Skype-intervju Ludwig Pettersson, VD på Savelend

Skype-intervju med Ludwig Pettersson från Savelend

Om peer-to-peer-lending, ett nytt tillgångsslag, Savelend och privatekonomi i allmänhet...

Ludwig Pettersson är VD och grundaren till Savelend som erbjuder lån och sparande inom det som brukar kallas för peer-to-peer. Intervjun handlar om allt från sparande i peer-to-peer som ett extra tillgångsslag, riskerna, Trustbuddy och Ludwig själv.

För mer än ett år sedan blev jag kontaktad av Ludwig och Savelend med anledning att de ville annonsera på min blogg. Jag var väldigt skeptisk då jag just då kände mig bränd från mitt förra äventyr in i peer-to-peer-branschen och hade förlorat mer än 150 000 kr på Trustbuddy. För ett tag sedan var jag på ridskola med min dotter som trillade av hästen, slog sig och var jätteledsen medan ridskolelärarinnan lugnt promenerade fram och satte upp henne på hästen igen.

Jag tänkte att det var ett ypperligt exempel som även kan användas inom sparande och ekonomi. Man kan inte träna sig på att inte ha förluster i form av att trilla av hästen. Däremot kan man träna sig på hur lång tid det tar innan man kommer på hästen igen. Det gjorde att jag i början av 2016 valde att investera en mindre summa pengar i Savelend.

Nu har jag haft pengarna där i över ett år och jag tyckte att det var dags att göra intervjun med Ludwig. Under tiden vi mejlades så tyckte jag att han verkade en spännande person och han tackade till min förtjusning ja, till att göra en Skype-intervju. Det var min första Skype-intervju någonsin och jag fick inte ljudet att fungera (åh, detta förbannade ljud) så jag fick spela in från telefonen istället – därav muffligheten.

Men det gjorde ju också att jag fick möjlighet att lära mig att ställa in mix-minus (visste inte ens att det fanns) inför kommande Skype-intervjuer där ljudet förhoppningsvis blir bättre. Det känns som att jag snart har gjort alla misstag i boken – titta på klant-felet vid 09:51. Så, återigen tack för att du låter mig vara nybörjare. :-)

Även om Savelend har betalat mig en mindre summa i annonspengar så hoppas jag att du finner intervjun av värde. Det är inget som har förändrats för mig i min annonspolicy. Jag pratar bara om sådant som jag gör själv, jag har alltid testat det själv, jag försöker alltid ha mest pengar på spel och göra mest research innan jag delar med mig.

I det här fallet tycker jag att Ludwig ger en bra inblick i hur peer-to-peer-lending fungerar, hur man kan tänka och framförallt vilka saker man bör tänka på innan man investerar sina pengar i det. Cudos till Ludwig som också har mycket av sina egna pengar investerade i utlåningen. Särskilt i förhållande till att fler än 8 av 10 fondförvaltare inte har pengar i sin egen fond. Sedan tycker jag personligen att det ofta är spännande att höra andra människors resa.

Peer-to-peer-lending och Savelend

Precis som de flesta andra områden har ny teknik revolutionerat även inom finans. För ungefär 10 år sedan började de första företagen som utnyttjade idén ”låt oss göra det möjligt för privatpersoner att låna ut pengar till varandra utan att blanda in en bank” komma till marknaden. Storbritannien var först ut med Zopa 2005 tätt följt av Lending Club och Prosper i USA.

Utomlands är den här branschen långt mycket mer mogen än i Sverige och på vissa håll, t.ex. i England, har den på många sätt ersatt bankernas dominerande ställning som utlånare och det har blivit en etablerad investeringsform. Det är det här som initialt gjorde mig intresserad av investeringsformen.

Jag gillar ju nämligen att sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg – det som brukar kallas för att diversifiera. Den bästa riskspridningen för mig är när man kan ha olika typer av investeringar som inte är korrerlerade, det vill säga hänger samman. Det som jag tycker är bra med peer-to-peer-lending eller p2p-lån är ju att avkastningen är helt och hållet frikopplad från den avkastning som man får t.ex. på börsen, i räntefonder eller andra investeringar.

Jag gick ju som sagt på en mina för några år sedan med Trustbuddy, men det förändrar ju egentligen inte att jag hade ”rätt” i sak om konceptet. Det är här jag tycker att Ludwig Pettersson från Savelend gör det jättebra som belyser skillnaderna och framförallt berättar hur Savelend gör. Det som jag själv tyckte var väldigt intressant var när han berättade hur t.ex. kreditprövningsprocessen går till och att man faktiskt nekar nästan 9 av 10 låneansökningar samt att de också förlorar pengar om lånet går till inkasso. Vid 12:30 och 15:30 pratar vi om Trustbuddy. Han poängterar även skillnaden i att Savelend till skillnad från Trustbuddy har gått genom Finansinspektionens ansökningsprocess och har ett tillstånd.

Hans perspektiv om att sätta kunden främst går också i linje med min egen syn. Kunderna och att skapa värde för kunderna är det absolut viktigaste i ett företag. För mig var det därför inte jätteförvånande när han berättar att i Savelend så har man främst satsat på kundtjänst och transparens som viktiga områden. En lite intressant grej i att göra allting rätt blev ju också att man tar kreditupplysning även på oss som sätter in pengar i Savelend. En annan sak att titta på är även deras årsredovisning som nyligen blev släppt.

Är det etiskt att spara i peer-to-peer lån?

En sak som jag har funderat på ett tag är huruvida det är etiskt att låna ut pengar till andra via peer-to-peer. Jag ställde faktiskt den frågan rakt ut till Ludwig vid 09:30 för att höra hans och Savelends åsikt i frågan. Jag måste säga att jag personligen gillade hans svar och resonemang.

Det handlar både i korthet om att alla parter ska kunna göra en bra affär, men framförallt att Savelend bara tjänar pengar på om lånet återbetalas till fullo. Går lånet till inkasso förlorar de ganska mycket pengar. Det gör ju att incitamentet för Savelend och mig som långivare och investerare är samma.

Det andra som han svarade var att man även framgent kommer att kunna välja att investera i fakturaköp och företagslån som inte har den etiska problematiken på samma sätt. Samtidigt så kan jag ju av erfarenhet säga att jag har sett ”vanliga” bolag, t.ex. kreditkortsbolag ta räntor uppemot 20-30 % per år vilket gör ju att dessa lånen kan faktiskt vara en billigare lösning även för den som tar dem. Särskilt med tanke på kreditprövningsprocessen som vi pratade om i intervjun.

Min egen slutsats om Savelend och peer-to-peer lån

Jag ska ju inte sticka under stol med att jag gillar Ludwig och får en sympatisk känsla för honom och därmed även Savelend. Jag gillar ju konceptet peer-to-peer-ledning som standard, då jag tror på ny teknik och jag tycker att banker generellt är lite för trötta och för stela. Även om jag är delvis bränd av tidigare erfarenheter så vet jag ju att det smartaste man kan göra är att lära sig det man skulle lära sig och sedan hoppa upp på hästen på nytt.

I det här fallet så har jag investerat en mindre summa pengar i Savelend sedan mer än ett år tillbaka och det har ju gått bra. Nedan följer mitt årsbesked för förra året, 2016. På en insättning om 10 000 kr, så fick jag en avkastning på 1 145 kr (11,50 procent) och en kreditförlust på 427 kr (4,27 procent).

Savelend - årsbesked från 2016

Jag kommer således öka mitt engagemang i Savelend. Precis som vanligt när det gäller investeringar utanför börsen rekommenderar jag inte att investera mer än maximalt 5 – 10 procent av sitt investerbara kapital. Det kan ju gå helt åt skogen som Trustbuddy gjorde, men min upplevelse är att det här är bättre skött. Jag personligen tycker också att det är värt risken för att få en relativt hög avkastning på en tillgång som är helt okorrelerad aktie- och räntemarknaden.

Jag bedömer ändå risken som mellanhög. Risken är inte så mycket i kreditförlusterna. Enligt Ludwig så fördelas en insättning på 10 000 kr på mer än 150 låntagare vilket statistiskt bär innebära att kreditförlusterna är hanterliga. Det märks också i jämförelsen som han gjorde med fakturaköp där pengarna spreds på ”bara” cirka 25 bolag. Risken tror jag i en sådan här investering är bolagsrisken och en risk som jag generellt ogillar.

Investeringen är på sätt och vis nämligen binär eller digital som vissa säger. Antingen så fungerar det och då får man den förväntade avkastningen, eller så fungerar det inte och då får man typ noll. Det är ju inget unikt för Savelend, så är det med en enskild aktie eller Better Globe som jag gillar. Enda sättet att skydda sig mot det är att sprida riskerna i flera bolag, ett sätt för mig där är t.ex. Tessin som crowdfundar fastigheter.

Jag skulle däremot inte rekommendera det som ett alternativ till ett sparkonto med den bästa sparräntan. Då är det bättre med ett vanligt konto med insättningsgaranti. Den enda risken du tar där är inflationen (som i och för sig inte är försumbar över längre tidsperioder).

Jag har inte riktig bestämt mig hur mycket pengar jag kommer sätta in, jag kommer dock inte riktigt att köra 50 procent som han gör, men uppemot 5 procent av mitt kapital borde vara rimligt över tid. Så tänker jag, hur tänker du? Vad är din erfarenhet av Savelend? Du får gärna kommentera!

Investera pengar som långivare hos Savelend

Minsta investeringen är 10 000 kr som Ludwig motiverade med att man inte vill ha helt nybörjare som långivare, men också framförallt för att mindre belopp än så gör det svårt med riskspridningen på många långivare. Om du gillar den här artikeln, gillar Ludwig och Savelend så får du väldigt gärna använda min länk när du öppnar ditt konto hos Savelend.

Det ger mig en liten ersättning som gör det möjligt för mig att driva bloggen och lägga mer tid på spännande artiklar och intervjuer. Det är naturligtvis utan någon kostnad för dig. Om du har frågor, så får du gärna kontakta Savelends kundtjänst eller Ludwig direkt.

Innehållsförteckning till intervjun

Nedan finner du innehållet och de ungefärliga tidsstämplarna i videoklippet:

  • 00.00-00.20 Introduktion
  • 00.20-02.20 Berätta kort om dig själv
  • 02.20-03.10 Förklara peer-to-peer
  • 03.10-03.50 Är detta något nytt?
  • 03.50- 04.40 Varför är detta bättre tycker du / vilka behov fyller det?
  • 04.40-05.50 Risk justerad avkastning
  • 05.50-08.00 Vad är risken?
  • 08.15-09.30 Vad är din upplevelse kring personers ekonomi i dagens samhälle?
  • 09.30-11.10 Det etiska perspektivet, varför hos er?
  • 11.10-12.00 Avkastning?
  • 12.30-14.30 Vad gjorde “Trustbuddy” för fel?
  • 14.30-15.30 Flashback
  • 15.30-17.20 Tillbaka till “Trustbuddy
  • 17.20-18.30 Vad gör ni på “Savelend” bättre
  • 18.30-21.00 Kreditupplysning på spararen
  • 21.00-23.00 Hur resonerar du kring privatekonomi och dina egna pengar?
  • 23.00-24.20 Varför har du lagt gränsen vid 30?
  • 24.20-26.00 Vilken är den vanligaste myten eller missuppfattningen om peer-to-peer?
  • 27.50-28.30 Datumeffekt
  • 28.40-30.00 Börsnotering
  • 30.30-31.20 Hur funkar det med skatt?
  • 31.20-32.20 Dra förlusten upp till 70%
  • 32.20-33.00 Dina bästa råd inom privatekonomi?
  • 33.00-34.00 Hur konstig är du?
  • 34.20-35.50  Varför valde du den här vägen?
  • 35.50-37.10 Om uppmuntran hemifrån
  • 37.10-37.50 Vilket område i livet är du mindre bra på?
  • 37.50-39.50 Vad är sant för dig som nästan ingen annan håller med dig om
  • 39.50-40.40 Vart är du på väg?
  • 40.40- 43.00 Vilka är de olika stegen om man vill sätta in pengar hos er?
  • 43.00-44.00 Avslutning

Relaterade artiklar

Kommentera

4 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Intressant affärs idé men efter att ha läst sista sidorna på Flashback och med TB i minnet så avstår jag detta. Har lärt mig att man ska inte gapa efter mycket när det gäller sina investeringar. Anser att dom som lånar och lånar ut bör lära sig spara ihop sina pengar långsiktigt och inte gå på impulser. PJ

    Gravatar ikon för användaren
    Patrik
  2. Vit pil

    Hej Jan

    Några kommentarer till din artikel om Savelend:

    Du har gjort ett räknefel. Din kreditförlust är hela 4,3% och inte 0,43%.
    Sedan vore det bra om du redogjorde för hur länge du haft dina pengar innestående hos Savelend. Det enda som framgår av ditt kontoutdrag är att du hade noll på kontot i början av året. Kontoutdraget säger inget om hur stor avkastning som Savelend ger sett över ett helt år. Jag hade själv ett belopp insatt hos Savelend 2016-01-01 och har inte rört pengarna under året. Då kan jag enkelt se att min ränteavkastning var 13,9%, kreditförlusten var 2,5% (avdragsgillt till 70 % i min deklaration) samt att nettot efter skatt blev 7,3%. Tar jag hänsyn till skatteavdraget för förlusten blir nettot 7,8%
    Detta är en avkastning som är något högre än den som jag kan få hos Tessin. Skillnaden i risk kan jag inte värdera, Tessin är inte heller någon riskfri investering.

    Gravatar ikon för användaren
    Erwin
    1. Vit pil

      Det stämmer med räknefelet, det är fixat nu. Tack. Jag lade de 10 000 kr i februari 2016. Så det tycker jag gör avkastningen rimlig även om det bara är 11 månader.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    När jag fick upp ögonen för Savelend var det faktiskt här på rikatillsammans. En artikel angående trustbuddy där någon i kommentarsfälten varnade för att det var ett skumt företag. I samma kommentarsfält nämndes Savelend. Lite koll på flashback, lite googlande på Ludwig, och några mail gav en god känsla och jag började föra över pengar. Företagslånen samt fakturorna har precis kommit igång och på senare tid har utlåningen gått upp. Jag hoppas det ger en jämnare avkastning och mer jämn ström. Jag har stora förväntningar på framtiden! Kanske olika konton där man kan ha månadsuttag av räntan på ett som man för över till nätmäklare och köper aktier för och låta det andra kontot ge ränta på ränta och så vidare.

    Savelends styrka vilken jag hoppas de fortsätter upprätthålla är kommunikationen. Att få snabba svar som investerare betyder mycket. Att Ludwig har skin in the game är för mig mycket viktigt!

    i övrigt finns det mycket P2P i Europa. Jag är investerad i ett gäng. Om man är intresserad finns det mycket att hämta här. Man får läsa själv och försöka hitta de som är funkis. http://p2pindependentforum.com/

    Just det, Lendify har otroligt hög svansföring nu. Men, jag har lite lån där som experiment på manuell investering och kreditförluster verka komma bli stora (hur länge orkar fonden med som ska täcka autoinvestering?) och det finns ingen andrahandsmarknad. Rekommenderas ej.

    Mvh

    Gravatar ikon för användaren
    P