Rösta om huruvida man ska betala sina skulder...
Sök:

Rösta om huruvida man ska betala sina skulder…

Några tankar om krisen i Grekland

Just nu skakar börserna lite i avvaktan kring vad som kommer att hända i Grekland. Även om jag påstår att du och jag som investerar långsiktigt i RikaTillsammans- och nybörjarportföljen inte behöver göra något just nu (de är designade att delvis skydda mot sådant här), så är det lite intressant att fördjupa sig i ämnet.

Där är mycket man kan säga om Grekland – på ett sätt kan man säga att de kan skylla sig själva. De har haft en av Europas lägsta pensionsåldrar (57.8 år) att jämföra med oss på 65 år. Å andra sidan är det lite högre än Sloveniens på 56.6 år eller Italiens 58 år. Redan nu är förändringar på gång för att höja den till 67 år, och min personliga åsikt är att det inte kommer att räcka, varken i Sverige eller någon annanstans. När vi införde folkpension i Sverige 1913, var pensionsåldern 67 och medellivslängden 60. Just saying…

Hur snabbt den här pensionsåldern ska höjas är ju en av punkterna som det förhandlas om. Sedan finns det ju sätt att komma runt den lagstiftningen, såsom att någon av dem som jobbar med ett av de 600 mest farliga yrkena (t.ex. författare och frisörer) kan gå i pension redan vid 50. Många människor kunde (kan?) i praktiken jobba ett par år, t.ex. 5 år, kvalificera för en baspension och sedan gå i pension vid 50. Tro sören att framförallt tyskarna har tappat tålamodet.

Det är här det blir klurigt, för jag tror och många med mig, är att det handlar om att statuera ett exempel med Grekland – framförallt för de andra PIIGS-länderna såsom Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Dessa länder kan nämligen stå nästa på tur och följer utvecklingen väldigt noga. Problemet är att ingen direkt av de ändringar som man genomför gör skillnad i verkligheten. Skulle man vara krass så kan man säga att det som händer är en ond spiral av:

kris

Jag skulle säga att grekerna just nu befinner sig i de två nedersta bubblorna. Man genomför möte och kommer med förslag på lösningar, problemet är att det grekiska folket inte gillar dem och förkastar allt som skulle kunna göra en förändring (förståeligt nog). Problemet är ju att det här hjulet kommer att fortsätta och snurra.

Om man istället föreställer sig det som en ekonomisk konflikt mellan Tyskland och Grekland så är det precis som med fotbollslandslaget. Tyskland har bättre spelare på varje position – tyskarna slår Grekland i alla ekonomiska jämförelser man kan komma på. Den intressanta frågan som många har ställt sig, är varför tyskarna har låtit det här spelet eller konflikten pågå så länge. Även om grekerna har många giltiga poänger (det är lätt att tycka synd om dem) så har de i slutändan tyvärr ingen chans.

Det är här det blir klurigt, för jag tror och många med mig, är att det handlar om att statuera ett exempel med Grekland – framförallt för de andra PIIGS-länderna såsom Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Dessa länder kan nämligen stå nästa på tur och följer utvecklingen väldigt noga. Så här skriver David Zervos från Jefferies & Co:

In the end, there is no question that the Germans have executed a near flawless plan to humiliate and vilify Greece. The Greeks now stand as poster children for European profligacy. And they are being paraded through every town square in the EU, in shackles, as the bell tolls near the gallows for their leader. And to be sure, making an example of Greece is a probably the greatest achievement for the fiscal disciplinarians of Europe. Maastricht never had any teeth. But this exercise is impressive. It shows that fiscal excess will be squashed in Europe. The Portuguese, Spanish, and Italians are surely taking notice. And in the days that lead up to a Greek default on 30 June, and then more importantly on 20 July, these disciplinarians will surely display their power for all to see.

Eftersom politikerna aldrig lyckades komma överens om några gemensamma regler för en finansiell politik i Maastrichtavtalet så fick de lösa problemet på det här sättet istället. Genom att ”offra” en av sina egna har tyskarna visat väldigt tydligt att man inte kan leva över sina tillgångar om man är med i EU. Sedan kan man argumentera för att tyskarna har växt i sin ekonomi på bekostnad av just PIIGS-länderna med en svagare euro än om tyskarna hade haft kvar sina mark och så vidare, men det är ju ingen mening att titta efter hur det borde vara, när det är så som det är idag.

Det som förmodligen skulle varit bäst för Grekland, när man tittar så här i backspegeln hade ju varit att gå i konkurs redan 2010. Man vet inte, men många spekulerar i, att det inte var möjligt då många europeiska banker skulle stå insolventa (mer skulder än tillgångar) och det hade fått spridningseffekter såsom 2008. Under de senaste 5 åren har man nu fört över alla dessa skulderna till den europeiska jättefonden (äger ca 50 % av skulderna) och bankerna och de privata aktörerna är numer minimala. Det vill säga att nu klarar man en grekisk krasch eller exit. Något som jag tror vi ser början till på nyheterna.

Naturligtvis är frågan mycket mer komplex än så här, men det är ändå ganska intressant att titta efter vad som pågår i kulisserna.

Utifrån privatpersonsperspektivet

Utifrån ett privatpersonsperspektiv är det också ganska intressant att se vad som händer. Det första som började redan i helgen med att folk försökte ta ut pengar från bankomaterna eftersom bankerna kommer att hålla stängt. För att försöka förhindra den här ”bankrun” så har man begränsat mängden pengar som man får ta ut till 60 € per person och dag. Bilförsäljningen har konstigt nog ökat i Grekland under perioden eftersom grekerna ser bilar som någon slags fysisk värdebevarare och en massa andra saker.

Det pekar, enligt mig, på vikten att ha en del kontanter tillgängligt – i alla fall så pass mycket att man kan handla mat och förnödenheter under i alla fall ett antal dagar. Helst ska man ju naturligtvis ha förnödenheter hemma för att kunna klara ett par dagars kris. Den svenska myndigheten för samhällskris och beredskap (MSB) brukar säga att man ska minst klara 72 timmar utan någon som helst hjälp utifrån. Enligt mig är det i underkant. Tittar man på lite längre perspektiv som t.ex. i Argentina under deras kris så var ju småsaker såsom toalettpapper, rent vatten och mat i brist.

Jag själv försöker nästan alltid i alla fall ha på mig lite kontanter och kreditkort från olika leverantörer, även om jag aldrig handlar med annat än kort av just en sådan anledning. Tänk om jag står där och behöver handla bensin eller ta mig hem och internet ligger nere, bankkortet inte fungerar. Det har ju hänt mer än en gång.

Vad ska jag göra i RikaTillsammans- och nybörjarportföljen

Jag påstår ingenting. Jag själv gör i alla fall ingenting, för hela poängen med dessa två portföljer är ju att de ska över tid kunna klara sådana här kriser. När börsen började ner igår med 3 % så var det många som sålde eller köpte BEAR-papper, bara för att se att börsen under dagen började återhämta sig. Det luriga är ju att det inte går att förutsäga framtiden. Du får naturligtvis göra precis som du vill, men jag avser inte göra någonting mer än att njuta ett par dagar i solen i Almedalen. :-)

 

 

Kommentera

17 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag ska precis investera ett ganska litet belopp i en variant av nybörjarportföljen med lite mer Asien (inkl. 7% Japan) men i övrigt exakt samma fonder. Har tittat på fondernas utveckling över senaste 10 åren och de verkar väldigt högt värderade just nu, klart högst under hela tioårsperioden.

    Ponera att Grexit sker ganska snart. Med tanke på dels att kurserna är generellt höga och eventuell volatilitet framöver i och med Grekland, bör jag vänta med att investera i fondportföljen nu? Jag tänkte spara i ungefär 15-20 år. Om jag uttrycker mig oklart är det för att jag inte vet så mycket om fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rasmus
    1. Vit pil

      Jag påstår att om man har ett långt perspektiv, som du verkar ha, så spelar det inte så himla stor roll om du månadssparar. Om du ska gå in med ett stort belopp så skulle jag rekommendera att läsa artikeln: All-in eller sprida en investering över tid.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Jan! roligt att hitta din blogg och ses i Almedalen, keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pingis
  3. Vit pil

    Många svenska låntagare ser bevisligen detta som amortering som något man kan strunta i. På mitt jobb är det flera som sitter på huslån i 5-miljoners-klassen som resonerar som så att de endast betalar räntorna, de ser ingen som helst mening med amorteringar då de ändå inte kan betala av lånen inom rimlig tid (läs innan de avlider av hög ålder). Och den marginella påverkan på räntekostnaderna som en amortering på säg 2000 kr i månaden gör på ett 5-miljonerslån gör att de helt enkelt betalar de som de måste (räntan) och sen gör något kul för resten av månadsinkomsten. Och banken tycker tydligen att detta är helt okej.

    Jag kan ju tycka som så, att det är något väldigt fel och osunt då ovan är möjligt. Om man tar ett lån på 5 miljoner anser jag att man bör kunna amortera detta inom säg 40-50 år. Är detta inte möjligt ska det då inte heller vara möjligt att låna dessa pengar.

    Det finns mängder med andra argument mot amortering, som t.ex.:

    * Varför ska jag amortera pengar som jag sen om 10 år behöver låna tillbaka då kök, badrum, avlopp, tak etc behöver renoveras? Bättre investera i aktiefonder och renovera för avkastningen på 10 år.

    * Varför amortera för att minska risken då räntorna höjs? För större lån kommer amorteringen ändå inte göra någon större skillnad på räntan.

    Vissa är lättare att bemöta än andra. Det jag vet med säkerhet är att det är oerhört billigt och enkelt att låna pengar idag. Borde det vara så billigt? Tja, det får vi nog fråga finansministern och riksbankschefen – som nyss tänkte reporäntan med ytterligare 0.1%.

    Själv amorterar jag 1000 kr/månad på ett 3-miljonerslån, och har nyss gjort klumpamortering på 100000 för ett gäng sålda räntefonder. I övrigt har vi 100000 i en ”buffert” för husreparationer/bilreparationer samt en pengamaskin som vi lägger merparten av det intjänade kapitalet. Sover lugnt om natten med en belåningsgrad på 60%, väl medveten om att lånet i denna takt inte kommer att vara amorterat tills jag går i pension…

    /H

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
  4. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har en helt orelaterad fråga som jag undrat över en del på sistone…

    DNB Global Indeks har 60% av sin fördelning i Nordamerika och jag har noterat att dess värde som en följd sjunker när den amerikanska börsen faller. Behöver man ha USA fonder och DNB Global Indeks? De verkar gå lite hand i hand…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Luis
    1. Vit pil

      60% kanske låter mycket, jag vet inte på rak arm hur stor andel i USA som är motiverat (kanske det trots allt är 60% med tanke på att det är en indexfond). Att USA-börsen går ner ibland är inte konstigare än att tyska börsen går ner ibland eller stockholmsbörsen…

      Skulle det vara så att man kommer till bedömningen att man genom DNB är överviktad i USA på bekostnad av Europa så kan man ju alltid komplettera med att ha en europafond också. Ibland kan det vara meningsfullt att sätta ihop sin egen samansättning genom att kombinera fonder – t.ex. finns det fall där man kan hitta regionsfonder med lägre avgifter än globalfonder och då kan man kombinera dessa för att bygga sin egna globalfond. Å andra sidan kan man tänka sig att DNB har så låga avgifter att det kan vara lönt att utgå från denna och sedan komplettera med enstaka regioner (som kan ha högre avgift).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  5. Vit pil

    Det skulle vara intressant att veta vad grekerna har ”lånat” för något? Man kan ju tycka att det borde vara ett minimikrav att grekerna får veta vad man har ”lånat”? Eller?

    Maastricht är inte ”tandlöst” . Enligt Maastricht artikel 104(1) får inte stater skapa valuta för att finansiera sig (Lissabon-avtalet säger samma sak). Stater och kommuner är tvungna att ”låna” det som bankerna påstår sig ”låna ut” till kundkonton Och vad är det enda som, per definition, kan finnas på ett kundkonto? Jo, bankens egna skuld till kontokunden. Bankerna ”lånar” mao ut sina egna skulder och inget annat.

    Bankerna har mao inget lånat ut och givetvis är detta inget vad grekerna ska betala ”tillbaka till ”långivarna”, dvs bankerna, som inget lånat ut”. Eller som ekonomiprofessor Hyman Minsky uttryckte det:
    “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

    Penningsystemet är ett gigantiskt pyramidspel (Bank of England fd chef Mervyn King har sagt att det är det absolut sämsta sättet penning och banksystemet kan byggas på). Vi bör diskutera hur vi kan göra penningsystemet ärligt istället för att leta möjligheter att spela med i pyramidspelet för egen vinning. Skrev om det här:
    https://parasitstopp.wordpress.com/2015/06/29/forstar-du-nu-bankerna-lanar-bara-ut-sina-egna-skulder-inget-annat/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Michael Thuden
    1. Vit pil

      Njae, när staten säljer obligationer (=lånar pengar) så betalar man förvisso genom att sätta in pengarna på ett bankkonto, men det som egentligen händer när man gör detta är att vid slutet av dagen så flyttas pengarna till ett konto i riksbanken. Det är alltså inte så som endel tycks tro att SKV (eller i detta fallet RKG) har en hisklig massa pengar på ett konto hos SEB (eller vad nu RKG har för bankkonto).

      Så det staten i slutändan lånar är (för att använda ditt språkbruk) riksbankens kontokludd (och inte bankens dito).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  6. Vit pil

    Du har precis gått en överlevnadskurs och fyller nu fickorna med kontanter.. är det läge att bli nervös? Skämt åsido, tack för en fantastisk blogg och ännu ett intressant inlägg.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
    1. Vit pil

      Inga kommentarer. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Bra, sammanställning. Håller med om att det framförallt handlar om att EU vill statuera ett exempel inför övriga medlemsländer.

    Tyvärr faller du in i två vedertagna sanningar i inledningen, som egentligen inte har någon grund. För det första, att det skulle vara naturligt att pensionsåldern höjs, och för det andra, att greker skulle jobba mindre än andra.

    Angående pensionsålder så är det naturligt att se på kvoten mellan hur mycket värde vi skapar på jobbet under ett liv och hur mycket lön vi får under ett liv. Då blir resultatet det omvända. Vårt arbete är otroligt mycket mer värdeskapande nu än 1913. Lönerna har inte alls ökat i samma utsträckning, framför allt inte de senaste tre årtiondena. Om kvoten ska hållas inom någon slags rimliga gränser så är det naturliga att vi antingen får mycket högre löner eller att pensionsåldern sänks i takt med effektivitetsökningarna.

    När det gäller Grekland, så finns det mycket olika siffror som florerar. Jag vet inte var du hittat dina. Enligt OECD så arbetade en grekisk arbetare näst flest timmar per vecka i värden år 2013 [1]. Enligt OECD så var den genomsnittliga pensionsåldern för Grekland 2012 61,1 år. För Tyskland var samma siffra 61,9 år [2].

    [1] http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=ANHRS
    [2] http://www.oecd.org/els/emp/Summary_2012_values.xls

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Myra
    1. Vit pil

      Myra: tror du siffrorna du redovisar är korrekta? Var kommer dina siffror ifrån, hur har de tagits fram?
      Är du medveten om att Grekland avsiktligen ljög om sin ekonomi ställning, i samband med att de gick med i euron? Hur påverkar det trovärdigheten på siffror inrapporterade av grekland i andra sammanhang?

      Hur förklarar du att Grekland trots lån på 3.000 miljarder kronor, nu vill låna 500 miljarder till bara för att kunna betala av på sina tidigare lån? Hur förklarar du att grekiska staten är i praktiken helt ointresserad av att ta in skatter för att ens försöka få en statsbudget i balans?

      Varför ska det lånas ut ytterligare pengar till en stat och ett folk som inte ens vill försöka betala igen sina lån?

      Ser fram emot ditt svar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emil
    2. Vit pil

      Reagerade på det också, bra att du lyfte det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jens
  8. Vit pil

    När du säger att du inte gör någonting, så antar jag att du menar att du fortsätter med samma koncept som innan? Eller avvaktar du även med månadssparandet också, typ skippar indexfonder eller liknande?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Ja, exakt! Sorry om det var otydligt!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Upplägget har beskrivits någonstans och det bygger på att månadssparandet är automatiskt. Inte göra någonting innebär att månadssparandet fortsätter i sedvanlig ordning. Ombalansering gjorde han väl om man får tro inläggen om ombalansering i portföljen?

      Så göra ingenting är väl strikt uttryckt fel: Han balanserade om portföljen (för att vi haft midsommarhelg), att det råkar vara en kris i grekland samtidigt är bara ett sammanträffande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.