Steg 1 – Det personliga ansvaret i receptet för att skapa fantastiska resultat i livet
Detta är den andra artikeln i serien ”Receptet för att skapa fantastiska resultat i livet” som handlar om det personliga ansvaret.
Som alltid är det första steget både det viktigaste och det svåraste. När det gäller denna processen handlar det om att pröva och utgå från antaganden att jag är kaptenen i mitt eget liv. Att alla resultat och allting som jag har, och inte har, i mitt liv – vare sig det är pengar, hälsa, kärlek, relationer, energi m.m. – har med mig att göra.
Min gode vän Charlie Söderberg säger det fantastiskt på våra seminarier med Balansekonomi, genom sin metafor:
”Vem är den där tjommen som alltid är med mitt på bilden när det skiter sig i ditt liv? Vem är det som alltid är med när det händer bra och dåliga saker i ditt liv?”
Om vi leker med tanken och accepterar att det är så – utgår från att allt i mitt liv handlar om mig och inte andra – då kommer nästa steg som vi människor alltid tar – vi lägger en tolkning i det.
Det är ungefär som när folk kommer till mig ibland och berättar att de har blivit av med jobbet. Det i sig är bara en objektiv händelse – men de flesta lägger in tolkningen ”katastrof, hur ska det gå nu?” eller motsvarande, medan jag brukar tolka det som ”grattis till dig! Äntligen har livet gett dig en spark i baken så att du kan gå ut och göra det som du alltid har drömt om! Häftigt! :)”
Det handlar om att välja en tolkning. Att välja den tolkningen som gör mest nytta för dig – jag tror att en positivt tolkning alltid skapar större energi och utrymme att göra något nytt. En annan bekant till mig, Carola, brukar uttrycka det så här:
”Det handlar inte om hur vi har det, utan det handlar bara om hur vi tar det.”
För mig är påståendet att allt är upp till mig i mitt liv, något som är väldigt positivt eftersom det betyder att det är upp till mig och ingen annan. Tänk om det vore så hemskt att det vore upp till någon annan. Nu är det ju bara för mig att skapa det jag vill ha i livet och ha roligt under den tiden som jag leker den leken.
Stephen Covey beskriver samma resonemang i sin bok ”7 habits of successful” people där han jämför skillnaden att vara proaktiv respektive reaktiv i livet. Antingen spenderar jag livet i att vara i reaktion till saker som händer eller så är jag proaktiv och ser till att skapa de resultat som jag vill ha och är attraherad av. I Balansekonomiutbildningarna som jag håller runt om i Sverige så formulerar vi det som att:
”Det är lättare att skapa sin framtid än att försöka förutse den”.
Så min utmaning tills du läser om steg 2 – hur kan du börja applicera en ny nivå av personligt ansvar i ditt liv? I vilka områden kan du välja en ny tolkning i ditt liv?
Kom gärna tillbaka i veckan för att läsa om nästa steg som handlar om att måla upp en attraktiv bild av framtiden och ladda den med energi och känsla.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
