Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe
Sök:

Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe

Så här tänker och resonerar jag kring riskerna och kritiken med ett sparande hos Better Globe

Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe

Better Globe är ett företag som genom att plantera träd, finansiera mikrolånbanker, finansierar organisationer som bygger skolor försöker minska fattigdomen och korruptionen i östra Afrika samtidigt som man ger oss kunder en möjlighet till en årlig förväntad avkastning om ca 13 procent. Better Globe kan bäst jämföras med en onoterad, oreglerad, illikvid investering med bristande insyn och inga garantier. Den här artikeln innehåller sponsrade länkar från Better Globe AS.

Innan du läser den här artikeln så rekommenderar jag att du läser följande tre artiklar. Det är en introduktion till Better Globe, min reseberättelse från besöket på plats i Kenya i juni 2019 och min genomgång av mitt samarbete med Better Globe till följd av den kritik som under våren 2019 presenterades bland annat i Affärsvärlden och Magasinet Filter. En kritik som till viss del var relevant och till en hel del inte.

Dessa artiklar tar upp den vanligaste kritiken mot Better Globe, går genom verksamheten, de olika perspektiven man kan se Better Globe ur och mycket mer. Genom att läsa dessa tre artiklar så får du en helhetsbild och jag slipper upprepa mig. Den här artikeln fokuserar på de risker som jag upplever är mest väsentliga.

Tack på förhand,
Jan Bolmeson
Uppdaterad: 2019-07-06

Sammanfattning i ett par punkter

Nedan följer några av artikelns huvudpunkter i form av en sammanfattning:

Better Globe kan bäst jämföras med en onoterad, oreglerad, illikvid investering med bristande insyn och inga garantier.
I mångt och mycket är det här en rimlig beskrivning av Better Globe. Det finns inga garantier, det är en möjlighet till avkastning, insynen är bristande, det finns en del kritik och är risken är hög. Dessutom är pengarna låsta över 20 år.
Skulle man bara se det utifrån ett finansiellt perspektiv så är det något som går emot konventionell visdom och allmän uppfattning. Å andra sidan är det ett av de allra bästa sätten som jag känner till att investera sina pengar på ett etiskt, hållbart och socialt ansvarigt sätt. Därför brukar jag hänvisa till de två olika perspektiven man kan se det på; 1) som en välgörenhet med möjlighet till avkastning och 2) som en alternativ investering. 
En möjlighet för mig att bidra till FN:s globala mål för en hållbar värld
Jag ser det även som en möjlighet att för 170 kr eller 550 kr i månaden bidra till flera av FN:s globala mål för en hållbar värld. Jag bidrar till att klimatkompensera mig, min familj och mitt sparande (en indexfond med 100 000 kr ger upphov till 3 ton koldioxid). Jag ser det som en möjlighet att hjälpa fler barn att få en utbildning och inte minst att hjälpa människor ur fattigdom. Det har jag nämligen sett exempel på vid mina besök på plats.
Den förväntade, ej garanterade, avkastningen är okej, men inte fantastisk
Jag tycker att den höga risken motiveras av riskpremien på ca 5.4 % (=13,4-8) mot aktiernas 8 % per år. Jag tycker inte att avkastningen är extrem på något sätt utan ligger i paritet med andra investeringar (t.ex. Private Equity-bolag på ca 14 % och onoterade aktier på ca 22 %) som jag gör i en liknande riskklass. Jag tjatar alltid dock på andra att den här typen av investeringar ska bara göras i den aktiva lekhinken så att det blir en mindre del av ens totala sparande.
Jag har gjort så mycket research som jag har kunnat
Jag har gjort så mycket research jag har kunnat, både genom resor (senast juni 2019) på plats samtidigt som jag har sammanställt en hel del tredje partskällor (t.ex. kenyanska myndigheter, tidningar och samarbetspartners). Jag kan inte garantera något utan bara prata om mina upplevelser från plats, visa bilder och videoklipp och hänvisa till tredje-partskällor. Jag kan även rekommendera följande magisteruppsats från Uppsala universitet om påverkan av Better Globes arbete utifrån ett ekofeministiskt perspektiv
Gäller att skilja på risker och kritik
Något som jag har lärt mig de senaste 10 åren är att skilja på vad som är relevanta risker och relevant kritik och vad som är det inte. Det finns absolut relevanta risker (verksamhetsrelaterade, operationella, finansiella, politiska m.fl.) och det finns relevant kritik (brist på transparens, otydlig kommunikation, offentlig redovisning, affärsmodell m.m.) men det finns också väldigt mycket kritik som jag inte anser vara relevant. 
Det finns definitivt saker man (och jag också har ) kritisera Better Globe för
Det finns saker som skulle kunna vara bättre, mer transparenta och som med rätta kan kritiseras eller ifrågasättas – men sammantaget och efter mer än 10 års historik så känner jag mig trygg i att köpa träd själv varje år och även skriva dessa artiklar på bloggen. Jag känner mig till och med så trygg att jag är beredd att ta varumärkesrisken (och all kritik och alla negativa konsekvenser) det innebär att samarbeta med Better Globe och prata om träden.
Väldigt lite eller ingen kritik har framförts mot genomförandet på plats
Majoriteten av den kritik som finns på nätet kring Better Globe rör egentligen fyra saker. Den rör hur man har organiserat försäljningsorganisationen i form av oberoende säljare, den rör finansiering av Child Africa, grundarens bakgrund och att jag har köpt träd och tjänat pengar på försäljningsprovision. Nedan i artikel kommer replik på alla de delarna. Ingen kritik har någonsin framförts mot genomförandet av den operativa verksamheten på plats i Kenya och Uganda. 

Jag upplever att Better Globe gör stor skillnad på plats i Kenya och Uganda. Det tvivlar jag inte på och det är en uppfattning som jag delar med många andra (läs: här och här). Men bara för att verksamheten på plats fungerar idag är det ingen garanti för avkastningen eller verksamheten över en 20 års period. Det är enligt mig två helt olika saker.

Fakta och konkreta åstadskommanden

Eftersom det faktiskt finns mer än 10 års historik idag, så tänker jag att det alltid är bra att börja med fakta. Den här informationen är sammanställd från de uppgifter jag har fått från företaget och mina resor på plats. Med risk för att vissa saker kommer behöva korrigeras i framtiden. Per 6 juli 2019 är de bekräftade.

  • Man planterar träd primärt på två plantager i Kenya som numer också går att se via Google Maps. Dessa är Kiambere i länet Kitui och Nyongoro i länet Lamu. Under 2018 har man börjat plantera träd i Uganda, i området Dokolo. Numer sker i princip all plantering hos partnerbönder. I juni 2019 besökte jag båda plantagerna. Här är min reseberättelse med bilder från plantagerna. Jag har även träffat, intervjuat och pratat med fler än 10 partnerbönder, se min intervju med Simon Mulli och läs magisteruppsatsen från Uppsala universitet som mer eller mindre handlar om partnerbönderna. Ännu fler intervjuer finns på Better Globes youtube-kanal.
  • Per den 31 december 2018 har man planterat strax över 2 000 000 träd på en yta av över 10 000 hektar. Det tog ca 10 år (2006-2016) att nå 1 000 000 planterade och levande träd (man ersätter träd som dör). Under 2018 producerade man och planterade ut 750 000 träd med hjälp av bl.a. 7 500 nya partnerbönder. Senaste siffror från juni 2019 är ca 10 000 partner-bönder i Uganda och ca 4 000 i Kenya. De partnerbönder jag har pratat med har varit väldigt nöjda, inte minst eftersom i princip alla har ökat avkastningen (yield) på sina gårdar redan idag tack vare utbildning och ny kunskap. De får dessutom gratis utbildning i grupp två gånger i månaden.
  • Per den 31 december hade man 124 fast anställda årstjänster. Löpande har man även flera hundra dagsarbetare. De anställda tjänar ca 4.50 kr i timmen vilket är betydligt högre än de 2.80 kr i timmen en statsanställd får i samma område. Omräknat är FN:s fattigdomsgräns 2.30 kr i timmen. Jag har pratat med flera anställda och de är relativt nöjda med lönen, framförallt att den kommer i tid (varje fredag). Det har bekräftats även vid de oanmälda besök som har gjorts av andra kunder som jag känner. Fast anställda tjänar mellan 3 900 kr och 8 000 kr i månaden vilket är bra betalt för områdena de verkar i.
  • Man har gett bort 2,2 miljoner kr till finansiering av två startade mikrolånbanker. En är startad i Kamuwongo och en i byn Kenta vid Nguni/Mbuvu. Den senare går att se via google streetview. Dessa mikrolånbanker har lånat ut pengar till flera tusen familjer. Man driver inga mikrolånbanker själva och har inget intresse i dem efter att man skänkt pengarna till dem. Jag har själv pratat med flera bönder som fått lån och de anställda i mikrolånbankerna – de flesta var väldigt positiva. Mikrolånbankerna sköts av den oberoende kenyanska organisationen K-Rep Fedha Services som också anger Better Globe som en samarbetspartner på sin hemsida.
  • Man har finansierat flera vattenförbättringsprojekt för rent vatten för 4,8 miljoner kr (en ökning från 3,8 Mkr 2017). Vattenförbättringsprojekten innebär allt från utbildning i vattenkonservering såsom terassbyggande på bondgårdarna (något som bönderna uppskattade sjukt mycket), finansiering av vattentankar, utkörning av vatten i extrema perioder av torka, finansiering av smarta lösningar som hängrännor och liknande.
  • Man har byggt och renoverat skolor för 2,2 miljoner kr. All skoldrift sker av andra organisationer (registrerade NGO:s) främst Child Africa. Jag och Caroline har själva sponsrat två fadderbarn via organisationen som vi har direktkontakt med.
  • I november 2016 betalade man ut 3.5 Mkr till ca 5200 svenska kunder, i november 2017 betalade man ut ca 4.6 Mkr till ca 6000 svenska kunder och den 26 nov 2018 betalar man ut ca 5.9 Mkr. Avkastning har betalats ut enligt plan sedan 2011. Jag har själv fått avkastning varje år sedan 2011.
  • Biomassan är värderad till ett bokfört värde på ca 200 Mkr varav kundernas andel är ca 70 Mkr enligt uppgifter till mig från ledningen.
  • Man har samarbete med universiteten i Nairobi, Kenya och Gent, Belgien.
  • Man har samarbete med flera organisationer i Kenya såsom Kenya Forestry Research Institute, Kenya Forest Service och World Agroforestry Center. Jag har själv intervjuat bl.a. f.d. generaldirektören för ICRAF, det kenyanska skogsvårdsverket och flera ministrar i både Kenya och Uganda och pratat om Better Globe. Representanter från dessa organisationer har även arbetat i Better Globe Forestrys styrelse.
  • Better Globes stiftelse har ett nära samarbete med med Kenyas störa elföretag KenGen – KenGen Foundation. KenGen har upplåtit mark för skogsplantering och avser även upplåta egen mark för Better Globes sågverk och laboratorium. Även den franska koncernen Lafarge ingår i samarbetet.
  • Man har vunnit pris från det Kenyanska skatteverket – se artikel i kenyanska tidningen Standard Media.
  • Man har bidragit till Kenyanska skogsvårdsverkets skrift om Mukau-träd odling för bönder: ”Guideline to on-farm Melia volkenssi growin in the dryland areas of Kenya

Det finns väldigt mycket mer fakta och tusentals bilder och många videos på ovanstående.

I redovisningen av resultat ovan har jag dessutom inte tagit med de indirekta följderna såsom:

  • Samhällena utvecklas då människor får jobb och därmed lön
  • Barn har möjligheten att gå i skolan och få en helt annan framtid
  • Träden förhindrar erosion och förbättrar mikroklimatet
  • Träden gör det möjligt att odla andra grödor mellan träden
  • Man bidrar direkt eller indirekt till fler än 10 av de 17 globala hållbarhetsmålen som är uppsatta av FN

och så vidare. Jag försöker uppdatera ovan efterhand som jag får tillgång till mer information. Jag tänkte försöka dela upp den resterande artikeln i två delar, de risker som är reella som jag tar hänsyn till och som jag också tycker att du borde ta hänsyn till. Sedan kommer jag även kommentera ett par risker som jag brukar få frågor kring, men som jag inte fäster särskilt stor vikt vid.

Det finns inga garantier och man kan förlora allt

För det första så tycker jag att det är bra att Better Globe är tydliga med riskerna att:

  • Det finns inga garantier för att vi kunder ska få våra pengar, det är en förväntad men ej riskfri avkastning
  • Vi kunder kan förlora alla pengarna som vi köper träd för
  • Det finns ingen likviditet i träden – våra pengar är låsta i 20 år och inga återköp görs efter den lagstadgade ångerperioden
  • Det är ett sparande med en högre risk jämfört med sparande i t.ex. fonder
  • Det är att jämföra med en onoterad, illikvid, oreglerad alternativ investering med hög risk och bristande transparens.

Dessa riskerna tycker jag är viktiga att man är väldigt medveten om. Däremot vill jag också vara tydlig med att dessa riskerna är inte unika för Better Globe. Det finns inga garantier någonstans om man vill investera sina pengar. Det är ju risken som man får betalt för och avvägningen som man behöver göra som sparare är att bedöma huruvida risken är värd avkastningen.

Det som man däremot kan göra är att inte vara naiv utan jag brukar alltid rekommendera att:

  • Sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg
  • Maximalt investera 5-10 % av sitt kapital i en enda investering
  • Inte investera pengar som man inte har råd att förlora
  • Se Better Globe som en investering för den aktiva hinken, det vill säga något som man gör först när man har sin bufferthink, mellanrisk och passiva hink fungerande.

De här reglerna är inte heller unika för Better Globe, utan gäller alla aktier, fonder och alternativa investeringar också. Jag har även i den här artikeln valt att skilja på det som är kritik mot Better Globe och det som jag personligen ser som de största riskerna.

De största och viktigaste riskerna enligt mig

Följande risker är de risker som jag bedömer som störst för min egen del efter att ha sparat i träd i snart 10 år. På sistone har jag insett att jag värderar riskerna lite olika jämfört med många andra, men när jag tittar på risken så försöker jag se den ur perspektivet vad skulle ha mest negativ påverkan på mina pengar.

Risk 1. Bolagsrisken, den ekonomiska lönsamheten och tåligheten mot externa faktorer

Det som jag bedömer som den absolut största risken med Better Globe är den så kallade bolagsrisken. Även om Better Globe idag har mer än 10 års historik så är det fortfarande både ett ungt och litet bolag. Det omsätter runt 60 miljoner kronor per år, enligt den norska årsredovisningen och det är ingenting jämfört med majoriteten av alla börsbolag. Även om man är lönsamma så gör det här att man är känslig för yttre påverkan.

Misstag slår hårt mot verksamheten som t.ex. när man först trodde på att plantera Jatropha träd och insåg efter 3 år att de inte skulle kunna leverera den mängd skörd som behövdes för lönsamhet. Det gjorde att plötsligt kastades man tre år bakåt i tiden.

Även om man har passerat de första kritiska åren som man brukar prata om i företagssammanhang så har man fortfarande stora investeringskostnader både i processer, kvalitet, personal och infrastruktur. Dock tycker jag att man de senaste åren (2016-2018) har gjort enorma framsteg i uppskalningen. Som företaget säger själva, det var ett pilotprojekt i 10 år som nu har visat sig fungera extremt väl.

Att man är ett litet företag innebär att man kan råka ut för likviditetsproblem även om där inte finns lönsamhetsproblem. Eller man kan hamna i kortsiktiga lönsamhetsproblem även om den långsiktiga lönsamheten är god. Det vill säga att Better Globe har samma utmaningar som alla tillväxtföretag har – att växa med bibehållen lönsam och skala upp verksamheten.

Samtidigt som det inte är något konstigt så är det är fortfarande det som jag ser som en av de absolut största riskerna. Den här risken antyder således att idén är det inget fel på utan det handlar om genomförandet av den. Samtidigt så upplever jag att man under 2017/18 har börjat se de första tecknen på att man kommer att ta sig genom den här fasen. Man har skalat upp antal anställda (2015: 253 st, 2016: 338, 2017: 415 och 2018: 625), man har ökat planteringhastigheten från 900 träd/dag 2016 till 2 250 träd/dag under 2018. Notera att man inte kan jämföra det med svensk skogsdrift där det t.ex. är enkelt att plantera träd mekaniskt, har flera hundra års erfarenhet och har hur stor tillgång på fröplantor som helst.

Man har planterat fler träd på 12 månader än man gjort på 10 föregående år, man expanderar internationellt till Uganda och man har behållt sin lönsamhet. En annan stor nyhet var att man under 2017/2018 har börjat sälja fröplantor vilket ger intäkter direkt utan att man är beroende av träden. Det är goda saker som talar för att man kommer att klara det.

Men som sagt, jag personligen ser likviditet, kassaflöde och omsättning som den stora risken eftersom det direkt skulle slå mot de återköp man gör av våra träd. Samtidigt behöver man ju också inse att det skulle vara början på slutet, då få skulle köpa nya träd om man inte skulle hålla sina löften om återbetalning till trädägarna. Det är således något man skulle undvika in i det sista tänker jag.

Risk 2. Beroendet av nyckelpersoner

Den andra stora risken som jag ser är beroendet av nyckelpersoner. Just nu är där tre nyckelpersoner som är av yttersta vikt:

  • Jean-Paul Deprins – VD i det kenyanska skogsbolaget och den som sköter löpande verksamhet
  • Jan Vandenabeele – Skogsmästaren som är en internationellt erkänd expert på trädodling
  • Rino Solberg – Styrelseordförande och visionären i projektet

Utmaningen (som är en fördel i ett annat sammanhang) är att dessa är äldre. Rino är 75 år gammal och de andra är 50-60 års åldern. Skulle någon av dessa falla bort så skulle det innebära ett stor avbräck i verksamheten. Det är därför jag har varit så noga att se om dessa har assistenter och om de lär upp personal, något som man har fokuserat på sedan 2015.

Jag ser fram emot att få träffa de ledande personerna sommaren 2019 och det här kommer vara en av de viktigaste frågorna som jag kommer att ta upp med dem.

Risk 3. Politisk risk i östra Afrika

Jag är ju ingen politisk bedömare men Kenya har demokratiska val, ett flerpartisystem och har varit stabilt trots det som hänt i grannländerna, framförallt t.ex. Somalia. Kenya anses vara centrum för både den finansiella verksamheten och handeln i östra Afrika. Man har har bytt president ett par gånger utan det har hänt något – även om där har varit lokala protester som blåsts upp i media. Påverkan på Better Globes påverkan är marginell.

När det gäller Better Globe så tror jag också att det är en stor fördel att Better Globe jobbar både bottom-up och top-down. De har bra kontakter i regering då verksamheten går i linje med det riktlinjer som landet vill om att skapa arbetstillfällen, utveckla landsbygden och göra det på ett klimatsmart sätt i samarbete med den lokala befolkningen.

Samtidigt är just samarbetet med lokalbefolkningen nyckel till framgången. Där Better Globe har sina plantager har de blivit inbjudna av både landägarna och de lokala samhällena. Genom att de får vara med och driva processen innebär det att plantagerna och projekten är förankrade både lokalt och nationellt. Men självklart, skulle det bli krig, politiska förändringar eller förändringar i äganderätten så skulle det inte vara bra för vårt sparande.

Risk 4. Inflation som urholkar värdet på pengarna

Inflation är när värdet på pengar minskar över tid. Eftersom Better Globe-träden ägs över 20 år kan man således inte försumma inflationen. Eftersom löftet från Better Globe är definierat i absoluta tal 2.55 € per år per träd från år 5 och 170 € per träd år 20 innebär det att den summan pengar om 20 år kommer vara värd mindre än vad 170 € är idag.

Det är ju dock inte en problematik unik för Better Globe utan samma om du under de 20 kommande åren har pengarna på ett vanligt konto. Jag har gjort lite beräkningar på det här och utgår man från riksbankens mål om en 2 % inflation per år så innebär det att den genomsnittliga avkastningen för ett Better Globe träd minskar i värde från ca 13 % till ca 11 %, vilket fortfarande är bättre än många andra investeringar.

Jag har gjort en excel-kalkyl som du kan använda för att analysera träden och räkna på inflationen, mejla mig så skickar jag den till dig med vändande post.

Risk 5. Ingen likviditet – pengarna är låsta i 20 år

Till skillnad från att t.ex. sätta in pengar på banken eller köpa en aktie eller fond som du kan sälja med några dagars varsel är Better Globe-träden illikvida. Med det menas att du kan inte på ett enkelt sätt kan sälja dina träd och få pengar för dem. Det är ju ganska logiskt egentligen, eftersom när du köper ditt träd så planteras det och börjar växa. Där går ju inte att sälja själva trädet och få pengar för det, utan det är ju bara skörden och virket man kan sälja.

Det som minskar konsekvensen av den här risken är att där finns en liten andrahandsmarknad där man kan sälja sina träd. Det är dock inte något som organiseras av Better Globe, utan något som vi kunder får arrangera själva.

Det här är också den största anledningen till att inte man tar in stora institutionella investerare eller fonder. De är helt enkelt inte intresserade av en illikvid investering över 20 år. 

Risk 6. Brist på transparens och insyn

En vanlig kritik på nätet mot Better Globe är en brist på insyn och transparens. Jag delar den kritiken till fullo och har framfört den flera gånger. Samtidigt så har jag under åren fått se all den info som jag har efterfrågat. Jag är dessutom en av de personer som drivit linjen hårdast med t.ex. att ge tillgång till årsredovisningarna. Något som det inte finns några krav på i Kenya.

Sedan upplever jag att företaget anstränger sig med att vara så transparenta som de kan. Vi kunder har fått åka ner på resor, kunder har besökt plantagerna oanmält och utanför de arrangerade resorna. Man publicerar all sin forskning i facktidningar (t.ex. Miti Magazine, tyvärr saknas nya nummer, men jag får hem upplagor varje kvartal) för att de ska komma andra fattiga bönder till gagn och så vidare.

Jag kan också säga att av egen erfarenhet från att ha rest med Better Globe på plats (se mina eller andra kunders reseberättelser, eller här) att där nere har alltid alla frågor besvarats. Det har aldrig funnits några begränsningar i vem man vill prata med, vad man får prata om eller något liknande.

Så jag personligen upplever inte bristen på transparens så allvarlig även om jag har förståelse för att andra upplever den och jag jobbar för att transparensen och insynen ska bli bättre. Sedan värderar jag den också annorlunda efter 10 års historik och att risken idag är annorlunda mot hur den var för 10 år sedan. Läs även längre ned i artikeln.

Risk 7. Skogsbruksrelaterde risker – t.ex. Brand på plantagen / skadedjursangrepp på träden

Där finns säkert hundra andra saker som kan gå fel i en skogsverksamhet, men det är sådant som man får utgå från att de som driver verksamheten har koll på. En vanlig fråga som dyker upp dock är:

Vad händer om det börjar brinna och mitt träd brinner ner?

Det är dock inte en särskilt stor risk av flera anledningar.

  • Din säkerhet är mer av typen ”biomassa” än det är ett enskilt träd
  • Bränder är inte särskilt vanliga i anlagda plantager då man bl.a. bygger in brandgator från början
  • Träden är utspridda på olika geografiska områden, länder och kontraktsbönder
  • Majoriteten av träden planteras nu hos bönder på deras mark
  • Man har som mål att plantera fler träd än som säljs

Alla dessa och många fler risker arbetar man systematiskt med inom det som man brukar kalla för systematiskt kvalitetsarbete. I det avseendet skiljer sig inte Better Globe från något annat företag. Om man är intresserad i detalj av allt som kan hända med träden och hur man ska hantera det, så rekommenderar jag att läsa kenyanska skogsvårdsverkets skrift som har tagits fram med hjälp av Better Globe: 

Där står allt om vilka risker finns med själva träddriften, hur de ska hanteras och övriga rekommendationer och tips. När jag har pratat med personal på plats så bedömer de själva inte riskerna så stora. De tycker att dessa riskerna ingår i att bedriva skogsbruk och det har man gjort i mer än 10 år och det har man koll på.

Risk 8. Trädvirket faller i pris över tid

Skulle priset på virke eller produkterna som skördas från träden minska i värde så innebär det en allvarlig konsekvens eftersom vi som kunder inte får utbetalt avkastningen enligt löfte. Jag bedömer sannolikheten för det här som extremt liten och jag baserar det på att vi t.ex. har avverkat mer än 50 % av världens skogar de senaste 80 åren. I östra Afrika där Better Globe är verksamma huggs det ner 28 st träd för varje träd som planteras. Mer än 90 % av den kenyanska skogen har huggits ner de senaste 50 åren.

Tillgången på träd kommer alltså minska över tid samtidigt som efterfrågan kommer att fortsätta öka – om vi människor inte börjar göra något väsentligt annorlunda. Vilket det inte finns några tecken på i dagsläget överhuvudtaget. Jag har för mig att Sverige är det enda landet i hela världen som har en nettotillväxt på träd. Dessutom försöker Better Globe minimera den här risken genom att plantera fler träd än som säljs.

Risk 9. Det finns ingen som har fått den stora 20 året avkastningen

En annan vanlig invändning som jag brukar få är att ingen har fått ut avkastningen från det 20 året. Det stämmer och ja, det är en risk.

Samtidigt så ser jag personligen det som en ganska hanterbar risk – i alla fall jämfört med många av riskerna ovan. Anledningen till det är att när man kommer till det 20 året så har man träden stående i marken och därmed har man en stor mängd biomassa. Den här biomassan är värd pengar och med dagens mått så kommer den vara värd mycket pengar. Enligt uppgifter jag har fått är biomassan idag bokförd till ett värde på 200 Mkr och kundernas andel av värdet är ca 70 Mkr.

Utmaningen har hittills varit med träden som ska ge avkastning fram till det 20 året. Det är mango-träden, Acacia-träden och flera andra trädsorter som inte riktigt har presterat, så jag är personligen mer orolig för kassaflödet fram tills det 20 året, än själva avkastningen det 20 året. Då är det ”bara” att hugga ner träden som står fram tills dess gäller kassaflödes och likviditetshantering – något som är klurigt i vilket företag som helst.

Särskilt nu är risken också mindre än den varit, då man planterar fler träd än vad man har sålt och därmed kommer att ha träd i egen bok så att säga. Dessutom har man under 2018 börjat sälja fröplantor vilket för mig är en enormt stor fördel. Det bidrar nämligen också till att förbättra kassaflödet från dag (läs: man behöver inte vänta på träd som ska ge frukt om ett par år).

Risk 10. Better Globe är en bluff och bedrägeri och det finns inga träd

Den vanligaste invändningen mot Better Globe om man googlar är att det är bluff och båg. Jag har också varit rädd för det – det var därför jag åkte ner första gången för mer än 10 år sedan. Men efter att ha känt och följt bolaget i mer än 10 år OCH varit på plats 200820122015, 2017 och 2019, för egna pengar så risken ”att det inte finns några träd” något som jag i princip bortser från. Dessutom går de två största plantagerna numer att se via Googla Maps (Kiambere och Nyongoro). I min senaste reseberättelse visar jag även både drönarbilder och videor som jag har tagit.

Dessutom finns det ju mängder av satellitbilder, videoklipp, bilder, intervjuer och framförallt mer än två miljon planterade träd och en mängd tredje partskällor. Dessa kan man personligen åka och titta på om man önskar. Däremot är det stor skillnad att slå helt åt andra hållet och därmed tro att man är garanterad avkastningen och att allt kommer att fungera för alltid.

Det finns ingen ekvivalens mellan dessa två. Bolagsriskerna, likvidetsriskerna och alla de andra riskerna är ju kvar. Det som jag lutar min trygghet i är att jag vet och har sett med egna ögon att:

  • pengar kommer människor till godo,
  • pengarna göra gott och bidrar redan idag
  • skolor har byggts och byggs
  • mikrolånen lånas ut
  • miljön blir bättre där man planterar träd

Sedan förstår jag risken i att avkastningen kan komma, eller kan komma inte. Men den risken är jag beredd att ta – det är ju den som jag får betalt för med tanke på riskpremien. Precis som med alla andra verksamheter.

Det är alltid människorna och deras drivkrafter som är viktigast

En annan viktig faktor för mig är min bedömning av människor. Jag har drivit småföretag i snart 15 år, jag har träffat många människor och tycker mig vara en ganska god människokännare. Framförallt att läsa mellan raderna kring vad det är som driver människor. Jag kan säga att ingen av nyckelpersonerna har pengar som drivkraft.

Det är så långt ifrån unga killar med en önskan om en Ferrari man kan komma. Rino (som är 75 år) är väldigt tydlig med att det här är hans ”legacy” och arv han lämnar efter sig. På liknande sätt är det med de andra drivande personerna. Det här är inte ett ”jag-ska-bygga-upp-och-göra-exit-och-bli-svinrik”-projekt. Det här är mer deras ”mitt-sista-projekt-i-livet-jag-kommer-bli-ihågkommen-för”-projekt. Jag är mer rädd för vad som händer t.ex. när Rino går bort eller om något skulle hända med VD Jean-Paul Deprins eller än värre skogsmästaren Jan Vandenabeele.

Jag vet att människorna där nere på plats kommer att anstränga sig järnet för att de ska lyckas. Om det är så att de misslyckas och jag inte får mina pengar, så är jag övertygad om att det kommer vara av en annan anledning än att någon har tagit dem eller att något fuffens har pågått. Det här är enligt mig ett projekt som kommer att lyckas, eller så kommer nyckelpersonerna ”die-trying” så att säga. Det kan jag med stor säkerhet säga.

Jag personligen hatar att förlora pengar för att jag blir lurad eller inte gjorde min research, men att förlora pengar på grund av att en risk inträffade och man gjorde sitt bästa. Det ingår så att säga i spelet tycker jag – ungefär som att det ingår i spelet att en indexfond kan tappa 50 procent av sitt värde under en 10 års period.

Risk 11. Better Globe är ett pyramidspel eller ponzi-bedrägeri

Den här risken hänger ihop med det föregående stycket och är något som påstås från tid till annan. För det första så gäller det att inse att pyramidspel och det som man brukar kalla för ponzi-bluffar är något som är förbjudet i Sverige, Norge, Kenya och majoriteten av alla länder med en utvecklad lagstiftning.

Man kan gå in på en hel del tekniska detaljer kring pyramidspel och ponzi-bluffar och bryter man ner dessa så anser jag att det inte finns någon grund för anklagelserna. Det kräver dock närmare undersäkning. För att göra det någorlunda kort se Wikipedia men i stora drag tänker jag: 

  • Ett pyramidspel innebär att deltagare behöver värva nya deltagare för att täcka sin egen insats. Pengar flyttas från nya deltagare till gamla. Om du inte värvar nya deltagare blir du av med dina pengar.
  • En ponzi-bluff innebär att det inte finns någon verksamhet utan att man attraherar investerare genom att utlova en hög avkastning, men istället för att generera avkastning på insatt kapital använder man det till utbetalningar och håller bedrägeriet igång. Endast de som drar sig ut före kollapsen undgår att bli förlorare.

Det finns fler kännetecken, men jag tycker att dessa två är de viktigaste.

Huvudsakliga motargumenten mot pyramidspel

Jag kan bara argumentera för hur jag ser på det, men så här tänker jag: 

Better Globe har en fysisk verksamhet på plats i Kenya bestående av träd som står i marken
I ett pyramidspel finns ingen verksamhet i botten. Det går bara ut på att flytta pengar från en person till en annan. Att Better Globe har en verksamhet på plats i Kenya står i mina ögon ställt bakom allt rimligt tvivel. Det finns tusentals bilder, videoklipp och inte minst svenska kunder som varit på plats och fortsatt köpa träd efter besöken. Även oanmälda besök har gjorts.
Ingen kund i Better Globe behöver värva någon annan
I ett pyramidspel behöver man som deltagare värva nya personer för att få täckning för sin egen insats. I Better Globe tjänar man pengar på den förväntade, ej riskfria, avkastningen på träd. Ingen behöver alltså värva någon annan för att tjäna pengar – de ska komma från träden och donationspaketen.
Kvoten mellan säljare och kunder
Ett av de viktigaste nyckeltalen när man har tittat i rättegångar, se t.ex. FTC-rättegången mot Herbalife i USA, så tittade man på andelen säljare i förhållande till kunder. Om jag minns rätt så var den tiotals procent (typ 30-40%). Hos Better Globe är andelen registrerade ambassadörer ungefär 2 procent. Det vill säga färre än 2 av 100 kunder är affiliates. Det är långt under det som t.ex. svenska direktförsäljnings föreningen ställer som krav.
Ingen ersättning ges för nya kunder eller ambassadörer
All ersättning i Better Globe är helt och hållet provisionsbaserad på antalet sålda träd. Det spelar ingen roll hur många kunder du har, det enda som spelar roll är mängden träd som säljs. Det finns heller inget incitament för att skaffa nya ambassadörer.
Inga köp av lagervaror
En vanlig varningsflagga är att säljare behöver köpa upp lager av produkter som sedan ska säljas och att det är en primär intäktskälla för företaget. Eftersom Better Globe säljer träd som planteras i Afrika, finns det inga sådana krav eller möjligheter överhuvudtaget.

Sedan handlar det återigen om att titta på verksamheten på plats i Afrika.

Huvudsakliga motargumenten mot ponzi-bedrägeri

Om vi tittar på argumenten mot ett ponzi-bedrägeri  så tänker jag följande: 

Better Globe har en verksamhet på plats i Kenya och Afrika
Många av de ponzi-bedrägerier som förekommit har inte haft någon riktig verksamhet. I de fall att man har hävdat verksamhet har den varit på ett sådant sätt att den inte varit greppbar eller synlig. Better Globe har i mina ögon precis motsatsen – man har fysiskt planterat tusentals träd både på sina egna plantager och hos bönder.
Man har bjudit ner svenska kunder i princip varje år och visat hur träden har växt, hur plantagerna har ökat i omfattning och hur antalet partnerbönder blivit fler. Man har visat hur många före-och-efter exempel som helst t.ex. med skolbyggnationer, mikrolåbanker, projekt och samarbeten. Det finns även mängder av tredje-parts-källor som styrker dessa, även myndighetsbaserade. 
Better Globe lovar ingen extrem avkastning
Vanligt för många bedrägerier är att de lovar höga avkastningar. Vid första anblick kan det tyckas att Better Globe lovar en hög avkastning – att 17 EUR ska bli 208 EUR. Men man behöver ta hänsyn till att vi pratar över en 20 års period. Då blir ”avkastningen” mellan 11 – 13 procent per år. Det är ingen extrem avkastning, särskilt inte när den inte ens är inflationsjusterad. Sätter man den i jämförelse med andra investeringar såsom PE-bolag (ca 15 % per år) eller andra typer av investeringar, t.ex. onoterade bolag (ca 22 % per år) så ligger de på högre förväntade avkastningar per år och på liknande risknivå.
Risken är hög och träden är illikvida
En klassiker i ponzi-sammahang är att det ska vara låg risk. Ingenstans påstår jag (eller Better Globe) att det är en låg risk. Tvärtom. Jag brukar skriva att det är en hög risk, högre än aktier, att det är en oreglerad, onoterad och illikvid investering. Vi är inte garanterade något och man kan förlora hela sitt kapital. Du an inte ens ta ut dina pengar på 20 år.
Verksamheten och planen för hur pengarna tjänas är förståelig
En annan vanlig röd flagga är att det är svårt att förstå hur pengarna ska tjänas. I Better Globe tycker i alla fall jag att det är ganska enkelt att förstå var pengarna och tillväxten ska komma ifrån. Det är från träden och verksamheten. Träden som planteras växer över 20 år, huggs därefter ner, förädlas och säljs på marknaden. Alla antaganden som t.ex. att träden kan avverkas, ger den påstådda mängden virke och kan säljas för rimliga priser går att verifiera via enkla googlingar på bl.a. Mukau (melia volkensii), Giant Lira (melia azedarach) och Acacia Senegal. Det finns flera studier på just dessa träd som bekräftar att de är snabbväxande och väldigt värdefulla, t.ex. den här från kenyanska skogsvårdsstyrelsen. Priset på torkat, sågat och förädlat virke ges av ITTO – se specifikt ”African Mahogany Kiln Dried Export-ready”.
Alla som ska ha fått pengar har fått pengar
En annan varningsflagga är att det är problem att få ut pengar. Mig veterligen har alla som ska ha fått ut pengar också fått ut dessa, helt enligt plan. Jag personligen har aldrig haft några problem med betalning, varken för provision, konsultarvode eller avkastning. I november 2018 fick 6751 svenska kunder sin utbetalning enligt plan.
Så transparent som möjligt
Normalt är också brist på transparens en varningsflagga. Better Globe inser det här och gör, enligt mig, så gott de kan. I princip varje år sedan 2008 har de arrangerat en resa för kunder för att besöka verksamheten. Väl på plats har det aldrig funnits några begränsningar i vem vi man får eller inte får prata med. Jag vet även kunder som har gjort oanmälda besök (t.ex. här) – även om det inte rekommenderas (eller uppskattas). Den norska årsredovisningen är offentlig sedan 2006 och man har till och med gjort den kenyanska årsredovisningen tillgänglig under särskilda omständigheter.

Det som jag också tänker mycket på är verksamheten på plats. Det finns idag tusentals bilder, videoklipp, berättelser från verksamheten på plats. Det finns hundratals ”före” och ”efter”-bilder på allt från plantager, skolor, byggnader och allt annat. Man ”fuskar” bara inte upp flera tusen hektar skog.

Därför har jag avdömt den här risken. Är det så att jag har fel så är jag verkligen den största suckern i världen.

Kritik mot Better Globe främst på nätet och i Norge

Tyvärr har Better Globe fått mycket skit på nätet. Det inkluderar även mig själv och mina bolag. På ett sätt är jag luttrad för jag har varit med om fall där jag, ett av mina företag eller andra vänners företag har blivit porträtterade väldigt vinklat eller vanskligt. Mer än en gång dessutom med sakfel – det spelar ingen roll om det varit stora tidningar eller tv-program. 

Det har gjort att jag själv idag många gånger ställer mig frågande till media – och än värre anonyma bloggar eller konton i sociala medier. För om artiklar innehåller så mycket sakfel i ämnen där jag har sakkunskap. Hur är det då i artiklar där jag saknar sakkunskapen? Har de lika många fel? Oavsett vilket har jag självklart också googlat, läst på och konfronterat bolaget och Rino med uppgifterna.

Jag tar ju varumärkesrisken – som uppenbart inte är oväsentlig till följd av all kritik jag får. För om Better Globe skulle sluta fungera så förlorar jag inte bara mina pengar, men jag tar en enorm förtroendesmäll. Något som dessutom historiskt har kostat mig både pengar och förtroende hos samarbetspartners. Te.x. sa Avanza upp sitt samarbete med mig 2014 och det har kostat mig samarbeten med företag som inte velat ta varumärkesrisken att associeras med mig. Jag är väl medveten om förtroendet och det moraliska ansvaret som jag har.

Jag har därför gjort så mycket research och en så noggrann due diligence som jag har kunnat. Jag kan inte garantera att den är fullständig men den är djupare än någon annan som jag känner eller sett göra. Jag har konfronterat Rino och andra personer i verksamheten, bett dem om officiella svar och både publicerat dessa och deras svar genom att ställa dem framför kamera och spelat in det. På det sättet är det min förhoppning att fler kan ta del av dem och bilda sig en egen uppfattning.

Frågor kring Green planet

De mest återkommande frågorna och påstående handlar om Green Planet och artikel i norska Biståndsaktuellt. Redan den 21 april 2008 – alltså mer än 10 år sedan – ställde jag frågorna och skrev hans svar här på bloggen:

Frågor och kritik kring artiklar i Biståndsaktuellt i Norge och Child Africa

När det gäller historien om Biståndsaktuellt så har jag ställt frågan till Rino för flera år sedan, inte minst spelat in hans svar som finns här (nyinspelning 2017). Den här kritiken brukar återkomma med jämna mellanrum i olika varianter, men bottnar nästan alltid i det här.

Jag har även tagit upp det separat med Rino och så här har han svarat angående att Biståndsaktuellt har placerat Child Africa på observationslistan:

Når det gjelder OBS listen, så er årsaken meget enkel å forklare, Child Africa er der KUN fordi vi har inntekter fra LOVLIG telefonsalg i Norge. Telefonselskapet selger kalendere, matoppskrifter, tegninger og annet for å få inn penger til oss. Vi er garantert 25% av inntektene uansett hva utgiftene måtte være, UTEN RISIKO eller utgifter for oss, noe alle frivillige organisasjoner er meget fornøyd med.

MEN, fordi «Innsamlingskontrollen», som er en privat eiet organisasjon tar med telefonselskapets regnskaper inn i Child Africa’s blir regnestykket håpløst. De sier nemlig at vi har «samlet inn» 10 millioner kroner, hvis dette er det totale salget i dette firmaet, selv om CA bare mottar 2,5 millioner kroner. (25%). Med en slik regnemetode mener de at bare 25% går til saken og dette er derfor under den 50% som DE bruker for å sette organisasjoner på OBS liste. Imidlertid blir dette helt feil, for av de 2,5 millioner kroner som vi har MOTTATT, så brukes bare 4% til administrasjon hos CA, og 96% går til Uganda, noe som er NORGES BESTE RESULTAT.

Etter å bli hengt ut som svindler og bedrager i flere år har jeg nå fått nok og har derfor sagt opp avtalene med telemarketing selskapet fra 1.1.2019. Dette vil sannsynligvis føre til at vi dessverre må si opp en del ansatte i Uganda, pga mindre inntekter og dette er ikke noe vi har gledet oss til. Vi regner imidlertid at vi kommer av denne OBS listen i løpet av dette året, når regnskapene for 2018 foreligger.

Angående kritik om det s.k. hemlighållande av årsredovisning

En annan kritisk punkt, som jag håller med om, handlar ofta kring ”hemlighetshållande” av årsredovisningar. Den norska årsredovisningen för Better Globe AS finns tillgänglig via norska Bolagsverket. Där finns mer än 10 års historik och till och med mer detaljerad information än vad som finns hos det svenska, som bl.a. aktieägare och liknande.  

När det gäller årsredovisningen för det kenyanska bolaget Better Globe Forestry Ltd. så finns det inga krav eller skyldigheter att i Kenya redovisa den offentligt. Dock har den ändå gjorts tillgänglig för större svenska kunder vid speciella tillfällen. Jag har t.ex. fått se 2016 års reviderade redovisning när jag var på plats i Kenya 2017. Sommaren 2019 fick jag även en sittning med både VD och finanschef och vi gick genom årsredovisningarna. Vi fick även med oss tre uppsättningar fysiska kopior till Sverige som finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Under förutsättning att vissa kriterier (t.ex. signering av sekretessavtal) uppfylls kan man få titta på dessa.

Jag är en varm förespråkare för transparens och önskar att Better Globe bara publicerade den publikt – det skulle bespara mig ganska mycket jobb och kritik. Jag hoppas genom vidare påtryckningar av bl.a. mig att så sker i framtiden. Som vanligt refererar jag helst till källan och här följer Rinos eget svar på frågan om varför han inte gör årsredovisningarna offentliga när jag ställde den till honom. Att man har stora problem med myndighetskorruption bekräftades när jag var nere i Kenya 2019 av flera oberoende källor.

Kritik mot att grundaren Rino Solberg skulle förskingrat pengar

Den här kritiken hänger ihop med Green Planet, se därför ovan. Men nedan följer ett utdrag från Rinos svar när jag ställde frågan till honom. Kontakta mig så kan du få det fullständiga svaret:

Når noen påstår at jeg har «forskingrat» 2,6 millioner (som ihht Bistandsaktuelt har blitt borte på mystisk vis) så er dette FULLSTENDIG LØGN. Det er ikke blitt borte så mye som en eneste krone fra Child Africa noen gang. Dette MÅ jo falle for sin egen urimelighet, i og med at det er MEG personlig som har finansiert Child Africa med private midler de første 16 årene (og fortsatt hver eneste måned gjør dette). Jeg har heller aldri tatt ut noen som helst lønn fra Child Africa, noe jeg selvfølgelig godt kunne ha gjort helt lovlig i 25 år, så dette blir så feil som det bare går an og man må ha svært onde tanker for å kunne påstå slikt om meg, noe alle som kjenner meg kan bekrefte.

Når det gjelder de «såkalte» 2,6 millioner kroner som skal ha «blitt borte» så er dette også helt UMULIG og UTENKELIG i praksis og jeg har skriftlig med dokumentasjon tilbakevist det, men det hjelper ikke når en journalist har skrevet noe, da de aldri går tilbake på det de har skrevet tidligere. Det var riktignok en ubetydelig feil med føring av regnskapene i de første årene, noe jeg fortalte journalisten, og det ble rettet opp senere, og det er stor forskjell på at det var ubetydelig feilføring i regnskapene og at «millioner forsvinner på mystisk vis» DEN tabloide setningen er laget av journalisten for å få leseren til å tro at nettopp det som kommer frem i kommentarfeltene fra folk som BARE har lest overskriften og ikke engang hele artikkelen, nemlig at jeg og min kone stjeler penger fra barna i Child Arica. En slik heading selger selvfølgelig mer aviser enn en overskrift som sier sannheten, nemlig; «Det har vært feilførte regnskaper i Child Africa, som ble rettet opp så snart Rino fikk greie på det».

Jeg har heller ALDRI blitt dømt for «skattesvindel eller forskingring», men har fått 2 dommer for mindre forseelser i forbindelse med 2 små konkurser for mange år siden, som ikke har noe med svindel/bedrageri eller annet kriminelt å gjøre. Den første saken, var at jeg hadde deltatt i et selskap i 6 år med reviderte regnskaper og gode resultater og jeg var aldri VD der. Vi var 5 partnere som besluttet å legge ned selskapet da vi ønsket å gjøre andre saker. Når beslutningen var tatt, trakk revisor, VD og ett styremedlem til seg fra styret og jeg var den eneste som sto igjen i firmaregisteret.

Da selskapet nå ikke hadde revisor ble det slått konkurs. Det tok ca. 6 måneder fra vi besluttet å nedlegge selskapet til konkursen og i den tiden ble ingen regnskap ført, selv om alle bilagene var tilstede. Han som i alle årene hadde ført regnskapene var en av partnerne og han lovet til det siste å føre de siste 6 månedene også, men sviket, slik at i og med at jeg var den eneste som fremdeles satt i styret, fikk jeg en «dom» for ikke å ha ført regnskapet de siste 6 måneder frem til konkurs. Hadde jeg visst at dette var konsekvensen, hadde jeg selvfølgelig latt et regnskapsbyrå gjort det ferdig, men det visste jeg ikke. Jeg hadde valget å ta en rettsak, med den tid og kostnader dette måtte bli, eller ta en «tilståelsesdom», med den minste «straff» som kunne gis, og jeg valgte derfor dette.

Den andre saken, var et selskap som jeg ledet over 8 år, hvor vi også hadde reviderte regnskaper og gode resultater i alle år. Vi drev en «Franchise bedrift» hvor våre Franchisetagere hver måned fakturerte oss for sine provisjoner, disse var både enkeltpersoner og selskaper. Vi fikk en kontroll fra skatteverket og de mente at siden mange av de «personlige firmaene» vi samarbeidet med, bare hadde oss som den eneste leverandør, så burde dette vært «skattbar inntekt» og ikke fakturert, noe jeg var helt uenig i og påklaget til skatteverket sentralt. Imidlertid var denne påstanden fra en ny lov som ble innført noen år tidligere som de fikk medhold i og da ble det derfor beregnet «skattetrekk» på alle fakturerte beløp med 5 års tilbakevirkende kraft, noe som ble noe under 1 million NOK.

I og med at dette istedenfor faktura, som vi hadde betalt i alle årene, ble beregnet skatt av, så skulle vi i så fall også ha satt disse «skattepengene» på egen konto (noe vi selvfølgelig ikke hadde gjort når vi ikke hadde trukket skatt men fakturert) så ble påstanden at jeg måtte dømmes for ikke å ha satt «skatten» på egen konto. Som i den første saken, hadde jeg valget å ta en rettsak, med den tid og kostnader dette måtte bli, eller ta en «tilståelsesdom», med den minste «straff» som kunne gis, og jeg valgte også her dette. Når jeg fikk denne «dommen» sa til og med dommeren etter saken var fremmet at dette var det mest urettferdige dommen han hadde skrevet ut.

Ingen av de 2 selskapene hadde noen gjeld, slik at det vare heller ingen tap for noen andre enn meg.

Kritik mot mitt samarbete med Better Globe

Under hösten 2018 blossade det upp mycket kritik mot Better Globe (igen), det som var nytt var att jag var måltavlan och mitt samarbete och min historik med Better Globe. Nedan följer en ungefärlig sammanställning av mitt samarbete med Better Globe de senaste 10 åren i form av en tidslinje.

  • 2008
    • Jag får höra talas om Better Globe av en god vän som varit på plats vintern 2007/08. Jag köper mina första träd som en observationspost.
    • Jag är skeptisk, så jag och Caroline åker till Kenya och Uganda för att se om det finns några träd överhuvudtaget. Vi träffar människor, besöker plantager, träffar ministrar, bönder och börjar sponsra ett fadderbarn på plats.
  • 2008/09/10
    • Jag väljer att försiktigt börja göra reklam för Better Globe
    • Jag upplever kritiken mot Better Globe som extremt orättvis i svensk media (DN, SvD, DI m.fl.) med anklagelser om likheter med pyramidspel. Jag tycker nämligen att verksamheten på plats är väldigt bra. Jag köper några gamla kunders träd och äger således träd planterade 2007.
  • 2011
    • jag erbjuder Better Globe att hjälpa dem med en ny hemsida, som jag och andra gör och den ligger ute ett tag, men Better Globe väljer att stänga ner den efter ett (tror det var 2012-ish) tag eftersom vi är oense om bl.a. anslag, vinkel, transparens och vårt samarbete.
    • Jag får den första avkastningen från mina 2007-träd.
  • 2012
    • jag åker till Kenya för andra gången. Jag vill nämligen se hur det har gått de senaste fyra åren. Särskilt med tanke på att jag skrivit om Better Globe på bloggen.
  • 2013-14
    • jag är inte särskilt aktiv i arbetet med bloggen eller Better Globe
    • Jag får avkastning för mina ägda träd
  • 2015
    • jag åker ner till Kenya och Uganda en gång i januari med familjen och en gång i juli själv.
  • 2016
    • jag bestämmer mig för att jag tycker att Better Globe är bra och lägger ner mer krut tillsammans med några kollegor.
    • Jag säljer in till Better Globe AS att Sverige borde få en hemsida som är lika bra som verksamheten på plats.
    • Jag hjälper Better Globe att få tillbaka domänen betterglobe.se som registrerats av en svensk privatperson 2014 för att skapa förutsättningarna för en svensk hemsida. Klantigt nog för jag inte direkt över den till Better Globe AS utan den står på mig fram till 2018.
    • Jag föreläser tillsammans med Rino på årets kundmöten runt om i Sverige.
  • 2017
    • Jag åker ner till Kenya för femte gången och tar med mig hem mängder av bilder, intervjuer, drönarvideos etc. Jag är imponerad över allt som har hänt sedan 2008. Jag fortsätter hjälpa Better Globe med sälj- och marknadsaktiviteter i Sverige.
    • Jag projektleder arbetet med den nya hemsidan betterglobe.se med ett team av människor.
  • 2018
    • hemsidan lanseras under våren, målet är att utvärdera den i Sverige i ett år innan den går globalt på .com adressen (mål för 2019). Jag åker inte ner till Afrika trots möjligheten på grund av att min andra dotter har beräknat födelsedatum mitt i resan.
    • Jag föreläser om hållbart sparande på Better Globes kundevent.
    • Kritik mot mig och Better Globe blossar upp, vilket ger möjligheter till flera förtydliganden, både här på bloggen och på betterglobes hemsida. 
    • Samarbetet med Better Globe får de första riktigt negativa konsekvenserna för mig
    • Jag får avkastning för mina träd köpta mellan 2007 – 2014
  • 2019
    • jag bokar mig för att åka ner till Kenya i sommar. Jag hjälper till med arbetet kring översättning av hemsidan till flera språk.
    • Jag får så mycket näthat att jag stänger ner min sponsrade länk för Better Globe tills vidare.

Det vill säga att jag hjälper Better Globe med att bli bättre på digital kundvård och försäljning – något jag tycker att ett så bra projekt förtjänar. Det som jag har kan har jobbat med de senaste 10 åren. Samtidigt så blir jag också lite ledsen när jag får höra att ”RikaTillsammans bara handlar om Better Globe”. Det är bara att använda sökfunktionen och slå ”Better Globe”.

Av bloggens snart 1 000 artiklar handlar färre än 8 om Better Globe och då är sex av dem reseskildringar – de senaste två artiklarna är från 2017 och var dessutom reseskildringar. Totalt nämns ordet ”Better Globe” i endast 14 av bloggens alla artiklar. Dessutom handlar inget av poddens eller vloggens snart 100 avsnitt om Better Globe. Så ibland upplever jag att folk överskattar Better Globes betydelse.

Direkt osann kritik på nätet – att jag skulle ha ägarintressen i Better Globe

För att även dementera och korrigera några felaktigheter som står på olika ställen på nätet.

  • Jag äger inte och har aldrig ägt några aktier i Better Globe AS eller Better Globe Forestry Ltd. Det är lätt att kolla via t.ex. norska Bolagsverket. 
  • Jag har har inte och har inte haft en styrelseplats, anställning eller ledande position i ovanstående två bolag.
  • Jag är inte inblandad i transaktionen när en kund köper träd. Inga kundpengar har någonsin gått via mig eller konton som jag har direkt eller indirekt tillgång till. Jag är inte heller någon avtalspart i transaktionen när ett träd köps. Jag förmedlar kontaktuppgifter via en sponsrad länk till betterglobes hemsida. Precis som i andra samarbeten.
  • Jag tjänar bara pengar på sålda träd. En provisionsersättning som betalas ut av Better Globe AS till mig mot faktura. Det kan intygas av t.ex. PwC som de senaste åren reviderat mina bokslut.
  • För mitt arbete utanför min roll som ambassadör – t.ex. arbete med hemsida – så har det arbetet fakturerats på konsultbasis.
  • Jag har betalat alla mina utlägg och resor till Kenya själv.
  • Mitt bolag revideras årligen av PwC som säkerställer att redovisningen är upprättad enligt gängse lagar och normer. 

Något som jag ofta har sett förvanskas är att:

  • Jag sitter i styrelsen och äger en liten minoritetspost i en ambassadörkollegas bolag som heter Green Bee AB. Det är ett bolag som precis som mitt fakturerar provisionsersättning. Det bolaget hette förut Better Globe Vision AB, något som vi fick backning på från Better Globe därav namnbyte. Jag håller med om att det var ett klantigt namnval, men sedan ett par år är det åtgärdat. Syftet med bolaget är att vara ambassadör och att investera klimatsmart, etiskt och hållbart.

Jag hoppas att ovan är tydligt och klart.

Better Globe använder nätverksmarknadsförsäljning som en affärsmodell för sin försäljning

Det här är inte någon risk utan fakta. Man har valt att helt och hållet outsourca försäljningen av träd och separera den från det kenyanska bolaget. Man har sagt att det kenyanska bolaget ska bara arbeta med produktionen i form av att plantera träd. 

En av säljkanalerna (det finns andra) har varit att starta den norska bolaget Better Globe AS som tar hand om den globala försäljningen. Det görs genom en affärsmodell som kalla för nätverksmarknadsföring. Det är ingen unik modell för Better Globe, utan används med framgång av många företag såsom t.ex. Herbalife, NuSkin, Amway, Tuppware eller svenska börsnoterade Oriflame. 

I en sådan affärsmodell kan vem som helst välja att bli en s.k. ambassadör, oberoende distributör eller det mer vanliga uttrycket ”affiliate”. Det betyder att man gör reklam för företagets varor och tjänster och får sedan betalt för den försäljning som man bidrar med. Det skiljer inte jättemycket från t.ex. det som Tradedoubler erbjuder – bara att de kallar det för ”performance marketing” eller ”affiliate marketing”. 

Kritik mot MLM

Nätverksmarknadsföring är tyvärr kontroversiellt i Sverige. För många har det dessutom ett dåligt rykte. Jag kan tycka att det är välförtjänt då många verkligen har missbrukat det, men det handlar sällan om modellen, utan om människorna. Kritiken handlar ofta om överdrivna löften om hur enkelt det är att tjäna pengar eller hur rik man kommer att bli. Men det handlar verkligen inte om affärsmodellen, för den i sig är neutral.

Jag gillar modellen av flera anledningar, inte minst den prestationsbaserade ersättningen och möjligheten att få bestämma själv. Det finns mängder av böcker som beskriver modellen de bästa är ”Business of the 21st century” of Robert Kiyosaki och ”Passiv inkomst? Ja, tack” av Max Söderpalm. Läser man dessa två böcker kan man se att flera av fördelarna rör t.ex.:

  • Det är en oerhört rättvis modell – jobbar man så tjänar man pengar, jobbar man inte så tjänar man inget
  • Den är direkt prestationsorienterad – ju mer värde man skapar, desto mer betalt får man
  • Den gör det möjligt för alla att starta ett eget företag till låg risk och låg kostnad. Anledningen är att man bara behöver fokusera på försäljning, allt annat sköter någon annan. 
  • Den gör det möjligt att ha en inkomst som inte är knuten till tid eller geografisk plats
  • Den tvingar människor att samarbeta och arbeta i team och hjälpa varandra
  • Den tvingar en att växa och göra personlig utveckling på riktigt, för man kommer behöva ta nej, misslyckas och lära sig nya saker
  • Man lär sig att ledarskap som är väldigt skiljt från chefsskap

Min erfarenhet är dock att det är precis som med vilket företag som helst. Det är svårt, det är inte något som verkligen inte passar alla och det kräver enormt mycket tid, energi och engagemang utan någon som helst ersättning. Det är uppskjuten belöning i 110. Det är så långt ifrån get-rich-quick man kan komma i min värld. Alla som säger något annat har antingen ingen aning eller ljuger. Det finns inga fria luncher, men hårt jobb skapar resultat.

Därför avråder jag de flesta från att göra det, för att man har helt enkelt inte det som krävs. Jag brukar säga till den som vill starta företag, förbered dig på fem till tio års hårt jobb utan någon ersättning. Men om man pallar det, ja, då finns det verkligen möjligheter på andra sidan. Man kan prata väldigt mycket mer om det, men det är en annan artikel.

Det som däremot är jätteviktigt att se – trots vad som står på andra sidor på nätet – är:

Better Globe är inte ett ”mlm-företag”. Better Globe är vanligt ett kenyanskt skogsbolag som har valt att outsourca och organisera en del av sin försäljning enligt nätverksmarknadsföringsmodellen. Det har man gjort via Better Globe AS.

Det kan tyckas vara en semantisk skillnad, men den är betydligt mycket större än så.

Feedback och kritik som jag också har framfört till Better Globe

Så här efter 9 000 ord som motsvarar mer än 20 A4-sidor text är det svårt att säga något nytt. Jag återkommer hela tiden till att man kan se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning. Är man beredd på att man kan förlora pengarna och gillar klimatsmart och hållbart sparande då är Better Globe en bra grej. Jag skulle sammanfatta det i följande punkter:

  • Är det riskfritt att köpa Better Globe-träd? Nej.
  • Är man garanterad avkastning om man köper träd? Nej.
  • Upplever jag att verksamheten fungerar på plats? Ja.
  • Har avkastning betalats ut enligt plan hittills? Ja.
  • Är riskpremien rimlig? Jag personligen tycker det.
  • Vet jag att det kommer att fungera i framtiden? Nej. 
  • Finns det befogad kritik mot Better Globe? Ja.
  • Kommer jag tjäna pengar om du köper ett träd via min sponsrade länk? Ja.

Till syvende och sist handlar det om att bilda sig sin egen uppfattning och skilja på vad som är risk, fakta och rädsla. Det här är väldigt subjektiv för oss människor. Inom psykologin kallar man det ofta för ”evidence procedure” – vad behöver jag för en process för att jag ska tro på något. Det som slutgiltigt övertygade mig och skingrade de flesta av mina tvivel var att jag besökte verksamheten på plats. Något jag har gjort flera gånger.

Att jag sedan kan leva med de andra riskerna är att jag känner till dem och kan relatera till dem från mina egna företag. Det är inget konstigt för ett företag att t.ex. ha en likviditetsproblematik. Det har jag varit med om själv mer än en gång. Jag vet också vilken ordning man behöver prioritera saker i och jag tror att människan bakom är viktig. I det här fallet så är min tro att Rino, Jean-Paul och Jan kommer att fortsätta utveckla verksamheten och få den fungera eller så kommer de bokstavligen ”die trying”. Det sätter jag en oerhörd stor tilltro till.

Sedan finns det mängder saker som jag önskat vore annorlunda med Better Globe. Det kunde varit ett svenskt bolag, vara det första projektet som dessa personer drev, följde svenska regler för transparens och insyn, var under svensk tillsyn, publicerade alla ekonomiska siffror på hemsidan, hade en bättre hemsida, var bättre på att kommunicera, hade en annan historik, var bättre på att skicka upp information från verksamheten i Kenya, inte bedrev försäljningen i nätverksform, var mer tillmötesgående vid frågor, lät externa parter från t.ex. UNDP granska impacten på plats och så vidare. Det är feedback som jag också kontinuerligt ger och önskar att fler gjorde.

Vissa av frågorna har jag även tagit i mina egna händer och försökt göra något åt. Som att jag i mer än 8 år tjatade om att få se en kenyansk årsredovisning. Jag har försökt hjälpa till med hemsidan, jag har tagit många bilder och videoklipp, för att fler kunder ska få se alla sakerna som sker på plats och jag har tjatat om att fler kunder så få åka ner. Jag har satt personer i kontakt med varandra så bekanta som köpt träd har kunnat åka ut till plantagerna själva utanför de arrangerade resorna och mycket mer.

Jag gör och har gjort mitt bästa och sedan får tiden utvisa om jag är den störste idioten i rummet eller jag faktiskt var med och bidrog till något bra här i livet. Jag hoppas och tror på det senare.

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar även följande artiklar om Better Globe:


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

24 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag har nu ägnat 2 kvällar till att läsa på och min största fråga är enkel:

    Vad är det kommersiella värdet på en fullvuxet medel ”makau” träd? Du har ett långt stycke om det men jag hittar inget på ITTO men på ”Guidelines från kenyanska skogsvårdsstyrelsen.” står tydligt 8000 ksh vilket bara blir 70Euro. Det räcker inte till närmelsevis till den avkastning som de lovar på 170 Euro och inget kvar till egen vinst.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan Collryd
    1. Vit pil

      Det beror i vilken fas i förädlingskedjan man avser med ett fullvuxet mukau-träd. Om man tittar på ”stump value” det vill säga ett avverkat träd hos bonden som har odlat på sin mark så är det mellan 5 000 och 10 000 KSH, vilket motsvarar mellan 500 – 1 000 kr, i linje med skogsvårdsstyrelsens värdering på 70 EUR. Men precis som i svenskt skogsbruk, eller all verksamhet med råvaror, så är ju råvaran i oförädlat skick värd väldigt lite. Även om det i det här fallet är betydligt mer än svenska träd som är 10 – 20 år gamla. Better Globes affärsidé är att äga hela vertikalen, det vill säga allt från råvara till slutprodukt. Det vill säga hela förädlingskedjan eftersom det är där pengarna finns.

      Det är för övrigt dessutom en viktig sak som jag insåg när jag träffade vice-presidenten i Kenya. Problemet man har haft i många u-länder är att man har exporterat råvaran, t.ex. tobaksblad men importerat cigaretter. Det innebär att all värdeförädling och därmed alla skatteinkomster, löner etc har skett någon annanstans. Better Globe har för avsikt att genomföra värdeförädlingen på plats så att den kommer landet till gagn.

      För att komma tillbaka till din fråga. Om du tittar på ITTO:s rapporter (t.ex. MIS Sep 2019) så kan man titta på ”African Mahogany” som motsvarar trädtypen och så tittar man på slutförädlingen i form av torkat, uppsågat och redo för export (Kiln-dried, Sawnwood) så ligger kubikmeter-priset på 1 008 EUR. Om man då utgår från att Mukau-träd ger ca 0.4 m3 så innebär det att värdet på ett förädlat Mukau-träd ligger på ca 400 EUR. Det betyder att man har god marginal på de 170 EUR och dessutom ha marginal för egen vinst.

      VD:n på plats sa i somras att man i sina kalkyler initialt (för 10 år sedan) räknade med 3 träd per kubikmeter, men med tanke på kubikmeter-priset idag så har man till och med ”råd” med 4 träd per kubikmeter och ändå gå plus efter betalningen till kunderna och alla parter.

      Hoppas det blev tydligare! Återkom annars.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Meget bra oppsummering og mye av kritikken, både i Sverige og andre steder, er langt i fra hva vi som kjøper trær hos Better Globe selv opplever. Mye av det som skrives er rett og slett helt feil. Hvor mye risk som er involvert er kanskje vanskelig å estimere, men dette selskapet handler om så mye mer enn avkastning. På sett og vis er kanskje avkastningen det minst viktige, men vi håper selvfølgelig alle sammen at den fortsette å komme som lovet.

    Etter å ha besøkt 3 av plantasjene i Kenya i 2011 og sett skolene til Child Africa i Uganda, i tillegg til å ha fulgt utviklingen tett siden den tid, har jeg personlig ingen tvil om hva Better Globe står for. Da blir det ekstra trist å se hvordan selskapet omtales og forhåndsdømmes på feil grunnlag. Mye kunne sikkert vært bedre, men det som både Rino og du også Jan må gjennom føles ufattelig urettferdig med tanke på den omfattende positive effekten som skapes for miljøet og for fattige bondesamfunn som prøve å livnære seg under svært krevende forhold.

    Jeg håper vi ikke må vente helt til 2026 eller lengre for at omtalen av Better Globe skal komme nærmere en virkelighet vi alle kan være enige om. Og jeg håper du er med godt mot og at selskapet etter hvert får mer medieomtale fra journalister som faktisk har besøkt selskapet og har sett det vi som har vært der har sett.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Audun
  3. Vit pil

    Hej Jan,

    Mycket intressant och bra att du skriver så mycket som du gör kring detta ämne då det känns som en bit ifrån ditt normala fokus på enkelhet, transparens och låga kostnader (något som bla jag uppskattar extremt mycket:)).

    Ett par saker som gör att jag själv ställer mig tveksam även om jag både gärna ger till välgörenhet och tänker på miljön.

    Varför redovisar man inte hur kassaflödet ser ut i bolaget. Det som gicks igenom under intervjun med Rhino kändes inte som det förtydligade något. Ville man vara transparent borde man ju kunna erbjudit något i värdepapperiserat format till investerarna. De texter som står på hemsidan är ju extremt säljande och pratar om avkastningen som om den vore garanterad (även om du och även på BetteGs hemsida så står det om man letar).

    Sen nämns säkerhet i form av biomassa men då man inte är delägare och inte har någon säkerhet alls för sin investering (om jag inte missförstått) så har man inget alls utan litar på att bolaget klarar sina åtaganden mot investerarna även om insättning av nya medel från nya investerare skulle upphöra. I dagsläget och utan insikt i räkenskaperna så vet man ju inte vilka pengar som betalar avkastningen, avkastning på träd som inte växt klart eller nya medel som kommer in.

    Då både du och flera inom balansekonomi verkar pusha hårt för Better (och som alltid vissa mer än andra) så bör man kanske vara tydlig med att och kanske tom hur mycket pengar ni tjänar på nya kunder. Jag har inte en aning vinsten på cirka 1msek enkom kom från better globe men med tanke på namnet innan ändring så kan man ju gissa det (Better Globe Vision Int AB)

    Att man även på svenska sidan skriver följande känns väldigt tvivelaktigt:

    Ändras avkastningen beroende på om företaget går bättre/sämre?
    Det korta svaret är nej. Ur ett tekniskt perspektiv kan du se trädköpen som ett lån till företaget. Vi återbetalar på det här lånet genom återköp med en förutbestämd ränta om 2.55 € per träd från år 5 till år 19 och gör det slutgiltiga återköpet om 170 € år 20

    Om företaget går sämre=inga pengar och man som investerare inte har några säkerheter, vem betalar då?
    Om bolaget går i konkurs, vem betalar då?

    Jag uppskattar allt du gör extremt mycket men just kring detta så finns det så mycket frågetecken att man bara hoppas att allt går som det ska och det vår vi se inom en dryg 20-års period. Samtidigt med tanke på vilka som är involverade på den svenska sidan tycker jag att man kunde önskat sig mer kring vad som förmedlas samt hur. När man frågar investerare så känns det som om de flesta talar om garantier vilket är trist att de tror då det inte existerar och då har ju budskapet och riskerna någonstans inte riktigt kommit fram till investerarna.

    Jag hoppas att det blir en grym investering men den sticker ut ganska mycket från övriga linjen som jag uppskattar extremt mycket så kände att jag ville skriva ett par ord iaf:).

    Hoppas resan till Kenya i sommar ger än mer kött på benen som ni kan dela med er av!

    Mvh, Jakob

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jakob
    1. Vit pil

      Hej Jakob,

      Tack för din kommentar. Nedan följer mina tankar:

      Mycket intressant och bra att du skriver så mycket som du gör kring detta ämne då det känns som en bit ifrån ditt normala fokus på enkelhet, transparens och låga kostnader (något som bla jag uppskattar extremt mycket:)).

      Tack, för att du ser det. Jag känner mig väldigt ensam från tid till annan. Där jag både får kritik från kända och okända håll. Ja, jag håller med om att det är en bit från det som jag normalt skriver om och därför tjatar jag hela tiden om riskerna och att hålla det begränsat i den aktiva hinken.

      Anledningen till att jag inte släpper det och bara kör all-in indexfonder, är för att jag är lite för känslomässigt involverad efter att ha varit på plats så många gånger. I mina mörka stunder tänker jag att jag hjälper rika i Sverige att bli rikare och att impacten i bästa fall är marginell. Få i Sverige svälter eller lämnar ifrån sig sina barn för att de inte har råd att ge dem mat eller uppfostra dem. Något som jag stött på flera gånger på landsbygden i Kenya, Uganda och Tanzania tyvärr.

      Därav mitt driv att vi här i Sverige borde göra något och jag köper träd, investerar i Trine och försöker lyfta upp goda klimatsmarta exempel. Men det handlar inte heller om att vara naiv, utan jag fattar att det är dumt om det behjärtansvärda tar överhanden.

      Ett par saker som gör att jag själv ställer mig tveksam även om jag både gärna ger till välgörenhet och tänker på miljön. Varför redovisar man inte hur kassaflödet ser ut i bolaget. Det som gicks igenom under intervjun med Rhino kändes inte som det förtydligade något. Ville man vara transparent borde man ju kunna erbjudit något i värdepapperiserat format till investerarna.

      Jag håller helt och hållet med. Jag skulle önska att man redovisade det. Det tog mig åtta år att ens få se den kenyanska årsredovisningen. Varje gång jag träffar Rino så är det en av sakerna jag tar upp. Inte minst för mig skulle det göra stor skillnad då det är en av de vanligaste kritikerna. Nu är processen så långt att under vissa omständigheter så kan man se både 2016 och 2017 års årsredovisning. I sommar förhoppningsvis även fjolårets.

      Jag fattar att det är en showstopper och jag tycker illa om det också. Men tyvärr är det inte mitt företag så jag kan inte göra mer än att driva linjen och önska att fler gjorde det också. Det är ju lite som med alla konsumentmakt, ju fler som gör det desto viktigare upplevs det. Just nu ska jag helt ärligt säga att det är jag och några till som driver frågan, vilket gör att det inte upplevs som någon superviktig fråga. Utan ibland känns det som att det är ”Han Jan och hans vanliga tjat”

      De texter som står på hemsidan är ju extremt säljande och pratar om avkastningen som om den vore garanterad (även om du och även på BetteGs hemsida så står det om man letar).

      Ja, jag har som sagt åsikter om det också och kan bara ta ansvar för det som jag skriver. Jag hoppas att jag upplevs som supernoga med att det är en möjlighet till avkastning och att den inte är garanterad. Om du eller någon annan hittar något ställe här på rikatillsammans där det inte framgår tydligt, kommentera gärna så att jag kan ändra det.

      Sen nämns säkerhet i form av biomassa men då man inte är delägare och inte har någon säkerhet alls för sin investering (om jag inte missförstått) så har man inget alls utan litar på att bolaget klarar sina åtaganden mot investerarna även om insättning av nya medel från nya investerare skulle upphöra. I dagsläget och utan insikt i räkenskaperna så vet man ju inte vilka pengar som betalar avkastningen, avkastning på träd som inte växt klart eller nya medel som kommer in.

      Ja, jag håller med dig även här. Jag önskar att företaget var mycket tydligare på den här punkten och kunde backa upp det med dokumentation – gärna reviderat eller granskat av tredje part. Jag personligen räknar kallt med att Better Globe är en ”allt-eller-inget”-investering. Antingen går det och då kommer man få alla pengar enligt plan eller så kommer inte få något.

      Jag har nämligen varit med om när bolag man haft investeringar i gått i konkurs. Det har hänt mig både med Trustbuddy och Elite Park i Turkiet. Vad som skedde i båda de fallen var att det togs över av en konkursförvaltare som sedan skulle fördela tillgångarna till befintliga investerare. I båda fallen fick man ut en bråkdel och det var sjukt långa processer. Min insikt från sådana situationer är att avskriva allt genom att sätta det till 0 och sedan bli glad om det blir något över.

      För jag ser svårigheterna i att göra anspråk på träd som är planterade hos en bonde i Kenya. Frågan är om det i ett sådant fall är ens värt att driva den processen. Jag skulle förmodligen gjort det jag känner ett ansvar då jag har pratat om det. Men om det skulle falla ut något värde, det är tveksamt. Tyvärr. Därför ser jag det hellre som en högrisk investering av allt-eller-inget. Kanske fel av mig, men det är så jag tänker just nu.

      Då både du och flera inom balansekonomi verkar pusha hårt för Better (och som alltid vissa mer än andra) så bör man kanske vara tydlig med att och kanske tom hur mycket pengar ni tjänar på nya kunder. Jag har inte en aning vinsten på cirka 1msek enkom kom från better globe men med tanke på namnet innan ändring så kan man ju gissa det (Better Globe Vision Int AB).

      Jag kan bara ta ansvar för mig själv. Jag upplever inte personligen att jag pushar Better Globe på bloggen. Färre än 10 av snart 1 000 artiklar på bloggen handlar om Better Globe, inga av mina ordinarie avsnitt, poddar eller vloggar handlar om BG, utan det kräver ett eller två klick. Jag upplever också att jag är tydlig med att jag tjänar pengar på det, att det är sponsrade länkar och att det är uppmärkt som reklam. Om jag kan göra det tydligare så är jag öppen för förslag.

      Att man även på svenska sidan skriver följande känns väldigt tvivelaktigt: Ändras avkastningen beroende på om företaget går bättre/sämre? Det korta svaret är nej. Ur ett tekniskt perspektiv kan du se trädköpen som ett lån till företaget. Vi återbetalar på det här lånet genom återköp med en förutbestämd ränta om 2.55 € per träd från år 5 till år 19 och gör det slutgiltiga återköpet om 170 € år 20
      Om företaget går sämre=inga pengar och man som investerare inte har några säkerheter, vem betalar då?
      Om bolaget går i konkurs, vem betalar då?

      Jag ska be dem se över formuleringen. Min tolkning av det är att det motsvarar dealen i verkligheten. Om bolaget går i konkurs, se mitt resonemang ovan, då blir det inga pengar. Om bolaget går dåligt och inte kan täcka sina åtaganden, då blir det inte heller några pengar. Om det går bättre för företaget och de tjänar mer pengar på träden, då blir det inte mer pengar till dem som köpt träd.

      Jag får mycket stryk av Better Globe när jag likställer det med en obligation. Men det är så jag resonerar kring det. Det är som ett lån som de återbetalar med en viss förutbestämd ränta. De säger att den underliggande tillgången är träd – men min åsikt är att garanti och säkerheter aldrig fungerar när man väl behöver dem. Jag bortser således personligheten helt och hållet från det.

      Jag bygger min tes på att antingen får de ihop sin verksamhet på det sättet som de har lyckats med hittills och då kommer vi få våra pengar. Eller så lyckas de bara halvdant och då får vi mindre pengar. Lyckas de inte alls då är våra pengar körda. Därav min återkommande formulering om välgörenhet med möjlighet till avkastning. Att försöka hävda säkerhet, pant, trygghet eller liknande är lika framgångsrikt som att försöka lugga en flintskallig. Jag har under mina 20 år aldrig varit med om en situation där det har varit framgångsrikt och i ett worst-case med Better Globe tror jag inte det kommer vara det heller.

      Jag uppskattar allt du gör extremt mycket men just kring detta så finns det så mycket frågetecken att man bara hoppas att allt går som det ska och det vår vi se inom en dryg 20-års period. Samtidigt med tanke på vilka som är involverade på den svenska sidan tycker jag att man kunde önskat sig mer kring vad som förmedlas samt hur. När man frågar investerare så känns det som om de flesta talar om garantier vilket är trist att de tror då det inte existerar och då har ju budskapet och riskerna någonstans inte riktigt kommit fram till investerarna.

      Tack för att du ser det. Ja, jag håller med dig och hoppas. Det som jag hittar min trygghet i är att verksamheten och därmed även mina pengar gör gott. Sedan har jag som sagt en fatalistisk syn kring att fungerar det så fungerar det och gör det inte det, ja då är det en risk som jag har tagit.

      Sedan som sagt, om jag på något sätt vara tydligare med riskerna, då tar jag gärna emot tips. Sedan kan jag bara försöka påverka Better Globe och andra, något som jag också försöker göra med blandade resultat.

      Jag hoppas att det blir en grym investering men den sticker ut ganska mycket från övriga linjen som jag uppskattar extremt mycket så kände att jag ville skriva ett par ord iaf:). Hoppas resan till Kenya i sommar ger än mer kött på benen som ni kan dela med er av!

      Tack för dina ord. Jag uppskattar dem och förhoppningsvis ser du (och andra) att vi i stora drag delar uppfattning. Jag ser också fram emot resan då det är två år sedan jag var nere sist. Sedan är det som du själv säger något som sticker ut, men jag hoppas att det är okej och jämfört med mycket annat konstigt (t.ex. Bitcoin) som folk investerar i, att det är okej att jag gör den avstickaren.

      Tack än en gång,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej.
    Superbra att du belyser en del av riskerna, det saknade jag på better globes hemsida som enbart sa att det fanns risker men inte vilka.
    Jag gillar din approach med öppenheten vilket för att förtroendet för bolaget ökar.

    En fundering på din text ovan:
    ”2010 betalades avkastningen ut enligt plan och det har den gjort även 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. År 2018 var det dessutom mer än 6 750 av ca 15 000 kunder som får sin avkastning utbetald enligt plan den 26 november.”
    Den sista meningen förstår jag inte. Innebär den att det är mer än hälften av kunderna som inte får sin avkastning utbetald enligt plan?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
    1. Vit pil

      Hej Anton,

      Sorry för otydligheten. Det innebär att alla som är berättigade till avkastning har fått avkastning, vilket i november 2018 var 6750 personer av ca 15 000. De resterande kommer få avkastning när deras träd är tillräckligt gamla enligt den överenskomna modellen. Betydelsen är att nästan hälften av Better Globes kunder fick avkstning 2018. Under 2019 är det fler än 8100 kunder som får avkastning.

      Hoppas det blev tydligare
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Det gjordes en studie av Melia Volkensii-skogsbruk i Kenya 2015. Enligt den avverkades träden i genomsnitt vid elva års ålder och priset för virket på stock per träd var då 2734 Kenyanska shilling, alltså med dagens växelkurs ca 23 €. Brädor och andra sågade former av virket betingade förstås ett något högre pris, men skillnaden mot 170 € är fortfarande hög.

    Hur ser du på detta?

    Är det ekonomiskt motiverat av BG att låta träden växa under så mycket längre tid än de 11 år som verkar vara konsensus i branschen?

    Har du någon aning om hur stor risken för att detta träslag eller andra som BG handlar med skulle bli så hotade att de hamnar på CITES-listan och drabbas av handelsrestriktioner?

    Studien kan laddas hem här:https://web.archive.org/web/20160410120524/http://kefri.org/wp-content/uploads/PDF/Publications/melia%20book.pdf

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Annika
    1. Vit pil

      Svårt för mig att säga något än att jag kan undersöka och återkomma. Det som jag vet är att en av de grundläggande pelarna för Better Globe har alltid varit att värdeförädlingen ska ske på plats. Det är ju i värdeförädlingen pengarna finns. ITTO brukar publicera marknadspriser på sågat, torkat och förädlat virke av afrikansk mahogany-typ. Då brukar det ligga på ca 600-900 EUR per m3. Enligt uppgifter på plats så ger ett Mukau-träd ca 0.4 m3.

      Vågar inte heller uttala mig om CITES-listan. Men borde inte risken vara låg då det är kommersiell odling och trädet inte kan anses vara utrotningshotad?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Intressant läsning Annika. Håller själv på att grotta ner mig i det realistiska i Better Globes kalkyler! Kan inte påstå att jag gått igenom hela rapporten då det är jobbigt när allt bygger på imperial som måttstock, men gjorde mig besväret ändå att räkna lite, det verkar ju vara vederhäftiga siffror eftersom Kenya Forestry Reasearch Institute (KEFRI) ligger bakom. Dock 3 år gamla, men ändå.

      Min första spontana kommentar är att det verkar ju sjukt att slutavverka efter 11 år! För mig är det tillräckligt bisarrt att slutavverka efter 20 år (50 till 80 år i Sverige beroende på var i landet) men träden verkar ju onekligen växa snabbt enligt bilder som Jan publicerat! Det bör ju finnas träd på ”våra” plantager nu som är 11 eller till och med 12 år och Jan som varit på plats kanske kan ha nån uppfattning om det ser avverkningsbart ut eller inte? Min personliga tro är att som i alla fattiga länder så realiserar man en tillgång så fort det överhuvudtaget går därför att man helt enkelt behöver pengar och inte orkar vänta ut den optimala värdetillväxten.

      Med det sagt så tar vi fram räknestickan och ser vad vi kan få fram. Jag har utgått från en tabell på sidan 47 i rapporten där man kan läsa vad uppsågad Mukau kostar per feet. Att räkna på vad säkert klent 11-årigt rundtimmer betalar känns inte särskilt relevant i Better Globes fall. Jag valde ”tvåtumfyra” som även i Kenya liksom i Sverige verkar vara en storsäljare, säkert använd som konstruktionsvirke även i Kenya. Enligt rapporten får man 56 kenyanska shilling per feet i försäljningspris. Om vi bortser från sådana finesser som om de Kenyanska sågverken är lika duktiga på att fuska som de svenska och tyska (där man levererar ”tvåtumfyra” som i bästa fall är 43X93 mm) och räknar för enkelhetens skull med 50×100 mm och att det därför går 10 x 20 = 200 löpmeter per kubikmeter.

      Ok, hur många fötter blir det? 200 * 3,28 = 656 fötter gånger priset 56 shilling (KES) = 36.736 KES per kubikmeter. Jepp, då ska vi se om vi växlar till EUR så säger Google att det blir 311 EUR per kubikmeter. Och enligt Jan och även Better Globes hemsida så ska man få ut 0,4 kubik från ett normalträd efter 20 år. Låter i och för sig snålt, jag tycker träden ser rätt rejäla ut men de är kanske praktexemplaren som kommit med på bild. Hur som helst, 311 x 0,4 = 124 EUR.

      Såg ju inte så bra ut. Har vi missat nåt? Inflation? Rapporten var ju 3 år gammal. Enligt IMF hade Kenya 6,58% 2015, 6,32% 2016 och 7,99% 2017. Eftersom det finns så mycket osäkra variabler i den här beräkningen ändå så tar jag mig friheten att avrunda till 7% när jag diskonterar för inflationen. 124 EUR x (3 år x 1,07) = 152 EUR per Mukao träd uppsågat och klart.

      Bättre, men fortfarande räcker det inte till 170 EUR för utbetalning av principalen, speciellt om vi ska kosta på transport och sågning också. Men vänta nu, det är ju inte idag de 170 EUR ska betalas utan först om 20 år! Och vi behöver ju kanske inte räkna med Kenyas inflation på 7%, vi kan nöja oss med vår egen på 2%. Efter 20 år med 2% inflation så motsvarar 152 EUR 226 EUR och nu är vi äntligen på plus i alla fall.

      Men fortfarande långt ifrån att kalkylen känns trygg. Som jag ser det så är utfallet helt beroende av hur långt man kan vara med i förädlingskedjan. Kollade hur mycket Bauhaus tar betalt i Sverige för en bänkskiva i limmad mahognystav, som inte är nån direkt raketforskning att ta fram. Med momsen borta och omräknat till kubik så blev det 2600 EUR. Ett annat exempel för att belysa förädlingsvärdet som jag råkade se när jag ändå var inne på Bauhaus web var en golvsockel i mahogny, 2440 mm lång för inte mindre än 259 kr. Eftersom jag bor halva året i Filippinerna, där man också använder mahogny som konstruktionsvirke, så är min bedömning att samma brädlapp kostar under 20 kr här! Inget är ju säkert i investeringsvärlden men ledningen för Better Globe Forestry har förhoppningsvis gjort sin hemläxa och har strategin för det här utstakad och klar, det är ju faktiskt inte så länge (nåja…) tills de första träden ska avverkas!

      Nu är ju jag redan kund hos Better Globe så på sätt och vis kackar jag i eget bo och vill ju gärna att det hela ska gå ihop, men jag kan inte påstå att själva kalkylen oroar mig. Det är de företagsrelaterade riskerna som är de verkliga riskerna.

      Din andra fråga, angående handelsrestriktioner, så kan man läsa om det på jordbruksverkets hemsida:

      http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/produkteravvaxter/hotadetradslag.4.5bc6627d140113bd5472b2.html

      Som vanligt så är det på myndighetsvis inte kristallklart skrivet men jag tolkar det som att odlade produkter inte omfattas av några restriktioner och det förefaller ju rätt logiskt också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Håkan
      1. Vit pil

        Tack för att du grottar i det här. Kan ge lite mer fakta som jag har snappat upp längs vägen. Enligt Jan Vandenabeele, Better Globe Forestrys skogsmästare, ger ett normalt Mukau-träd ca 0.4-0.5 m3 virke. Han räknar hellre låg än högt. Sedan är dealen med kontraktsbönderna att Better Globe köper virket till 110 % av marknadspris, där den stora anledningen är lojalitet och inte minst att de inte ska sälja till någon annan. BG säger att det inte är ett problem eftersom att man räknar med att tjäna in pengarna i förädlingsprocessen i två steg. Den första handlar om torkning och sågning och den andra om tillverkning av slutprodukter (t.ex. takstolar, möbler, parkett, m.m.)

        Tittar man på den senaste rapporten från ITTO (itto.int) så säger den att priset på exportfärdig lufttorkad afrikansk mahogany är 843 € per kubikmeter och ugns-torkad (kiln-dried) är 1 049 € per kubikmeter. Räknar man där på 0.4 m3 så blir det 337 EUR minus kostnader för sågning och torkning. Då finns där pengar både till oss trädägare och företaget. Det är dessutom givet att priset på virket är samma om 10+ år. Givet takten vi hugger ner träd så är det ganska osannolikt skulle jag säga.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Jan, tack för förtydligandet. Jag tolkade det du skrev tidigare som att en andel – ”ett träd” – i själva verket består av runt 60% av ett melia volkensii-träd plus 40% av ett cash-crop-träd. Var det rätt uppfattat? I så fall blir inkomsten per andel för avverkningen (om alla träd överlever) 60% av siffrorna du nämner, alltså 0,60 * 337€ = 202€. Det är ju visserligen mycket bättre än siffrorna som rapporten antyder, men jag har fortfarande svårt att tro att det skulle bli 170€ kvar efter kostnader för betalning till kontraktsbonden, sågning, torkning, transport, skatt m.m. och ev. företagsvinst. Men jag hoppas naturligtvis att du har rätt och att de har bättre marginaler än så!
      Vet du ungefär hur många träd man planterar och hur många som växer upp och ger avkastning i förhållande till hur många andelar som säljs?

      P.S. I de webbläsare jag testat på min Mac och i min mobil går det inte att komma åt svaraknappen för kommentarer en bit ner i trädstrukturen eftersom den täcks av gillaknappen när texten får för stort indrag i marginalen. Ber om ursäkta att jag därför svarar på min egen kommentar fast avsikten var att svara på Jans svar från 2018-09-28 kl 00.28.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Annika
    4. Vit pil

      Jag ska ner nu sommaren 2019 och jag ska sätta mig ner med skogschefen och försöka får en exakt genomgång hur det ser ut. Särskilt nu när kenyanska skogsvårdsverket har släppt en skrift där vissa siffror är betydligt bättre än de vi har räknat med och andra är något sämre. Återkommer i sommar alltså! 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej,
    vad händer om det händer mig något när jag köpt träd? Dvs hur ärvs denna investering vidare, kan jag göra någon anmälan om förmånstagare etc?
    mvh
    Jenny

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
    1. Vit pil

      Ja, träden tillfaller dödsboet. Jag har (tyvärr) varit med om det ett par gånger där jag har hjälpt dödsbo att hantera träden. Det viktiga är bara att du har skrivit och informerat de efterlevande att du äger träden eftersom Better Globe inte har koll på om deras kunder har gått bort.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för god information om Better Globe! Jag har tänkt att börja köpa träd, men vill skaffa mig mer information om organisationen först.
    Min fråga till dig är hur Better Globe tjänar pengar på sin verksamhet? Allt kan väl inte gå till välgörenhet?

    Med vänlig hälsning

    Elaine

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Elaine
    1. Vit pil

      Hej Elaine,

      Jag förstår inte riktigt frågan. Better Globe är inte en välgörenhetsorganisation. Det är ett vinstdrivande skogsbolag. Man tjänar pengar på att man tar mer betalt för träden än man behöver för att sköta dem, man tjänar pengar genom att behålla en stor del av inkomsterna för de produkter och tjänster man säljer och så vidare, precis som vilket företag som helst. Jag hjälper dig gärna mer om jag bara förstår frågan lite bättre.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Jättebra blogg! Speciellt uppskattar jag resonemanget bakom RikaTillsammans-portföljen då jag länge haft lågintensiv stress över att marknaden inte beter sig som den borde. Har nu lagt in en prenumeration på träd och donationspaket eftersom dina på-plats-reportage var så sympatiska. Hade varken hittat organisationen eller köpt träd om det inte var för denna blogg :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
    1. Vit pil

      Tack Karin! Ja, det är fortfarande ett litet företag som har kommit på något bra och de senaste åren gjort väldigt bra saker. Jag hittade den också mest av en slump via en god vän.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Hej! har redan köpt 10 träd men undrar om utbetalningarna är skattefria eller hur fungerar det där?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Nej, man betalar 30 procent skatt på vinsten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hur ser du på al-Shababs framfart i Kenya, där de till och med lyckades genomföra en massaker på ett universitet? Kan de möjligen hota Better Globe?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
  11. Vit pil

    Hej,
    Jag hittade din sida nyligen och försöker förstå detta med Better Globe. Det är altså ett vinstdrivande skogbolag som tar in pengar från privatpersoner för att plantera träd som de förväntas avkasta ca 15.8 % per år på under en 20-årsperiod. Dessutom får säljare, som du själv, provision på sålda träd till privatpersoner, och sen ska det vinstdrivade skogsbolaget tjäna lite pengar också antar jag. Kanske pratar vi 20%/år? Du får ursäkta mig, men en sådan totalavkastning låter som väldigt hög risk! Hur kan man försöka extrapolera 20 år in i framtiden med någon som helst precision?
    Det första man möts av på Better Globes hemsida är text av typen ”Money grows on Trees, get 12 times in return”. Allvarligt talat så gör det mig extremt skeptiskt.
    I övrigt tycker jag du skriver bra om aktier och fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Greger
    1. Vit pil

      Ja, det verkar som att du i stora drag har uppfattat det korrekt. Däremot tror jag att man behöver titta på den underliggande tillgången och då blir det inte så konstigt faktiskt.

      Nu har jag inte siffrorna riktigt i huvudet, men jag har för mig att det ser ut ungefär som följer. Trädet som du köper är egentligen en kombination av ett virkesträd (Mukau, melia volkensii) och ett s.k. cashcrop (t.ex. mangoträd, acacia senegal etc). Så, ja, jag bedömmer det som en hög risk. Inte minst på grund av bolagsrisken och kassaflödesrisken. Fast å andra sidan så har ju verksamheten fungerat i 7 år, avkastningen har betalats ut i flera år.

      Att hemsidan är dålig. Ja, det håller jag tyvärr med om. Å andra sidan, skulle den varit bra, då skulle jag inte kunnat skriva så mycket som jag har gjort.

      Ska man sedan lägga alla sina pengar i det? Absolut inte, men det bör man ju inte göra i en aktie heller. Jag gillar ju investeringen främst på grund av att för första gången utesluter inte en god avkastning att man gör gott.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.