Myten om superinvesterarna

Superinvesterarna är, enligt en svensk bank, personer som i perioden 31 maj 2022 till och med 29 maj 2023 slog världsindex med 17 procentenheter. Ett makalöst resultat … om det vore sant. Dagens avsnitt dyker ner i vanliga misstag vid jämförelser, myten om superinvesterarna, medias och experters roll och hur du kan vinna vilken diskussion om vilken investering som helst om du bara får lov att göra en enda sak.

Normalt brukar jag försöka hålla mig ifrån aktuella händelser, framförallt sådana i media eftersom det bara är brus. Men ibland faller jag för frestelsen, särskilt när jag upplever att övertrampet är stort och framförallt gör att många småsparare ifrågasätter sitt val kring globala indexfonder och fondrobotar.

Så låt oss titta på det aktuella fallet. Det var en bank som gjorde en utskick till sina kunder och påstod att i den valda perioden så gick – ett odefinierat – världsindex +/-0 procent och deras superinvesterare gick +17%. De publicerade nedanstående bild:

Tro sören att man känner sig som en förlorare när man ser det här. Klart att man ska vara en superinvesterare. Särskilt när de dessutom publicerar vad man skulle ha ägt. Notera det implicita antagandet om att det som gått bra kommer fortsätta gå bra och du borde köpa samma sak för att få samma resultat. Det fungerar ju i nästan alla områden i livet – vill du ha samma resultat som någon på gymmet, följ samma program, gör samma övningar, ät samma sak och du kommer få ungefär samma.

Problemet är ju att det gäller inte inom sparande. Det gäller överhuvudtaget inte i någon aktivitet som påverkas av slump. För mig är att läsa ovan ungefär samma sak som att säga: ”Titta, personen vann på lotto. Köp du också en lott så vinner du också!”. Men vi vet ju att det inte är så det fungerar. Men! Det här var ju inte ens det värsta. Det som skavde för mig med grafen ovan var ju att jag inte kände igen avkastningen alls. Lätt bekräftat, bara att logga in och dra ut en bild på t.ex. LF Global som är vår goto-fond här i forumet:

Det vill säga att utvecklingen för det vanligaste världsindexet MSCI World (med korrigering för LF:s hållbarhetskriterier) var 15.7% i perioden. Så deras superinvesterare slog på sin höjd index med 1.3 procentenheter. Ganska stor skillnad på 1.3% och 17% påstår jag.

Vilket leder oss in på de vanliga misstag vid jämförelser som många – även uppenbarligen denna bank – gör och som sedan plockas upp okritiskt av bl.a. DI. med rubriker såsom ” Segerreceptet avslöjat – så ser ”superinvesterarnas” portföljer ut”. 🤦‍♂️

(har jag sagt att DI är som Aftonbladet för ekonomiintresserade?)

• Man tar inte hänsyn till att olika index är i olika valutor
• Man missar att vissa index korrigerar för utdelningar och andra inte
• Man jämför olika index som egentligen inte är relevanta (blåvalar och äpplen som @thomas_mh skrev här i forumet)
• Man missar friktion och avgifter (därför jag gillar att jämföra mot en fond som följer ett index eftersom det är de facto är en avkastning man hade fått. Se jämförelse LF-fonden ovan istället för jämförelse med ett MSCI World SEK-index).

Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning

Men det värre misstaget som jag upplever att många gör, TROTS att alla har formuleringar såsom:

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.

så svarar nästan hälften av personer i undersökningar ”Ja” på frågan om ”de tittar på historisk avkastning när de väljer en fond eller investering.” Trots att t.ex. Morningstar och andra har konstaterat den mest prediktiva faktorn för framtida avkastning är låg avgift. Tvärtom tenderar det som har överpresterat på sistone underprestera framgent.

• Avsnitt 123 – Misstaget att välja fond baserat på antalet Morningstar-stjärnor

Det vill säga att det implicita antagandet som framförs ovan är:

• Bäst avkastning → bäst placering → bäst investerare

Bäst historisk avkastning säger ingenting om bäst framtida avkastning. Det vill säga att alla artiklar som kommer med en klockas regelbundenhet i all media: ”Detta är fonderna som du skulle ha ägt”, ”Detta är superinvesternas portföljer” etc har inget värde. Tror du inte på mig, se nedanstående intervju med Eugene Fama, särskilt de sista avslutande sekunderna.

Man kan inte vara rakare än vad han är:

Det är finansporr. Det är en ren underhållning.

Det har inget värde. På riktigt. Och ja, jag har också fallit i fällan och jag gör det från tid till annan än idag. Man är sugen på att titta hur det har gått, man vill att det man har köpt ska gå upp direkt och så vidare. Det är mänskligt. Men det gäller också vara medveten om att inte lura sig själv, vår hjärna är inte gjord för rationella tankar. Den är känslomässig och den som är enklast att lura är vi själva.

Vinn vilken diskussion som helst om investeringar (med vilken ståndpunkt som helst)

Den andra saken som jag önskar att alla visste är att:

Du kan vinna vilken diskussion om investeringar – med vilken ståndpunkt som helst – så länge som du får välja tidsperioden.

Det vill säga att man kan luras eller berätta vilken historia man vill genom att välja ut en tidsperiod som passar. Ben Carlson exemplifierade det här häromveckan med följande grafer för Meta, Apple, Nvidia, Netflix och en ETF för 100 techbolag (QQQ).

Tittar man på grafen för i år så mår man lite dåligt. Det är klart att man skulle köpt in sig i Nvidia eller Meta. Över 150% i år på båda aktierna. 🤒

Men å andra sidan, om vi tittar på 2022-års utveckling. Då var det ju ingen fantastisk utveckling. Då mådde man nog ganska dåligt över att äga Meta, med -65% i portföljen. Kom också ihåg att en aktie som gått -50% behöver gå +100% för att ens komma tillbaka till 0.

Avslutningsvis, slår vi ihop de två tidsperioderna så ser det hyfsat normalt ut och vi noterar att vissa av aktierna i perioden fortfarande inte har nått upp till +/- 0 i perioden.

Återigen, kom ihåg att du kan berätta vilken historia som helst – bara du får välja tidsperiod! Var därför väldigt skeptisk till när du ser historier om en viss investering i en viss tidsperiod. Sannolikheten är stor att perioden är vald med omsorg.

Dessutom är det också lätt att trilla i fällan att vi gillar jämföra totalt arbiträra tidsperioder – vi gillar ”i år”, ”förra året”, ”fem år” eller liknande. Få jämför 18 augusti till 27 september. På samma sätt som det är lättare att göra förändringar i livet vid nyår eller börja nya projekt på måndagar. Återigen en mental fälla som de flesta av oss faller i.

Den enda tidshorisonten som spelar roll

Jag påstår att den enda tidshorisonten som spelar roll är den tidshorisonten som du sparar på. Många gillar att jämföra på t.ex. 1 års sikt, men om jag inte sparar på 1 års sikt (i vilket fall då pengarna bör vara på ett sparkonto) så är den tidshorisonten irrelevant. Sparar du på 10 års sikt, då behöver jämföra med årsgenomsnitt på 10 år på relevant index.

Om jag tar mig själv som exempel. Jag är 42 år gammal (snart iaf) och vissa av mina pengar, t.ex. tjänstepensionen, har idag fortfarande en 25 år sparhorisont. Att då jämföra mig med en 1 årig utveckling är ju som att springa en halvmara och jämföra hur det gått den senaste kilometern. Jag påstår att det inte är relevant.

Det kan illustreras enligt nedan. Grafen visar Stockholmsbörsen (SIXRX) sedan 1981. Varje stapel visar hur det gick det enskilda året. Dvs. om du 1999 hade 100 kr i januari så hade du typ 170 kr den 31 december.

Det går upp och ned. Men låt oss nu lägga på en årsmedelavkastning över en rullande 25 års period. Då kommer det se ut som följer.

Det blir mer eller mindre en rak linje. Vilket enligt mig visar att hur det går det enskilda året, det spelar ingen som helst roll. Det kommer ha en väldigt låg påverkan på mitt slutresultat. Ben Carlson beskriver det väldigt bra (min översättning):

”Avkastningen på ett års sikt kan ge en känsla av glädje eller ge jättejobbiga känslor, men påverkan på ditt långsiktiga resultat kommer att vara högst marginell (givet att du inte spränger din portfölj)

Det kommer att finnas bra år och dåliga år. Ibland fungerar allt. Ibland fungerar inget. Andra gånger kommer det att vara en stor spridning i resultat och avkastning beroende på tillgångsklass, stilen, strategi eller geografi.

Det kommer alltid att finnas något att oroa sig för oavsett vad marknaderna gör. Förra året var det lätt att oroa sig för att marknaden skulle falla ännu mer. I år är oron att vi har stigit för snabbt och är redo för en tillbakagång.

Det ligger i människans natur att uppmärksamma kortsiktiga resultat, men framgång i investeringar uppnås bara när du inser att det är den långa horisonten som spelar roll. Det är de tålmodiga spararna som vinner över tid.”

Börjar bli gubbe: det som går upp tenderar komma ner

I vissa sammanhang i investeringsvärlden börjar jag känner mig som en gubbe. Jag investerade för första gången 1996 vilket snart gör det till 30 år. Under dessa år har jag gjort typ alla misstag man kan göra, inkl. de ovan, men de gör också att man har börjat bygga en erfarenhetsbank.

En av dessa erfarenheter är att det tenderar gå mode i vad som är populärt just nu. På ”min tid” var det Ericsson, Framfab, Ikon Medialab, Northland Resources, Ratos, Anoto, Skagen Global, Skagen Kon-Tiki, Stella Nova, Lynx och en massa andra namn. Några av er är kanske gamla nog att komma ihåg när dessa var poppis.

Fram till nyligen så var mer moderna exempel SBB, Sinch, Evo, Ark, Robur Ny Teknik, LF Fastighetsfond, Tin Ny Teknik, Tesla, krypto m.fl. Jag kan slå vad många tusen om att om 5 år så kommer vi kunna fylla på denna listan med helt nya namn. Återigen, helt naturligt, men också att man inte behöver hoppa ner i dammen. Även om jag förstår att vissa saker kan inte läras ut, de måste upplevas. Vi måste nog alla bränna oss en del innan vi hittar tryggheten i oss själva. Jag tänker att du bara inte behöver förlora lika mycket pengar som jag för att fatta… 🤦‍♂️

Jag har en tråd som jag uppdaterar då och då i forumet på ovanstående tema.

• Missade du tech / ny teknik / X-tåget för 3 år sedan? Ingen fara din indexfond har nu gått bättre

Jag kan även rekommendera:

• https://rikatillsammans.se/forum/t/lossp0rn-dela-med-dig-av-dina-affarer-som-inte-gick-som-du-tankte-dig/15524

Min poäng i dessa trådar är att visa att det där med indexfond är inte så dumt ändå. Det är lite som haren och sköldpaddan. Vi vill gärna skutta och göra de bra affärerna, men det är ändå sköldpaddan som vinner till slut. Haren skuttar nämligen väldigt ofta fel.

Ett av många exempel, kolla på Sinch. Det är klart att man blev idiotförklarad att sitta med en indexfond när aktien gått upp +2 250% mot index +122% i samma period (per 26 aug 2021). Men kolla idag. I princip samma. Då är det ju lätt att tänka att man sålde ju så klart på toppen. Självklart var det någon som gjorde det. Men kolla på högersidan där man kan jämföra antalet ägare vid olika datum. Här kan man ju konstatera att hälften av ägarna kom in efter den 25 oktober och var i princip bara med på resan ned. Det vill säga till och med värre än om man bara satt i indexfonden och hade missat avkastning.

Naturligtvis blir det här också en jämförelse med tidsperioden (kom ihåg regeln ovan) men jag upplever att det här med att över en tillräckligt lång tidsperiod så går index bättre är mer en regel än undantag.

Det går ju också i linje med att forskningen som säger t.ex. att den genomsnittliga livslängden på en noterad aktie är ungefär [spoiler]7.5 år[/spoiler] och den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie är [spoiler]-100%[/spoiler].

Inte ens kända superinvesterare på riktigt har koll

En sak till. Engagerande ämne denna veckan. 🙂Det är att inte de som har fått en hjälteroll på riktigt, t.ex. investeraren Michael Burry som blev känd för att ha förutsett finanskrisen och fick till och med en film om sig – ”The Big Short” har koll på läget.

Twitter-användaren Adam Khoo sammanställde alla hans förutsägelser sedan 2015 i en graf mot amerikanska SP500-indexet. Det är ju bara kolla hur det ser ut:

På samma sätt är det här också en historia lika gammal som gatan. En investerare har tur och förutsäger någonting. Investeraren får massor av pengar eftersom alla tror att hen är skicklig. Ett antal år senare visar det sig att investeraren inte är bättre än någon annan och faller i glömska. Exakt samma historia utspelade sig t.ex. 1987.

För att citera t.ex. Wikipedia på ämnet om Elaine Garzarelli:

While working as a stock analyst at Shearson Lehman, she became known for predicting Black Monday, the stock market crash of 1987. As indicated in the Wall Street Journal article on October 28, 1987, “Ms. Garzarelli, a research analyst and money manager for Shearson Lehman Brothers, Inc., turned bearish on Sept. 9. By Oct. 12, when she appeared on Cable News Network’s “Money Line” program, she was fiercely bearish, predicting an imminent collapse in the stock market. She gave USA Today a similarly dire forecast the next day.”

samt, det som jag tycker är intressant:

Garzarelli’s fund, Smith Barney Shearson Sector Analysis, was established just before the crash. Thanks to all the free publicity she got from being interviewed as a prognosticator, investors soon poured $700 million into this fund. In 1988, Garzarelli’s fund was the worst-performing fund among growth stock funds.

From 1988 to 1990, Garzarelli’s fund underperformed the S&P 500 average by about 43 percent. Even the few investors who were in her fund before the crash in 1987 (when Garzarelli’s fund outperformed the S&P 500 by about 26 percent) still lost. What she saved her investors by avoiding the crash she lost back (and then some) in the years that followed.

Jag tror det var Barry Ritzholt som skrev vid ett tillfälle:

Prognosmakare som gör en korrekt avvikande förutsägelse a) tenderar att göra många fler avvikande prognoser; och, b) dessa tenderar att bli tagna på allvar alla andra.

Här tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att för en journalist eller analytiker så är inte det viktigaste att du eller jag tjänar pengar. Det viktigaste är att det som skrivs får uppmärksamhet och klick. Mer uppmärksamhet, mer klick är lika med mer pengar eller bättre karriär.

Dessutom är det utifrån deras perspektiv asymmetriskt rätt att skriva om ”superinvesterare”. Det kostar dem ingenting – väldigt låg nedsida – och en stor uppsida. Titta på hur mycket uppmärksamhet det har fått, till och med jag tar upp det i ett avsnitt och det skrivs om det i forumet. Om några månader har det dessutom glömts bort och ingen kommer att hålla dem till ansvar för det som skrevs.

Dessutom kommer man om 12 månader kunna göra om artikeln och skriva om nya superinvesterare. För det är dessutom en anonym massa, där personerna kan bytas ut. För ingenstans kan vi följa exakt dessa superinvesterare över tid. Jag roade mig ett tag med att följa de ”bästa” investerarna på Nordnets sociala sajt Sharevill. Föga förvånande var det få som var bäst över lång tid utan det var mycket tomtebloss.

Ja, det finns mycket mer att säga. Men jag tänker att jag slutar mitt brandtal och wall-of-text här. Jag hoppas att du fick något värde av ovan och jag ser fram emot tankar och kommentarer. ❤️

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Sammanfattning enligt vår AI-bot

Transkribering av veckans avsnitt

Nedanstående transkribering är gjord av våra AI-assistent. Den kan innehålla fel och är inte ordagrann.

Jan: Välkommen till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.

Caroline: Myten om super investeraren.

Jan: Idag ska vi prata om en vanlig föreställning som ofta diskuteras i media, forum och på internet. Det handlar om idén att det finns superinvesterare och att de äger vissa fonder eller att du borde äga dessa fonder. Vi kommer att titta på 3-4 vanliga misstag som görs kring detta och hur man kan förhålla sig till det.

Välkommen till dagens avsnitt 319. Idag kommer vi att prata om myten om superinvesterarna eller myten om superinvesteringarna. Detta kan bli ett avsnitt i två delar, jag är inte säker, det var bara lite frustration. Jag brukar försöka undvika att följa med i media, särskilt finansmedia. Men ibland har det varit svårt att förstå varför.

Caroline: Vad har varit svårt då?

Jan: För det första känner jag ändå att jag behöver hålla mig lite uppdaterad. Men det har varit mycket. Det är experterna som säger ”Tio aktier att köpa i frossan”, ”Stora utdelningar eller kurskrasch efter rapportfiaskot” eller ”Sommarbörsens vinnare och förlorare”. Och här är aktierna som har lockat rätt. Det är sådana rubriker.

Caroline: Till och med jag, som inte är så intresserad av ekonomi, känner att jag vill klicka på det.

Jan: Precis, det är så. Detta är en samling av mail från de senaste två dagarna. Men att säga att index är farligt och att det är över nu, det är så felaktigt att jag kände mig tvungen att kommentera det. Jag tänkte att du skulle få läsa vad de skrev.

Caroline: Här har du en slide från en bank som skickades ut förra sommaren, och de skriver så här:

De som har presterat bäst på börsen kallar vi för superinvesterare. Det är de som har överträffat börsen det senaste året och fått hög avkastning med relativt låg risk. Under perioden 31 maj 2022 till 29 maj 2023 hade superinvesterarna en genomsnittlig avkastning på 17 %. Jämfört med Stockholmsbörsen som hade en avkastning på 3,6 % och världsindex som låg på ´+/-0 under samma period, visar det tydligt att våra bästa kunder har överträffat börsen avsevärt.

Jan: Ja, när jag läste detta blev jag förvånad. Jag tänkte ”Va, vänta nu, det stämmer inte. Antingen är jag ute och reser eller så är de ute och reser.” Sedan visar de en fin graf där världsindexet är platt på noll och deras investerare har gått upp med 17 %.

Problemet är att när jag kollade på Länsförsäkringar Global Index, som är fonden jag brukar prata om normalt sett, så hade den under samma period en avkastning på 15,7 %.

Så verkligheten är inte riktigt som de beskriver det. När man läser om det blir man imponerad och tänker att det finns superinvesterare där ute som har fått 17 % avkastning jämfört med index. Men när jag tittar närmare inser jag att om deras bästa kunder fick 17 % och indexet gjorde 15,7 %, så överträffar man inte indexet med 17 % utan med 1,5 %.

Det är sådant här som frustrerar mig, att det är så lätt att skapa en sådan artikel som egentligen inte har någon koppling till verkligheten. Men om man inte är uppmärksam och känner att något inte stämmer, kommer man inte upptäcka det.

Misstaget att jämföra äpplen med blåvalar

Caroline: Man kan inte heller klandra folk som bara snabbt vill kolla vad det handlar om när de får nyhetsbrev från banken. Men jag blir nyfiken på vilket världsindex de syftar på.

Jan: Det står inte heller med, och det är en av de grejerna vi kommer att diskutera.

Caroline: Kan man inte spåra tillbaka?

Jan: Jo, det går säkert att göra om man tar fram en lista och räknar baklänges. Men jag tror att det var Tomas MH i forumet som skrev så här:

Det är som att jämföra äpplen och blåvalar.

Det är det jag tänker på i det här fallet. Det finns några misstag som man ofta gör. Och här kommer vi till frågan om vad som egentligen är den bästa lösningen på detta. Behöver jag vänta tills det skaver och sedan börja leta efter index? Nej, det bästa är faktiskt att inte prenumerera på detta nyhetsbrev alls. Då slipper man det här. Det är det jag menar när jag säger att den som är passiv, lat, ointresserad och inte engagerad är den som kommer undan. Då kan man strunta i att lägga energi eller tid på det.

Caroline: Absolut, jag får inte de här mejlen.

Jan: Du kan vara lyckligt ovetande om sådant här. Men jag tror att felet som har gjorts här är att man inte har tagit hänsyn till valutaskillnader. Förmodligen har man jämfört ett index i svenska kronor med ett USD-index eftersom världsindex oftast är i dollar. Det är självklart att om kronan har försvagats mycket kommer det att påverka, så att ett världsindex i svenska kronor kommer att skilja sig ganska mycket från samma index i amerikanska dollar.

Då måste man börja gräva djupare. Man måste förstå detta. En annan sak som ofta missas i dessa jämförelser är att titta på vilka utdelningar som ingår i indexet. Ibland används bara prisindex där man bara tittar på kursen och inte tar hänsyn till om bolagen i indexet har delat ut pengar eller inte. Och sedan finns det andra saker som ofta missas i dessa jämförelser. Jag har också missat detta tidigare, så jag försöker inte ens nämna vilken bank det är.

Men det finns faktorer som avgifter, friktion och transaktionskostnader att ta hänsyn till. Sedan finns det förvaltningsavgifter, och det är ofta väldigt svårt att få samma avkastning som index eftersom det alltid blir index minus avgifter eller index minus friktion. Därför tycker jag att det är mer rättvist att jämföra med en specifik fond. Så när jag gjorde jämförelsen jämförde jag inte med världsindexet.

Om du använder en fond som Länsförsäkringar Global som proxy, är det viktigt att notera att det inte är en rekommendation av Länsförsäkringar Global, utan bara en illustration för att diskutera historisk avkastning, som inte garanterar framtida avkastning och där man kan förlora delar eller hela sitt kapital. Det handlar om risk.

Men jag tycker att det är mycket mer rättvist att jämföra med en specifik fond som jag faktiskt skulle kunna investera i. Samma sak när jag jämför med Stockholmsbörsen. Då jämför jag gärna med en fond som SCB Sverige Indexnära eller en fond som inkluderar alla bolag i Sverige, eftersom det är en fond jag faktiskt kan få tillgång till.

Här har jag lagt pengarna i den eller haft pengarna där från 31 maj 2022 till 29 maj 2023, så det är faktiskt 15,7 % jag har fått, efter avgifter och allt. Man kan göra misstag när det gäller index. Ibland ser jag själv att jag förenklar det. Stockholmsbörsen finns i olika index, till exempel ett index som innehåller Sveriges 30 mest handlade bolag. Där vill man gärna inkludera dessa bolag, men då köper man bara 30 av de tusentals börsnoterade bolagen i Sverige.

Alla dessa bolag har inte samma vikt i indexet, utan till exempel Atlas Copco har oftast en högre vikt i detta svenska index. Vissa säger att om man köper en fond som Spiltan Aktiefond Investmentbolag, så utgör tre bolag 50% av innehållet i den fonden eller i detta X-index. Jag tar alltid dessa jämförelser med en nypa salt eftersom det alltid finns möjlighet att fuska lite där.

Bäst avkastning är inte nödvändigtvis bäst investerare

Caroline: Du vinner alltid när du presenterar det på det sättet. Jag kan bara lägga mig ner på golvet i fosterställning och få det att fungera. Det finns en yrkesstolthet där, tycker jag.

Jan: Det är mycket bättre att berätta historien om hur våra superinvesterare slår börsen med 17% än att säga att de bara överträffar börsen med 1,5%.

Caroline: Ja, jag kommer ju från forskarvärlden där de bara tar det, ser det direkt och sätter upp det på väggen. Allvarligt Jan, det är så viktigt att ha en stadig grund när man påstår något på universitetet, och jag har tagit med mig det till den verkliga världen där kraven inte är desamma.

Jan: Precis, fler märkte det också. Det startades en tråd i forumet som jag inte minns vem som började, men det var ”Finn fem fel” och sedan inom parentes ”det är inte ens svårt”. Det handlade om denna artikel, men jag tyckte ändå att den var illustrativ. Nu fick vi se en del av det också, så man får vara tacksam.

Caroline: Ja, det väckte några tankar hos dig, sa du, när de pratar om dessa superinvesterare.

Jan: Ja, jag blev så trött på att det framställs som att det finns några superinvesterare där ute. Det är väl det. Eller att det finns superinvesteringar där ute, och vi kommer till det. Först ska jag nämna några misstag, men jag börjar känna mig lite gammal och blir lite trött. Ibland blir vissa oroliga när de har lyssnat på oss länge och köpt denna indexfond, och det kanske inte stämmer överens med forskningen. Man blir orolig och vet inte vad man ska leta efter, precis som du säger som forskare. Jag tittade på det och blev bara rädd. Det stämmer inte överens med min bild. Men så är det också. Vi har gjort detta i snart 30 år, så jag har en annan känsla. Men vi kommer till det. Jag vill inte bli gammal gubbe i detta avsnittet.

Det andra som egentligen är ännu värre är när man säger saker implicit. Vad menar jag egentligen? Vad säger jag mellan raderna? Vilka antaganden har jag gjort som jag upplever som sanna? Ofta handlar det om dessa antaganden. Det är inte det man inte vet som skapar problem, utan det man tror är sant men sen visar sig inte vara det. Det är som att bygga ett hus på en osäker grund.

Detta är något som många gör under de första tio åren av sin investeringskarriär. Här är en genväg: gör inte det. Att fokusera på resultatet och implicera att det är det bästa är missvisande. Avkastningen har varit högst och den som har gjort de bästa placeringarna uppfattas som den bästa investeraren. Men grejen är att det inte fungerar så i en aktivitet som till viss del eller till stor del baserar sig på slumpen, vilket börsen gör till stor del.

Jag kommer inte att gå in på detaljerna här, men det finns böcker som ”A Random Walk Down Wall Street” av Burton Malkiel och ”Fooled by Randomness” av Nassim Taleb som tar upp detta. I dagens avsnitt vill jag inte gå för djupt in på ämnet, men det finns många diskussioner om det på olika forum. Poängen är att eftersom det delvis är slumpmässigt kan man vinna vilken investeringsdiskussion som helst med vilken ståndpunkt som helst, under förutsättningen att man får välja tidsperiod.

Vinn vilken diskussion om investeringar som helst

Så länge man får välja tidsperiod kan man visa precis vad som helst med i stort sett vilken investering som helst och vilken ståndpunkt som helst. Man kan säga att det var den bästa investeringen, att den slog indexet, eller att den underpresterade jämfört med indexet. Det handlar om att fokusera på resultatet och en specifik tidsperiod. Men man måste alltid ta det med en nypa salt.

Jag tänkte använda några bilder från Ben Carlson som driver bloggen ”A Wealth of Common Sense”. Det spelar egentligen ingen roll vad dessa grafer visar, de visar fyra olika aktier som Apple, Facebook (Meta), Nvidia osv. Om man tittar på hur dessa aktier har presterat i år, från 1 januari 2023 till mitten av augusti 2023, kan man må lite dåligt. Nvidia ökade med 220%, Meta med 173%, och jag tror att Apple gick upp med 50%.

Caroline: Varför skulle man känna sig lite dålig?

Jan: Så du menar att du sitter i min indexfond och den har ökat med 10%, men du skulle ju kunna ha ägt Nvidia istället.

Caroline: Jag känner mig inte dålig. Jag har Apple i min indexfond och jag är inte särskilt intresserad av att äga enskilda aktier överhuvudtaget.

Jan: Men det är ju så här att om vi tittar på den här tidsperioden, som ändå är rimlig, då ser det ut precis som Jonatan brukar skämta om. Han brukar säga att ”låt oss ha möte vid 9:47 eller vid 09:21, det är samma sak egentligen.” Men han har ju rätt. Det spelar ingen roll om det är 09:21 eller 9:47 eller 09:30 eller 10:00. Människor gillar bara runda tal, och det blir så. Och då fokuserar vi på den här tidsperioden. Men vi kan också titta på en annan tidsperiod och fråga oss själva: ”Hur gick det för dessa företag under 2022, från 1 januari till 31 december?” Då ser vi att samma bolag var på -24%, -50%, -57%, -64%.

Caroline: Hur kommer det gå för dem?

Jan: Jo, precis. Men detta är hur det går från att äga bolaget i år till att äga samma bolag förra året till att helt undvika samma bolag. Dessutom kan vi slå ihop tidsperioderna och titta på 1 januari 2022 till augusti 2023, och då ser det ganska stabilt ut. De flesta går +/-0. Ett ligger på +11, vilket är nära index. Sen har vi en avvikare, Nvidia, som hade en ökning på 227%, men nu ligger på +50%. Så allt vi har gjort här är att ändra tidsramarna lite, och faktum är att denna information egentligen inte är meningsfull överhuvudtaget.

Jag stör mig på att vi fortfarande klickar på artiklar som säger vilka fonder vi borde ha ägt. Det är bara historisk information. Vad har jag för nytta av det? Dessutom finns det forskning som visar att fonderna eller aktierna som presterat bra tenderar att underprestera i framtiden, eftersom mycket av den avkastningen redan har uppnåtts. Jag tror att det är ett misstag att lyssna på dessa artiklar och tro på myten. Som jag säger, du kan vinna vilken diskussion som helst bara genom att få välja tidsperioden, och vi kan prata om att de var usla eller prata om att de var fantastiska.

Välj rätt tidshorisont

Jan: Det tredje misstaget är att när man lyfter fram dessa superinvesterare, så är tidsramen för kort. Det viktiga när det gäller sparande och tidsramar är att förstå målet med ditt sparande och sparhorisonten. Det är också vanligt att man felaktigt jämför en räntefond med en tioårig löptid med en sparkonto som ger 3% avkastning på tolv månader. Men det är att jämföra äpplen med blåvalar. Du jämför förväntad ränta på tolv månader med förväntad ränta på tio år, och det är klart att osäkerheten kring räntan på tio år är mycket större.

Den kommer troligtvis vara lägre än räntan på tolv månader, som man kan förutsäga med hög sannolikhet. Så när jag hör de här meddelandena från banken undrar jag om du tävlar i tolv månaders perioder och tycker det är okej att vinna stort i en period och sedan förlora i en annan period. Jag följer inte det kortsiktiga hetsen. Då kan man lika gärna läsa tidningarna och följa finans-Twitter eller finans-influencers.

Caroline: Men det handlar inte om det, Jan. Det är en historia där vi får en känsla av att bli en hjälte. Det är den manipulationen i det hela. Jag fastnar i det för jag kände mig väldigt manipulerad. Ibland pratar man om dessa superinvesterares framgångar, och man börjar tänka att om jag bara följer deras råd eller börjar investera på samma sätt genom banken, så kan jag också bli framgångsrik. Även om det kanske inte är ett område jag var intresserad av från början, så pressas man dit. Det finns en känsla av att man kan bli framgångsrik genom att köpa vissa aktier från banken.

Jan: Precis, de ger ju förslag på de tio aktierna eller fonderna som dessa superinvesterare hade.

Caroline: Det är en form av manipulation, och du kanske inte ens hade ambitionen att bli en superinvestor innan du läste nyhetsbrevet.

Jan: Det är precis det. Det är en implicit antydan att om du inte har ambitionen att bli superinvestor, så är du dum i huvudet.

Caroline: Ja, exakt. Och även om du kanske inte är särskilt arg nu, var du kanske arg när du tänkte på det inatt. Men jag blir så förbannad över manipulationen.

Jan: Ja, jag förstår. Jag tittade också på listan med investerarna, men jag orkade inte fortsätta.

Caroline: Men det du säger om de olika sätten att presentera en sådan här berättelse är väldigt intressant. Att man själv kan välja tidsperiod och jämföra på ett sätt som kan vara orättvist.

Jan: Du kan välja och jämföra precis vad som helst i vilken tidsperiod som helst. Men det är intressant att bryta ner saker om man jämför med fel index eller i fel tidsperiod. Det blir väldigt slumpartat och det är därför tidsperioden inte spelar någon roll. Låt mig använda en metafor för att förklara. Om man sparar långsiktigt, till exempel för pensionen eller ekonomisk trygghet, då blir det meningslöst att jämföra på tolv månader eller ännu kortare tid.

Att jämföra på tolv månader är som att fråga ”Hur gick de sista hundra meterna i ett maratonlopp?” Det är ganska ointressant eftersom ett maratonlopp består av 42 hundra meterslopp. Det finns många små perioder inom ett långsiktigt sparande. Det är därför jag tycker att man ska zooma ut och se helheten. Det kanske blir tråkiga grafer och en enformig berättelse, men jag har en bild som jag kommer att länka till där ni kan se.

Ett års sparhorisont spelar ingen roll

Jag har tagit data från 1981 när jag föddes till 2023 för att få en tydlig bild. Visst, varje år på börsen har haft sina upp- och nedgångar, men det intressanta är att jag är 42 år gammal och sparar för min pension. Jag har 25 år kvar. Jag har omvandlat datapunkterna till en rullande genomsnittlig avkastning över 25 år. Du kan tänka dig en linje ovanpå den här grafen som visar hur det sett ut över tid.

Caroline: Det är nästan som ett rakt streck.

Jan: Precis, om vi tittar vid 8 % kan vi läsa vad Ben Carlson skriver om det. Han driver bloggen A Wealth of Common Sense, och jag fick inspirationen från honom.

Att fokusera bara på avkastningen på ett års sikt kan ge glädje eller ångest, men det påverkar inte det långsiktiga resultatet särskilt mycket om du håller din portfölj intakt.

Jan: Det är ett sidospår, men vissa människor tar så stora risker att deras portföljer kraschar. Jag menar inte att de växer enormt utan att de förlorar alla sina pengar genom att investera i något som går ned med 90 % eller 70 %. Då har de inget kapital kvar och kan inte fortsätta vara med i spelet. Det är viktigt att aldrig ta sådana ekonomiska risker att man inte kan återhämta sig eller får fortsätta vara med i spelet.

Det kommer att finnas bra och dåliga år. Ibland fungerar allt och ibland fungerar inget. Resultaten och avkastningen kan variera mycket beroende på tillgångsklass, stil, strategi och geografi.

Jan: Det gäller också investeringsstilar hos stora bolag eller små bolag, tillväxtbolag eller värdebolag.

Beroende på tillgångsklass, stil, strategi, eller geografi kommer det alltid att finnas saker att oroa sig för på marknaderna. Tidigare år var det lätt att oroa sig för att marknaden skulle sjunka ännu mer. I år är oron att vi har stigit för snabbt och kan vara på väg nedåt. Människor har en tendens att fokusera på kortsiktiga resultat, men sann framgång i investeringar uppnås genom att förstå vikten av den långsiktiga horisonten. Det är de tålmodiga spararna som vinner över tid.

Jan: Jag tycker att det är en välformulerad slutsats. Det är vad jag menar med den här diagrammen, det spelar ingen stor roll hur det går på kort sikt, det som räknas är det långsiktiga resultatet. Och det är något som kanske inte genererar så mycket klick eller rubriker. Men det är viktigt att hålla fast vid sin strategi, köpa indexfonder och vara tålmodig. Jag känner ibland att jag gör det svårt för mig själv genom att inte skapa clickbait-rubriker eller liknande. Det kanske inte genererar lika mycket pengar, men jag prioriterar ändå att ge värde till publiken.

Caroline: Om du ville skapa en historisk berättelse av detta så skulle det kunna fungera. Det är bara det att då måste du använda helt andra familjer och investerare.

Missade du X-tåget för något år sedan? Ingen fara kolla här…

Jan: Det skulle kanske inte locka lika mycket uppmärksamhet som det andra. Så är det, vi gillar snabbhet. Det är som man säger, människan är mer benägen att fokusera på kortsiktiga resultat. Det gäller i alla områden, även inom träning och hälsa. Det är samma frustration här, där snabba tips oftast inte fungerar. Det är här jag känner mig lite ”gubbig” ibland, att det som går upp också kommer att gå ned.

Caroline: Vi vill ha det snabba och enkelt. Vi kanske gillar ”skräp”?

Jan: Vi människor, vi är gjorda för att fokusera på det kortsiktiga resultatet. Så är det inom många områden, som träning och hälsa. Jag förstår det, människor vill ha snabba resultat. Men det fungerar inte alltid så, och det är här jag känner mig lite ”gubbig”, för det som går upp kommer också att gå ned. Jag vill visa er något på forumet. Det finns en tråd som heter ”Missade du tåget för tre, fem eller tio år sedan? Ingen fara, kolla här.”

I den här tråden hittar ni länkar till investeringar som var populära för ett par år sedan. Men hur har de egentligen gått? Jag tänkte ta några exempel och även om enskilda exempel kanske inte är det viktigaste här, kan ni ändå kolla på dem för skojs skull.

Ta några skärmdumpar från finansinstitut, Twitter, Dagens Industri, Aktiespararna eller vilken media ni följer. Se vad de skriver idag och kom sedan tillbaka till detta om fem eller tio år och se hur mycket som var sant. Detta tar oss till nästa avsnitt där vi kommer prata om de som sprider nyheter om superinvesterare eller de som kritiserar indexfonder i media. Genom att göra uttalanden eller skapa kontrovers säkrar de uppmärksamhet och gratis reklam, eftersom få kommer att komma ihåg deras påståenden om några år. Det är som snabbmat som vi äter och sedan förtränger.

Du blir inte ansvarig för det du säger. Så ja, jag förstår varför man vill få uppmärksamhet och agera som de gör i media. Jag tycker också att det är intressant att använda Avanzas funktion för att se hur många ägare en enskild aktie har och när de köpte den. Du kan sätta kurserna bredvid varandra och se när folk köpte och till vilket pris. Det är en fascinerande övning som kan spara dig tusentals kronor och undvika misstag.

Caroline: Hur ser graferna ut när man jämför dem?

Jan: Låt oss ta ett aktuellt exempel som är mycket omtalat i media. Det handlar om SBB (Samhällsbyggnad bolaget) i Sverige under hösten augusti 2023. På bara en period har över 200 000 småsparare investerat i detta bolag. Man bör komma ihåg att 200 000 är relativt mycket med tanke på att det inte är så många som sparar i aktier i Sverige.

Caroline: Ja, det är rätt mycket med tanke på det låga antalet sparare här.

Jan: Precis, det var dit jag ville komma. I Sverige äger cirka 10-20 % av befolkningen aktier, vilket innebär mellan 1 och 2 miljoner människor. Av dessa äger mellan 1 och 2 miljoner aktier mer än 10 % av de som köpts. Vi kan undersöka hur det har gått för dem jämfört med index.

Om vi tänker oss att index är en rak linje, kan vi se att denna aktie har gått ned med 2-3 gånger mer än index under en viss tid. Det är inte svårt att då ifrågasätta sig själv och undra varför man äger indexfonder. Man tänker ”Varför gjorde jag inte det här och fick 300 % avkastning istället för bara 8 %?”

De flesta förlorar pengar på det som är populärt

Caroline: Ja, jag förstår Jan. Men jag känner mig bara obekväm med sådana som går upp och ner så mycket.

Jan: Jo, men titta på det här exemplet. Här har vi Sinch som var populär för några år sedan. Samma sak där. Indexsynen är knappt synlig för det är en rak linje, medan denna aktie har haft en kraftig uppgång. Men om man ser när folk köpte in sig så kan man se att ungefär hälften av ägarna köpte när aktien började stiga år 2019, och då var de 4000 ägare.

Sen tittade jag på när hälften av ägarna kom in? På toppen hade de 100 000 ägare. När kom hälften in? Efter att toppen hade passerat, vilket betyder att hälften av ägarna kom in efter toppen och fick vara med om nedgången.

Det är just det jag försöker förklara, och det gäller även när det kommer till aktier som har stigit mycket. Man måste ta hänsyn till när människor faktiskt köpte dessa aktier, för det är möjligt att man har förlorat pengar även om aktien har haft en kraftig uppgång. Det är en ganska komplex resonemang, men faktum är att de flesta har sämre avkastning än investeringen de gjort, och detta är något som också måste beaktas.

Hur kan man få sämre avkastning än vad ens investering har presterat? Jo, det kan bero på att man tajmade fel och köpte vid fel tillfälle. Det är också här jag känner mig lite gammalmodig. Jag kan visa exempel med SBB och Sinch, som inträffade relativt nyligen.

Man kan även titta på exempel som ARC-fonden med Katty Woods, som var mycket populär för några år sedan. Jag tror att det var New York Times som rapporterade att majoriteten av investerarna i hennes fond hade förlorat pengar. Detta var dock inte något nytt fenomen, som Peter Lynch påpekade. Jag tror det var på 1970-, 1960-, eller 1980-talet, men jag kan ha fel på årtalen. Hur som helst, han hade en fond som hette Magellan som över en 13-årsperiod hade en genomsnittlig årlig avkastning på 28 %. Om man satte in till exempel 100 000 kronor hade man efter dessa år över 1,3 miljoner kronor.

Men Fidelity räknade ut att den genomsnittlige spararen i Magellan faktiskt förlorade pengar, av samma anledning som de investerade i fonden. När köper man dessa grejer? När får man dessa förbannade nyhetsbrev? Ursäkta mitt språk, men då har man redan köpt efter att toppen har passerats. Det är något som alltid händer. När det kommer i medierna är det redan för sent, och det är ofta då majoriteten, eller mer än hälften, av ägarna i SBB eller Sinch blir med och hamnar på nedgången. Det är det jag menar med att vara lite gammalmodig. Detta är en historia som har funnits länge.

Jan: Det har varit så här sedan 70-80-talet och det kommer fortsätta vara så. Om vi har ett liknande avsnitt om tio år kan jag ta fram nya exempel som visar samma sak. Det är det jag menar. Till er som lyssnar, ni behöver inte vara en del av detta spel. Du behöver inte ha bevis för att inse att det är bättre att vara med i en indexfond som ger dig en stabil avkastning istället för att försöka tajma marknaden. Det gäller nästan allt som har haft en kraftig uppgång.

Till exempel, Länsförsäkringar Fastighetsfond – du är dum i huvudet, Jan. Varför rekommenderar du inte den? Den har ju ökat med 600 %. När den var på toppen var avkastningen 600 % bättre än index, under samma ungefärliga tidsperiod på tio år. Så varför… varför inte? Under flera år, från 2014 till 2023, överträffade Länsförsäkringar Fastighetsfond indexet. Men jag säger nej.

Det som går upp kommer ner

Jan: Det är så att de som har ökat mycket har en tendens att komma tillbaka tillbaka till indexnivån. De flesta lyckas inte slå index på lång sikt. Nu 2023, när fastighetssektorn i Sverige har fallit på grund av höga räntor, är det nu indexfonden som är bättre. Och då hamnar vi till och med i denna situation där indexfonden har haft högre avkastning. Men jag hävdar att den var bättre innan eftersom den erbjöd mer riskspridning, både geografiskt och i olika valutor, och hade också lägre volatilitet.

Det är inte en slump att vi alltid kommer tillbaka till index. Nu kan någon säga, ”Ja, men om du hade sålt på toppen?” Absolut, det kan vara en bättre investering om man lyckas sälja på toppen. Men när jag tittar på antalet ägare ser jag att det inte förändras särskilt mycket från toppen till kraschen. Det är ungefär lika många ägare i SBB nu, efter en stor nedgång, som det var när aktien var på sitt högsta.

Caroline: Jag förstår. Just nu är jag med om Teslas nedgång, jag är också där och håller på.

Jan: Det är samma sak, om vi tittar på nya teknologier som startade eller Swedbank de senaste tio eller fem åren. Jag känner sällan behovet av att agera på dessa. Att vara med i detta är det bästa sättet att sannolikt hamna tillbaka till index förr eller senare.

Caroline: Jag har till exempel ARC-nyhetsbrev som jag inte ens öppnar, jag orkar inte. Jag prenumererade på det för att hålla mig uppdaterad. Jag tycker att de har olika analysgrupper som fokuserar på olika nya teknologier, och du vet att jag gillar sånt. Framtiden ser ljus ut och allt sånt där, men jag håller mig uppdaterad i syfte, men inte mer än så.

Jan: Men återigen, vi kan ta ARK som ett exempel. Fantastisk historia, verkligen. De håller koll på de fem disruptiva teknologierna som kommer förändra mänskligheten för alltid. Det handlar om AI, robotik, anpassade läkemedel, ny energi och så vidare. Det är vad som är i ropet och det genererar mycket marknadsföring. Dessutom är Cathy Woods en kvinna i en manligt dominerad värld. Så det finns mycket som är bra, och jag ska vara tydlig här. Jag ska inte vara elak och fördöma dem. Ursäkta språket idag, men jag blir engagerad i ämnet. Jag var faktiskt också orolig över Cathy Woods när vi lyssnade på henne här på Patreon. Jag är tacksam över att jag inte investerade i hennes fond när den var som mest populär, och man kan antingen skratta eller gråta åt det. Det visar sig att det inte går att långsiktigt förutsäga marknaden.

Caroline: Jag försökte bara påpeka behovet av att känna att man är uppdaterad och hänger med.

Jan: Ja, det är en skillnad mellan att hålla sig uppdaterad och behöva investera pengar i det.

Caroline: Eller så hittar jag något annat område där jag kan fortsätta att vara uppdaterad utan att känna att jag blir gammal.

Jan: Vi gillar sådana berättelser, så vi hade en om LK99. Där var det en supraledare vid rumstemperatur och internet var jätteengagerat i några dagar, men sen var det andra forskare som sa ”Näh, vi orkar inte med den här hype. Det kommer en sådan artikel varje år och det blir sällan någonting av det”. Men nu är det nya tider och titta på videon och kolla den här nyheten från Ryssland.

Ingen hörs från de tysta vittnenas kyrkogård

Caroline: Jag går på det varje gång. Det finns alltid nya upptäckter nu och så fort blir jag intresserad.

Jan: Jag vill inte på något sätt hävda att jag är bättre eller har varit bättre. Jag har också varit med om detta och det är därför jag nu kan hålla mig borta från Sinch, SBB och liknande. Jag känner igen detta från 1999 när de hette Ericsson eller Anato. Eller Fly Me eller North and Resources eller Icon Media Lab eller Framfab. Jag har varit igenom alla dessa och förlorat pengar. Kanske är det så att man behöver göra denna resa. Det kommer troligtvis att vara på samma sätt även i framtiden.

En sak som vi ofta glömmer är förekomsten av survivorship bias. Det kan förklaras ganska enkelt. Titta, jag är en superinvestor. Det är enkelt, alla kan göra det. Men vi glömmer bort att det finns 99,9% som inte lyckades när de försökte samma sak. Bara för att du lyckades och tillhörde den 0,1% betyder det inte att alla kan göra det. Det kan faktiskt bara betyda att du hade tur och så vidare.

Om vi tar till oss en mer seriös ansats, finns det ett exempel från andra världskriget där survivorship bias formaliserades. Det handlade om att undersöka bombplanen som kom tillbaka från striderna och notera var de hade fått skador, även på ytterkanten av vingen, i mitten av flygkroppen eller på stjärtfenan. Då tänkte man att ”Vi behöver förstärka dessa områden eftersom det är där de blir träffade”. Men misstaget låg i att man faktiskt bara studerade de plan som klarade sig och kom tillbaka.

Caroline: Så de blev inte allvarligt skadade.

Jan: Ja, precis. Det är mycket smartare. Om vi ska förstärka detta flygplan behöver vi inte fokusera på områdena där hål fanns på de flygplan som kom tillbaka. Istället bör vi nog förstärka de områden som inte hade några träffar, eftersom det förmodligen är där de träffades och blev så allvarligt skadade att de inte kunde återvända. Så vi borde fokusera på de tysta vittnena. Du hör ofta om Cornucopia, bloggarna pratar alltid om ”tysta vittnenas kyrkogård”. Du hör inte om alla dessa som förlorade pengar i SBB, utan du hör bara om den ena personen som i så fall kommer ihåg det.

En annan sak jag har irriterat mig på är den där s.k. ”superinvesteraren” under en kort period. Det fanns en bank som erbjöd en funktion för socialt sparande där man kunde se vilka investerare som var bäst. Jag följde det ett tag och såg hur personen i toppen ena stunden inte ens var bland de bästa i andra perioder, som tre månader, sex månader eller tolv månader. Jag drog slutsatsen att det var en överrepresentation av de bästa investerarna under en viss tid. Återigen handlar det om survivorship bias. Jag lyssnar hellre på någon som har varit med länge. Här är ett citat som inte handlar om investeringar utan snarare om kampsport eller militär erfarenhet.

Respekt för erfarenhet och långsiktighet

Jag vet att du inte är så förtjust i macho-citat, men ibland kan de vara relevant. Det här kommer inte från investeringar utan snarare från kampsport eller militären.

Caroline: Nyligen var jag på gymmet och hörde några gymnasiekillar prata om David Goggins, en före detta militär specialstyrkorssoldat känd för att aldrig ge upp. Han representerar en sorts extremt maskulin attityd. För ungdomar verkar det vara imponerande att vara ”ultramaskulin” och aldrig ge upp.

Jan: En intressant aspekt är också survivorship bias. Vi hör inte alltid om de som bröt foten och avbröt loppet eller ultraloppet. Till och med inom maraton måste man ta ut deltagare om de inte klarar vissa tidskrav. Jag läste om Stockholm Marathon där de har bra vakter som ibland måste ta ut folk eftersom vissa människor kan bli aggressiva.

Caroline: Människor kan bli aggressiva när de lider av vätskebrist. Så om man känner ilska och irritabilitet, kan det vara ett tecken på att man behöver mer vätska.

Jan: Men varför hör vi då så mycket om David Goggins? Är det för att han tejpar sin fot med silvertejp och fortsätter springa? Eller för att han tränar oavsett väder? Vi har även Jocke Wilding, som har en Instagramprofil. Tidigare lade han upp bilder på sin klocka när han gick upp kl. 04:30 och gick till gymmet. Jag tänkte använda detta citat.

Caroline: Var försiktig med en äldre man inom ett yrke där män vanligtvis dör unga och gamla krigare blir inte gamla av en slump. De blir gamla genom att vara visa, ha rätt kunskap och vara starka. Underskatta aldrig en äldre man som har vuxit upp i ett tufft yrke eller en hård miljö. Dessa män har upplevt mycket. De har gjort saker som du aldrig ens har tänkt på.

Jan: Det fortsatte sedan. Men det här var den bra delen, och det är något jag tänker på i det här fallet. Jag respekterar mer en person som har gjort samma sak i tio år, som har talat om indexfonder i tio år, som har pratat om sin strategi eller utfört det här i tio år och har överlevt olika perioder. För det är ganska ovanligt. Dessutom, titta på vad de säger. Vi kan ta Warren Buffett som ett exempel igen. Han är nästan överlägsen och känd av alla, men om vi tittar på hans avkastning så har den inte slagit index de senaste tio åren, och han erkänner det öppet.

Mitt tips, som jag rekommenderar till alla, är att köpa en billig och långsiktig indexfond. Vi kommer att diskutera detta lite mer i nästa avsnitt. Jag respekterar mer dem som har gjort detta under en lång tid och kan visa tio års historik, eftersom de troligtvis har upplevt både uppgångar och nedgångar. De har varit med om saker som du inte ens har tänkt på.

Caroline: Nu tänker jag på Jonas Gardell, men det var inte Christer Gardell. Han har varit med länge.

Jan: Och han är skicklig inom sitt område. Vi kommer inte gå in på hans artikel, men det är bara ett exempel. Man måste också titta på vad han tjänar på det här och vad hans agenda är. Det var länge sedan han var i medierna. Hur får man medierna att kritisera något som de flesta gör? Kritisera indexfonder. Det är lätt att kritisera indexfonder eftersom de är en stor massa och det finns ingen som försvarar indexfonder eftersom vi som har något att vinna inte har någon anledning att kämpa mot Gardell.

Vem tjänar på det?

Caroline: Det är svårt att veta vem man ska lyssna på. Om Christer Gardell har varit med länge, vilket han har. Och om han inte gillar indexfonder. Då börjar man fundera. Men här har vi en vis man. Vad ska jag leta efter när jag vill veta? Den personen har förmodligen upplevt olika saker.

Jan: Precis, då börjar man titta på resultat och se vilka incitament som finns. Det här är något som man redan förstod under romartiden. Vem gynnas av detta och vad? Vad tjänar Gardell pengar på om han förvaltar andras pengar, sannolikt institutioners pengar, och styr deras pengar? Det har varit en tydlig trend de senaste tio åren, där pengar har flyttat från aktiv förvaltning till passiv förvaltning. Ett exempel är AP7 SÅFA i premiepensionen, som jag verkligen rekommenderar.

De får ungefär 90 % av pengarna som investeras i premiepensionssystemet. Fler och fler har börjat inse detta. Vi har tjatat om det de senaste åren. De flesta aktiva förvaltare slår inte index. Jag har inte specifikt kollat på Gardell, men jag kan göra det. Det är ingen svår gissning att säga att det har varit möten där Gardell har försökt sälja sin fond och motparten har frågat ”Varför ska vi inte investera i en indexfond? Vi följer ändå index.” Jag kan förstå hans frustration. Men det gör inte hans affärer bättre. När det pratas så mycket om indexfonder kan han välja att kritisera dem i media. Så jag tror alltid på att titta på incitamenten.

Caroline: Vad de har att vinna eller?

Jan: Precis. Det här är en av de enklaste lackmustesten inom finans. Om den person du pratar med kommer att tjäna olika beroende på vilket val du gör, då kan man börja ifrågasätta. Det andra är att titta på vad de gör med sina egna pengar. Vi har haft avsnitt med de brittiska professorerna inom finans som säger att många inom finansbranschen säger en sak på jobbet och sedan gör något annat med sina egna pengar. Jag vet att vissa indexfonder fick sina första investeringar från aktiva förvaltare inom finansbranschen, eftersom de var sena med att inse att det här är det bästa för mina pengar. Om vi återgår till survivorship bias, detta gäller inom alla områden. Vi hör ofta om personer som Michael Burry, till exempel.

Jan: Vi människor gillar hjältedåd. Minns du den där killen som tjänade 200 000 på SBB? Ett snabbt spekulationsdrag?

Caroline: Ja, jag minns honom. Han kunde knappt sova på natten, han mådde så dåligt under den perioden.

Jan: Samma sak gäller för annonser om kryptovalutor på SVT. Det var helt galet, vem det än var. Någon som skulle köpa en lägenhet och sedan inte kunna flytta in förrän om tre månader. Så tog han kontantinsatsen, ungefär 150 000 kronor, och köpte någon udda kryptovaluta med det. Man undrar vad han tänkte. Herregud. Men självklart, kryptovalutan han köpte ökade i värde upp till 130 gånger. Dessa 150 000 kronor var plötsligt värda över 22 miljoner kronor. Och så är det igen. Varför pratar vi om detta nu? Jo, det kom upp på SVT. Det passerade genom så många kanaler för det är så extremt och spektakulärt.

Men vi hör ju inte om de 99 andra som tog kontantinsatsen och spekulerade bort den och sedan var skyldiga pengar till banken. De skulle köpa en lägenhet och inte kunna flytta in. Det är allvarliga problem, men de tystas ner och filtreras bort för det är ingen rolig historia. Vi måste nämna något om Michael Burry, för han är ju också underhållande eftersom han blev superkänd efter finanskrisen. Han var en av de få som förutspådde finanskraschen och tjänade massor med pengar, vilket blev så bra att det blev en film om det. Men han fortsätter att göra sina förutsägelser som han gjorde tidigare, att bostadsmarknaden kommer att krascha. Och det blir ett sätt för honom att få reklam och uppmärksamhet. En person vid namn Adam Koo på Twitter har sammanställt Michael Burrys förutsägelser sedan 2015.

Medias mål är inte att du ska tjäna pengar

Jan: Michael Burry har ett ganska roligt Twitter-konto där han har gjort prognoser sedan december 2015. Han sa att en krasch är på väg för människor. I maj 2017 sa han att en global finansiell krasch är på väg, och i september 2019 sa han det samma. Han talade också om en bubbla i indexfonder. Han fortsatte med att göra fler prognoser, som februari 2021 då han sade att en börsnedgång är på väg, och september 2022 samt augusti i år.

Nu undrar man ju hur det gick med börsen sedan 2015. Jag är upp 156% sedan dess. Att lägga ut dessa tweets kostar nästan ingenting eftersom du sällan blir ifrågasatt. Ingen sitter där och säger, ”Ja, men du sa ju annorlunda då.” Kostnaden är mycket låg. Det var Barry Ritholtz som skrev om detta. Han sa att prognostiker som har gjort en korrekt avvikande prognos, som att förutse finanskrisen, tenderar att göra fler avvikande prognoser. Vad som är ännu värre är att de tas på allvar av andra. De hade ju trots allt rätt en gång, trots att de är få. Man måste ge Burry cred för att han lyckades 2008.

Jan: Men om man tittar på hur det har gått sedan dess och vad han har uppnått, så har han haft en del misstag. Verkar som att hans prognoser inte har varit korrekta sedan dess. Och det här gäller inte bara Burry. Det finns undersökningar som har gjorts på förvaltare ända sedan 80-talet. Efter kraschen 1987 valde vissa förvaltare att förutse den och tjänade mycket pengar på det. Man trodde att de hade talang och var skickliga, men sedan presterade de sämre än index.

Historien upprepar sig gång på gång. För att sammanfatta dagens avsnitt: medias och finansbranschens mål och incitament är inte att du ska tjäna pengar. Deras mål är att generera trafik för att få annonsintäkter, för att tjäna pengar och ge utdelningar till sina aktieägare. En expert är inte bra på en aktivitet som påverkas av slumpen eller när deras lön är beroende av hur många eller vilka tips de ger. Det samma gäller journalister – de får betalt för att skapa klick och trafik. De får ingen betalning baserat på hur mycket andra har tjänat. Kom också ihåg att för experter och journalister är det gratis marknadsföring. Ju mer absurda prognoser de gör, desto bättre eftersom det inte kostar dem något och de oftast glöms bort.

Jan: Varför ska vi lyssna på er och Carro? Vem är experterna? Jag tänker att vi kan göra ett avsnitt om detta i framtiden. En sak jag brukar säga är att resonemang om riskexponering alltid är viktigt att lyssna på. Vad är risken? Vad är nedsidorna? Vi kan också lyssna på resonemang baserade på sannolikheter där vi är intresserade av olika utfall. Det kan gå upp, det kan gå ner. Vi kan titta på sannolikheterna och liknande scenarier. Vi bör lyssna på råd som inte är slumpmässiga och gäller områden där det finns kontroll och att det är enkelt att förstå.

Samt bör vi inte lyssna på råd som lovar att något kommer gå bättre, som att det kommer att öka med x procent. Ingen vet egentligen hur det kommer att bli, jag tänker att vi kan avsluta med att citera Eugene Fama, som fick Nobelpriset 2013. Han intervjuades i SVT i Rapport och efter en ganska lång intervju ställer journalisten frågan: ”Men hur ska man förhålla sig till all media och tidningar? Detta är de fonder du borde satsa på, detta är vad superinvesterarna äger. Detta är vad som gick bra under den föregående perioden.” Då svarar han kort och gott: ”Det är finanspornografi.”

Media är finansporr till för underhållning

Caroline: Vi kallar olika saker som vi älskar för ”porr.” Jag tänker på kvällen vad jag gör? Tittar på ”porr” och då menar jag typ ”Lyko skönhets destination”. Det är sant att man kan underhålla sig med ekonomimedia.

Jan: Ja precis, någon skrev också på forumet att Dagens Industri är som Aftonbladet för ekonomi. Det är nog inte långt ifrån sanningen så det behövs inte användas för att fatta investeringsbeslut. Det finns ingen anledning att följa alla dessa utskick, var skeptisk när du får dem. Kolla och jämför rätt saker, det finns så kallad ”survivorship bias.” Vem tjänar på det? Vem är det som styr? Vad är agendan? Vad är incitamentet för detta? Är det här en återkommande grej? Det är helt okej att vara lite konservativ och att göra misstag. Om jag ska satsa på vårt dotter nu när hon ska gå på sin första träff för unga aktiesparare.

Caroline: Jag vet inte vad hon ska göra där.

Jan: Men jag tycker det är jättebra för hon har bara hört om ekonomi från oss.

Jan: Hon kommer vara den yngsta och hon gör det själv. Det är inte jag som tvingar henne, jag föreslog det och hon tackade ja. Om hon hade sagt nej hade jag inte tvingat henne och jag vet att hon då kommer att kunna prata om enskilda aktier och de kommer att prata om allt detta. Men vi låter henne göra det på sitt sätt. Om du har barn eller anhöriga, låt dem göra misstag. Var med på aktier som SBB eller Sinch, men bara med lite pengar. Du behöver inte satsa hela din passion eller dina FIRE-pengar för att förstå detta, gör det för att hänga med.

Caroline: Verkligen, det räcker med lite pengar för att må dåligt.

Jan: För att lära sig är det viktigt att inte sitta på höga hästar. Jag har gjort exakt dessa misstag och jag kan ibland tyckas som om jag vet allt. Men det finns saker som inte kan läras utan måste upplevas. Så jag har empati för andra som befinner sig där. Men åtminstone när man jobbar som trader, kan du påverka 100% av din allokering. Ingen tvingar dig att sätta X procent av dina pengar i en spekulation. Om du inte gör det, samla på dig erfarenhet. Titta på den här tråden: ”Missade du xxx tåget?”

Nästa gång någon säger att du måste köpa något och erbjuder förutsägelser om framtiden, som AI-företag, kom ihåg att ingen vet säkert. Det kan finnas frestelser att bara vara med på den första delen av resan innan det vänder, men det är problematiskt. Om jag tar exemplet med kryptovaluta, även om jag hade dubblat mina 150 000 till 300 000, hade jag inte orkat vara med till 22 miljoner. Och personen som är med på uppgången till 22 miljoner kommer också vara med på nedgången till noll. Det går inte att välja och vraka. Lura inte dig själv. Jonatan, en vän, brukar säga att man inte ska lura sig själv och att man själv är lätt att lura. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag blir arg på de nya nyhetsbreven som inte ens kan specificera vilken världsindexfond de använder. Det är oseriöst. Ibland fastnar jag på vissa saker, det är sånt jag tänker mycket på. Men jag vill inte följa med på sådana nyhetsbrev.

Jan: Det behöver inte vara nyhetsbrev, det kan vara någon på jobbet, en taxichaufför, grannen eller forumet.

Caroline: Man kan prata om ekonomi utan att agera på alla råd.

Jan: Precis, det är bara bra. Ett stort tack till dig som har hängt med och lyssnat idag. Gå gärna med i forumet och delta i diskussionen. Det finns mycket att lära och svar kommer vanligtvis snabbt där. Ibland kan jag känna mig som en tangentbordets krigare.

Caroline: Stort tack!

Jan: Vi ses!

Jan och Caroline Bolmeson

27 augusti, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 27 augusti klockan 20:33 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.