Sälja eller behålla när börsen går ner?
Läsarfråga om man ska sitta still eller göra en förändring när det går neråt...
Läsarfråga: Så här ser mitt ISK ut. Har en enda simpel fråga, är det bara att hålla i hatten och se det långsiktigt? Eller finns det något jag kan göra? Har fördelat det så bra jag kan enligt dina råd men april 2015 så rasade mina fonder tyvärr.
Ja, den senaste 12 månaders perioden har varit en tuff period, vilket också syns i läsarens Avanza-depå med -11.55 % utveckling.
Det första jag brukar titta på är en jämförelse mot t.ex. genomsnittet för den svenska börsen (OMXS30-indexet). Utvecklingen är ju allt annat än munter:
Det gör ju att det känns oerhört tufft att ha börjat under den perioden. Samtidigt så kan man som ljus i tunneln peka på att:
- Avanza Zero under samma period har gått bättre än OMXS30
- Att ränte-fonderna som krockkudde i portföljen fungerar.
Annars skulle sannolikt nedgången varit ytterligare.
Sitta still i båten eller förändra något?
- Sparandet är med en 5 – 10 års horisont (mindre än 5 år bör inte pengarna investerar i aktier)
- Där är ett månatligt tillskott på 10 % av lönen
- Det är inte alla pengar som finns utan där finns en buffert vid sidan av
Då skulle jag säga att det inte är någon större fara med portföljen. Det är inget ovanligt att aktier varierar så här mycket i värde. Jag brukar visa dessa graferna från tid till annan. Den första grafen nedan visar årsavkastningen för aktier i perioden 1919 – 2012. Där syns det att på 1 år sikt så kan aktierna mer eller mindre gå hur som helst. Vi har bara de senaste 15 åren haft nedgångar på uppemot 50 %, inte bara en gång utan 2 gånger. Därför rekommenderar jag aldrig att spara pengar på kort sikt i aktier.
Tumregeln är att bara spara 10 % av sitt kapital per år man kan låta pengarna vara i fred. Har man alltså 100 000 kr och bara ska låta pengarna vara på börsen i 1 år, då investerar man bara 10 000 kr. 3 år, 30 000 kr och så vidare.
Det är först när man tittar på längre tidsperioder, minst 5 till 10 år som börsen blir intressant som investering. Nedanstående graf bygger på samma data, men tittar på en 10 årig investeringshorisont.
Det är en ganska stor skillnad. Här ser man att alla 10 års perioder från 1928 till och med nu, förutom en, har varit positiva. Den sämsta 10-års perioden mellan 1929 och 1939 gav -0.3 %. Det vill säga att under den sämsta 10 års perioden på den svenska börsen hade du på en investerad 100-lapp fått tillbaka 99.70 kr. Helt okej för att vara den sämsta perioden påstår jag.
Utifrån det här perspektivet så påstår jag att man kan sitta lugnt i båten och inte göra något, även om det känns i magen. Det kommer att vända, det är bara en fråga om tid.
En förändring jag skulle göra i det här fallet i alla fall
Som översatt i procent av portföljen ser ut som följer:
| Fond | Andel av portföljen |
| Avanza Zero | 57% |
| Spiltan Aktiefond Investmentbolag | 9% |
| DNB Global Indeks | 8% |
| Swedbank Robur Access Asien | 6% |
| SPP Aktiefond USA | 5% |
| AMF Räntefond Lång | 3% |
| Catella Avkastning | 3% |
| Spiltan Räntefond Sverige | 2% |
| SPP Obligationsfond | 2% |
| AMF Balansfond | 2% |
| Ålandsbanken Cash Manager B | 1% |
Då skulle jag resonera som följer.
1. Minskat exponeringen i Avanza Zero
Även om Avanza Zero och Nordnet Superfonden Zero är några av mina favoritfonder så skulle jag minskat exponeringen i den. I ett globalt sammanhang måste man nämligen anse att det är en nischfond. Sverige är en liten marknad och den innehåller drygt 30 bolag. Då är det bättre att gå på de större index-fonderna – t.ex. DNB Global Indeks som redan finns i portföljen. Dessutom har man en exponering mot Sverige redan i form av AMF Balansfond och Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
2. Ökat andelen sparande i ränte- och obligationsfonder
Om jag räknar ihop andelen ränte- och obligationsfonder i portföljen ovan så får jag det till 85 % aktiefonder och 15 % ränte- och obligationsfonder. Tumregeln som jag brukar köra enligt är att man ska ha lika mycket sparande i ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 35 ska således ha 35 % i ränte- och obligationsfonder och resterande 65 % i aktiefonder. Det här ligger för de flesta rätt nära resonemanget om den klassiska 60 / 40-portföljen. Jag gissar nämligen att läsaren inte är 15 år gammal. :-)
Således skulle jag ökat upp andelen sparande i:
- Catella Avkastning
- AMF Räntefond Lång
- SPP Obligationsfond
- Spiltan Räntefond Sverige
Jag hade tagit det här från Avanza Zero-portionen i portföljen.
3. Försöka hålla alla fonderna på runt 10 % av innehavet
Sedan skulle jag också försöka hålla så att ingen av fonderna skulle stå för mer än 10 % av innehavet i portföljen. Det är också en klassisk tumregel att aldrig försöka ha mer än max 5 – 10 % i ett enda innehav. Sammantaget skulle jag således sikta på en portfölj som ser ut som följer:
| Aktiefonder | Andel i portföljen |
| Avanza Zero | 10% |
| Spiltan Aktiefond Investmentbolag | 10% |
| DNB Global Indeks | 15% |
| Swedbank Robur Access Asien | 5% |
| SPP Aktiefond USA | 10% |
| AMF Balansfond | 10% |
| Räntefonder | |
| AMF Räntefond Lång | 10% |
| Catella Avkastning | 5% |
| Spiltan Räntefond Sverige | 10% |
| SPP Obligationsfond | 10% |
| Ålandsbanken Cash Manager B | 5% |
Här gör ett undantag från regeln på 10 % på DNB Global Indeks eftersom det är en så pass stor och bred globalfond. Om man skulle vilja, så skulle man kunna lägga in Danske Invest Global sätta 7.5 % på den och 7.5 % på DNB Global Indeks-fonden. I övrigt har jag ökat upp andelen i räntefonderna.
Vill man öka risken lite så skulle man även kunna ersätta AMF Balansfonden med t.ex. Didner & Gerges småbolagsfonde eller ETF:en XACT Småbolag. Dessa fonder finns beskrivna i min artikel:
- Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016
Slutord – vikten av att inte investera allt på en gång
I grunden kan man säga att det som spelar mest roll för en avkastning är hur länge pengarna har fått jobba i en investering. Det talar för att man ska investera allt på samma gång, vilket sannolikt är det som läsaren här har gjort. Där finns även en viss statistisk fördel av att göra. Problemet blir som ovan när man har otur i timingen och börjar investera precis i början av en nedgångsperiod. Då är det väldigt mentalt tufft att hålla ut, eftersom man vill ha en bekräftelse på att man har gjort rätt i sitt beslut att investera.
Därför brukar jag normalt sätt rekommendera – och gör själv – att jag sprider ut pengar över tid. Har jag t.ex. 100 000 kr som ska placeras så går jag sällan all-in med 100 000 kr utan då sprider jag hellre ut det med 5 000 kr i månaden över 20 månader. Då får jag ett genomsnittspris över perioden och slipper nedgångar som denna, men jag tjänar inte lika mycket i uppgångarna heller. Men det handlar helt och hållet om vilka nerver som man har.
Jättebra fråga och tack till läsaren Kristoffer som skickade in den här frågan. Har du frågor som du skulle vilja ha ett resonemang kring, mejla mig så ser jag om det är en fråga som är så pass generell som denna, där vi alla kan lära oss något av det. Notera också att majoriteten av läsarfrågorna svarar jag numer på via Facebook – särskilt om det är frågor som jag har svarat på innan. Så om du inte följer mig på Facebook, gör gärna det så att du inte missar något! :-)
- RikaTillsammans på Facebook – följ min Facebook-sida för att få svar på läsarfrågor, unika videoklipp och annat som inte kommer med här på bloggen
Relaterade artiklar
- Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
