfären. Ett Mukau träd binder under 20 år totalt ca 500 kr koldioxid.
  • Skolor byggs och renoveras i anslutning till plantagerna. Skolan i Mboti ligger i anslutning till plantagen samma sak med skolan i Kiambere. Två skolor i Uganda har också finansierats även om de inte ligger i anslutning till en befintlig plantage.

Det här är ingen risk – det är fakta som är obestridbart. Det här jag beskrivit och dokumenterat mina reseskildringar från 2008 och 2012 och titta på foto och videoklipp (eller här till höger). Det är också fakta att alla avkastningar under 2009, 2010, 2011, 2012 betalades ut enligt plan.

Följande stycken relaterar egentligen till ett resonemang om att köpa träd för den förväntade avkastningens skull som en investering i sitt sparande eller sin investeringsportfölj så som jag gör. Jag köper ungefär 800 träd per år för en summa mellan 60.000 och 100.000 kr per år. Det kräver för mig ett lite annorlunda beslutsunderlag än att bara köpa ett donationspaket för 450 kr i månaden. Det jämför jag i min ekonomi med att jag skänker pengar till SOS Barnbyar och Läkare utan gränser.

Jag kan själv inte beskriva det här bättre än en kompis till mig Kristian som skriver väldigt insiktsfullt på Facebook och gör en skillnad på investeringen och donationspaketet:

kristian-bg

Min roll i Better Globe – bara kund och ambassadör

Innan jag fortsätter vill jag också klargöra min relation till Better Globe då det ofta uppstår förvirring kring den också. Jag är en vanlig kund till Better Globe, jag köper donationspaket och träd varje månad. Jag har dessutom valt att engagera mig som en fristående säljare (”ambassadör”) som får betalt i form av provision för varje sålt träd. Jag är inte ägare till bolaget, jag sitter inte i någon ledningsposition och är inte heller anställd av bolaget.

Provisionen som jag erhåller för mitt jobb där jag säljer träd och utbildar andra i att sälja träd går till mina två bolag där jag är delägare. Det ena är Better Globe Vision AB (”556828-5331”) som är ett rent försäljningsbolag och via mitt eget bolag Bolmeson Holding AB (”556772-2029”) där jag köper mina träd. Båda dessa bolag har offentliga årsredovisningar och har vid flertal tillfällen blivit reviderade av bl.a. Deloitte och PWC. Jag äger idag ett antal hektar skog via Better Globe som motsvarar ett par tusen träd som jag har köpt årligen sedan 2007.

Det är således ingen större skillnad på mig och en vanlig kund, förutom att jag när jag säljer träd. Sedan har jag engagerat mig för att jag tror på Better Globe och det går i linje med mina mål i livet och min vision om att göra världen till en bättre plats samtidigt som jag får lov att hjälpa andra människor. Bidra på riktigt – inte till någon enorm apparat som Röda Korset. Jag får verkligen bidra till en skillnad som är som natt och dag för människorna där. Därför lägger jag all den här tiden att t.ex. blogga om det.

Riskerna enligt mig i Better Globe

I nedanstående graf har jag ritat in de risker som jag ser dem och försökt göra en så objektiv bedömning som möjligt. Det är ju däremot dömt att misslyckas då risk mer eller mindre per definition är något subjektivt. Modellen som jag har valt att använda enligt nedan definierar risk som sannolikheten för att händelsen ska inträffa multiplicerat med hur allvarlig konsekvensen är om den inträffar. Det är det bästa sättet som jag just nu kommer på att illustrera riskerna.

risker-ver4

Jag har dessutom säkert missat någon risk, så kommentera gärna så lägger jag till den och min kommentar till den.

Obefintlig sannolikhet men hög konsekvens

Dessa risker bedömer personligen som helt osannolika, men skulle de ändå mot all förmodan inträffa är konsekvenserna väldigt allvarliga utifrån vårt kundperspektiv.

Att Better Globe är ett pyramidspel eller ett Ponzi-bedrägeri

Det här var en rädsla som jag hade 2007 när jag första gången kom i konakt med Better Globe. Jag klassade det också som ”för bra för att vara sant” men efterhand som min kunskap ökade insåg att det bara handlade om rädsla och inte fakta. Det första jag gjorde var att läsa på skillnaderna på olagliga pyramidspel och ponzi-bedrägerier och skillnaden mot ett företag som valt MLM som försäljningsmodell. Det här är viktigt att betona – pyramidspel är olagligt enligt lag. Better Globe har bedrivit verksamhet i mer än 10 år och i Norge till och med fått utmärkelse i form av gasell av deras motsvarighet till Dagens Industri i Sverige.

Jag har skrivit en artikel ”Multilevel marketing (”MLM”), pyramidspel och ponzibedrägerier” som jag verkligen rekommenderar att läsa. Better Globe uppvisar inga av varningssignalerna för pyramidspel och har dessutom nu bedrivit verksamhet sedan 2006. De flesta Ponzi eller pyramidspel lever sällan mer än ett år. Dessutom har ju uppenbarligen Better Globe fungerande verksamhet på plats.

Låg sannolikhet och obetydlig till normalkonsekvens

Följande risker bedömmer jag utifrån min kunskap som relativt osannolika och om de skulle inträffa så är inte konsekvensen heller så himla allvarlig.

Brand på plantage

Sannolikheten för brand på en plantage är ganska låg av flera anledningar. Inte minst för att man anlägger brandgator redan från början, för det andra för att vi har vakter på plantagerna (vars främst uppgifter är faktiskt att hindra getter att äta upp plantorna) och dessutom för att vid en skogsbrand är det ofta materialet mellan träden som brinner – sällan själva träden. I och med att vi planterar i semiöken är där väldigt lite som kan brinna mellan träden eftersom marken är mer eller mindre torr.

En annan anledning till att jag bedömer konsekvensen som låg är att man har flera plantager på geografiskt olika områden. Vilket innebär att påverkan av en brand kan minimeras.

Politisk risk

En annan vanlig fråga som jag får är frågan om den politiska stabiliteten i Kenya och Uganda. Jag är ju ingen politisk bedömare men Kenya har demokratiska val, ett flerpartisystem och har varit stabilt trots det som hänt i grannländerna. Kenya anses vara centrum för både den finansiella verksamheten och handeln i östra Afrika. Man har har bytt president ett par gånger utan det har hänt något.

När det gäller Better Globe så tror jag också att det är en stor fördel att Better Globe jobbar både bottom-up och top-down. Vi har bra kontakter i regering då verksamheten går i linje med det riktlinjer som landet vill om att skapa arbetstillfällen, utveckla landsbygden och göra det på ett klimatsmart sätt i samarbete med den lokala befolkningen.

Samtidigt är just samarbetet med lokalbefolkningen nyckel till framgången. Där Better Globe har sina plantager har de blivit inbjudna av både landägarna och de lokala samhällena. Genom att de får vara med och driva processen innebär det att plantagerna och projekten är förankrade både lokalt och nationellt. Men självklart så kan man inte bortse från den.

Better Globes strategi är att sprida plantagerna och verksamheten till flera länder i regionen. Just nu har man skogsverksamhet i Kenya, under 2017 börjar man med en plantage i Uganda och framgent har man för avsikt att plantera träd även i Tanzania och Etiopien.

Trädvirket faller i pris över tid

Skulle priset på virke eller produkterna som skördas från träden minska i värde så innebär det en allvarlig konsekvens eftersom vi som kunder inte får utbetalt avkastningen enligt löfte. Jag bedömer sannolikheten för det här som extremt liten och jag baserar det på att vi t.ex. har avverkat mer än 50 % av världens skogar de senaste 80 åren, i Afrika där Better Globe är versamma huggs det ner 28 st träd för varje träd som planteras.

Tillgången på träd kommer alltså minska över tid samtidigt som efterfrågan kommer att fortsätta ök – om vi människor inte börjar göra något väsentligt annorlunda. Vilket det inte finns några tecken på i dagsläget överhuvudtaget. Jag har för mig att Sverige är det enda landet i hela världen som har en nettotillväxt på träd. Dessutom försöker Better Globe minimera den här risken genom att plantera fler träd än som säljs.

Låg/Medelsannolikhet och hög konsekvens

Dessa risker är relativt allvarliga men sannolikheten för att de inträffar är låg till normal.

Affärsidén fungerar inte

För ett par år sedan var det här en betydligt större risk än den är idag eftersom Better Globe idag har flera års track-record. Där finns 4 plantager man kan åka att titta på, där finns flera skolor som man har renoverat och man har öppnat en mikrolånbank. Alla dessa verksamheter finns på plats och Better Globe har arrangerat flera resor där vi ambassadörer varit och sett dem med egna ögon. Dock är konsekvensen relativt allvarlig om det visar sig att affärsidén inte håller.

Uppdatering 161116: Better Globe har idag ett bevisat track-record av att verksamheten fungerar väldigt väl i liten skala. Utmaningen är nu att skala verksamheten och göra den mycket större.

Inte få utbetalt avkastning

Det här är också en risk med en allvarlig konsekvens. Anledningen till att jag bedömer sannolikheten som relativt låg/medel är att för ett företag som Better Globe betyder förtroendet allt. Att inte betala ut avkastning hade varit en enormt allvarlig konsekvens eftersom det hade inneburit att träden hade blivit enormt svårsålda eftersom löftena inte längre betyder något.

Man skulle också kunna argumentera för sannolikheten är högre men konsekvensen är lägre. Det vill säga flytta punkten i grafen mer mot mitten. Resonemanget lyder då att en eventuellt inställd betalning handlar om en likviditetsbrist snarare än en insolvensproblematik. Jämför bankproblematiken under finanskrisen. Träden (tillgångarna) är ju planterade och kommer att ge avkastning över tid även om de just nu är illikvida.

Jag personligen är därför inte orolig för 20 års avkastningarna då träden har ett stort värde. Min egen farhåga ligger i perioden fram tills att man börjar slutavverka 20-års träden, för det är i den perioden man kommer att ha utmaningar i likviditet och kassaflöde – något som alla företag i en tillväxtfas har.

Medelsannolikhet och medelkonsekvens

Dessa risker bedömer jag som att man får räkna med att de inträffar och konsekvensen av dem är inte försumbar, men inte heller superallvarlig.

Inflation

Inflation är när värdet på pengar minskar över tid. Eftersom Better Globe träden ägs över 20 år kan man således inte försumma inflationen. Eftersom löftet från Better Globe är definierat i absoluta tal – 2.55 € per år per träd från år 5 och 170 € per träd år 20 innebär det att den summan pengar om 20 år kommer vara värd mindre än vad 170 € är idag.

Det är ju dock inte en problematik unik för Better Globe utan samma om du under de 20 kommande åren har pengarna på ett vanligt konto. Jag har gjort lite beräkningar på det här och utgår man från riksbankens mål om en 2 % inflation per år så innebär det att den genomsnittliga avkastningen för ett Better Globe träd minskar i värde från ca 15.8 % till ca 12 %, vilket fortfarande är bättre än många andra investeringar.

Jag har tillsammans med ett par andra stora trädköpare i Better Globe drivit en linje om att vi vill att köpet skall relatera till ett procentuellt värde snarare än ett värde i absoluta tal. Better Globe har lyssnat på vår feedback, men vi får se om det händer något. Det är dock inte i mina ögon en showstopper som skulle göra att jag inte köper träd eftersom inflationen drabbar i princip allt utom fysiskt guld. Men det kan du läsa mer om i andra artiklar här på bloggen.

Oförutsedda händelser

När man driver företag så inträffar det alltid oförutsedda händelser som ställer till det. Better Globe har också haft sin beskärda del sådana händelser. Bland annat kom första hagelstormen i Kenya på 60 år just i det området där vi hade planterat nya träd. Hagelstormen förstörde närmare 100.000 träd vilket vid det tillfället var en stor del av våra planterade träd.

En annan gång i en annan plantage kom plötsligt tre kolonner med totalt 50 flodhästar ut ur en flod och marscherade rakt genom vår plantage i Nyongoro och förstörde nästan 50.000 plantor. Sådana händelser går det inte att skydda sig mot utan man behöver hantera konsekvenserna på andra sätt. För varje år som går blir företaget mer resilient mot sådana händelser. I förlängningen har man dessutom ambitionen att plantera uppemot 2 träd för varje köpt träd.

Beroende av nyckelpersoner

Den här risken hänger ihop med den nästkommande om att man fortfarande är en relativt liten verksamhet. I dagsläget är där ett par nyckelpersoner i Better Globe som är enormt viktiga – Rino Solberg som är grundare och ordförande, den sköter helheten i affären Better Globe. Jean-Paul Deprins som är VD på det kenyanska skogsbolaget Better Globe Forestry Ltd. Jan Vandenabeele som är trädexperten som kan allt om själva produktionen av träd.

Skulle vi tappa någon av dessa tre personerna så tror jag att det hade varit ett enormt bakslag. Dock blev jag väldigt glad när jag besökte Better Globe i Kenya 2012 och såg att alla tre personerna numer arbetade i team och hade egna assistenter och förmän, samt att man jobbade med kvalitetssäkringssystem enligt ISO 9000.

De allvarligaste riskerna

När jag tänker kritiskt så är där i princip bara två stora risker som jag ser det – samtidigt som dessa har minskat betydligt sedan 2007 när jag för första gången kom i kontakt med Better Globe.

Ekonomisk lönsamhet

Better Globe är fortfarande ett litet och ett ungt bolag. Det betyder att man har inte det stora bolagets resurser, processer och motståndskraft mot yttre faktorer. Misstag slår hårt mot verksamheten som t.ex. när man först trodde på att plantera Jatropha träd och insåg efter 3 år att de inte skulle kunna leverera den mängd skörd som behövdes för lönsamhet. Det gjorde att plötsligt kastades man tre år bakåt i tiden.

Även om man har passerat de första 5 kritiska åren som man brukar prata om i företagssammanhang så har man fortfarande stora investeringskostnader både i processer, kvalitet och infrastruktur. Det innebär att man kan råka ut för likviditetsproblem även om där inte finns lönsamhetsproblem. Eller man kan hamna i kortsiktiga lönsamhetsproblem även om den långsiktiga lönsamheten är självklar.

Det vill säga att Better Globe har samma utmaningar som alla tillväxtföretag har – samtidigt som det inte är något konstigt så är det är fortfarande det som jag ser som en av de absolut största riskerna. Den här risken antyder således att idén är det inget fel på utan det handlar om genomförandet av den. Här håller jag med om att bristen på transparens på det kenyanska bolaget är ett problem.

Inte direkt en risk men en nackdel

Jag har även satt ut punkten ”illikvid investering” på riskkartan även om jag egentligen inte anser att det är en risk eftersom det är ett faktum som redan är känt idag.

Illikvid investering

Till skillnad från att t.ex. sätta in pengar på banken eller köpa en aktie eller fond som du kan sälja med några dagars varsel är Better Globe-träden illikvida. Med det menas att du kan inte på ett enkelt sätt omvandla (”sälja”) dina träd tillbaka till pengar. Det är ju ganska logiskt egentligen, eftersom när du köper ditt träd så planteras det och börjar växa. Där går ju inte att sälja själva trädet och få pengar för det, utan det är ju bara skörden och virket man kan sälja.

Konsekvensen av det påstår jag däremot inte är särskilt hög eftersom du vet om det innan du köper ditt träd och jag rekommenderar ingen att köpa träd för pengar som du kommer att behöva inom kort. Det andra som minskar konsekvensen av det är att där finns en liten andrahandsmarknad där vi som har förstått värdet av Better Globe träden brukar köpa upp träd från tidigare investerare om de önskar att bli utköpta. Vår affär i det blir ju att jämfört med ett träd som planteras idag är ju ett äldre träd mer värt eftersom det ger avkastning snabbare.

Vanliga frågor om Better Globe

I den här artikeln har jag fokuserat på riskerna men jag har även skrivit en artikel tidigare med svar på de vanligaste frågorna.

Klicka här för att läsa svaren på de 20 vanligaste frågorna om Better Globe »

Sammanfattning

Om jag skulle sammanfatta det så tänker jag; Är det riskfritt att köpa Better Globe-träd? Nej. Är man garanterad avkastning om man köper träd? Nej. Fungerar verksamheten på plats? Ja. Har avkastning betalats ut enligt plan hittills? Ja. 2010 betalades avkastningen ut enligt plan och det har den gjort även 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och i skrivande stund (uppdatering 161116) är det 2 veckor kvar till 2016 års avkastning.

Till syvende och sist handlar det om att bilda sig sin egen uppfattning och skilja på vad som är risk, fakta och rädsla. Det här är väldigt subjektiv för oss människor. Inom psykologin kallar man det ofta för ”evidence procedure” – vad behöver jag för en process för att jag ska tro på något. Det som slutgiltigt övertygade mig och skingrade de flesta av mina tvivel var att jag besökte verksamheten på plats och såg att den fungerade.

Att jag sedan kan leva med de andra riskerna är att jag känner till dem och kan relatera till dem från mina egna företag. Det är inget konstigt för ett företag att t.ex. ha en likviditetsproblematik. Det har jag varit med om själv mer än en gång. Jag vet också vilken ordning man behöver prioritera saker i och jag tror att människan bakom är viktig. I det här fallet så är min tro att Rino, Jean-Paul och Jan kommer att fortsätta utveckla verksamheten och få den fungera eller så kommer de bokstavligen ”die trying”.

Det gör att jag vågar tro på det, sälja det och framförallt vågar backa upp mina aktioner med mina pengar. Jag är den i Sverige som har köpt näst mest träd och är således den som har näst mest att förlora på om Better Globe inte skulle fungera. Samtidigt så vet jag att om jag aldrig satsar så kommer jag inte heller någonsin att vinna.

Sätter jag alla mina pengar i Better Globe? Nej, det gör jag inte – men jag skulle inte heller rekommendera någon att sätta alla sina pengar på ett bankkonto, i en aktie, i en fond eller i en annan investering. Det handlar ju om diversifiera och skapa en portfölj som passar dig och dina mål.

Dessutom – med allt ovan sagt. Det här är definitivt overkill utifrån alla perspektiv förutom om man funderar på att köpa hundratalsträd. Om man bara ska köpa donationspaketet (53 €/månad) så kan man vara 100 % säker på att de gör gott redan idag. Skolorna renoveras och har renoverats, människor har arbeten som de går till, barnen har fått vattentankar till skolorna, mikrolånbanken har byggts och hundratals andra resultat är dokumenterade och existerande.

Ponera då att att avkastningen inte skulle komma – då har du skänkt 450 kr till välgörenhet som uttryckligen har gjort gott redan idag. Om du sedan får avkastningen på 4.000 kr per donationspaket över de kommande 20 åren, då kan du se dem som en ren bonus. Du kan ju dessutom om så är fallet köpa nya donationspaket eller skänka dem till något annat välgörande ändamål.

Återkom gärna med dina tankar och funderingar nedan bland kommentarerna! :)

Tack!
//jan

Relaterade etiketter och ämnen

avkastning, finanskris, mlm, nätverksmarknadsföring, riksbanken

Kommentera

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej,
    vad händer om det händer mig något när jag köpt träd? Dvs hur ärvs denna investering vidare, kan jag göra någon anmälan om förmånstagare etc?
    mvh
    Jenny

    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
    1. Vit pil

      Ja, träden tillfaller dödsboet. Jag har (tyvärr) varit med om det ett par gånger där jag har hjälpt dödsbo att hantera träden. Det viktiga är bara att du har skrivit och informerat de efterlevande att du äger träden eftersom Better Globe inte har koll på om deras kunder har gått bort.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för god information om Better Globe! Jag har tänkt att börja köpa träd, men vill skaffa mig mer information om organisationen först.
    Min fråga till dig är hur Better Globe tjänar pengar på sin verksamhet? Allt kan väl inte gå till välgörenhet?

    Med vänlig hälsning

    Elaine

    Gravatar ikon för användaren
    Elaine
    1. Vit pil

      Hej Elaine,

      Jag förstår inte riktigt frågan. Better Globe är inte en välgörenhetsorganisation. Det är ett vinstdrivande skogsbolag. Man tjänar pengar på att man tar mer betalt för träden än man behöver för att sköta dem, man tjänar pengar genom att behålla en stor del av inkomsterna för de produkter och tjänster man säljer och så vidare, precis som vilket företag som helst. Jag hjälper dig gärna mer om jag bara förstår frågan lite bättre.

      Hälsningar,
      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Jättebra blogg! Speciellt uppskattar jag resonemanget bakom RikaTillsammans-portföljen då jag länge haft lågintensiv stress över att marknaden inte beter sig som den borde. Har nu lagt in en prenumeration på träd och donationspaket eftersom dina på-plats-reportage var så sympatiska. Hade varken hittat organisationen eller köpt träd om det inte var för denna blogg :-)

    Gravatar ikon för användaren
    Karin
    1. Vit pil

      Tack Karin! Ja, det är fortfarande ett litet företag som har kommit på något bra och de senaste åren gjort väldigt bra saker. Jag hittade den också mest av en slump via en god vän.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hur ser du på al-Shababs framfart i Kenya, där de till och med lyckades genomföra en massaker på ett universitet? Kan de möjligen hota Better Globe?

    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
  5. Vit pil

    Hej,
    Jag hittade din sida nyligen och försöker förstå detta med Better Globe. Det är altså ett vinstdrivande skogbolag som tar in pengar från privatpersoner för att plantera träd som de förväntas avkasta ca 15.8 % per år på under en 20-årsperiod. Dessutom får säljare, som du själv, provision på sålda träd till privatpersoner, och sen ska det vinstdrivade skogsbolaget tjäna lite pengar också antar jag. Kanske pratar vi 20%/år? Du får ursäkta mig, men en sådan totalavkastning låter som väldigt hög risk! Hur kan man försöka extrapolera 20 år in i framtiden med någon som helst precision?
    Det första man möts av på Better Globes hemsida är text av typen ”Money grows on Trees, get 12 times in return”. Allvarligt talat så gör det mig extremt skeptiskt.
    I övrigt tycker jag du skriver bra om aktier och fonder.

    Gravatar ikon för användaren
    Greger
    1. Vit pil

      Hej Greger,

      Ja, det verkar som att du i stora drag har uppfattat det korrekt. Däremot tror jag att man behöver titta på den underliggande tillgången och då blir det inte så konstigt faktiskt.

      Nu har jag inte siffrorna riktigt i huvudet, men jag har för mig att det ser ut ungefär som följer. Trädet som du köper är egentligen en kombination av ett virkesträd (mukau, 60 %) och ett s.k. cashcrop (t.ex. mangoträd, 40 %).

      Efter fyra år börjar mangoträden ge skörd och minns jag inte fel kan de ge mellan 200 – 400 kg frukt. Denna frukt säljs ju och av den betalas årlig avkastning, vinst och andra kostnader.

      Denna skörd ges ju varje år och därefter, det 20:e året huggs Mukauträdet ner och ger ca 0.4 kubikmeter virke av mahognykvalitet. Idagsläget har jag för mig att priset ligger på ca 600 € per kubikmeter. Det räcker också gott och väl till både avkastning och vinst.

      Så, ja, jag bedömmer det som en mellan/högrisk. Inte minst på grund av bolagsrisken. Fast å andra sidan så har ju verksamheten fungerat i 7 år, avkastningen har betalats ut i flera år.

      Att hemsidan är dålig. Ja, det håller jag tyvärr med om. Å andra sidan, skulle den varit bra, då skulle jag inte kunnat skriva så mycket som jag har gjort.

      Ska man sedan lägga alla sina pengar i det? Absolut inte, men det bör man ju inte göra i en aktie heller. Jag gillar ju investeringen främst på grund av att för första gången utesluter inte en god avkastning att man gör gott. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson