Så här motarbetar bl.a. banken din ekonomiska rikedom

Så här motarbetar bl.a. banken din ekonomiska rikedom

Så här motarbetar bl.a. banken din ekonomiska rikedom

Att vi lever i ett konsumtionssamhälle är ju inget nytt. En stor del av världsekonomi drivs av att vi ska konsumera och konsumera lite till. Konsumtionen i Sverige är 46 procent av BNP, i Europa 56 procent och i USA hela 70 procent. Asien ligger runt 30 %-strecket och ökar snabbt.

Jag har många gånger i mina föreläsningar påpekat hur det mesta i vårt samhälle är inriktat på konsumtion eller om man lyfter perspektivet omedelbar belöning. Denna jakten omedelbara belöning är det som ligger de flesta människor i fatet om vi pratar om verklig framgång. Att det dessutom finns osynliga strukturer som motverkar vår ekonomiska rikedom gör inte saken lättare.

Återupprepning av ett klassiskt experiment om uppskjuten belöning

Joachim De Posada illustrerar samma poäng om bristen på uppskjuten belöning i nedanstående video från TED, där han återupprepar ett berömt experiment med barn och just uppskjuten belöning. Experimentet går ut på att ett barn i fyraårsåldern får en godisbit med instruktionen, om du väntar en kvart tills jag kommer tillbaka, så får du ytterligare en godisbit…. Se videon nedan själv:

Ser du likheten mellan experimentet och ränta-på-ränta? ;-)

Exempel på strukturer som motverkar oss…

Inspirationen till denna artikeln var faktiskt en Oskars (en läsares) kommentar här på bloggen där han skriver som sina erfarenhet när han försökte kontakta SBAB och betala av ett lån. Det är nämligen något som jag många gånger också har observerat och tänkt på. Nedan följer en illustration av hur banken resonerar för ”medelsvensken”.

En vanlig kund hos banken

Ett liv för en vanlig kund hos banken ser ut ungefär som följer:

  • Först ska du bli kund med ett lönekonto, sparkonto och därefter Internetbank där du kan betala dina räkningar.
  • Nästa steg är att du ska helst skaffa någon form av kortlösning – gärna kreditkort.
  • Därefter kommer gärna en försäljning av antingen försäkringar eller pensionssparande.
  • Sedan har vi den produkten som är säljfavoriten – bolånet. Gärna upp till maxgränsen på 85 %.
  • Därefter ska man ju amortera för att minska risken för banken, men inte för mycket för det är ju bra att ha kvar ett lån.
  • Istället för att amortera kan man ju alltid antingen ta ett billån, semesterlån, bygga ut på huset eller något motsvarande.
  • Därefter börjar försäljningen av strukturerade produkter såsom t.ex. aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter – gärna med lång löptider fast du är ju säker, för du får ju alltid insatt kapital tillbaka (nästan iallafall..)
  • Sedan vill de ju återigen uppmuntra till konsumtion.

Detta borde banken också hjälpa dig med!

Jag har inte så mycket åsikter om ovan, förutom när det gäller de strukturerade produkterna, utan min största invändning är mot det som inte är med där. Det jag saknar är följande:

  • Utbildning av sina kunder för att göra kunderna mer ekonomiskt intelligenta och kompetenta
  • Hjälpa sina kunder att tjäna mer pengar
  • Inte bara uppmuntra konsumtion.

Det behövs inte särskilt mycket kunskap för att lägga grunden till ekonomisk rikedom. Vi har alla kunskapen om hur man ökar sitt kapital – man spenderar mindre än man tjänar. Precis på samma sätt som vi alla vet hur man går ner i vikt, man gör av med mer kalorier än man stoppar in.

Det som vi behöver är en struktur – någon som tar oss i handen och tar med oss till gymmet och visar hur vi ska använda maskinerna. Bankerna skulle kunna vara utmärkta till detta.

Det enda som behövs för att bli rik, är:

Allt detta skulle banken utan några som helst problem kunna hjälpa sin kunder med OCH dessutom tjäna mer pengar på det än vad de gör idag.

Osynliga strukturer som motverkar vår rikedom

En annan intressant reflektion är ju t.ex. istället hur man lockas till att låna för att konsumera, men att låna för att investera finns inte på banan. Jag fick prata med fyra banktjänstemän innan jag fick fram att de faktiskt hade något som de kallade för investeringskredit (Superlånet – något som t.ex. Avanza gör mycket reklam för).

En annan sådan reflektion som jag har är t.ex. nedanstående bild som är skärmbild tagen från mitt kreditkort hos Swedbank. I nedanstående exempel har jag en kredit på 30 000 SEK på kortet och således idag har jag använt ca 3 784 SEK av den krediten.

Men istället för att där skulle stå att jag ligger på minus -3 784 SEK så står där att jag har 26 216 SEK tillgänligt att använda. Bara genom sättet det är presenterat det på, ger man en underliggande mening som låter ”du har ytterligare 25.000 SEK att spendera”. Den första tiden får du det dessutom helt räntefritt!

Sedan är ju det grundläggande antagandet i kreditkortsbranschen att kunderna inte har råd att lösa hela skulden i slutet av månaden och således får bolaget in sin höga ränta.

Sedan behöver vi knappt ens gå in på ”råden” som man får av banken som många gånger är rena ”säljpitchar”. Det värsta exemplet jag har hört talas om hittills är detta, där man gav rådet till en 84-årig dam att placera sina pengar i en strukturerad produkt med en löptid över 10 år, med utbetalning först efter 5 år… galet!

Vad är lösningen då?

Jag tror att lösningen består av flera komponenter – först behöver man ens få reda på att det är möjligt. Det andra steget är att börja ställa krav på sin bank och sluta relatera till dem som rådgivare utan se dem som leverantörer. Sedan handlar det naturligtvis även om självdisciplin som i mångt och mycket går ut på att göra det man har sagt att man ska göra, även när känslan man hade när man sa det, är borta.

Det vill säga att öva sig på att våga avstå idag för att sedan få mer än man hade fått idag. Det perfekta exemplet på det är den briljanta coachfrågan –

Är du beredd att i fem år göra det som 95 % av befolkningen aldrig gör, för att om fem år få det som 95 % av befolkningen aldrig kommer att få?

Relaterade etiketter och ämnen

avanza, ekonomisk intelligens, kreditkort, lån, obligationer, tips, video

Kommentera

2 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan,

    Kul att min kommentar var till inspiration. Som uppdatering till SBAB ärendet bråkar jag fortfarande med dem då de vägrar att ta emot en begäran om att få lösa ett lån via mail. De hänvisar till banksekretess (vilket är löjligt då de ju redan har alla uppgifter på mig) och peningtvättlagen (vilket också är löjligt då jag bara har skattade pengar på en svenska bank från en svensk arbetsgivare). Jag skulle kanske kunna ringa dem för att lösa detta men jag ger mig inte av principskäl då jag tycker detta är över alla gränser dåligt.

    Ser fram emot flera analyser och mer kritik här på bloggen,

    Oskar

    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
  2. Vit pil

    Hej Jan

    Underbar artikel och den belyser ur ett annat perspektiv det jag skriver om på BarfotaChefen: att sparare är loosers och det vet bankerna samt att stat och banker vill att vi ska vara anställda och helst shoppa upp våra pengar. Det är ju så de får in den absoluta majoriteten i skatter, samt att anställda är den i särklass enklaste gruppen att beskatta. Jag bloggar om den här artikeln på min sida.

    Alice/BarfotaChefen

    Gravatar ikon för användaren
    Alice Christensson: BarfotaChefen