Så fungerar inflation på 60 sekunder

SvD gör ett ganska bra 60 sekunders klipp som förklarar inflation på 60 sekunder

Jan Bolmeson

2 maj, 2015

Jag såg precis att SvD – Så fungerar inflation på 60 sekunder publicerat ovanstående video som förklarar inflation på 60 sekunder. Mycket sevärd. Jag blir glad när media faktiskt gör något kreativt själva.

Den är bättre än något annat som jag har sett, men den missar en av de stora anledningarna till varför staten vill ha inflation. Men jag förstår samtidigt att det är svårt att göra allt på 60 sekunder.

En stor anledning till inflation att inflation är bra – utifrån statens synvinkel – är att de flesta stater har nämligen statsskulder. Genom inflation så äts en del av den här statsskulden upp. Inflationen gör nämligen att pengar blir mindre värda – därmed även statsskulderna. Det ger en del möjligheter som man annars inte hade haft. Om alla pengar varit lika mycket värda konstant, så hade man i en värld där tillväxten är nära 0, behövt sänka på ett ställa för att höja på ett annat. För att t.ex. höja a-kassa hade man behövt sänka barnbidraget och så vidare.

Genom inflation så kan man låta barnbidraget vara och så minskar det i värde med ca 21 kr per år (vid 2 % inflation). Det betyder att man som politiker kan säga ”vi rörde/sänkte inte barnbidraget”. Problemet är att de flesta av oss tror att då är barnbidraget samma som året innan, det är det ju inte, för att allt annat har ju blivit 2 % dyrare. För att barnbidraget skulle vara samma, så skulle man behöva höja det med 21 kr per år. Motfrågan till politikerna borde vara – ”Så, varför har ni inte justerat barnbidraget för inflationen?”. Det här gäller naturligtvis alla bidrag och anslag (som t.ex. till försvaret, som både sänkts och urholkats med inflation), inte bara barnbidraget.

Inflation ger också upphov till prisillussion

Ett argument som jag tänkte mycket på inför bostadsbubbledebatten på SVT Debatt, i förrgår, var just det här med inflation och prisillussionen. Problemet är att det är ett lite för komplext resonemang för 30 sekunder på TV, men det lyder ungefär som följande. Som Daniel Kahneman visade så har vi människor notoriskt svårt att föra komplexa ekonomiska resonemang. Vår hjärna är helt enkelt inte gjord för det – ett sådant resonemang är att skilja på nominella (ej inflationsjusterade) priser och reala priser (justerade för inflation).

Till och med media skiljer inte på dessa två ibland – det kan synas i artiklar just kring bostadsbubblan då man redovisar de nominella prisökningarna och säger att priserna har ökat med 750 % när de egentligen kanske bara ökat med 300 % realt. Mycket båda två, men ganska stor skillnad. Ett resonemang mer på privatpersonsnivå låter som följer, om jag använder min mors hus som exempel.

Mina föräldrar köpte sitt hus 1988 för ungefär 1 000 000 kr. Låt oss hitta på att hon skulle sälja det idag för 1 850 000 kr (det är värt mer, men för sakens skull). Då skulle de flesta – inklusive staten – säga att hon har tjänat 850 000 kr på dessa 27 åren. Inget konstigt eller hur?

Det är få människor som skulle säga:

Nej, det är fel. För på grund av inflationen så har pengarnas värde urholkats dessa 27 åren, så 1.85 Mkr idag är precis lika stor summa som 1 Mkr 1988. Så din mor har i princip bara fått tillbaka sina insatta pengar i dagens värde. Det gäller att skilja på nominella och reala priser.

Jag påstår att ett sådant svar som ovan är extremt ovanligt. Det är också sådana här faktorer som gör att det för de flesta människor lever som att ”Man alltid tjänar pengar på sitt boende.” Det är också jag tror att akademiker ibland har svårt att argumentera för de förklarar inte sådana här koncept.

Siffrorna kommer från Kungliga Myntkabinettets hemsida.

Pengar minskar i värde över tid

Även om pengar rent teoretiskt således även skulle kunna öka i värde (det som händer nu när vi har deflation) så är det absolut vanligaste att de minskar i värde:

Statens bästa party-trick någonsin

Jag vill minnas att jag läste följande citat någonstans:

Inflationen gör oss alltså fattigare samtidigt som vi tror att vi blir rikare. Statens bästa illusion någonsin.

Jag hoppas att någon tjänsteman någonstans fick en stor fredagstårta när de kom på det här. Tyvärr är det inget nytt utan inflation har vi människor hållt på med ett par hundra år. Problemet som vi har nu i världsekonomin är att alla vill köra det här party-tricket samtidigt – något som också visas i klippet.

Utmaningen när alla kör samma trick samtidigt, är ju att ingen kommer att lyckas med det, utan det blir ett nollsummespel under en period tills någon blir sittande med Svarte-Petter. På engelska brukar det här kallas för ”Beggar thy neighbour”. Det är ett sätt att försöka förbättra sitt eget lands ekonomi på bekostnad av ett annats¹.

Inflation och lite nationalekonomi

Teorin lyder något förenklat som;

• Om riksbanken kan hålla inflationen igång eller höja den, så kommer den svenska kronan att bli billigare (kan även ske via devalvering).
• Om den svenska kronan blir billigare då blir det billigare för andra länder att handla av oss.
• Om det är billigare att handla av oss så vill fler köpa (vår export ökar).
• Om fler vill köpa så måste vi producera mer.
• För att producera mer så måste vi ha fler människor i arbete som producerar varorna och tjänsterna som vi exporterar.
• Om det är fler som har arbete så konsumerar vi mer som också leder till mer arbete.

Det låter jättebra. Problemet är att det här gäller i alla länder. Eftersom de flesta länder har kris nu, så försöker man ju sänka värdet på sina egna valutor för att just uppnå de här effekterna. Problemet är att när alla gör det så blir det ju ett race mot botten – eftersom en exportökning i ett land påverkar exporten i ett annat. Joan Robinson som beskrev det här 1937 sammanfattade det bra:

The snag is that an increase in the exports of one country leads to a decline in exports of other countries, “everything else being equal”. At best it leaves the level of employment for the world as a whole unaffected. […] As soon as one country succeeds in increasing its trade balance at the expense of the rest, others retaliate.

Läs gärna den fördjupande artikeln i Financial Times om samma ämne: ”The folly of beggar-my-neighbour policies”. Så det som inte riktigt framkommer i slutet av videon är just det här resonemanget och varför det är så illa ställt i världen. Många bedömmare påstår till och med att det just nu pågår ett finansiellt krig under ytan där många länder försöker komma ut som vinnare, då det är en ganska tuff situation för många.

Relaterade artiklar

• Bostadsbubblan - en sammanfattning och debatt i SVT - Jag debatterar bostadsbubblan i SVT Debatt ikväll kl. 2200 på SVT1
• Inflation - statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare - Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".
• Crash Proof 2.0 - hur du tjänar på den ekonomiska kollapsen - del 1 - Bokrecension av Peter Schiffs bok och en introduktion till finanskrisen
• Mental bokföring - Varför smarta människor gör dumma saker i sin privatekonomi