Så fungerar inflation på 60 sekunder
Sök:

Så fungerar inflation på 60 sekunder

SvD gör ett ganska bra 60 sekunders klipp som förklarar inflation på 60 sekunder

Jag såg precis att SvD – Så fungerar inflation på 60 sekunder publicerat ovanstående video som förklarar inflation på 60 sekunder. Mycket sevärd. Jag blir glad när media faktiskt gör något kreativt själva.

Den är bättre än något annat som jag har sett, men den missar en av de stora anledningarna till varför staten vill ha inflation. Men jag förstår samtidigt att det är svårt att göra allt på 60 sekunder.

En stor anledning till inflation att inflation är bra – utifrån statens synvinkel – är att de flesta stater har nämligen statsskulder. Genom inflation så äts en del av den här statsskulden upp. Inflationen gör nämligen att pengar blir mindre värda – därmed även statsskulderna. Det ger en del möjligheter som man annars inte hade haft. Om alla pengar varit lika mycket värda konstant, så hade man i en värld där tillväxten är nära 0, behövt sänka på ett ställa för att höja på ett annat. För att t.ex. höja a-kassa hade man behövt sänka barnbidraget och så vidare.

Genom inflation så kan man låta barnbidraget vara och så minskar det i värde med ca 21 kr per år (vid 2 % inflation). Det betyder att man som politiker kan säga ”vi rörde/sänkte inte barnbidraget”. Problemet är att de flesta av oss tror att då är barnbidraget samma som året innan, det är det ju inte, för att allt annat har ju blivit 2 % dyrare. För att barnbidraget skulle vara samma, så skulle man behöva höja det med 21 kr per år. Motfrågan till politikerna borde vara – ”Så, varför har ni inte justerat barnbidraget för inflationen?”. Det här gäller naturligtvis alla bidrag och anslag (som t.ex. till försvaret, som både sänkts och urholkats med inflation), inte bara barnbidraget.

Inflation ger också upphov till prisillussion

Ett argument som jag tänkte mycket på inför bostadsbubbledebatten på SVT Debatt, i förrgår, var just det här med inflation och prisillussionen. Problemet är att det är ett lite för komplext resonemang för 30 sekunder på TV, men det lyder ungefär som följande. Som Daniel Kahneman visade så har vi människor notoriskt svårt att föra komplexa ekonomiska resonemang. Vår hjärna är helt enkelt inte gjord för det – ett sådant resonemang är att skilja på nominella (ej inflationsjusterade) priser och reala priser (justerade för inflation).

Till och med media skiljer inte på dessa två ibland – det kan synas i artiklar just kring bostadsbubblan då man redovisar de nominella prisökningarna och säger att priserna har ökat med 750 % när de egentligen kanske bara ökat med 300 % realt. Mycket båda två, men ganska stor skillnad. Ett resonemang mer på privatpersonsnivå låter som följer, om jag använder min mors hus som exempel.

Mina föräldrar köpte sitt hus 1988 för ungefär 1 000 000 kr. Låt oss hitta på att hon skulle sälja det idag för 1 850 000 kr (det är värt mer, men för sakens skull). Då skulle de flesta – inklusive staten – säga att hon har tjänat 850 000 kr på dessa 27 åren. Inget konstigt eller hur?

Det är få människor som skulle säga:

Nej, det är fel. För på grund av inflationen så har pengarnas värde urholkats dessa 27 åren, så 1.85 Mkr idag är precis lika stor summa som 1 Mkr 1988. Så din mor har i princip bara fått tillbaka sina insatta pengar i dagens värde. Det gäller att skilja på nominella och reala priser.

Jag påstår att ett sådant svar som ovan är extremt ovanligt. Det är också sådana här faktorer som gör att det för de flesta människor lever som att ”Man alltid tjänar pengar på sitt boende.” Det är också jag tror att akademiker ibland har svårt att argumentera för de förklarar inte sådana här koncept.

Siffrorna kommer från Kungliga Myntkabinettets hemsida.

Pengar minskar i värde över tid

Även om pengar rent teoretiskt således även skulle kunna öka i värde (det som händer nu när vi har deflation) så är det absolut vanligaste att de minskar i värde:

Inflation - pengars värde minskar över tid

Statens bästa party-trick någonsin

Jag vill minnas att jag läste följande citat någonstans:

Inflationen gör oss alltså fattigare samtidigt som vi tror att vi blir rikare. Statens bästa illusion någonsin.

Jag hoppas att någon tjänsteman någonstans fick en stor fredagstårta när de kom på det här. Tyvärr är det inget nytt utan inflation har vi människor hållt på med ett par hundra år. Problemet som vi har nu i världsekonomin är att alla vill köra det här party-tricket samtidigt – något som också visas i klippet.

Utmaningen när alla kör samma trick samtidigt, är ju att ingen kommer att lyckas med det, utan det blir ett nollsummespel under en period tills någon blir sittande med Svarte-Petter. På engelska brukar det här kallas för ”Beggar thy neighbour”. Det är ett sätt att försöka förbättra sitt eget lands ekonomi på bekostnad av ett annats1.

Inflation och lite nationalekonomi

Teorin lyder något förenklat som;

  • Om riksbanken kan hålla inflationen igång eller höja den, så kommer den svenska kronan att bli billigare (kan även ske via devalvering).
  • Om den svenska kronan blir billigare då blir det billigare för andra länder att handla av oss.
  • Om det är billigare att handla av oss så vill fler köpa (vår export ökar).
  • Om fler vill köpa så måste vi producera mer.
  • För att producera mer så måste vi ha fler människor i arbete som producerar varorna och tjänsterna som vi exporterar.
  • Om det är fler som har arbete så konsumerar vi mer som också leder till mer arbete.

Det låter jättebra. Problemet är att det här gäller i alla länder. Eftersom de flesta länder har kris nu, så försöker man ju sänka värdet på sina egna valutor för att just uppnå de här effekterna. Problemet är att när alla gör det så blir det ju ett race mot botten – eftersom en exportökning i ett land påverkar exporten i ett annat. Joan Robinson som beskrev det här 1937 sammanfattade det bra:

The snag is that an increase in the exports of one country leads to a decline in exports of other countries, “everything else being equal”. At best it leaves the level of employment for the world as a whole unaffected. […] As soon as one country succeeds in increasing its trade balance at the expense of the rest, others retaliate.

Läs gärna den fördjupande artikeln i Financial Times om samma ämne: ”The folly of beggar-my-neighbour policies”. Så det som inte riktigt framkommer i slutet av videon är just det här resonemanget och varför det är så illa ställt i världen. Många bedömmare påstår till och med att det just nu pågår ett finansiellt krig under ytan där många länder försöker komma ut som vinnare, då det är en ganska tuff situation för många.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

bostadsbubblan, inflation, video

Kommentera

17 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Om din mor köpte ett hus för 1 miljon med 10% insats så är hennes avkastning på eget kapital 750tkr (850-100) på 22 år. Det är 750%, vilket inte kan motsvara inflationen. Jag antar att du räknat på 85% på 1 miljon men det tycker jag är missvisande då ens egna insats enbart är 100k.

    Jag hade varit väldigt nöjd om jag efter att ha bott i ett hus i 22 år kan flytta till en hyresrätt och plocka ut 750tkr utan att ha gjort något för dem.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Nicholas
    1. Vit pil

      Om du ska räkna vinst på eget kapital vid belåning får du inte glömma att räkna bort lånekostnaden.

      Även tex pantbrev, lagfart och liknande kostnader gör rejäla avtryck i beräkningen med en hävstång på 10:1 (90% belåning).

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      Inflationen beter sig också enligt reglerna för ränta-på-ränta, vilket gör tyvärr att 1.85 Mkr 2015 är i princip exakt lika mycket pengar som 1 Mkr var 1988.

      Sedan påstår jag ju också att det är ett bättre beslut att ha pengarna i ett hus än på ett bankonto, där de köpkraften i princip skulle halverats – men det finns ju andra typer av alternativplaceringar.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    En annan sak de missar i filmsnutten som gör ditt resonemang om svartepetter lite mer tveksamt är hur räntesänkningar bidrar till inflation.

    Visst är en del av effeten att en räntesänkning:

    1) gör det mindre attraktivt att köpa svenska kronor i placeringssyfte.
    2) gör det billigare för svenskt näringsliv och bidrar till positiv handelsbalans.

    Bägge dessa faktorer gör att det blir minskad efterfrågan på kronor utomlands vilket verkar sänkande på kronans värde.

    Men det finns en tredje effekt som förstör nollsummespelet:

    3) gör det mer attraktivt att låna av riksbanken och i förlägningen banken.

    Detta innebär att penningmängden ökar, dvs utbudet på kronor ökar. Och detta innebär att värdet sjunker även om efterfrågan är konstant.

    Det innebär att inflationen inte är ett nollsummespel utan det är fullt möjligt för alla länder att uppvisa inflation samtidigt.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      Där är en diskussion om det ämnet bland annat här, här och här. Men jag kan mycket väl ha missförstått. Jag är ju bara ingenjör och inte nationalekonom. :-)

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Men jag tycker inte det verkar som de tar upp frågan om hur penningmängden påverkar inflationen (eller andra faktorer än handelsbalansen). Sen är det lite frågan om hönan och ägget som framträder i diskussionen – är det handelsbalansen som orsakar inflationen eller är det inflationen som ruckar på handelsbalansen?

      Jag är också bara ingengör och inte nationalekonom…

      0

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    1. Vit pil

      Ja, naturligtvis. Det gäller alla kapitalinkomster.

      Devalveringar har länge varit den svenska statens favoritmetod att totalt skinna sin egen befolkningen. Dvs ovanpå att vi redan ligger på tio-i-top vad gäller skattetryck. Att vi inte revolterat och politikernas huvuden prytt våra vägar beror på att folk inte förstått hur lurade de blivit igen och igen. De som förstod, eller hade tur, bytte sina pengar mot fastigheter och annat som har någorlunda bestående värde. Medelsvensson blev bara urfattig.

      Exakt samma sak händer just nu. SEK har på ett år fallit runt 35% mot USD. En massiv devalvering. Ironiskt nog pratar folk istället om den ”ökande bostadsbubblan”. Huspriserna har bara gått upp 12%, medan kronan har sjunkit 35%. Dvs i reala termer mätt i USD har hus nått NER ca 20% i värde på ett år.

      Att vi har och haft en bostadsbubbla är även jag helt övertygad om, men att det var betydligt värre för ett år sedan, innan devalveringarna satte igång, och bubblan nu minskar i rask takt verkar de flesta missat.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      ”Devalveringar har länge varit den svenska statens favoritmetod att totalt skinna sin egen befolkningen. ”

      Favorit och favorit, ser man till vilka metoder staten använder så verkar ju högt skattetryck vara nummer ett. Inflationsskatter utgör bara en liten del av skatterna. Illussionen man skapar med dold moms och arbetsgivaraavgift (så tror folk att man bara betalar 25-30% i skatt) är ju ett större trolleritrick än illisionen att folk blir rikare pga inflationen.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    3. Vit pil

      Ja, de flesta låg och medelinkomsttagare vet nog inte om att de betalar ca 55% skatt på sin lön och endast har 35kr kvar i plånboken av 100lappen när även momsen är dragen. Men för dessa skatter får man ju någonting någonstans också.

      Men när staten genom devalvering stjäl värdet på de 35kr man har kvar så får man ingenting tillbaka.

      Vad som är värst är nog en smakfråga. Men min far hade tex arbetskompisar som hela livet hade sparat och gnetat och till sin pensionering hade lyckats lägga undan 20.000kr på banken, en då ansenlig summa. Efter inte mindre än 5 devalveringar 1976-82 så hade detta belopp nästan utraderats i värde, medan min far som -74 köpt ett splitter nytt hus med höga lån såg sina lån tyna bort och huset behålla sitt real-värde.

      Idag har vi en mycket snarlik sits. Hus och aktier behåller mycket av sina realvärden medan kronan faller som en sten.

      Men ändå märkligt hur alla ser bubblor som växer då jag i realvärde ser en bostadsbubbla som kraftigt minskar då huspriserna ökar mycket långsammare än kronan faller.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    4. Vit pil

      ”Men för dessa skatter får man ju någonting någonstans också.”

      Nja, kanske snarare: ”Men för dessa skatter får NÅGON ju någonting någonstans också”, men det var kanske det du menade. När det gäller då inflationen så är det fråga om två sätt det sker: som tidigare nämnt genom beskattningen av den illusoriska vinsten (där skiljer det sig alltså inte från övriga skatter hur det funkar).

      Det du nu nämner är en ren form av omfördelning av värdet – från de som har (lånat ut) pengar till de som lånat pengar. Kanske ligger det i avsikterna att man skall belöna de som lånar på spararnas bekostnad?

      Vilket som är värst får var och en avgöra själv, men man kan ju konstatera att till belopp så är skatten störst. Inflationen urholkar penningmängdens värde och penningmängden är (väl) bara runt 50% av BNP så det betyder att inflationen äter (vid 2% inflation) ungefär 1% av BNP i värde (medan skatten äter i runda slängar 50% av BNP).

      0

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    5. Vit pil

      Alla har nog sin egen idé om hur skattemedel bäst skulle användas, men vill man få igenom det får man nog starta sin egen diktatur. ;)

      Ang omfördelning vet jag inte. Staten vill ju som sagt även hårt beskatta den påhittade vinsten av bostaden, något Sverige är nästan helt ensamma om. Såklart bättre än att ha blivit bestulen på sina likvida tillgångar redan för 30-40år sedan, men det gör även att mobiliteten på husmarknaden blir mycket låg. Min far bor bokstavligen billigare ensam på 150m2 + garage och trädgård än i en hälften så stor lägenhet. Och den dag huset blir mitt så är det fortfarande ekonomisk idioti att sälja det. För varför sälja ett hus och få behålla bara ca 80% efter skatt när man kan belåna till 85% och ha huset kvar? I det senare fallet kan man dessutom få en hygglig passiv inkomst om man hyr ut.

      Vad gäller inflation så är de siffror som bollas runt bara en modell av verkligheten. Tyvärr en mycket bristfällig sådan som tex inte tar hänsyn till boendekostnader. Tex har jag för mig ha sett siffror på att hyror i allmännyttan idag ligger på ca 4* högre andel av folks inkomster än på 70-talet. Det är en real levnadsstandardsänkning som heter duga, och naturligtvis inte något staten vill ha med i sin inflationsmodell pga de löneökningskrav som skulle följa. Med dagens massiva devalvering av kronan tror jag också att den reella inflationen i Sverige är positiv och rentav mycket väl kan vara tvåsiffrig, även om den statsbeställda modellen pekar på minus.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    6. Vit pil

      Angående skattens användning så var det bara ett komstaterande att (i viss mån) rör det sig om omfördelning av resurser. Detta faktum förändras inte av att skatten tas ut på fiktiva vinster eller från alla som heter stefan eller något anna oundgrundligt skäl.

      Och liksom skatter så gäller detsamma inflationen. Vissa förlorar på den (de som sitter på pengarna), men andra vinner smtidigt samma värde (de som är skuldsatta).

      Sen vad gäller inflation så ingår väl både boendekostnad och kostnader härrörande från importvaror i korgen som man beräknar inflation på. Tesen om att inflationen (enligt statistiken) skulle vara artificiellt låg har jag hittils bara sett anekdotiska bevis för (man letar upp vissa varor som stigit i pris).

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    7. Vit pil

      Det är korrekt som du sa att (löpande) boendekostnader ingår i ”varukorgen”. Det var avvecklade KPIX som ignorerade räntekostnader.

      Dock ingår inte ”köp av bostad” i KPIs ”varukorg”. Att det är det som är den tveklöst dyraste konsumtionsprodukten för Svensson idag råder det väl ingen större tvekan om? Jag antar att vi också kan vara överens om att en fallande krona skulle gett absolut störst utslag om en så stor real tillgång som bostadspriset varit inkluderade i KPI? Om man sedan anser att medvetet utelämna den överlägset största tårtbiten i Svensons ekonomi är anekdotiska bevis eller ej är upp till var och en.

      Men ja, framtiden lär utvisa hur bra dagens inflationsmodell är på att ge tillförlitliga siffror i upp-och-nervända världen med minusräntor och mångmiljardbelopp i statspappersköp.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    8. Vit pil

      Fågan hur man bör räkna konsumtionen av bostad borde man/du fundera på. Det bruka ju inte vara så att man förbrular sin bostad utan man brukar ju kunna sälja den när man är fördig med den. Bortsett från kapitalkostnaden så är det bara värdefallet som utgör kostnaden för denna konsumtionsvaran som borde räknas. Med tanke på att många har fått tillbaks sina investerade pengar då så är jag inte så övertygad om att prisutvecklingen på bostadsrätter och fastigheter borde ingå i KPI.

      Kanske skulle man räkna avskrivning av byggnaden som en kostnad, men även det blir lätt missvisande eftersom en byggnad kan halängre livslängd än 50år ifall man underhåller den väl.

      Notera att hyresgäster inte möter denna prisutveckling på annat sätt än kapitalkostnad på uppbundet kapital och avskrivningar. Jag googlade för övrigt på det och det visade sig att endast hyresgäster sett en ökande boendekostnad som överstiger KPI-inflationen.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    9. Vit pil

      Det finns väldigt mycket som hamnar i kpi-korgen som konsumtion utan att allt andrahandsvärde utplånas. Bilar, båtar, ja i stort alla kapitalvaror och en hel del annat kan ha betydande realiserbara värden. Ändock hamnar de till 100% som konsumtion. Boendets inköpskostnad däremot hamnar till 0,00% i korgen.

      Detta är en mycket stor diskrepans, inte minst då boendet i många fall vida överstiger all annan konsumtion sammantagen. Dvs det är ingen liten marginell skillnad utan potentiellt den helt dominerande posten.

      Detta är problematiskt, för det påverkar i realiteten hur mycket pengar folk har att röra sig med (även om man lånar 85% har man vanligen lagt 15% + köpekostnader kontant). Dessutom bygger man upp en latent kpi (genom lånebeloppen) som ”helt plötsligt” minst kommer dubblera boendekostnaden i kpi-korgen om räntan skulle stiga till normalnivå. Dvs en mycket stor kostnad som defakto tillkommer nu missas fullständigt av KPI för den tillkommer latent via bostadsköpekostnaden som helt ignoreras.

      Sammantaget är alltså KPI en matematisk modell som har väldigt dålig korrelation med verkligheten på ett för totalen helt avgörande område. Med andra ord, det mäter inte det den behöver mäta. Därmed är den även ganska meningslös för annat än snedvriden propaganda.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    10. Vit pil

      Ja i den mån det rör sig om nyproducerat så bör det ingå i korgen. Övrig ”konsumtion” är ju bara ett nollsummespel och de kapitalvaror är det bara bilar som har ett restvärde utan att det krävs en (konsument)köpare och det är dessutom ofta ganska försumbart.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.