Strukturera din privatekonomi som ett proffs

Några tips på hur du kan automatisera och fördela dina pengar i din privatekonomi

Strukturera din privatekonomi som ett proffs

Ett enkelt sätt att förbättra sin privatekonomi är genom att automatisera den och skapa en bra struktur. Jag tror nämligen att skillnaden mellan lätt och svårt är struktur och det är något som jag tror att de flesta saknar.

Det här är den andra artikeln i min serie:

  • Så här blir du rik – få dina pengar jobba hårt åt dig istället för att du ska jobba hårt åt dem

och den tar vid efter den första artikeln:

I grunden är jag en ingenjör och datanörd vilket medför att jag älskar att automatisera uppgifter. Särskilt framgångsrikt har jag upptäckt att det är att automatisera sin ekonomi, inte bara för att det är ganska mycket rutinsaker (läs: skriva in OCR-nummer på räkningar) men också framförallt för att vi människor är fullständigt irrationella när det gäller att fatta ekonomiska beslut. Om man då automatiserar sakerna så medför det att man kan sätta upp regler och sedan bara följa dem eller låta en dator göra det.

Det här systemet tar ett par dagar att sätta upp första gången, men när det väl rullar gör det att du behöver bara lägga mindre än en timme per månad på din ekonomi, samtidigt som du har lagt grunden för en fantastiskt god ekonomisk framtid. Den mesta av tiden går dessutom åt att surfa eller ringa runt till de olika leverantörerna.

I den översta bilden (klicka gärna på den) har jag försökt rita upp mitt kommande resonemang i form av ett flödesschema som börjar med din inkomst efter skatt. Det första som händer är att pengarna sätts in på ett vanligt bankkonto hos din bank ”vanliga bank”, i mitt exempel SEB, Swedbank, Handelsbanken eller Nordea.

Det är idag svårt att få någon ränta på det vanliga bankkontot, men man kan ändå försöka sträva efter att det inte skall vara 0 %. Jag själv har Swedbank för min löpande ekonomi och där sätts alla pengar in på ett e-sparkonto som i dagsläget har en usel ränta på 0.10 %, men det är i alla fall inte 0 %.

Steg 1. Första överföringen är till dig själv och ditt ”betala-dig-själv-först”-konto

Det som bör ske i nästa steg är att du helst har en automatisk överföring till ditt sparkonto som du har hos antingen Avanza eller Nordnet, i enlighet med den här tidigare artikeln. Om du inte kan lägga upp det som en automatisk överföring via din Internetbank så kan du be Avanza/Nordnet lägga upp det som sparande via autogiro. Det innebär att de ”hämtar” pengarna från ditt konto och för över dem till ditt sparkonto, ungefär som när man betalar en räkning på autogiro.

I mitt förslag ovan rekommenderar jag 15 % av lönen efter skatt om möjligt som sedan ska fördelas på buffertsparande, din pengamaskin, amortering och ett målsparande. Om du inte redan har gjort det:

  • Gå till Nordnets hemsida (annonslänk) och bli kund genom att fylla i formuläret
  • Öppna ett vanligt ”sparkonto” med fria uttag och insättningsgaranti

Senare kommer du även öppna andra typer av konto där.

1a. Buffertsparande

Det första sparandet som jag tycker att alla borde ha är någon slags buffert för oförutsedda händelser. Det händer nämligen saker man inte kan förutse och då är det bra att ha en krockkudde i ekonomin. Det finns många olika skolor för hur mycket man ska ha – allt från Wibbles 12 månadslöner på kontot till att 16 % av Sveriges befolkning inte klarar en oförutsedd utgift på 8.000 kr utan att ta lån. Min egen åsikt hamnar någonstans i mitten.

Jag tänker att man behöver ta hänsyn till sin livssituation och försöka göra en rimlig bedömning över hur mycket pengar man behöver eller vad som kan gå fel. Om man har ett jobb, har två månaders uppsägningstid och är med i a-kassan så vet man att man bör få minst 10 500 kr i månaden. Då kan man försöka räkna ut mellanskillnaden mellan det man har ut idag och 10 500 kr samt hur lång tid det lär ta en att få ett nytt jobb.

Säg att man har 19 000 efter skatt och man tror att man kan få ett nytt jobb efter 3 månader (och man sparar 15 % av sin lön) då blir en rimlig buffert ca 16 950 kr (=3 * (19 000 * 0,85 – 10 500)). Den bufferten bör man lyckas spara ihop under sitt första arbetsår.

Min åsikt är att man INTE ska investera några pengar i aktier, fonder eller andra typer investeringar förrän man har sin buffert på plats. Bufferten kan utan problem ligga på ett av Avanza/Nordnets sparkonto med räntor i dagsläget på runt 0.50 %. Avkastningsmålet för buffertsparandet bör över tid ligga på 1.00 % – 3.00 %. I skrivande stund (januari 2016) är det dock svårt med ett konton på 0.5 %.

1b. Bygg dig själv en pengamaskin

När du har din buffert på plats är det dags att börja investera sina pengar. Målet med den här pengamaskinen är att det är pengar som inte ska användas till konsumtion. Det är pengar som ska öka på sikt och till slut generera en sådan avkastning att du kan leva på avkastningen från pengarna. Därav namnet och liknelsen med en pengamaskin.

Det handlar om att bygga en vattenledning i din ekonomi, istället för att hela tiden springa med hinkar.

Avkastningsmålet för pengamaskinen bör ligga på ca 8 % per år i genomsnitt över en 5-10 års period. Mer om det i nästa steg i serien.

1c. Amortering, bostadsbubbla och skuldkvot

För att göra det enkelt påstår jag att man bör försöka amortera för minst 2 % av sin lön varje månad. I dagsläget är det kanske inte särskilt aktuellt när vi har räntor på under 2 %, men så tror jag inte att det kommer vara för alltid. Beroende på hur du har det upplagt kanske amorteringen behöver dras från ditt vanliga bankkonto och då behöver du isf. inte föra över dem till ditt sparkonto.

Om du bor i en bostadsrätt eller en villa som du har lån på så rekommenderar jag i vanliga följande:

  • En så aggressiv amortering som möjligt för att komma ner till 75 % belåning
  • En vanlig amortering på minst 1 % av lånebeloppet per år ner till 50 %
  • Därefter amortera 2 % av din lön ner till 0 %

Anledningarna till det här främst att jag tror att vi, i skrivande stund (januari 2016) har en bostadsbubbla i Sverige. Jag har skrivit om det i en del artiklar:

Det finns såklart även ett undantag till de här reglerna om amortering, om det står här:

I flödesschemat ovan använder jag termen ”skuldkvot” som räknar ut dina skulder i förhållande till din disponibla inkomst.

En rimlig skuldkvot i dagsläget skulle jag påstå ligger under 200 %. Det vill säga att så länge som man har en skuldkvot på över 200 % i förhållande till sitt hushålls disponibla inkomst bör man amortera aggressivt. Det som jag menar med att ”amortera aggressivt” är att i princip amortera för alla pengar som blir över när det viktigaste är betalt och skjuta upp allt annat sparande.

1d. Målsparande

Till skillnad från bufferten som inte bör till konsumtion eller nöje, är det här sparandet till för just det. Ett målsparande är ett sparande till ett specifikt mål såsom t.ex. en resa, en bil eller något annat roligt.

2. Bankgiro/Plusgiro eller Autogiro

Alla räkningar som du inte kan betala med ditt kreditkort betalas med bank-, plus- eller autogiro. Om möjligt sätt så mycket som möjligt på autogiro alternativt på e-faktura så att du både sparar tid och vår miljö. De flesta större företag kan idag leverera sina fakturor elektroniskt. Dessutom minskar det risken för att det blir fel.

3. Kreditkort

Min rekommendation är faktiskt att betala det mesta andra med ett kreditkort. Om man har lite självdisciplin kan man nämligen utnyttja ett par kreditkort till sin egen fördel. Kreditkort ger nämligen ofta poäng som kan användas till prylar, resor eller till och med för att få så kallade ”cashback” – dvs. pengar i handen. Jag själv har t.ex. fått en iPad från mitt kreditkortsbolag som tack för hjälpen att jag använder deras kreditkort. Läs mer i artiklarna nedan:

En annan fördel, om man använder sitt kreditkort på ett ansvarigt sätt är att man kan använda det som en slags mini-buffert. De flesta kort har nämligen 60 dagars räntefri kredit, vilket innebär att man kan låna ett par tusen utan någon kostnad i 60 dagar. Om något går åt skogen och man behöver använda sina buffertpengar, då kan man istället ta dem från kreditkortet och sedan eventuellt hämta dem från buffertkontot.

Men eftersom man har 60 dagars respit, då kan man låta pengarna på buffertkontot ta en lite högre avkastning genom att t.ex. låsa dem på 3 månader eller investera dem i lågriskfonder. Mer om det här resonemanget kan du läsa i min artikel:

Det här förutsätter naturligtvis att du aldrig utnyttjar kreditkortet så som bankerna har tänkt – det vill säga att betala deras skyhöga räntor.

Förslag på fördelning av pengarna som kommer in

Jag har många gånger här på bloggen skrivit om att det är viktigt att ha ett rikt liv. Det handlar inte om att snåla sig genom livet, utan det handlar både om älska det liv man lever och leva det liv man älskar. För vad är det för mening att ha tjänat pengar om man inte har använt dem eller njutit av dem.

Det finns naturligtvis inget rätt svar men så här tänker jag är en hyfsat god fördelning av en inkomst:

Fasta levnadskostnader
Mat & förbrukning, kläder, försäkringar etc.
35 – 45 %
Boende – räntor för boende, avgift till bostadsrätt, inkl. normal amortering etc. 15 – 25 %
Kortsiktigt målsparande (0 – 5 år)
Semester, bröllop, prylar, sparande till husinsats, sparande till buffert
5 – 10 %
Långsiktiga investeringar (> 5 – 10 år)
Till din långsiktiga pengamaskin
10 – 15 %
”Lyx och nöje”-konto
Restaurang, lunch ute, bio, kläder, skor, weekends
20 – 35 %

Ovanstående tabell bör inte innehålla några konstigheter. Det som kanske är noterbart är att jag skiljer på långsiktigt investerande och kortsiktigt målsparande. Det långsiktiga investerande är nämligen inte tänkt att användas på minst fem år, gärna tio. Anledningarna till det är flera, inte minst så att vi har möjligheten att investera dessa i olika tillgångar.

För en genomsnittssvensk som tjänar 25 000 kr (=19 000 efter skatt) skulle det kunna se ut som följer:

Fasta levnadskostnader 40 % 7 600 SEK
Boende 25 % 4 750 SEK
Kortsiktigt målsparande 5 % 950 SEK
Långsiktigt investerande 10 % 1 900 SEK
Lyx och nöje 20 % 3 800 SEK
Summa 100 % 19 000 SEK

Notera att sparandet ovan är bara en rekommendation för en normal-lön. Om du kan spara mer så gör det! Det är inte ovanligt med läsare som sparar uppemot 50 % av sin lön. Gör inte mitt minimum till ditt maximum! :-)

Tips! Spara och tjäna extra med ditt kreditkort

I Sverige är vi extremt duktiga på att leva i det kontantlösa samhället vilket innebär att de flesta av oss använder något slags konto- eller kreditkort. Man kan faktiskt både tjäna och spara pengar med ett sådant. Jag har skrivit ganska mycket om det i en separat artikel här:

Sammanfattning

Jag vill understryka att min ambition är inte att ge ett färdigt svar, utan snarare ett ställa att börja på och resonera kring. Det bygger på min egen ekonomi, erfarenhet från att ha jobbat med hundratals människor och inte minst på det jobbet som många gjort innan mig, inte minst Ramit Sethi som inspirerade till det här inlägget.

Det som finns att göra, rent konkret, efter att du har läst det här inlägget är:

  • Skapa en automatisk överföring till ditt ”betala-dig-själv-först”-konto om minst 15 % av din nettoinkomst.

Det här kan du göra antingen via din Internetbank eller via Nordnets autogiro. Om du ännu inte har ett konto hos Nordnet, gå då gärna tillbaka till den första artikeln i den här ”Så kan du bli rik”-serien, där jag skriver mer om det.

Om du har frågor eller kommentarer så ser jag jättemycket fram emot dem i kommentarsfältet nedan.

→ Till nästa steg i serien

Anmäl dig till nyhetsbrevet

Om du gillar den här artikeln så vill jag passa på och rekommendera mitt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis, det kommer ut cirka en gång i månaden och det innehåller de bästa artiklarna samt tips till dig och din privatekonomi. Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här. Anmäl dig gärna nedan:

[mc_newsletter_form]

Om du har några frågor, kommentera gärna nedan.

Relaterade inlägg

Externa länkar

Även om varken Avanza eller Nordnet har sponsrat det här inlägget, får jag en liten ersättning om du väljer att använda någon av de två länkarna till dem. Jag använder inkomsten för att kunna ta tiden att skriva dessa artiklar. Du kan läsa mer om min annonspolicy här.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

52 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan. Jag har nyss öppnat sparkonto och ISK-konto på Nordnet för att komma igång med ett långiktigt sparande. Jag har redan sparat i aktiefonder via Skandia men har nu kommit till insikt om att det finns lägre avgifter och bättre fonder på Nordnet så tack för alla dina råd. Läser med intresse :-)

    Nu till min fråga. Jag och min sambo bor i en bostadsrätt i Majorna, relativt centralt i Göteborg. Vi har ett lån på 1 950 000 på en bostad som vi köpte för 3 200 000 för två och ett halvt år sedan. När jag slog in våra inkomster (drygt 25000 efter skatt på båda) fick jag fram en skuldkvot på drygt 300%. Vi amorterar redan 3750 i månaden vilket är en bit över 2%, ett buffertspar finns redan på plats. Vad skulle du råda oss att göra. Amortera mer aggressivt och skippa det långsiktiga sparandet eller välja en kombo?

    Gravatar för användaren
    Karl-Johan
  2. Hej, har du någon bra mall för kassabok som du kan dela med dig av?

    Gravatar för användaren
    David
  3. Hej,
    Håller på att göra en ny månadsbudget utifrån dina förslag ovan. Undrar bara var du sätter in amorteringar? Räknar du med det i boendekostnaden? Eller lägger du det på något annat?

    Gravatar för användaren
    Matilda
  4. Hej!
    Tack för en jättebra blogg, har precis börjat läsa och strukturera min ekonomi. Du skriver i artikeln ovan att om man har en hög skuldkvot ska man lägga alla pengar som blir över på att amortera. Samtidigt visar du i artikeln ”amortera eller spara” att man kan betala av lånen snabbare om man investerar pengarna istället. Vill du förklara lite mer hur du tänker?

    Mvh Annica

    Gravatar för användaren
    Annica Yxhage Strandéus
  5. Ha ha
    Insåg just varför det inte går ihop ;) kört enligt din modell länge men går back å räddar upp med olika kreativa lösningar. I kronor amorterar jag ca 1500 per månad. Din rekommendation är 2%. Men 2% av min lön är 360kr ?
    Bara att hoppas på att sidoverksamhet kan lyfta snart!
    Tack för en bra blogg !

    Mvh
    Marie

    Gravatar för användaren
    Marie Larsson

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök