Steg-för-steg instruktion för att komma ur skuldfällan och få ekonomin på fötter

Erfarenheter från att ha hjälpt andra komma ur skuldfällan genom bl.a. skuldsanering

Jan Bolmeson

29 oktober, 2015

Ibland hamnar man i en tuff ekonomisk situation och då kan det vara svårt att ensam få ekonomin på fötter. Jag har under åren hjälpt ett par personer att få rätsida på sin ekonomi och efter ett par mejl på ämnet på sistone sammanfattar jag här mina erfarenheter och funderingar.

För ett par dagar sedan skrev jag om bostadsbubblan, där Sveriges Radio refererar till flera personer som suttit fast i skuldfällan sedan 90-talet, så tror jag tyvärr att det här ämnet kommer att bli än mer aktuellt i framtiden. Min erfarenhet från att ha träffat ett antal människor som haft det väldigt tufft ekonomiskt så är den gemensamma faktorn att det har hänt något oförutsett – sjukdom, skilsmässa, dödsfall, ogynnsamt förhållande, arbetslöshet – som man sedan inte riktigt fått ordning på.

Därefter har man försökt att kämpa, men orken har många gånger inte funnits där och sedan har ränta-på-ränta spiralen gått i fel riktning. Man har inte kunnat betala räntan, den har gjort att skulderna har ökat, därefter har räntan ökat, skulderna ökat och så vidare. Jag tror många gånger att det är väldigt svårt att bryta en sådan spiral på egen hand, utan det är ofta något man behöver hjälp med. Det handlar nämligen många gånger inte bara om att göra en förändring i det ekonomiska utan även inom det beteendemässiga.

Jag har sett att det finns många sidor på nätet som ska beskriva kring vad man kan göra, men få av dem är utförliga och än färre ger konkreta exempel. Den här maraton-artikeln är således mitt försök att skriva en artikel som man kan använda som en steg-för-steg-guide. Om jag har missat något eller du har något tips så er jag fram emot din kommentar eller mejl.

Steg-för-steg instruktioner

Min upplevelse är att de praktiska stegen att ta är ungefär samma, nästan oavsett situation. Det är mycket möjligt att jag har missat något, men dessa steg har vi tagit när jag hjälpt andra.

1. Bestämma sig om att man vill göra en förändring
2. Skaffa koll på nuläget
   1. Identifiera alla skulderna
   2. Identifiera alla tillgångar
   3. Sammanställ i en balansräkning
   4. Identifiera alla inkomster
   5. Identifiera alla utgifter
   6. Sammanställ i en resultaträkning
3. Börja agera
   1. om möjligt sälj eller belåna befintliga tillgångar
   2. kontakta långivarna och begär
      1. avskrivning / nedskrivning hos långivarna
      2. att frysa / sänka räntorna hos långivarna
      3. amorteringsfrihet
   3. Ta hjälp av och träffa
      1. kommunens budget- och skuldrådgivare
      2. kronofogden och ev. ansök om skuldsanering
   4. Öka din inkomster
4. Skapa en plan för framtiden
   1. Räkna ut när du blir skuldfri, sätt mål och fira!
   2. Prioritera räkningarna
   3. Gör en budget

1. Bestämma sig

Det första och mest underskattade steget handlar om att faktiskt bestämma sig om att man vill göra en förändring. Jag påstår att man faktiskt bara kan göra en förändring kommande från två ställen:

1. Hotivation – Man är trött på att ha det så som man har det – kanske till och med trött på att vara trött – och inser att man måste göra en förändring. Hotet hot-iverar en att göra en förändring.
2. Motivation – Man ser en så inspirerande bild av framtiden att man är beredd på att göra förändring. Man blir motiverad att göra en förändring.

Vilket av ställena man kommer från spelar egentligen inte så stor roll. Tittar man på t.ex. TV-programmet Lyxfällan som har jobbat mycket med att förändra folks ekonomi så ser man tydligt att en förändring i ekonomin alltid föregås av en förändring i beteendet först. Jag är nämligen helt övertygad om att du först behöver förändra ditt beteende och först därefter kommer ekonomin som ett resultat.

Jag vet inte om det är personligt med just mig, men jag brukar tycka att det är enklare att komma igång med hjälp av hotet och hotivationen än motivationen. Det är ju mycket det också som man gör i Lyxfällan. Programledarna ägnar den första tiden av programmet åt att göra deltagarna förbannade. Typ, ”jaha, du får inte ihop ekonomin. Men du röker ett paket om dagen? För pengarna som dina barn fick av farmor? Hur fungerar det här – röker du framför farmor också? Vet hon att det är barnens pengar som du röker upp? Du vet för alla de här pengarna som du har rökt upp så hade dina barn kunnat gå i fotbollsskola, du hade kunnat ha det här boendet etc. Hur hade det känts?”

Klassiskt sätt att kasta ljus på nuläget – förtydliga det och göra det ganska misärigt – och sedan erbjuda en inspirerande bild av framtiden och så kallat ”future-pace” den genom att ta personen till framtiden, illustrera den och fråga hur det känns. Klassisk coaching-metodik. Som fungerar. Här handlar det också om att börja ta de första stegen till ett personligt ansvar och säga att det är upp till mig och jag kan göra en förändring.

Gör man det här själv så fungerar det på samma sätt, man kan använda följande två frågor som stöd för sig själv:

• Om jag inte gör en förändring, hur kommer mitt liv (mina barns liv) att se ut om 5 eller 10 år?
• Om jag gör en förändring, hur kommer mitt liv (mina barns liv) att se ut om 5 eller 10 år?
• Därefter, skriv ner svaret på följande frågor för dig själv:
  • Hur kommer det kännas där i framtiden när jag tittar tillbaka?
  • Vad kommer jag att tänka?
  • Vad kommer jag att säga till mig själv?
  • Hur kommer det att kännas?
  • Hur kommer det att se ut?
  • Vad behöver jag börja göra?
  • Vad behöver jag sluta göra?
  • Vad behöver jag fortsätta att göra?
• Vem kan jag be om hjälp att vara mitt stöd?

Om du gör det här på egen hand, skriv gärna ner svaren på ett papper eller på datorn så att du har dem. Förhoppningsvis hjälper de att komma fram till det där kritiska beslutat – att göra något!

2. Skaffa koll på nuläget

När man har bestämt sig, så är nästa steg att faktiskt börja jobba och ta konkreta steg. Jag påstår att ett av de första stegen handlar om att skaffa sig koll – på det mesta. Många gånger är det här ett näst intill oöverstigligt berg innan man har bestämt sig enligt föregående steget. Jag själv tror att det är osäkerheten som håller en gisslan. På ett sätt är det skönt att inte öppna kuverten eftersom då kan man låtsas att de inte finns. Samtidigt så blir det jämförbart med att kissa i sängen – varmt och lite skönt till en början men ganska snart blir det kallt och ganska äckligt. :-)

Ett av mina absoluta favoritcitat är från Tony Robbins, en amerikansk coach som lär ha sagt:

The truth will set you free but first, it may piss you off… Anthony Robbins

Det handlar om att se sanningen i vitögat – hur den än må se ut – och därefter kommer många gånger den sköna känslan av att ha koll, även om det inte alltid ser så ljust ut. Men då vet man i alla fall hur illa det är och man kan börja göra något åt saken.

1a. Identifiera alla skulderna

Det som jag brukar prioritera är att först och främst identifiera alla skulderna. Jag har tagit fram en följande tabell som jag brukar skicka till folk via Google Kalkylblad, så att jag och den som jag hjälpt kan jobba i den samtidigt. Det är ganska enkelt:

1. Gå till Google Kalkylark
2. Logga in (eller om du inte google (eller gmail)-konto, skapa ett – det är gratis)
3. Klicka på ”+”-ikonen längst ner till höger för att skapa ett nytt kalkylblad
4. Kopiera rubrikerna från min tabell nedan
5. Börja fyll i enligt instruktionerna nedan

Det är helt enkelt en tabell som ser ut som följer:

Där sammanfattar man helt enkelt alla skulderna. På sista raden summerar jag alla kolumnerna förutom kolumnen Ränta (%) där man tar ett medelvärde så att man kan se genomsnittsräntan.

Det kan vara lite klurigt att ta reda på alla skulderna, men det som jag brukar rekommendera är att tillsammans med en kompis:

• Gå igenom alla oöppnade kuvert
• Gå igenom alla ekonomiska dokument
• Kontakta Kronofogden – 0771-73 73 00
• Ta en gratis kreditupplysning på dig själv via minuc.se
• Kolla vilka kreditkort som du har och kontakta utgivarna
• Ringa till de vanligaste inkassobolagen
  • Intrum Justitia – 08 616 77 00
  • Klarna – 08-120 120 10
  • Svea Ekonomi – 08-735 90 00 
  • Visma Collectors
  • Arvato (inkl. f.d. Gothia Finans)

Exempel på vad du kan säga när du ringer:

Hej, jag heter X och jag ringer för att jag tror att jag har en skuld hos er. Jag har bestämt mig för att jag vill göra rätt för mig och behöver därför lite hjälp. Tror du att du kan hjälpa mig? [paus]

Jag skulle vilja veta hur stor min skuld är hos er just nu? [paus]

Kan du även se hur stor den var från början? [paus]

(Är där några av skulderna som är äldre än 3 år? Om ja, fråga varför där finns ett preskriptionsavbrott?)

Samt även om du kan hjälpa mig med räntan i procent och kronor per månad? [paus]

Kan du även hjälpa mig med hur mycket jag amorterar på den per månad? [paus]

Tack så mycket!

Jag vet att det är superjobbigt de första gångerna. Att det kan handla om känslor såsom skuld och skam, det är helt okej och helt normalt. Däremot kan jag i princip lova att den som sitter på andra sidan inte tänker på det, utan tvärtom kommer att göra sitt bästa för att hjälpa dig. Särskilt när du uttryckligen använder orden ”Kan du hjälpa mig?”. Det ska till väldigt mycket för att en person då ska säga ”Nej, jag vill inte hjälpa dig…”. Det kommer inte sig naturligt och är dessutom direkt tjänstefel på den positionen där den personen sitter. Då kan man i så fall kontakta dennes chef, men det är överkurs.

Många av de största inkassobolagen har dessutom egna hemsidor där man ofta kan logga in med sitt Bank-ID eller motsvarande för att snabbt få en skuldöversikt.

Om det är så att du har skulder som är äldre än 3 år så kan det vara så att de är preskriberade – inkassobolagen måste nämligen vidta speciella åtgärder för att en skuld inte ska preskriberas efter 3 år. Därför kan man fråga om någon av skulderna är äldre än 3 år. Om ja, så måste inkassobolaget motivera varför de anser att skulderna inte ska vara preskriberade. Jag har hört om fler än ett fall där inkassobolagen har dragit en rövare och anget skulder även om de varit förfallna.

2b. Identifiera alla tillgångarna

Nästa steg är att identifiera alla tillgångar som finns. En tillgång är på ett enkelt sätt en sådan sak som du äger som du skulle kunna sälja och få pengar för. I det ingår en eventuell bostadsrätt eller villa men även alla småprylar som skulle kunna ha ett värde såsom möbler, elektronik och andra prylar. Det är också ett ganska vanligt knep som man ser programledarna i Lyxfällan göra i princip varje program.

För att sammanställa det här, gör en ny flik i ditt Kalkylblad genom att klicka på ”+”-tecknet i nedre vänstra hörnet.

Frågan att besvara här är:

• Vad äger du som du skulle kunna sälja? / Vad är absolut inte nödvändigt för din överlevnad?

Ett förslag på hur tabellen kan se ut är som följer. I tabellen betyder ”anskaffningsvärde” det värdet som jag skaffade (köpte) tillgången för. Uppskattat värde idag är vad jag skulle kunna sälja tillgången för idag.

Här handlar det alltså om att göra en lista och en uppskattning på vad de olika sakerna hemma är värda. Jag brukar använda Blocket.se för att värdera saker, men ofta finns det även bolag på orten som köper upp dödsbon som skulle kunna hjälpa till med en värdering. När det gäller värdering av en bostadsrätt eller villa så finns det idag gott om mäklare som gör gratis värderingar. Om du har en sådan boendesituation så är det verkligen en sak att göra direkt.

Ett tips i den här övningen är att göra den tillsammans med en vän som inte är lika känslomässigt bunden till de olika prylarna. Där finns ju klassiska scener från Lyxfällan där deltagarna absolut under inga omständigheter vill sälja sin spelkonsol. Det handlar ju uppenbarligen inte om Nintendot utan om något annat.

Skulle man göra en balansräkning på riktigt så skulle man här även inkludera pensionstillgångar, men då dessa inte är användbara i överskuldsatthet så brukar jag bortse från dem.

2c. Sammanställ i en Balansräkning

När man pratat företagsekonomi så brukar man alltid prata om en resultat- och balansräkning. I de två föregående uppgifterna har man mer eller mindre sammanställt en balansräkning, det vill säga alla tillgångarna och alla skulderna. För att inte göra överarbeta det så skulle jag säga att du redan nu har en balansräkning, men att där är framförallt ett nyckeltal som är intressant att räkna ut:

• Eget kapital = Summan av tillgångarna – Summan av skulderna

Det vill säga hur stort är nettot. I mitt exempel enligt föregående steg så är det:

• Eget kapital_exempel = 1 018 000 – 1 217 500 kr = – 199 500 kr

Det visar alltså att om jag skulle sälja alla mina tillgångar och betala alla mina skulder så skulle jag fortfarande ligga ca -200 000 kr. Om det framkommer ett resultat som är större än 0, så betyder det att situationen kanske inte är bra, men det hade kunnat vara värre. Det finns då nämligen kanske en möjlighet att lösa situationen genom att slå samman lån, belåna en av tillgångarna eller göra någon annan liknande lösning. Mer om det senare.

2d. Identifiera alla inkomster

Nästa steg är att identifiera och sammanställa alla inkomster. Det här brukar vara relativt enkelt då det är en summering av lön samt bidrag såsom barnbidrag, sjukpenning, bostadsbidrag etc. Jag brukar vilja sammanställa det enligt följande:

Anledningen till att jag brukar ta med siffrorna innan skatt är för att jag har upptäckt att i vissa samtal med t.ex. Kronofogde eller skuldrådgivare så vill de ha bruttosiffror till sina kalkyler. Det är ju dock netto-siffrorna som är mest intressant.

2e. Identifiera alla utgifter

Efter att inkomsterna är identifierade så behöver man sammanställa alla utgifter. Det finns ett par olika sätt att göra det här på:

• Logga in på din Internetbank och sammanställ utgifterna från dina konton och kreditkort
• Spara alla kvitton eller skriv upp alla inköp under den innevarande och kommande månaden
• Använd en app såsom t.ex. Tink
• Gör en kombination av ovan.

Sammanställ det i en tabell såsom nedan:

Man behöver naturligtvis anpassa sin tabell enligt sina egna förutsättningar. Ovanstående är baserat på konsumentverkets budgettabell med mina egna tillägg. Exempel som inte finns med ovan som man skulle kunna lägga till är exempelvis husdjur om sådana finns.

2f. Sammanställ i en Resultaträkning

När man nu har sammanställt både inkomsterna och utgifterna så har man i stora drag en resultaträkning färdig. För att hålla det enkelt så gör vi som på balansräkningen och räknar ut ett nyckeltal:

• Resultat (kassaflöde) = inkomster – utgifter

I det här specifika fallet ovan så blir det:

• Resultat_exempel = 15 050 kr – 16 050 kr = – 1 000 kr

Det visar att den här ekonomin går back -1 000 kr varje månad. Det betyder att där både är ett minuskapital i balansräkningen och det blir inte heller bättre av att man går back, för skulderna kommer bara öka från månad till månad.

En kort utvikning på sambandet mellan resultat- och balansräkningen

En kort utvikning när vi har definierat det så här är att (något förenklat):

• Tillgångar är sådant som skapar inkomster
• Skulder är sådant som skapar utgifter

Det betyder att om man går back en månad så måste man antingen sälja av något på tillgångssidan eller så ökar skuldsidan. Ökar skuldsida så kommer även utgifterna öka nästkommande månad eftersom räntan blir då större. Det är ränta-på-ränta-principen fast på ”fel sätt”. Istället för att jag sparar, ökar inkomsterna, sparar mer, får fler inkomster så hamnar jag på en negativ spiral där skulderna ökar, som gör att räntan ökar, som gör att skulderna ökar och så vidare.

Det är därför det är viktigt att när man ska få rätsida på sin ekonomi att man arbetar med både balansräkningen och resultaträkningen.

3. Börja agera

När man har skaffat sig 100 % koll på nuläget så är det dags att börja agera för att försöka förändra det. Man skulle kunna argumentera om att man ska jobba med mål för att skapa ett gap mellan nuläget och det önskade läget, men jag tycker att än så länge är där alldeles för många osäkra parametrar för det.

3a. Om möjligt belåna; eller sälj tillgångar

Det första man bör göra är att titta i tabellen ”Tillgångar” som skapades enligt tidigare i 2b). Här handlar det om att se om man kan belåna några av sina tillgångar eller rentav sälja av dem.

Ett klassiskt sätt som många har löst tuffa situationer är genom sitt boende. Om man har turen att bo i en bostadsrätt eller villa som har ökat i värde de senaste åren, så finns det kanske möjlighet att belåna den. Bankerna brukar nämligen vara ganska generösa så länge man ligger under 85 % total belåning. Då kan man nämligen ”slå ihop” en mängd dåliga lån med hög ränta i ett bolån med lägre ränta och på så sätt förbättra det månatliga resultatet.

Exempel) Säg att där finns en bostadsrätt som köptes för 1 000 000 kr och då belånades till 850 000 kr. Säg nu att bostadsrätten omvärderas av en mäklare enligt 2b) och värderas till 1 100 000 kr. Det betyder att den ursprungliga belåningsgraden på 85 % (=850 000 kr / 1 000 000 kr) har sjunkit till 77 % (850 000 kr/1 100 000 kr). Det betyder att du skulle kunna låna ytterligare ca 8 % (=85 % – 77 %) på lägenhetens värde. I det här fallet blir det 88 000 kr. Dessa 88 000 kr skulle kunna användas för att betala av alla lån med en ränta som överstiger bolånets ränta.

Om man inte har möjlighet att belåna en bostadsrätt eller villa så skulle jag rekommendera att sälja av så mycket saker som möjligt för att få in pengar. I Lyxfällan har det mer än en gång arrangerats loppisar där deltagarna har fått sälja av allt annat än det viktigaste. I det här fallet är det viktigaste att få in pengar, prylar kan man alltid komplettera med över tid.

Där finns situationer då t.ex. det inte ens är lönt att sälja tillgångar. Jag har varit med om tillfällen där det inte varit lönt att t.ex. sälja bostadsrätten eftersom man då hade dragits med restskulder resten av livet. Man behöver helt enkelt se till den enskilda situationen. Beroende på t.ex. boendesituation på orten – och om det är lämpligt t.ex. med avseende på barnen också vidare – så skulle ett alternativ kunna vara att hyra ut lägenheten om man kan få in mer pengar på det än vad den kostar. Där får man vara lite kreativ.

3b. Kontakta långivarna

Avskrivning och nedskrivning

I nästa steg behöver man börja prata med de långivare som man har. Om skulder finns hos inkassobolag så brukar det ofta gå att förhandla med dessa. När man pratar med dessa företag så tycker jag att man ska börja att fråga efter:

1. Avskrivning – det betyder att långivare efterskänker din skuld.
2. Nedskrivning – det betyder att långivare sänker din skuld till ett lägre belopp – t.ex. det den var innan räntan började ticka.

En av sakerna som man behöver förstå angående skulder är att dessa sällan är kvar hos den första personen. Där bedrivs en aktiv handel mellan företag där man köper sina kunders skulder mellan varandra. Om vi som privatpersoner inte kan betala eller vi får skuldsanering så innebär det att långivaren inte kommer att få betalt överhuvudtaget. För många företag är det således bättre att få betalt något än att inte få betalt något. Det kan man utnyttja i sin förhandlingssituation genom att säga något i stil med:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag följande skulder hos er [Använd blansräkningen från tidigare]. Jag håller på och tar tag i min ekonomi och jag skulle vilja göra rätt för mig. Eftersom jag har så mycket skulder så skulle jag verkligen behöva er hjälp med en avskrivning eller nedskrivning. Hur ställer ni er till det? /alternativt: mitt förslag är att vi skriver ned skuldbeloppet till det som det var innan räntan började ticka. Det skulle verkligen göra det möjligt för mig att betala av skulden.

Därefter så får man se vad de säger. Notera dock att det för dem egentligen inte finns något riktigt incitament att säga ja, men det är värt besväret att fråga. Om de inte kan, så kan man fråga (eller lägga på och ringa igen senare) under vilka förutsättningar som avskrivning eller nedskrivning ges.

Det här förändrar skulden i balansräkningen och kommer över tid ge upphov till en lägre månatlig räntekostnad som ger en större möjlighet att få ekonomin på fötter.

Frysa eller sänka räntan

Nästa steg efter att man har fått besked kring avskrivning eller nedskrivning är det dags att försöka påverka räntan. De två alternativ som finns är:

1. Frysa räntan – det betyder att du slipper betala mer ränta på lånet och den fryses till det befintliga beloppet.
2. Sänka räntan – det betyder att räntan på månadsbasis blir lägre.

Det bästa är ju naturligtvis om man kan lyckas frysa räntan, så att den de facto blir 0 % och det är bara den upparbetade räntan hittills som du blir skyldig. Det här brukar de flesta inkassoföretag gå med på i någon mån. Om man inte lyckas frysa räntan så kan man försöka få räntan sänkt. Man kan säga något i stil med:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag försöker få ordning på min ekonomi och jag vill göra rätt för mig. Jag har idag följande skulder hos er och det skulle verkligen underlätta för mig och öka sannolikheten för att ni kan få tillbaka era pengar om vi helst kunde frysa räntan eller i annat fall sänka den drastiskt. Hur ställer ni er till det?

Därefter så får man se vad de säger och agera utifrån det. Samma sak här, får du ett nej så gäller det att fråga vad som krävs eller under vilka förutsättningar de kan hjälpa till. Notera att det inte är antingen eller mellan avskrivning/nedskrivning och frysa/sänka räntan. Helst kan man göra båda sakerna samtidigt.

Amorteringsfrihet

Det sista steget som man kan förhandla om – oberoende av de övriga ovanstående stegen är amorteringsfrihet. Det betyder att man t.ex. under en period av 6 – 12 månader inte behöver amortera på lånet. Att exempelvis få 12 månader fryst ränta och amorteringsfrihet innebär det mer eller mindre att man ”pausar” den skulden. Den slutar växa som är det viktigaste och man kan fokusera resurserna på annat håll – t.ex. att betala av lån med högre ränta eller en annan leverantör som inte gått med på förslagen. Något som tyvärr kommer att hända.

Exempel på vad man skulle kunna säga är:

Hej! Jag heter X och jag ringer för att jag försöker få ordning på min ekonomi och jag vill göra rätt för mig. Jag har idag följande skulder hos er och det skulle verkligen underlätta för mig och öka sannolikheten för att ni kan få tillbaka era pengar om vi kunde göra den här krediten amorteringsfri under 12 månader? Hur ställer ni er till det?

Samma sak kring feedback och policy gäller även här.

3c. Ta hjälp av kronofogden och de kommunala budget- och skuldrådgivarna

Om möjlighet finns så skulle jag även kontakta och besöka Kronofogden och de lokala budget- och skuldrådgivarna. Jag har träffat ett flertal representanter för dessa under åren och jag har i princip bara goda erfarenheter. Det har naturligtvis varit enklare för mig då jag inte har behövt ha skuld- och skamkänslorna men de behöver du faktiskt inte heller ha. Det både är deras jobb på dessa myndigheter att hjälpa till och som människor så har de också empati med att det inte alltid har gått som man har tänkt. De uppskattar också alltid mycket mer någon som försöker och kommunicerar än motsatsen. Om du inte har varit i kontakt med dessa, så tror jag att du kommer bli fövånad och positivt överraskad. Det är dessutom helt och hållet kostnadsfritt  och de har också tystnadsplikt.

Kronofogdens uppgifter är faktiskt både att hjälpa fodringsägarna men även att hjälpa dig med en skuld. Jag har lärt mig mycket i kontakt med Kronofogden och där finns flera exempel där kronofogdarna har hjälpt till mycket. De styrs naturligtvis av sina regelverk, men de har varit med många gånger och kan ge tips om vad du kan göra i din specifika situationer. En av de mest glädjande historierna jag hört var när en Kronofogde som gjorde en utmätning sa till anhöriga till en f.d. militär att söka hjälp hos Veteranstöd Rapid Reaction (VRR) som hjälpte till och löste situationen så att personen fick behålla sitt hem. Andra situationer är t.ex. när kronofogden har rekommenderat att ansöka om skuldsanering och hjälpt till att göra ansökan.

De flesta kommuner har dessutom budget- och skuldrådgivare som man kan besöka. I Malmö, där jag bor, har de både drop-in tider men även tider för bokade möten. Där får man berätta om sin situation och sedan hjälper de till att räkna och kommer med tips på vad man kan göra. En av de märkligaste upplevelserna jag hade var när jag besökte dem i Malmö tillsammans med en person jag försökte hjälpa och får kommentaren:

Vet ni vad? Min rekommendation är faktiskt att sluta betala dessa räkningarna. För du kommer att få ut mer pengar till dig själv och ditt barn om skulderna går från inkassobolagen till oss på kronofogden.

I det här specifika fallet hade jag också misstänkt att så var fallet, eftersom personen levde under existensminimum, på bekostnad av sin hälsa och sitt barn, i sina försök att göra rätt för sig. Det gav i sin tur ett ganska intressant möte med banken där vi mer eller mindre sa: ”Antingen hjälper ni oss eller så slutar vi betala räkningarna…” Det var första gången och en mycket märklig känsla. Men i det här fallet så hade vi torrt på fötterna.

Budget- och skuldrådgivarna är nämligen experter på exakt hur det fungerar med olika summor och brytnivåer för ersättningar likaväl kostnader. De kan t.ex. säga att en skälig boendekostnad för en ensamstående förälder med ett barn ligger på 5 900 – 6 300 kr. De hjälper också till och räknar på din ekonomi och kan berätta hur din ekonomi kommer att se ut om den hamnar på existensminimum. Här handlar t.ex. om normalbelopp och tillägg. Jag skulle verkligen rekommendera att ta kontakt med dem för att få reda på hur det kan se ut för dig. De kan också hjälpa till med och ge ett mellan-tummen-och-pekfingret svar kring huruvida det är värt att ansöka om skuldsanering.

Jag vill däremot understryka att jag har mer än en gång varit med om att situationen för den skuldsatte har eller väsentligen skulle förbättras om man lät skulderna förfalla till utmätning. De personer som jag har träffat har nämligen så många gånger velat göra rätt för sig, att man har försökt och kämpat heroiskt för att betala inkassobolagen till och med på bekostnad av sin egen hälsa. Jag tycker inte det är okej. Inkassobolagen tjänar tillräckligt med pengar för att det ska gå ut över barn eller hälsan. Ofta har schablonerna, mallarna och normalbeloppen gett mer pengar över i ekonomin efter än innan.

En nackdel här blir dock att man får en betalningsanmärkning men i mina ögon är det en låg kostnad att betala för att få ekonomin på fötter på sikt. Dessutom är den ju bara temporär och försvinner efter tre år.

3d. Öka dina inkomster

Lite beroende på hur situationen ser ut så handlar det inte bara om att sälja av saker och dra ner på kostnader. Den andra delen i resultaträkningen som man kan jobba på är att öka inkomsterna också. Många gånger är det min upplevelse att det är här man kan göra den största förändringen. Sedan har jag tyvärr ett par gånger varit med om att den möjligheten inte har funnits på grund av sjukdom eller något annat.

Mina förslag är således:

• (sälj grejer – i princip allt du äger – enligt föregående punkter)
• Om du inte har ett jobb, försök skaffa et
• Om du har ett jobb,
  • se om det finns möjlighet till löneökning
  • sök andra jobb om de skulle kunna ge en löneförhöjning
• Undersök möjligheter till extra jobb
  • Finns det behov av övertid?
  • Hör med dina kompisar och vänner om de har något – t.ex. barnvakt, städning, barnhämtning, matlagning eller andra tjänster
  • Det finns sajter på nätet som erbjuder extrajobb
    • Grannar.se – www.grannar.se
    • Jobbaextra.se – www.jobbaextra.se
  • Det finns även professionella versioner såsom
    • Upwork – www.upwork.com

Det är inte säkert att alla är applicerbara, men ovan är ett första steg som man kan titta på. Ibland får jag frågan om man ska spara eller investera. I 99 fall av 100 är svaret nej. Räntorna är många gånger betydligt högre än vad avkastningen på pengar är.

4. Skapa en plan för framtiden

Det sista steget är att försöka sammanfatta det gångna arbetet och börja skapa en plan för framtiden. Det handlar om en ekonomisk plan i form av en budget men även t.ex. en plan som anger i vilken ordning man ska prioritera sina räkningar, hur man kan göra med struktur och andra saker.

Exempel på saker att ta med i planen förutom de nedanstående delarna kring budget och prioritetslista är även strukturella saker såsom att man har ett ekonomiskt vecko eller månadsmöte med sin partner, en vän eller budget- och skuldrådgivare. Det är inget konstigt egentligen, alla företag som jag arbetar i har månadsmöte kring sin ekonomi, om det fungerar för dem, varför skulle det då inte fungera för en privatperson och en privatekonomi?

I ett större företag så är det sällan att det är en person som sitter ensam med allt ansvar och alla beslut, det behöver således du inte heller göra. Min upplevelse är att det är många som vill hjälpa till, men de ges aldrig chansen och de vet sällan om det är ok att fråga. Men oftast är det ju som så att de som har lånat ut pengar också gärna (eller egentligen än hellre) hjälper till på andra sätt. Det finns alltid folk att fråga. Det gäller bara att ta modet till sig och våga ställa frågan.

4a. Räkna ut när du är skuldfri, sätt delmål och fira

I planen kan du också räkna ut under hur lång tid du behöver följa den här planen. Ett hyfsat enkelt sätt att räkna ut det på är via:

• Antal månader = Den totala skulder / månatlig amortering

Exempel:

• 200 000 kr / 2 000 kr/månad = 100 månader = ca 8 år.

För att förkorta tiden så ser du att det handlar om enligt tidigare att antingen sänka skulden genom förhandling eller genom att betala av via sälja saker.

Ett bra tips är också att skapa delmål när du ska nå olika belopp. T.ex. i examplet ovan så skulle jag satt delmål på 190 000 kr (5 månader), 175 000 kr, 150 000 kr och så vidare.

När man använder formeln ovan så utgår den från att man ska bli helt skuldfri. Det är sant när det gäller exempelvis dåliga lån såsom blancolån, kreditkort, sms-lån etc. Men där finns t.ex. ingen poäng med att amortera ner ett bolån till 0. Min personliga åsikt är att om man har ett huslån med en rimlig ränta, i dagsläget runt 2 %, så bör målen vara att:

• Komma ner till 85 % så fort som möjligt om man ligger över det. För att komma ner hit bör man amortera så mycket som möjligt när alla andra skulder med högre ränta är betalda.
• Komma ner till 75 % därefter genom att amortera ca 2 % per år för att ha lite utrymme till när bostadsbubblan briserar.
• Komma ner till 50 % därefter genom att amortera ca 1 % per år för att ha en god framtida ekonomisk situation.

En bostadsbubbla brukar nämligen historiskt innebära ett prisfall på mellan 25 – 35 %. har man då en belåningsgrad på 50 % eller mindre så sitter man ganska säkert över tid. Lägre än 50 % påstår jag inte att man ska sikta eftersom man då är det bättre att investera pengarna som skulle gå till amortering långsiktigt.

Slutligen så handlar det också om att börja fira när du når dina mål och delmål. Då handlar det naturligtvis inte lägga 100-tals kronor på en pryl, utan fira på ett sätt som ger dig energi utan att kosta för mycket pengar – t.ex. unna dig en kopp kaffe på ett fik med en god vän. Ett bra gratis-tips brukar faktiskt vara att fira genom att dela med sig på Facebook.

4b. Prioritera betalningar

Om man har en resurs i brist så handlar det om att prioritera den. Kan man inte betala allt så behöver man välja och mitt förslag är följande:

• Prioritera alltid kostnader för boende först t.ex. hyra eller avgift till bostadsrättsföreningen – annars riskerar du att bli vräkt.
• Prioritera därefter elräkningen annars riskerar du att få elen avstängd
• Prioritera därefter hemförsäkring annars riskerar du att bli utan skydd om något händer.
• Prioritera därefter eventuell a-kassa eller barnomsorg
• Därefter skulle jag prioritera levnadskostnader (mat, medicin, hälsa) enligt normalbelopp från kronofogden
• Därefter skulle jag betala av räntor på lån, där jag skulle ta lånet med högst ränta först

Ett tips är att skriva ner exakt vilken ordning som du ska prioritera i, så att det sedan räcker att kolla på listan utan att behöva komma ihåg eller prioritera om.

4c. Skapa en budget

Därefter gäller det att skapa en budget att följa den kommande tiden. Det här kan man göra på lite olika sätt. Det enklaste sättet är att använda samma kalkylblad som ovan och bara gör en kopia på utgiftsbladet och sedan sätta in hur mycket man har möjlighet att lägga på respektive kategori. När man skapar denna kan jag verkligen rekommendera konsumentverkets hemsida och att göra det tillsammans med kommunens budget- och skuldrådgivare.

När budgeten väl är gjord så kan man ta ut pengar i kontanter och fysiskt lägga dem i olika kuvert. Det ger fördelen att man direkt ser hur mycket pengar där är kvar till respektive utgiftstyp och när pengarna är slut så är de slut. Det är också ett sätt att undvika bank- och kreditkort som gör det mycket svårare att ha en känsla för sin ekonomi. En fördel i budgeten är också att försöka markera i en kalender när olika räkningar tenderar att komma så att man har en framförhållning.

Sedan finns det också en uppsjö av appar för att göra budgetar. Det är bara att välja en som du gillar.

Jag har inte lagt så mycket fokus i den här artikeln på hur man kan sänka sina kostnader då det finns en uppsjö andra sajter som gör det. Min upplevelse är också nämligen att de som jag har träffat i dessa situationer sällan slösar så mycket pengar och är ganska duktiga på att koka soppa på en spik. Men de generella råden är ju:

• Ta med mat istället för handla mat
• Veckohandla utifrån en på förhand uppgjord meny
• Laga mat i större portioner och frys in
• Aldrig engångsartiklar
• Leksaker och barnprylar kan man köpa billigt på Blocket / Tradera / Barnloppissar – finns även sajter som retoy.se
• Köpa saker på second hand
• etc

Det är bara googla på spartips så finns det många sajter att läsa vidare på.

Tips från coachen – använd ränta på ränta till din fördel

Ett ganska bra tips är att när du försöker betala av dina skulder att använda ränta-på-ränta-tänket till din fördel. Om du t.ex. har en budget där den totala räntesumman är 2 000 kr initialt och du betalar av på dina lån under några månader, då lär ju räntan minska till t.ex. 1 800 kr i månaden. Då är tipset att fortfarande utgå från 2 000 kr men att ta mellanskillnaden på 200 kr och använda dem till ytterligare amortering istället för att använda dem till annat. På det sättet kommer hastigheten att betala av lånen öka ju längre du amorterar.

Det betyder att varje gång du betalar av något så har du mer pengar att slänga på nästa lån. Gör det här om och om och om igen och du kommer att nå målen mycket snabbare!

Tips från coachen – ”bonus”-pengar

Om man under perioden får bonuspengar i form av skatteåterbäring, gåva eller motsvarande som man inte hade räknat med så är verkligen min rekommendation att amortera på de dyraste lånen direkt. Det är verkligen en gåva som inte bör slösas bort.

Slutord

Avslutningsvis vill jag bara säga att det finns många exempel på människor som har vänt en dålig ekonomi till en bra ekonomi. Inte minst för några veckor sedan fick jag ett läsarmejl om en sådan turn-around:

• Från -200 000 till skuldfrihet och sedan mot stjärnorna - En inspirerande läsarhistoria om hur man vände en minus-ekonomi till en plus-ekonomi

Det går verkligen således. Det gäller bara bestämma sig och sedan arbete. Min upplevelse är också att det många gånger går betydligt snabbare än man tror.

Om du har varit i en sådan situation och har en historia som du kan tänka dig dela med dig av, så tar jag tacksamt emot dem. På samma sätt om du tycker att jag har missat något eller du har något annat tips, kommentera gärna.

Relaterade artiklar

• Från -200 000 till skuldfrihet och sedan mot stjärnorna - En inspirerande läsarhistoria om hur man vände en minus-ekonomi till en plus-ekonomi
• Om bostadsbubblan spricker - Intervjuad av boplats i Göteborg och sammanfattning av senaste tidens nyheter

Externa länkar

Nedan följer lite länkar till andra sidor som du kan ha nytta av:

• Hålla Konsument – ”Kommunala budget- och skuldrådgivare”
• Konsumentverket – ”Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad service”
• Konsumentverket – ”Hushållets kostnader”
• Konsumentverket – ”Gör en budget”
• Kronofogden – ”Normbelopp – Hur mycket får du behålla?”
• Kronofogden – ”Privatperson – kan inte betala”
• Socialstyrelsen – ”Riksnormen för försörjningsstöd”