Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe
Sök:

Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe

Så här tänker och resonerar jag kring riskerna och kritiken med ett sparande hos Better Globe

Riskerna och kritiken som jag ser med Better Globe

Better Globe är ett företag som genom att plantera träd, ge mikrolån, bygga skolor försöker minska fattigdomen och korruptionen i östra Afrika samtidigt som man ger oss kunder en årlig – ej garanterad och ej riskfri – förväntad avkastning om ca 13.5 procent. Den här artikeln sammanfattar de olika risker som jag personligen ser med verksamheten och bemöter en del av den kritik som finns på nätet.

Innan du läser den här artikeln så rekommenderar jag att du läser följande introduktion till Better Globe om du inte redan har gjort det för att få en grundläggande förståelse för verksamheten:

Det andra som jag vill också vara tydlig med direkt från början är:

  • Jag har sedan 2007 investerat mer än 1 000 000 kr i Better Globe-träd, så jag är en av de största trädägarna
  • Jag har ett varumärkesambassadörsavtal med Better Globe som gör att jag får en liten ersättning om du väljer att köpa träd
  • Jag hjälper från tid till annan Better Globe bl.a. med deras försäljningsverksamhet i Sverige. Läs mer om min relation med Better Globe i min samarbets- och annonspolicy.
  • Jag har varit på plats i Afrika fem gånger för egna pengar – 2017, 2015 (två gånger), 2012 och 2008.

Allt står tydligt i introduktionsartikeln. Om du har några frågor, så kan du alltid mejla mig på jan@rikatillsammans.se så kommer jag att göra mitt bästa för att svara på dem.

Sammanfattning i ett par punkter

Better Globe för mig är en möjlighet till ett sparande i träd med hög risk och  hög avkastning. Det som gör att jag väljer att spara i träden är att det är det bästa exemplet jag har sett på etiskt, hållbart och långsiktigt sparande. Jag tycker att riskerna motiveras av riskpremien på 5.4 % (=13,4-8) mot aktiernas 8 % per år  är helt okej. 

Jag har gjort så mycket research jag har kunnat, både genom resor och besökt på plats, genom att googlat och ställt frågor till personerna som behövs. Där finns saker som skulle kunna vara bättre, mer transparenta och en annan historik skulle varit önskvärd – men sammantaget och efter 10 års historik så känner jag mig trygg i sparandet.

Till och med så trygg att jag är beredd att ta varumärkesrisken (och all kritik och alla negativa konsekvenser) det innebär att samarbeta med Better Globe och prata om träden. Därför är mitt tips – läs på riskerna nedan, gör dig en egen uppfattning och i värsta fall så kan du se det som jag gjorde från början – en välgörenhet med möjlighet till avkastning. 

För du kan lita på en sak – det är att Better Globe gör massiv skillnad på plats i Kenya och Uganda. Det har jag inga tvivel på. Dessutom finns det inte heller någon kritik riktad mot den.

Fakta per november 2018

Eftersom det faktiskt finns mer än 10 års historik idag, så tänker jag att det alltid är bra att börja med konkreta fakta. Den här informationen fick vi kunder i november 2018 från Better Globe:

  • Man planterar träd primärt på tre plantager i Kenya; Kiambere, Nyongoro, Kibwezi och Sosoma. Under 2018 har man börjat plantera träd i Uganda, i området Dokolo. 
  • Fram till november 2018 hade man planterat lite mer än 2 000 000 träd på en yta av över 6 000 hektar. Det tog ca 10 år (2006-2016) att nå 1 000 000 träd och under 2018 producerade man och planterade ut 750 000 träd med hjälp av bl.a. 7 500 nya partnerbönder.
  • Man har samarbete med över 11 800 kontraktsbönder (en ökning från 2300 bönder november 2017) som planterar träd för både sin egen och Better Globes räkning. Numer sker tillväxten via kontraktsbönder.
  • Man har över 600 anställda. De anställda tjänar ca 4.50 kr i timmen vilket är betydligt högre än de 2.80 kr i timmen en statsanställd får i samma område. Omräknat är FN:s fattigdomsgräns 2.30 kr i timmen.
  • Man har gett bort 2,2 miljoner kr till finansiering av mikrolånbanker som har lånat ut dessa till flera tusen familjer.
  • Man har finansierat flera vattenförbättringsprojekt för rent vatten för 4,8 miljoner kr (en ökning från 3,8 Mkr 2017)
  • Man har byggt och renoverat skolor för 2,2 miljoner kr
  • I november 2016 betalade man ut 3.5 Mkr till ca 5200 svenska kunder, i november 2017 betalade man ut ca 4.6 Mkr till ca 6000 svenska kunder och den 26 nov 2018 betalar man ut ca 5.9 Mkr. Avkastning har betalats ut enligt plan sedan 2011. 
  • Biomassan är värderad till ett bokfört värde på ca 200 Mkr varav kundernas andel är ca 70 Mkr. 
  • Man har samarbete med universiteten i Nairobi, Kenya och Gent, Belgien
  • Man har samarbete med flera organisationer i Kenya såsom Kenya Forestry Research Institute, Kenya Forest Service och World Agroforestry Center.
  • Man har en gemensam stiftelse med Kenyas störa elföretag KenGen – KenGen Foundation. KenGen har upplåtit mark för skogsplantering och avser även upplåta egen mark för Better Globes sågverk och laboratorium. 
  • Man har vunnit pris från det Kenyanska skatteverket – se artikel i kenyanska tidningen Standard Media.

Det finns väldigt mycket mer fakta och tusentals bilder och många videos på ovanstående.

I redovisningen av resultat ovan har jag dessutom inte tagit med de indirekta följderna såsom:

  • Samhällena utvecklas då människor får jobb och därmed lön
  • Barn har möjligheten att gå i skolan och få en helt annan framtid
  • Träden förhindrar erosion och förbättrar mikroklimatet
  • Träden gör det möjligt att odla andra grödor mellan träden
  • Man uppfyller enligt mig på 11 av de 17 globala hållbarhetsmålen som är uppsatta av FN

och så vidare. Jag försöker uppdatera ovan efterhand som jag får tillgång till mer information. Jag tänkte försöka dela upp den resterande artikeln i två delar, de risker som är reella som jag tar hänsyn till och som jag också tycker att du borde ta hänsyn till. Sedan kommer jag även kommentera ett par risker som jag brukar få frågor kring, men som jag inte fäster särskilt stor vikt vid.

Det finns inga garantier – men det är inte något som är unikt för Better Globe

För det första så tycker jag att det är bra att Better Globe är tydliga med riskerna att:

  • Det finns inga garantier för att vi kunder ska få våra pengar, det är en förväntad men ej riskfri avkastning
  • Vi kunder kan förlora alla pengarna som vi köper träd för
  • Det finns ingen likviditet i träden – våra pengar är låsta i 20 år och inga återköp görs efter den lagstadgade ångerperioden
  • Det är ett sparande med en högre risk jämfört med sparande i t.ex. fonder
  • Det är att jämföra med en onoterade, illikvid, oreglerad alternativ investering med hög risk. 

Dessa riskerna tycker jag är viktiga att man är väldigt medveten om. Däremot vill jag också vara tydlig med att dessa riskerna är ju inte unika för Better Globe. Det finns inga garantier någonstans om man vill investera sina pengar. Det är ju risken som man får betalt för och avvägningen som man behöver göra som sparare är att bedöma huruvida risken är värd avkastningen.

Det som man däremot kan göra är att inte vara naiv utan jag brukar alltid rekommendera att:

  • Sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg
  • Maximalt investera 5-10 % av sitt kapital i en enda investering
  • Inte investera pengar som man inte har råd att förlora
  • Se Better Globe som en investering för den aktiva hinken, det vill säga något som man gör först när man har sin bufferthink, mellanrisk och passiva hink fungerande.

De här reglerna är inte heller unika för Better Globe, utan gäller alla aktier, fonder och alternativa investeringar också.

De två största riskerna enligt mig

Följande risker är de risker som jag bedömer som störst för min egen del efter att ha sparat i träd i snart 10 år. På sistone har jag insett att jag värderar riskerna lite olika jämfört med många andra, men när jag tittar på risken så försöker jag se den ur perspektivet vad skulle ha mest negativ påverkan på mina pengar.

Bolagsrisken och den ekonomiska lönsamheten

Det som jag bedömer som den absolut största risken med Better Globe är den så kallade bolagsrisken. Även om Better Globe idag har mer än 10 års historik så är det fortfarande både ett ungt och litet bolag. Det omsätter runt 60 miljoner kronor per år och det är ingenting jämfört med majoriteten av alla börsbolag. Även om man är lönsamma så gör det här att man är känslig för yttre påverkan.

Misstag slår hårt mot verksamheten som t.ex. när man först trodde på att plantera Jatropha träd och insåg efter 3 år att de inte skulle kunna leverera den mängd skörd som behövdes för lönsamhet. Det gjorde att plötsligt kastades man tre år bakåt i tiden.

Även om man har passerat de första kritiska åren som man brukar prata om i företagssammanhang så har man fortfarande stora investeringskostnader både i processer, kvalitet och infrastruktur.

Det innebär att man kan råka ut för likviditetsproblem även om där inte finns lönsamhetsproblem. Eller man kan hamna i kortsiktiga lönsamhetsproblem även om den långsiktiga lönsamheten är god. Det vill säga att Better Globe har samma utmaningar som alla tillväxtföretag har – att växa med bibehållen lönsam och skala upp verksamheten.

Samtidigt som det inte är något konstigt så är det är fortfarande det som jag ser som en av de absolut största riskerna. Den här risken antyder således att idén är det inget fel på utan det handlar om genomförandet av den.

Samtidigt så upplever jag att man under 2017/18 har börjat se de första tecknen på att man kommer att ta sig genom den här fasen. Man har skalat upp antal anställda (2015: 253 st, 2016: 338, 2017: 415 och 2018: 625), man har ökat planteringhastigheten från 900 träd/dag 2016 till 2 250 träd/dag under 2018. Man har planterat fler träd på 12 månader än man gjort på 10 föregående år, man expanderar internationellt till Uganda och man har behållt sin lönsamhet. Det är goda saker som talar för att man kommer att klara det.

Men som sagt, jag personligen ser likviditet, kassaflöde och omsättning som den stora risken eftersom det direkt skulle slå mot de återköp man gör av våra träd. Samtidigt behöver man ju också inse att det skulle vara början på slutet, då få skulle köpa nya träd om man inte skulle hålla sina löften om återbetalning till trädägarna. Det är således något man skulle undvika in i det sista tänker jag.

Beroendet av nyckelpersoner

Den andra stora risken som jag ser är beroendet av nyckelpersoner. Just nu är där tre nyckelpersoner som är av yttersta vikt:

  • Jean-Paul Deprins – VD i det kenyanska skogsbolaget och den som sköter löpande verksamhet
  • Jan Vandenabeele – Skogsmästaren som är en internationellt erkänd expert på trädodling
  • Rino Solberg – Styrelseordförande och visionären i projektet

Utmaningen (som är en fördel i ett annat sammanhang) är att dessa är äldre. Rino är över 74 år gammal och de andra är 50-60 års åldern. Skulle någon av dessa falla bort så skulle det innebära ett stor avbräck i verksamheten. Det är därför jag har varit så noga att se om dessa har assistenter och om de lär upp personal, något som man har fokuserat på sedan 2015.

Övriga risker att beakta med Better Globe

De övriga riskerna som jag ser med verksamheten är följande och utan inbördes ordning. Om jag bedömde de förra som ”hög risk” så är nedan ”normal/liten” risk.

Politisk risk i östra Afrika

Jag är ju ingen politisk bedömare men Kenya har demokratiska val, ett flerpartisystem och har varit stabilt trots det som hänt i grannländerna, framförallt t.ex. Somalia. Kenya anses vara centrum för både den finansiella verksamheten och handeln i östra Afrika. Man har har bytt president ett par gånger utan det har hänt något – även om där har varit lokala protester som blåsts upp i media. Påverkan på Better Globes påverkan är marginell.

När det gäller Better Globe så tror jag också att det är en stor fördel att Better Globe jobbar både bottom-up och top-down. De har bra kontakter i regering då verksamheten går i linje med det riktlinjer som landet vill om att skapa arbetstillfällen, utveckla landsbygden och göra det på ett klimatsmart sätt i samarbete med den lokala befolkningen.

Samtidigt är just samarbetet med lokalbefolkningen nyckel till framgången. Där Better Globe har sina plantager har de blivit inbjudna av både landägarna och de lokala samhällena. Genom att de får vara med och driva processen innebär det att plantagerna och projekten är förankrade både lokalt och nationellt. Men självklart, skulle det bli krig eller politisk annektering så skulle det inte vara bra för vårt sparande.

Inflation

Inflation är när värdet på pengar minskar över tid. Eftersom Better Globe-träden ägs över 20 år kan man således inte försumma inflationen. Eftersom löftet från Better Globe är definierat i absoluta tal 2.55 € per år per träd från år 5 och 170 € per träd år 20 innebär det att den summan pengar om 20 år kommer vara värd mindre än vad 170 € är idag.

Det är ju dock inte en problematik unik för Better Globe utan samma om du under de 20 kommande åren har pengarna på ett vanligt konto. Jag har gjort lite beräkningar på det här och utgår man från riksbankens mål om en 2 % inflation per år så innebär det att den genomsnittliga avkastningen för ett Better Globe träd minskar i värde från ca 15 % till ca 12 %, vilket fortfarande är bättre än många andra investeringar.

Jag har gjort en excel-kalkyl som du kan använda för att analysera träden och räkna på inflationen, mejla mig så skickar jag den till dig med vändande post.

Ingen likviditet – pengarna är låsta i 20 år

Till skillnad från att t.ex. sätta in pengar på banken eller köpa en aktie eller fond som du kan sälja med några dagars varsel är Better Globe-träden illikvida. Med det menas att du kan inte på ett enkelt sätt kan sälja dina träd och få pengar för dem. Det är ju ganska logiskt egentligen, eftersom när du köper ditt träd så planteras det och börjar växa. Där går ju inte att sälja själva trädet och få pengar för det, utan det är ju bara skörden och virket man kan sälja.

Det som minskar konsekvensen av den här risken är att där finns en liten andrahandsmarknad där man kan sälja sina träd. Det är dock inte något som organiseras av Better Globe, utan något som vi kunder får arrangera själva.null

Brist på transparens

En vanlig kritik på nätet mot Better Globe är en brist på transparens och jag kan till viss dela den. Samtidigt så har jag under åren fått se all den info som jag har efterfrågad och dessutom drivit linjen hårt med t.ex. att visa årsredovisningarna. Något som verkligen inte är särskilt vanligt i Kenya. 

Jag upplever att om man frågar så får man svar, jag har mängder av förstahandsinformation som jag gärna delar med mig av. Sedan finns det information man behöver begära från företaget och dess ledande personer. 

Jag kan också säga att av egen erfarenhet från att ha rest med Better Globe på plats (se mina eller andra kunders reseberättelser) att där nere har alltid alla frågor besvarats. Så jag personligen upplever inte bristen på transparens även om jag har förståelse för att andra upplever den. 

Läs även stycket om årsredovisningar längre ned i artikeln. 

Brand på plantagen / skadedjursangrepp på träden

Där finns säkert hundra andra saker som kan gå fel i en skogsverksamhet, men det är sådant som man får utgå från att de som driver verksamheten har koll på. En vanlig fråga som dyker upp dock är:

Vad händer om det börjar brinna och mitt träd brinner ner?

Det är dock inte en särskilt stor risk av flera anledningar.

  • Din säkerhet är mer av typen ”biomassa” än det är ett enskilt träd
  • Bränder är inte särskilt vanliga i anlagda plantager då man bl.a. bygger in brandgator från början
  • Träden är utspridda på olika geografiska områden, länder och kontraktsbönder
  • Majoriteten av träden planteras nu hos bönder på deras mark

Alla dessa och många fler risker arbetar man systematiskt med inom det som man brukar kalla för systematiskt kvalitetsarbete. I det avseendet skiljer sig inte Better Globe från något annat företag.

Risker och kritik som jag personligen mer eller mindre bortser från

Jag gör kanske fel här, men följande risker bedömer jag personligen som så små att jag mer eller mindre bortser från dem.

Better Globe är en bluff och ett bedrägeri

Den vanligaste invändningen mot Better Globe om man googlar är att det är blugg och båg. Jag har också varit rädd för det. Men efter att ha känt och följt bolaget i mer än 10 år OCH varit på plats 200820122015 och 2017 för egna pengar så är det här en risk jag helt och hållet bortser från. 

Dessutom finns det ju mängder av ”bevis” i form av satellitbilder, videoklipp, bilder, intervjuer och framförallt mer än två miljon planterade träd. Dessa kan man personligen åka och titta på om man önskar.

Däremot är det stor skillnad att slå helt åt andra hållet och därmed tro att man är garanterad avkastningen. Där finns ingen ekvivalens mellan dessa två. Det som jag lutar min trygghet i är att jag vet och har sett med egna ögon att:

  • pengarna kommer människor till godo,
  • pengarna gör gott och bidrar redan idag
  • skolor har byggts och byggs
  • mikrolånen lånas ut
  • miljön blir bättre där man planterar träd

Sedan förstår jag risken i att avkastningen kan komma, eller kan komma inte. Men den risken är jag beredd att ta – det är ju den som jag får betalt för med tanke på riskpremien på ca 5 procent per år (jmf. indexfond). 

Jag vet att människorna där nere på plats kommer att anstränga sig järnet för att de ska lyckas. Om det är så att de misslyckas och jag inte får mina pengar, så är jag övertygad om att det kommer vara av en annan anledning än att någon har tagit dem eller att något fuffens har pågått. Det kan jag med säkerhet säga. Punkt. 

Better Globe är ett pyramidspel

Den här risken hänger ihop med det föregående stycket och är något som påstås från tid till annan. För det första så gäller det att inse att pyramidspel och det som man brukar kalla för ponzi-bluffar är något som är förbjudet i Sverige, Norge, Kenya och majoriteten av alla länder med en utvecklad lagstiftning. 

Man kan gå in på en hel del tekniska detaljer kring pyramidspel och ponzi-bluffar och bryter man ner dessa så ser man att där inte ens finns någon grund för anklagelserna. En av de absolut viktigaste är att i pyramidspel så finns sällan en produkt man säljer, utan det går ut på att värva nya människor som ska försörja de andra människorna med pengar. Redan här kan man stryka det påståendet om pyramidspel då:

  • Alla kunder som köpt träd har rätt till en förväntad avkastning utan någon motprestation. Givet att avkastningen fungerar som den ska, så har du tjänat pengar utan att ha behövt prata med en enda annan person om Better Globe.
  • 99 procent av Better Globes kunder är bara kunder, får sin avkastning och vet inte ens om att de kan tjäna pengar på att sälja träd. Under 2018 var mindre än 150 av Better Globes 15 000 kunder i Sverige engagerade som ambassadörer. Majoriteten av alla kunder vet inte ens att den möjligheten finns. 
  • Ingen ersättning ges för nya kunder, all ersättning är rent provisionsbaserad på antal sålda träd. 

Utifrån ovan så faller det på sin egen orimlighet. Även om pyramidspel vore tillåtet enligt lag, så skulle Better Globe varit ett synnerligen ineffektivt pyramidspel då fler än 9 av 10 kunder till Better Globe inte har eller har något intresse av att ”värva” nya kunder. Det är således faktiskt dumheter enligt mig. 

Better Globe har en tveksam historik

Tyvärr har Better Globe fått mycket skit på nätet. Det inkluderar även mig själv och mina bolag. På ett sätt är jag luttrad för jag har varit med om fall där jag, ett av mina företag eller andras vänners företag har blivit porträtterade väldigt vinklat eller vanskligt, här ett av de senaste examplen. Mer än en gång dessutom med sakfel eller av anonyma människor.

Det har gjort att jag själv idag många gånger ställer mig frågande till media – och än värre anonyma bloggar eller konton i sociala medier. För om artiklar innehåller så mycket sakfel i ämnen där jag har sakkunskap. Hur är det då i artiklar där jag saknar sakkunskapen? Har de lika många fel? 

De mest återkommande frågorna och påstående handlar om Green Planet och artikel i norska Biståndsaktuellt. Redan den 21 april 2008 skrev jag om Green Planet och Better Globe här på bloggen. Jag har också googlat och läst på – särskilt eftersom jag tar en ännu större risk än den gemene kunden. När det gäller historien om Biståndsaktuellt så har jag ställt frågan till Rino för flera år sedan, inte minst spelat in hans svar som finns här

Jag tar ju varumärkesrisken – som uppenbart inte är oväsentlig till följd av all kritik jag får. För om Better Globe skulle sluta fungera så förlorar jag inte bara mina pengar, men jag tar en enorm förtroendesmäll. Något som dessutom historiskt har kostat mig både pengar och förtroende hos samarbetspartners. Te.x. sa Avanza upp sitt samarbete med mig 2014

Skillnaden är att jag inte nöjer mig med tredje parts uppgifter, utan jag går direkt till källan och därefter bildar jag mig en egen uppfattning. Jag har till och med ställt frågorna till Rino och spelat in dem och lagt svaren på Youtube så att andra få kan ta del av dem.

Angående kritik om hemlighållande av årsredovisning

En annan kritisk punkt, som jag delvis håller med om, handlar ofta kring ”hemlighetshållande” av årsredovisningar. Den norska årsredovisningen för Better Globe AS finns tillgänglig via norska Bolagsverket. När det gäller årsredovisningen för det kenyanska bolaget Better Globe Forestry Ltd. så finns det inga krav i Kenya på att redovisa den offentligt.

Det finns flera anledningar till att man inte har velat offentliggöra den och det beror framförallt på korruption i de länder där Better Globe verkar. Det kan vara svårt för oss att relatera till, men utpressning av myndigheter är inte ovanligt. T.ex. fördröjs handläggning av myndighetsärenden för att papper är borta och dessa kan hittas igen om man betalar en ”hittelön”. Det är ett reellt problem.

En annan insikt jag har fått när jag har tittat på årsredovisningen är att den är extremt detaljerad. Det är INTE som en svensk årsredovisning med aggregerade siffror som är ganska intetsägande (läs: kan inte användas av en konkurrent) medan den kenyanska är mer eller mindre på (basplanens) kontonivå i form av en väldigt detaljerad resultat- och balansräkning. 

Trots allt ovan har Better Globe – efter påtryckningar av framförallt mig – valt att göra ett fysiskt exemplar tillgängligt för svenska kunder. Det exemplaret finns i Stockholm. Jag vet flera vänner och investeringspartners till mig som har varit och tittat på den och därefter både fortsatt och ökat sina trädköp. Rino förklarar dessutom beslutet här:

Om du har några frågor, så får du gärna höra av dig till mig. 

Mitt samarbete med Better Globe

Under 2018 blossade det upp mycket kritik mot Better Globe (igen), det som var nytt var att jag var måltavlan och mitt samarbete och min historik med Better Globe.

Så här har mitt engagemang med Better Globe sett ut de senaste 10 åren: 

  • 2008 våren – jag får höra talas om Better Globe av en god vän. Jag köper mina första träd.
  • 2008 sommaren – jag är skeptisk, så jag och Caroline åker till Kenya och Uganda för att se om det finns några träd överhuvudtaget.
  • 2008 efter resan – jag börjar jobba som ambassadör, det vill säga sälja träd på provisionsbasis
  • 2010 – jag upplever kritiken mot Better Globe som orättvis i svensk media och börjar engagera mig mer. Jag tycker nämligen att verksamheten på plats är väldigt bra. Jag köper några gamla kunders träd och får således träd planterade 2007.
  • 2011 – jag erbjuder Better Globe att hjälpa dem med en ny hemsida, som jag och andra gör och den ligger ute ett tag, men Better Globe väljer att stänga ner den efter ett (tror det var 2012-ish) tag eftersom vi är oense om bl.a. anslag och vinkeln. Den befintliga hemsidan används. Jag får den första avkastningen från mina träd. 
  • 2012 – jag åker till Kenya för andra gången. Jag vill nämligen se hur det har gått de senaste fyra åren. Särskilt med tanke på att jag rekommenderar och står för Better Globe på bloggen. 
  • 2013-14 – är inte särskilt aktiv i arbetet med bloggen eller Better Globe på grund av andra engagemang. 
  • 2015 – jag åker ner till Kenya och Uganda en gång i januari och i juli
  • 2016 – jag bestämmer mig för att jag tycker att Better Globe är bra och lägger ner mer krut tillsammans med några kollegor efter att mer tid blivit tillgängligt. Jag säljer in till Better Globe att Sverige borde få en hemsida som är lika bra som verksamheten på plats. Jag anser nämligen att den befintliga är riktigt dålig. Jag hjälper Better Globe att få tillbaka domänen betterglobe.se som registrerats av en svensk privatperson 2014 för att skapa förutsättningarna för en svensk hemsida. Jag föreläser tillsammans med Rino på årets kundmöten runt om i Sverige. Arrangerar fler sälj- och marknadsaktiviteter i Sverige med kollegor på eget bevåg.
  • 2017 – Jag åker ner till Kenya för femte gången och tar med mig hem mängder av bilder, intervjuer, drönarvideos etc. Jag är imponerad öv allt som har hänt sedan 2008. Jag fortsätter med sälj- och marknadsaktiviteter i Sverige inom ramen för mitt ambassadörskap. Jag föreläser med Rino runt om på kundmöten i Sverige. Jag lägger ner mycket mer tid på Better Globe på grund av att andra projekt i mitt liv inte längre tar lika mycket tid och energi. Jag projektleder arbetet med den nya hemsidan betterglobe.se med ett team av människor. Tillsammans med andra börjar jag hjälpa Better Globe med strukturera och professionalisera marknadsföring, säljarbete och andra delar, kring t.ex. utbildningar, webinarier etc. 
  • 2018 – hemsidan lanseras under våren, målet är att utvärdera den i Sverige i ett år innan den går globalt. Jag åker inte ner till Afrika trots möjligheten på grund av att min andra dotter har beräknat födelsedatum mitt i resan. Jag föreläser om hållbart sparande på Better Globes kundevent och fortsätter på den inslagna vägen under 2017. Kritik mot mig och Better Globe blossar upp, vilket ger möjligheter till flera förtydliganden, både här på bloggen och på betterglobes hemsida. 

Ovanstående är för mig småföretagare inget konstigt. Det här är saker som jag har hjälpt flera andra företag med. Det är ju det som jag kan och är duktig på – att utveckla försäljning mot konsument genom digitala kanaler i små bolag utan färdiga rutiner och process. Det är det som jag har gjort de senasate 15 åren. 

Direkt osann kritik på nätet – att jag skulle ha ägarintressen i Better Globe

För att även dementera och korrigera några felaktigheter på nätet som sprids av anonyma troll, bloggar och konkurrenter:

  • Jag äger inte och har aldrig ägt några aktier i Better Globe AS eller Better Globe Forestry Ltd. 
  • Jag har har inte och har inte haft en styrelseplats, anställning eller ledande position i ovanstående två bolag.
  • Jag är inte inblandad i transaktionen när en kund köper träd. Inga kundpengar har någonsin gått via mig eller konton som jag har direkt eller indirekt tillgång till. Jag är inte heller någon avtalspart i någon transaktion. 
  • Jag tjänar bara pengar på sålda träd. En ren provisionsersättning som betalas ut av Better Globe AS till mig mot faktura efter att kundens ångerrätt om 14 dagar har passerat. Det här är reviderat och kan intygas av t.ex. PwC som de senaste åren reviderat mina bokslut.
  • Det borde vara självklart, men för arbete utanför min roll som ambassadör – t.ex. framtagande av hemsida – så har det arbetet fakturerats. 
  • Jag sitter i styrelsen och äger en minoritetspost i en ambassadörkollegas bolag som heter Green Bee AB. Det är ett bolag som precis som mitt fakturerar provisionsersättning. Anledningen var att min kollega såg ett värde i att jag hjälpte honom i hans arbete som ambassadör då det fanns synergieffekter. Det bolaget hette förut Better Globe Vision AB, något som vi fick backning på från Better Globe som inte ville att vi skulle använda deras varumärke på det sättet. Det är ett rent försäljningsbolag och inkomsterna fungerar på precis samma sätt som för mitt. Se mer nedan i artikeln. 
  • Mitt bolag revideras årligen av PwC som säkerställer att redovisningen är upprättad enligt gängse lagar och normer. 

Om du har ytterligare några frågor återkom. 

Better Globe använder nätverksmarknadsförsäljning (MLM) som en affärsmodell för sin försäljning

Det här är inte någon risk utan fakta. Ett av flera sätt som det kenyanska bolaget har valt att sälja träden är genom erbjuda människor som gillar träden, att berätta om det för andra och därmed få en provisionsbaserad ersättning. Det gör man genom det norska bolaget Better Globe AS.

Vem som helst som är kund kan välja att bli en oberoende återförsäljare, det som kallas för affiliate. Ersättningen är väldigt enkel, man får 1 EUR per sålt träd.

Nätverksmarknadsföring, eller MLM som det också kallas för, är en modell som för många har ett dåligt rykte. Jag kan tycka att det är välförtjänt då många verkligen har missbrukat det, men det handlar inte om modellen, utan om människorna.

Ofta har det handlat om överdrivna löften, förväntningar eller att man ska tjäna pengar på andras bekostnad. Men det handlar verkligen inte om modellen, för den är neutral. Tvärtom så gillar jag personligen den eftersom den har väldigt många fördelar rätt använd:

  • Det är en oerhört rättvis modell – jobbar du så tjänar du pengar, jobbar du inte så tjänar du inget
  • Den är direkt prestationsorienterad – ju mer värde du skapar, desto mer betalt får du
  • Den gör det möjligt för alla att starta ett eget företag till låg risk
  • Den gör det möjligt att ha en inkomst som inte är knuten till tid eller geografisk plats
  • Den tvingar människor att samarbeta och arbeta i team och hjälpa varandra

Det finns många stora företag som har byggt fantastiska och kända företag på att använda nätverksmarknadsförsäljning som säljmodell. Exempel är börsnoterade bolag som Herbalife, NuSkin eller svenska Oriflame. Man kan prata väldigt mycket mer om det, men det är en annan artikel. Det som däremot är jätteviktigt att se är:

Better Globe är inte ett ”mlm-företag”. Better Globe är vanligt ett kenyanskt skogsbolag som har valt att organisera en del av sin försäljning enligt nätverksmarknadsföringsmodellen. Det har man gjort via Better Globe AS.

Det kan tyckas vara en semantisk skillnad, men den är betydligt mycket större än så.

Trädvirket faller i pris över tid

Skulle priset på virke eller produkterna som skördas från träden minska i värde så innebär det en allvarlig konsekvens eftersom vi som kunder inte får utbetalt avkastningen enligt löfte. Jag bedömer sannolikheten för det här som extremt liten och jag baserar det på att vi t.ex. har avverkat mer än 50 % av världens skogar de senaste 80 åren. I östra Afrika där Better Globe är verksamma huggs det ner 28 st träd för varje träd som planteras.

Tillgången på träd kommer alltså minska över tid samtidigt som efterfrågan kommer att fortsätta ök – om vi människor inte börjar göra något väsentligt annorlunda. Vilket det inte finns några tecken på i dagsläget överhuvudtaget. Jag har för mig att Sverige är det enda landet i hela världen som har en nettotillväxt på träd. Dessutom försöker Better Globe minimera den här risken genom att plantera fler träd än som säljs.

Det finns ingen som har fått den stora 20 året avkastningen

En annan vanlig invändning som jag brukar få är att ingen har fått ut avkastningen från det 20 året. Det stämmer.

Samtidigt så ser jag personligen det som en ganska liten risk – i alla fall jämfört med många av riskerna ovan. Anledningen till det är att när man kommer till det 20 året så har man träden stående i marken och därmed har man en stor mängd biomassa. Den här biomassan är värd pengar och med dagens mått så kommer den vara värd mycket pengar. Enligt uppgifter är biomassan idag bokförd till ett värde på 200 Mkr och kundernas andel av värdet är ca 70 Mkr. 

Utmaningen har hittills varit med träden som ska ge avkastning fram till det 20 året. Det är mango-träden, Acacia-träden och flera andra trädsorter som inte riktigt har presterat, så jag är personligen mer orolig för kassaflödet fram tills det 20 året, än avkastningen det 20 året.

Särskilt nu är risken mindre då man planterar fler träd än vad man har sålt och därmed kommer att ha träd i egen bok så att säga. Dessutom har man under 2018 börjat sälja fröplantor vilket för mig är en enormt stor fördel.

Fler vanliga frågor om Better Globe

I den här artikeln har jag fokuserat på riskerna men Better Globe har även en utmärkt sida med vanliga frågor och svar.

Sammanfattning

Om jag skulle sammanfatta det så tänker jag;

  • Är det riskfritt att köpa Better Globe-träd? Nej.
  • Är man garanterad avkastning om man köper träd? Nej.
  • Fungerar verksamheten på plats? Ja.
  • Har avkastning betalats ut enligt plan hittills? Ja.
  • Är riskpremien rimlig? Ja. 
  • Vet jag att det kommer att fungera i framtiden? Nej. 

2010 betalades avkastningen ut enligt plan och det har den gjort även 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017. I år (2018) är det dessutom mer än 6 750 av ca 15 000 kunder som får sin avkastning utbetald enligt plan den 26 november.

Till syvende och sist handlar det om att bilda sig sin egen uppfattning och skilja på vad som är risk, fakta och rädsla. Det här är väldigt subjektiv för oss människor. Inom psykologin kallar man det ofta för ”evidence procedure” – vad behöver jag för en process för att jag ska tro på något. Det som slutgiltigt övertygade mig och skingrade de flesta av mina tvivel var att jag besökte verksamheten på plats och såg att den fungerade.

Att jag sedan kan leva med de andra riskerna är att jag känner till dem och kan relatera till dem från mina egna företag. Det är inget konstigt för ett företag att t.ex. ha en likviditetsproblematik. Det har jag varit med om själv mer än en gång. Jag vet också vilken ordning man behöver prioritera saker i och jag tror att människan bakom är viktig. I det här fallet så är min tro att Rino, Jean-Paul och Jan kommer att fortsätta utveckla verksamheten och få den fungera eller så kommer de bokstavligen ”die trying”.

Det gör att jag vågar tro på det, sälja det och framförallt vågar backa upp mina aktioner med mina pengar. Jag är den i Sverige som har köpt näst mest träd och är således den som har näst mest att förlora på om Better Globe inte skulle fungera. Med den insikten – sätter jag alla mina pengar i Better Globe? Nej, det gör jag inte – men jag skulle inte heller rekommendera någon att sätta alla sina pengar på ett bankkonto, i en aktie, i en fond eller i en annan investering. Det handlar ju om diversifiera och skapa en portfölj som passar dig och dina mål.

Så jag ser det som en möjlighet till hög risk och hög avkastning. Jag ser det som en onoterad, oreglerad och alternativ placering. I många år såg jag det som välgörenhet med möjlighet till avkastning. Idag tycker jag däremot att det är värt risken för att jag har följt bolaget i 10 år och sett verksamheten på plats. 

Man behöver inte göra det till en stor grej…

Dessutom – med allt ovan sagt. Det här är definitivt overkill utifrån alla perspektiv förutom om man funderar på att köpa hundratalsträd. Om man bara ska köpa donationspaketet (53 €/månad) så kan man vara 100 % säker på att de gör gott redan idag.

Skolorna renoveras och har renoverats, skolor har byggts från grunden och människor har arbeten som de går till, barnen har fått vattentankar till skolorna, mikrolånbanken har finansierats och hundratals andra resultat är dokumenterade och existerande.

Om du har frågor, kommentera gärna!

Kommentera

16 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Det gjordes en studie av Melia Volkensii-skogsbruk i Kenya 2015. Enligt den avverkades träden i genomsnitt vid elva års ålder och priset för virket på stock per träd var då 2734 Kenyanska shilling, alltså med dagens växelkurs ca 23 €. Brädor och andra sågade former av virket betingade förstås ett något högre pris, men skillnaden mot 170 € är fortfarande hög.

    Hur ser du på detta?

    Är det ekonomiskt motiverat av BG att låta träden växa under så mycket längre tid än de 11 år som verkar vara konsensus i branschen?

    Har du någon aning om hur stor risken för att detta träslag eller andra som BG handlar med skulle bli så hotade att de hamnar på CITES-listan och drabbas av handelsrestriktioner?

    Studien kan laddas hem här:https://web.archive.org/web/20160410120524/http://kefri.org/wp-content/uploads/PDF/Publications/melia%20book.pdf

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Annika
    1. Vit pil

      Svårt för mig att säga något än att jag kan undersöka och återkomma. Det som jag vet är att en av de grundläggande pelarna för Better Globe har alltid varit att värdeförädlingen ska ske på plats. Det är ju i värdeförädlingen pengarna finns. ITTO brukar publicera marknadspriser på sågat, torkat och förädlat virke av afrikansk mahogany-typ. Då brukar det ligga på ca 600-900 EUR per m3. Enligt uppgifter på plats så ger ett Mukau-träd ca 0.4 m3.

      Vågar inte heller uttala mig om CITES-listan. Men borde inte risken vara låg då det är kommersiell odling och trädet inte kan anses vara utrotningshotad?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Intressant läsning Annika. Håller själv på att grotta ner mig i det realistiska i Better Globes kalkyler! Kan inte påstå att jag gått igenom hela rapporten då det är jobbigt när allt bygger på imperial som måttstock, men gjorde mig besväret ändå att räkna lite, det verkar ju vara vederhäftiga siffror eftersom Kenya Forestry Reasearch Institute (KEFRI) ligger bakom. Dock 3 år gamla, men ändå.

      Min första spontana kommentar är att det verkar ju sjukt att slutavverka efter 11 år! För mig är det tillräckligt bisarrt att slutavverka efter 20 år (50 till 80 år i Sverige beroende på var i landet) men träden verkar ju onekligen växa snabbt enligt bilder som Jan publicerat! Det bör ju finnas träd på ”våra” plantager nu som är 11 eller till och med 12 år och Jan som varit på plats kanske kan ha nån uppfattning om det ser avverkningsbart ut eller inte? Min personliga tro är att som i alla fattiga länder så realiserar man en tillgång så fort det överhuvudtaget går därför att man helt enkelt behöver pengar och inte orkar vänta ut den optimala värdetillväxten.

      Med det sagt så tar vi fram räknestickan och ser vad vi kan få fram. Jag har utgått från en tabell på sidan 47 i rapporten där man kan läsa vad uppsågad Mukau kostar per feet. Att räkna på vad säkert klent 11-årigt rundtimmer betalar känns inte särskilt relevant i Better Globes fall. Jag valde ”tvåtumfyra” som även i Kenya liksom i Sverige verkar vara en storsäljare, säkert använd som konstruktionsvirke även i Kenya. Enligt rapporten får man 56 kenyanska shilling per feet i försäljningspris. Om vi bortser från sådana finesser som om de Kenyanska sågverken är lika duktiga på att fuska som de svenska och tyska (där man levererar ”tvåtumfyra” som i bästa fall är 43X93 mm) och räknar för enkelhetens skull med 50×100 mm och att det därför går 10 x 20 = 200 löpmeter per kubikmeter.

      Ok, hur många fötter blir det? 200 * 3,28 = 656 fötter gånger priset 56 shilling (KES) = 36.736 KES per kubikmeter. Jepp, då ska vi se om vi växlar till EUR så säger Google att det blir 311 EUR per kubikmeter. Och enligt Jan och även Better Globes hemsida så ska man få ut 0,4 kubik från ett normalträd efter 20 år. Låter i och för sig snålt, jag tycker träden ser rätt rejäla ut men de är kanske praktexemplaren som kommit med på bild. Hur som helst, 311 x 0,4 = 124 EUR.

      Såg ju inte så bra ut. Har vi missat nåt? Inflation? Rapporten var ju 3 år gammal. Enligt IMF hade Kenya 6,58% 2015, 6,32% 2016 och 7,99% 2017. Eftersom det finns så mycket osäkra variabler i den här beräkningen ändå så tar jag mig friheten att avrunda till 7% när jag diskonterar för inflationen. 124 EUR x (3 år x 1,07) = 152 EUR per Mukao träd uppsågat och klart.

      Bättre, men fortfarande räcker det inte till 170 EUR för utbetalning av principalen, speciellt om vi ska kosta på transport och sågning också. Men vänta nu, det är ju inte idag de 170 EUR ska betalas utan först om 20 år! Och vi behöver ju kanske inte räkna med Kenyas inflation på 7%, vi kan nöja oss med vår egen på 2%. Efter 20 år med 2% inflation så motsvarar 152 EUR 226 EUR och nu är vi äntligen på plus i alla fall.

      Men fortfarande långt ifrån att kalkylen känns trygg. Som jag ser det så är utfallet helt beroende av hur långt man kan vara med i förädlingskedjan. Kollade hur mycket Bauhaus tar betalt i Sverige för en bänkskiva i limmad mahognystav, som inte är nån direkt raketforskning att ta fram. Med momsen borta och omräknat till kubik så blev det 2600 EUR. Ett annat exempel för att belysa förädlingsvärdet som jag råkade se när jag ändå var inne på Bauhaus web var en golvsockel i mahogny, 2440 mm lång för inte mindre än 259 kr. Eftersom jag bor halva året i Filippinerna, där man också använder mahogny som konstruktionsvirke, så är min bedömning att samma brädlapp kostar under 20 kr här! Inget är ju säkert i investeringsvärlden men ledningen för Better Globe Forestry har förhoppningsvis gjort sin hemläxa och har strategin för det här utstakad och klar, det är ju faktiskt inte så länge (nåja…) tills de första träden ska avverkas!

      Nu är ju jag redan kund hos Better Globe så på sätt och vis kackar jag i eget bo och vill ju gärna att det hela ska gå ihop, men jag kan inte påstå att själva kalkylen oroar mig. Det är de företagsrelaterade riskerna som är de verkliga riskerna.

      Din andra fråga, angående handelsrestriktioner, så kan man läsa om det på jordbruksverkets hemsida:

      http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/produkteravvaxter/hotadetradslag.4.5bc6627d140113bd5472b2.html

      Som vanligt så är det på myndighetsvis inte kristallklart skrivet men jag tolkar det som att odlade produkter inte omfattas av några restriktioner och det förefaller ju rätt logiskt också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Håkan
      1. Vit pil

        Tack för att du grottar i det här. Kan ge lite mer fakta som jag har snappat upp längs vägen. Enligt Jan Vandenabeele, Better Globe Forestrys skogsmästare, ger ett normalt Mukau-träd ca 0.4-0.5 m3 virke. Han räknar hellre låg än högt. Sedan är dealen med kontraktsbönderna att Better Globe köper virket till 110 % av marknadspris, där den stora anledningen är lojalitet och inte minst att de inte ska sälja till någon annan. BG säger att det inte är ett problem eftersom att man räknar med att tjäna in pengarna i förädlingsprocessen i två steg. Den första handlar om torkning och sågning och den andra om tillverkning av slutprodukter (t.ex. takstolar, möbler, parkett, m.m.)

        Tittar man på den senaste rapporten från ITTO (itto.int) så säger den att priset på exportfärdig lufttorkad afrikansk mahogany är 843 € per kubikmeter och ugns-torkad (kiln-dried) är 1 049 € per kubikmeter. Räknar man där på 0.4 m3 så blir det 337 EUR minus kostnader för sågning och torkning. Då finns där pengar både till oss trädägare och företaget. Det är dessutom givet att priset på virket är samma om 10+ år. Givet takten vi hugger ner träd så är det ganska osannolikt skulle jag säga.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Jan, tack för förtydligandet. Jag tolkade det du skrev tidigare som att en andel – ”ett träd” – i själva verket består av runt 60% av ett melia volkensii-träd plus 40% av ett cash-crop-träd. Var det rätt uppfattat? I så fall blir inkomsten per andel för avverkningen (om alla träd överlever) 60% av siffrorna du nämner, alltså 0,60 * 337€ = 202€. Det är ju visserligen mycket bättre än siffrorna som rapporten antyder, men jag har fortfarande svårt att tro att det skulle bli 170€ kvar efter kostnader för betalning till kontraktsbonden, sågning, torkning, transport, skatt m.m. och ev. företagsvinst. Men jag hoppas naturligtvis att du har rätt och att de har bättre marginaler än så!
      Vet du ungefär hur många träd man planterar och hur många som växer upp och ger avkastning i förhållande till hur många andelar som säljs?

      P.S. I de webbläsare jag testat på min Mac och i min mobil går det inte att komma åt svaraknappen för kommentarer en bit ner i trädstrukturen eftersom den täcks av gillaknappen när texten får för stort indrag i marginalen. Ber om ursäkta att jag därför svarar på min egen kommentar fast avsikten var att svara på Jans svar från 2018-09-28 kl 00.28.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Annika
  2. Vit pil

    Hej,
    vad händer om det händer mig något när jag köpt träd? Dvs hur ärvs denna investering vidare, kan jag göra någon anmälan om förmånstagare etc?
    mvh
    Jenny

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
    1. Vit pil

      Ja, träden tillfaller dödsboet. Jag har (tyvärr) varit med om det ett par gånger där jag har hjälpt dödsbo att hantera träden. Det viktiga är bara att du har skrivit och informerat de efterlevande att du äger träden eftersom Better Globe inte har koll på om deras kunder har gått bort.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för god information om Better Globe! Jag har tänkt att börja köpa träd, men vill skaffa mig mer information om organisationen först.
    Min fråga till dig är hur Better Globe tjänar pengar på sin verksamhet? Allt kan väl inte gå till välgörenhet?

    Med vänlig hälsning

    Elaine

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Elaine
    1. Vit pil

      Hej Elaine,

      Jag förstår inte riktigt frågan. Better Globe är inte en välgörenhetsorganisation. Det är ett vinstdrivande skogsbolag. Man tjänar pengar på att man tar mer betalt för träden än man behöver för att sköta dem, man tjänar pengar genom att behålla en stor del av inkomsterna för de produkter och tjänster man säljer och så vidare, precis som vilket företag som helst. Jag hjälper dig gärna mer om jag bara förstår frågan lite bättre.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Jättebra blogg! Speciellt uppskattar jag resonemanget bakom RikaTillsammans-portföljen då jag länge haft lågintensiv stress över att marknaden inte beter sig som den borde. Har nu lagt in en prenumeration på träd och donationspaket eftersom dina på-plats-reportage var så sympatiska. Hade varken hittat organisationen eller köpt träd om det inte var för denna blogg :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
    1. Vit pil

      Tack Karin! Ja, det är fortfarande ett litet företag som har kommit på något bra och de senaste åren gjort väldigt bra saker. Jag hittade den också mest av en slump via en god vän.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej! har redan köpt 10 träd men undrar om utbetalningarna är skattefria eller hur fungerar det där?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Nej, man betalar 30 procent skatt på vinsten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hur ser du på al-Shababs framfart i Kenya, där de till och med lyckades genomföra en massaker på ett universitet? Kan de möjligen hota Better Globe?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
  7. Vit pil

    Hej,
    Jag hittade din sida nyligen och försöker förstå detta med Better Globe. Det är altså ett vinstdrivande skogbolag som tar in pengar från privatpersoner för att plantera träd som de förväntas avkasta ca 15.8 % per år på under en 20-årsperiod. Dessutom får säljare, som du själv, provision på sålda träd till privatpersoner, och sen ska det vinstdrivade skogsbolaget tjäna lite pengar också antar jag. Kanske pratar vi 20%/år? Du får ursäkta mig, men en sådan totalavkastning låter som väldigt hög risk! Hur kan man försöka extrapolera 20 år in i framtiden med någon som helst precision?
    Det första man möts av på Better Globes hemsida är text av typen ”Money grows on Trees, get 12 times in return”. Allvarligt talat så gör det mig extremt skeptiskt.
    I övrigt tycker jag du skriver bra om aktier och fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Greger
    1. Vit pil

      Hej Greger,

      Ja, det verkar som att du i stora drag har uppfattat det korrekt. Däremot tror jag att man behöver titta på den underliggande tillgången och då blir det inte så konstigt faktiskt.

      Nu har jag inte siffrorna riktigt i huvudet, men jag har för mig att det ser ut ungefär som följer. Trädet som du köper är egentligen en kombination av ett virkesträd (mukau, 60 %) och ett s.k. cashcrop (t.ex. mangoträd, 40 %).

      Efter fyra år börjar mangoträden ge skörd och minns jag inte fel kan de ge mellan 200 – 400 kg frukt. Denna frukt säljs ju och av den betalas årlig avkastning, vinst och andra kostnader.

      Denna skörd ges ju varje år och därefter, det 20:e året huggs Mukauträdet ner och ger ca 0.4 kubikmeter virke av mahognykvalitet. Idagsläget har jag för mig att priset ligger på ca 600 € per kubikmeter. Det räcker också gott och väl till både avkastning och vinst.

      Så, ja, jag bedömmer det som en mellan/högrisk. Inte minst på grund av bolagsrisken. Fast å andra sidan så har ju verksamheten fungerat i 7 år, avkastningen har betalats ut i flera år.

      Att hemsidan är dålig. Ja, det håller jag tyvärr med om. Å andra sidan, skulle den varit bra, då skulle jag inte kunnat skriva så mycket som jag har gjort.

      Ska man sedan lägga alla sina pengar i det? Absolut inte, men det bör man ju inte göra i en aktie heller. Jag gillar ju investeringen främst på grund av att för första gången utesluter inte en god avkastning att man gör gott. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.