Riskerna med ett långsiktigt sparande såsom en pengamaskin

Samt förslag på hur du hanterar dem

Jan Bolmeson

26 november, 2014

De senaste dagarna har jag fått en del feedback på att jag är inte tillräckligt tydlig med riskerna med konceptet kring en pengamaskin. Den här artikeln försöker sammanfatta de viktigaste resonemangen så som jag tänker kring dem.

Det som gör en sådan här artikel väldigt klurig är att det är svårt att definiera vad en risk egentligen är. Det finns försök till objektiva mätpunkter såsom standardavvikelse, volatilitet, korrelationer, alfa- och beta-värden, sharpekvoter och så vidare. Det är ju dock en mindre del, eftersom det stora förhållandet till risk är psykologiskt och helt subjektivt.

Vi människor är till exempel rädda för saker som är okända. Samtidigt kan vi underskatta risker i det vardagliga livet eftersom det helt enkelt inte är praktiskt att ta hänsyn till den risken. Där finns hundratals exempel på det här – vi kan vara rädda för att flyga trots att statistiken visar att det är 29 gånger säkrare att flyga än att köra bil¹. Det är till och med 18 gånger säkrare att flyga än att vara hemma på grund av alla olyckor som inträffar i hemmet.

Tittar jag på mig själv så gillar jag egentligen inte att flyga, men i mitt jobb som föreläsare är det oerhört opraktiskt. Därför hade jag valet att antingen byta jobb eller sluta vara rädd för att flyga.

Pengamaskinen – förslag på en finansiell plan

Den här artikeln behandlar riskerna i enlighet med de portföljer som jag beskriver här på bloggen i kategorin ”Så blir du rik” bl.a.:

• Analys av nybörjarportföljen - Total genomlysning av nybörjarportföljen enligt steg 4 i serien så blir du rik
• Följ mina investeringar i aktier och indexfonder via Shareville - Se vad jag investerar i och hur det går för mina två modellportföljer
• Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital - Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014
• Uppföljning på barnbidragsportföljen - Kerstin 4 år - Hur har det gått om man investerat ett barnbidrag kontinuerligt de senaste 4 åren?

Risk i form av volatilitet – svängningar i portföljen

Den första risken skulle jag påtala är volatilitet, det vill säga att värdet på en portfölj kan öka och minska i värde. Särskilt gäller det här aktier och indexfonder. På kort sikt – uppemot 12 månaders sikt – skulle jag säga att svängningarna är i princip helt slumpmässiga. Det kan öka och det kan minska i värde och ganska mycket.

Det här brukar man mäta i form av standardavvikelse – hur mycket avviker en svängning från standard eller genomsnittet. Om vi tar t.ex. den svenska börsen och tar Avanza Zero som följer SIX30RX-indexet så skulle jag sätta den historiska standardavvikelsen till ±20 % runt ett genomsnitt på +8 %. Det betyder att en svensk indexfond med 96 % sannolikhet rör sig ett enskilt år i intervallet -12 % till +28 %. Det finns undantag, men de är relativt få (<4 % av fallen).

Det bästa sätten att hantera volatilitetsrisken är:

• Låt pengarna vara över en lång tid (minst 5-10) år – otaliga undersökningar har visat att det ett enskilt år är svårt om inte omöjligt att förutsäga hur utvecklingen ska gå. Men om du väntar 10 år så är du i princip garanterad en positiv avkastning runt 8 %.
• Investera inte pengar som du behöver inom de 10 åren – den andra regeln är att aldrig investera pengar som du kommer att behöva. Pengamaskinen ska bygga på att man kan låta pengarna vara och att man inte behöver dem. En pengamaskin ska aldrig vara ett substitut för en buffert, ett amorteringssparande eller ett målsparande. De ska vara separata. Se min artikel här.

Det handlar bara om tid, tid och mer tid. Läs mer:

• Fyra bilder som visar: Lång tidshorisont → Lägre risk → Mer pengar! - Hur du minimerar timingrisken i din portfölj och i ditt investerande

Sharpekvot – riskjusterad avkastning

Det är ingen konst att få en hög avkastning. Utmaningen är att få en hög avkastning i förhållande till en låg risk. Det är det som William Sharpe fick Nobelpriset för och efter honom finns det ett nyckeltal som kallas för ”Sharpe-kvot”. Sharpekvoten är ett mått på hur stor risk har en fond eller en portfölj tagit för att uppnå den aktuella avkastningen. Enkelt sagt man kan säga:

• Ju högre Sharpekvot, desto bättre.
• Sharpekvot mindre än noll är dåligt. Riktigt dåligt. Då ska man springa.
• En Sharpekvot på över 2.50 är världsklass.

Det är därför jag alltid redovisar sharpekvoter för fonder jag rekommenderar, t.ex. som i den här artikeln:

• De bästa indexfonderna just nu - En sammanställning av de bästa passivt förvaltade och indexnära fonderna tillgängliga Sverige, november 2014

Det coola är att Shareville har också börjat göra det för portföljerna på Nordnet där man kan jämföra Sharpekvoten vilket jag tycker är nästan lika intressant som avkastningen.

• Sharpekvot - ett mått på avkastning i förhållande till risk - Använd Sharpe-kvoten för att spara bättre och göra en egen reality-check

Risk i form av marknadstiming

Den andra stora risken handlar naturligtvis om när man väljer att börja spara. Där finns många skolor en det som kommer naturligt för en är att sprida ut en investering över lång tid. Det vill säga en princip om att man pytsar in pengar t.ex. en gång i månaden.

Även om det känslomässigt känns rätt, så är det statistiskt sätt en mindre bra strategi, läs mer i artikeln:

Som visar att det i majoriteten av fallen är bättre att investera allt på en och samma gång, eftersom den viktigaste enskilda faktorn för en investering är – just det – tid! Sätter du inte pengarna idag jämfört med imorgon har ju pengarna fått jobba en dag extra och det spelar stor roll (inte en dag, utan tiden).

Andra risker

Jag kan faktiskt inte riktigt se andra risker med strategin. De största riskerna för portföljen är ju egentligen att man pillar på den på det sättet förstör för sig själv – det vill säga att man överger strategin för att något oväntat händer.

Bolags- och Branschriskerna undviker man eftersom man kör breda indexfonder.

Regionala risker undviker man eftersom indexfonderna har en global exponering.

Belåningsrisk undviker man eftersom portföljen inte är belånad.

Marknadsrisken minimerar man eftersom man eftersom man äger fonder som både har en exponering mot aktier och räntepapper.

Sammanfattning

Det bästa man således kan göra påstår jag är alltså:

• Automatisera sparandet – för datorn som sköter månadssparandet har inga känslor
• Koppla strategin till något långt i framtiden – t.ex. ditt barns 18-årsdag
• Låt pengarna vara över lång tid och köp bara samma sak gång på gång på gång
• Återinvestera utdelningar och vinster
• Rör det inte oavsett vad som händer (sannolikt är man själv den största risken…)

Lycka till!