Klimatsmart sparande i solpaneler och elproduktion

Veckans avsnitt är ett tips på investering till Lekhinken och ett samarbete med Switchr. Vi är varma förespråkare för ett klimatsmart sparande där det inte är någon motsättning mellan att tjäna pengar, göra gott, bidra till FN:s globala mål för en hållbar värld och minska klimathotet. Switcher gör det möjligt för oss småsparare att äga solpaneler och därmed tjäna pengar på den elektricitet som de genererar över tid.

Jag kom i kontakt med Switchr sommaren 2019 genom en god vän som fick tipset via Fortum. I sådana situationer tar jag alltid en observationsposition med en mindre summa för att tvinga mig själv att sätta mig in i och följa projektet. Affärsidén som de hade var god. Tanken var att köpa samt bygga solpanelsparker runt om i världen som man sedan förvaltade och utvecklade själva. Just det senare såg jag som en fördel eftersom man kapar mellanhänder och har eget ”skin-in-the-game”. En stor skillnad mot många andra crowdfunding-aktörer såsom t.ex. Trine, Tessin och andra som många gånger bara förmedlar lån till andra.

Fram till för några veckor sedan har man dock inte haft någon egen solpanelspark. Det har fortfarande bara varit en bra idé och därmed har jag inte upplevt det tillräckligt bra för att prata om det på offentligt. Vi har läckt om det i vår RikaTillsammans-community på Patreon då vi ger fler tips där än som kommer på bloggen. Nu äger man däremot en park i mellersta Italien och har långt gångna planer för en egenproducerad park i Varberg. Jag upplever även att en hel del av juridiken är betydligt tydligare och bättre nu än den var för ett år sedan.

I korthet ser erbjudandet ut som följer:

• Man blir solelsproducent genom att köpa och äga solpaneler även om man inte har ett eget hus att sätta dem.
• En ”solpanel” kostar 250 EUR och för parken i Italien ger den 6 % årlig förväntad avkastning i ca 15 år då man får tillbaka de 250 EUR. Olika solparker kommer ge något olika avkastning och ha olika löptid. Se punkten om andrahandsmarknad.
• En ”solpanel” är de facto inte en specifik solpanel utan juridiskt sett en preferensaktie i ett bolag bildat per specifik solpark.
• En ”solpanel” kan även vara ett obligation (”lån”) till en kommande solpark som omvandlas till en preferensaktie vid köp av solpark. I skrivande stund finns t.ex. bara ca 1 000 solpaneler tillgängliga för köp i solparken i Italien.
• Switcher har som ambition att erbjuda en andrahandsmarknad för solpanelerna till fast pris så att det ska vara möjligt att avyttra sin solpanel i förtid och inte behöva äga solpanelen under hela dess livstid.
• I dagsläget finns det inte möjlighet att sätta in preferensaktierna i ett ISK eller KF-konto, men det är något man jobbar på. Tills vidare är beskattningen som vanligt 30 procent på vinsten. Man kan investera via aktiebolag.
• Än så länge är hemsidan ganska begränsad i sin funktion, något som skulle bli åtgärdat under hösten.

Det är alltid svårt att bedöma och säga något risken. Utifrån ett riskspridningsperspektiv är risken väldigt mycket högre än en indexfond och fondrobot. Man investerar i ett företag och ett projekt. Det är den primära anledningen till att vi placerar det i vår spekulativa Lekhink. Det leder också till att det är smartare att lägga lite pengar i fler solparker än alla pengar i den första och enda.

Utifrån ett avkastningsperspektiv är den mer förutsägbar än en indexfond eftersom Switcher skriver avtal med elbolag som förbinder sig att köpa elen under ett visst antal år till ett specifikt pris. Variationen på solinstrålning är också under 5 % vilket gör att variationen i avkastning bör vara väldigt liten. Riskerna som jag således ser är framförallt:

• företagsrisken (Switchr är ett nystartat bolag, få solparker, ingen vinst än etc.),
• illikvid investering i att man kan bli sittande med sin solpanel i 15 år,
• politiska risker då en del av solparkerna är utomlands och
• det är en binär, allt-eller-inget-investering.

Det vill säga antingen kommer det att fungera och man kommer få ut investeringen enligt plan eller så kommer man förlora hela eller delar av sitt kapital. På uppsidan ser jag en förutsägbar avkastning som är klimatsmart och bidrar förhoppningsvis till att minska mängden el som produceras med fossila bränslen. Observera att jag inte ser det som en egen klimatkompensation eftersom vi totalt behöver sänka mängden koldioxid vi ger upphov till. Att kompensera för befintliga utsläpp hjälper tyvärr inte. Något som vi pratade om i bl.a. avsnitt #98 med Sören Andersson.

Slutligen vill jag understryka det som vi alltid säger. Det svåra är sällan att ta ett beslut kring om man ska göra en investering eller ej. Det svåra tenderar vara hur stor position man ska ta och hur mycket pengar man ska lägga. Switchr är ett typiskt exempel som passar i Lekhinken för den som gillar klimatsmart och hållbart sparande.

Men redan genom att begränsa det till Lekhinken så sätter vi det i relation till bassparandet i en fondrobot eller aktie- och räntefonder. Dessutom ska det konkurrera med de andra investeringarna i Lekhinken. Således bör den här typen av placeringar sällan ta upp mer än 0-1 % av ens totala investerbara kapital (givet att Lekhinken är 10 % av ens totala investerbara kapital). Som vanligt har vi själva investerat egna pengar från vår Lekhink i Switchr för att ha skin-in-the-game och för att vi uppmuntrar alla projekt där tjäna pengar inte står i motsats till att göra gott.

Ingen ersättning har utgått för avsnittet eller inlägget, däremot får du gärna använda den sponsrade länken nedan som ger oss en liten ersättning.

• Läs mer om Switchr och köp solpaneler → (annonslänk)

Jag har bett Simon och Switcher att följa kommentarerna i artikeln, så det går bra att ställa frågor här. Annars går det självklart bra att även mejla deras kundtjänst.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet med Switcher

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen, Simon Uldén. Du är ju medgrundare till greentechföretaget Switchr, som vi ska prata om i detta avsnitt. Du har en bakgrund med utbildning från Linnéuniversitet, du har drivit andra företag och du seglade också som 22-åring från Sverige till Australien, vilket också blev en bok. Jag vet ju att du brinner jättemycket för det här med klimat och hållbarhet och att ha en framtida värld. Jag vet också att du gjorde lumpen i Karlskrona.

Simon: Exakt. Jag gjorde lumpen i ett år i flottan i Karlskrona och efter det så jobbade jag i ytterligare två år innan jag kom iväg på seglingen.

Allting började med en seglats från Sverige till Australien

Jan: Vi ska prata mycket om Switchr, men vi måste ta den här seglatsen också. Du och två kompisar, ni var 22 år gamla och så kom ni på att ni skulle segla till Australien.

Caroline: Ni hade väl seglat rätt mycket innan dess?

Simon: De andra två hade inte seglat någonting, egentligen. Jag var kapten och det var egentligen så att jag behövde två besättningsmedlemmar och de behövde verkligen en kapten. Det var redan som 16-åring jag bestämde att jag ville iväg. Jag brukar se det som mitt första företag på ett sätt, för det är väldigt mycket ups and downs när man är ute och seglar också. Du är med om väldigt mycket roliga saker och väldigt mycket problem också.

Jan: Hade vår dotter Freja kommit till oss när hon var 16-år och sagt att jag ska segla till Australien, då hade jag nog sagt veto.

Caroline: Du hade bestämt dig långt innan så du hade nog tillskansat dig rätt mycket kunskaper och seglat rätt mycket innan dess, antar jag? Och dina föräldrar fick lite tid på sig att fundera?

Simon: Exakt. De kunde förbereda sig från att jag var 16 till att jag fyllde 22, så de hade lite tid på sig. Visst var de väldigt skeptiska till en början men sedan var de väldigt involverade hela vägen egentligen.

Jan: Jag har sett att det blev en bok, ”Mot Horisonten” av Ludvig Grip. Kan du inte berätta lite om resan? Vad var bäst?

Simon: Den bästa delen av resan det var väl egentligen under Stilla Havet då. Jag tycker väl att det är paradiset och det är ganska få som får möjligheten att segla där, så du kommer till platser som ingen annan kommer till. Det finns knappt några flygplatser eller någonting. Du ser inte turister och får verkligen uppleva lokalbefolkningen.

Men det var faktiskt under den här resan också som mitt intresse för hållbarhet kom. Man ser hur mycket vi har stökat ner. Det är så synd när man verkligen befinner sig i paradiset, så att säga, och sedan får se vad vi har gjort med allt skräp och så vidare. Det är där det hamnar när det kommer ut från de stora städerna. Där växte min passion fram.

Nästan attackerade av pirater

Jan: Jag blir så nyfiken på det här med pirater. Träffade ni på några?

Simon: Vi var väldigt rädda under ett tillfälle utanför Portugal när det började närma sig en mindre motorbåt. Den körde bara närmare och närmare oss. Den kom väldigt nära och alla började få lite panik ombord, för att vi hade hört så mycket historier. Det visade sig vara fiskare som ville ha cigaretter. Men det gjorde också att vi bestämde oss för att inte fortsätta förbi Australien.

Tanken var att vi skulle segla hela vägen jorden runt, men det var det året som det var mest piratattacker utanför Somalia och vår båt gick alldeles för sakta för att kunna åka med i någon kolonn med andra båtar och på så sätt få skydd, så vi valde att inte ta den chansen. Vi spenderade lite mer på att leva lite lyxigare i Stilla Havet istället under det året som vi spenderade där.

Caroline: Var det någon av er som blev lappsjuk? Vi har en kompis som seglade över Atlanten med några kompisar som inte kände så bra och då var det en kille som blev lappsjuk. Han tyckte det var så jobbigt att vara ifrån civilisationen med andra människor så han började göra knäppa grejer. Han sabbade rodret så de fick låsa in honom.

Simon: Nej, men vi överlevde en orkan och under den så började man se lite tendenser på konstigt beteende. Nu hade vindmätaren blåst sönder men jag tror vi estimerade att det var cirka 50 sekundmeter när vi tittade på radarbilderna efteråt. Det var första gången i mitt liv som jag faktiskt trodde att jag skulle dö, men det gick bra. Det blev party när vi kom fram till ön vi var påväg till.

Switchr – En investering som är bra för miljön

Jan: Vår vän tipsade oss om Switchr för lite mer än ett år sedan, hon som hade den lappsjuka kompisen. Hon är kund på Fortum och på deras hemsida hade hon sett att det fanns ett partnerföretag som de gjorde reklam för och att man kunde investera hållbart i solpaneler med 6% avkastning.

Så hon bad mig att kolla upp det. Sedan har vi som strategi i vår lekhink att upp till 10 000 då testar vi det mesta så vi la lite pengar och sedan har du och jag hållit kontakt.

Min upplevelse av Switchr är att vi saminvesterar och sedan köper man en solpark, sedan äger jag en solpanel på den och så får jag en avkastning för den solpanelen. Det är bra för miljön, bra för naturen och det är greentech. Har jag sammanfattat det bra?

Simon: Ja och just den här solparken som vi nyligen var nere för att besöka befinner sig i Italien. De första användarna som har varit ombord på vår plattform och testat oss tidigt är då ägare av den här solparken i Italien. Den ligger i ett område som heter Abruzzo i närheten av en stad som heter Ripa Teatina. Nu tror jag faktiskt att man kan skriva in ”Switchr One” på Google Maps, så kommer den upp.

Jan: Hur kom ni på idén? Ni är väl ett team på 13 pers.

Simon: Exakt. Det börjar bli lite folk ombord nu faktiskt och vi börjar bli redo för att skala upp ganska ordentligt. Vi är tre grundare och en av grundarna blev jag god vän med under långseglingen, så samtidigt som det väckte min passion för hållbarhet så träffade jag Lars Dysterud Hansen. Han hade en egen segelbåt och var ute med sin familj och seglade och skulle också jorden runt.

Vi träffades faktiskt i Franrike, så det var relativt tidigt på resan ändå. Då blev jag upplyst om det här med solenergi då, det var ingenting jag hade tänkt på innan, men jag blev väldigt intresserad. Han har drivit solenergibolag sedan innan.

Man skulle kunna säga att han är en veteran på solmarknaden och det är tillsammans med den tredje grundaren också, som heter Bjørn Ivan Bjørnnes. De två grundade ett solenergibolag tillsammans för många år sedan och när de hade gjort en exit i bolaget så var Lars ute och långseglade. Det var det han valde att göra efteråt.

Så då träffades vi på den här resan och jag som har en far som är ingenjör är väldigt intresserad av teknik. Jag har alltid plockat isär saker för att se hur de funkar och blev väldigt intresserad av solenergi också, så klart. Det här var en fråga om storskalig solenergi, inte en solpanel på villataket. Det är flera megawatt i storlek av solparker då, som även de byggde.

Inspirationen till Switchr kom under långseglingen

Simon: Det var den bakgrunden han hade och det blev jag väldigt intresserad av. Det här var redan 2012 så det tog ett par år innan vi kom igång, men vi har varit väldigt goda vänner från den dagen. Sedan kom det en tid när de kände sig redo för att starta nästa solenergibolag och då råkade jag väl egentligen att vara i rummet.

Jan: Vi ska gå in på själva investeringen och prata om riskerna, men av alla teknikgrejer – du har till och med drivit ett företag som gjorde hydroponics – varför blev det just detta för dig?

Simon: Egentligen var det så att när jag kom hem från långseglingen då kände jag att nu måste jag göra någonting. Då hade man legat och tänkt på så mycket olika idéer och ganska snabbt kom jag in på det här med hydroponics för att det var så stort i USA. Jag tänkte att det här kan man ta till Europa, för det hade knappt börjat här ö.h.t.

Det var en ganska kort resa egentligen, för jag märkte ganska snabbt att jag inte hade erfarenheten av business för att göra det här och det var alldeles för tidigt i marknaden. Det var i slutet på 2013 redan, men nu är det väldigt kul att se att det börjar explodera i Europa.

Swichr är viktigt för mig för att jag har alltid, under väldigt många år, velat göra någonting som är bättre för världen. Alltså, vad kan jag lämna efter mig, egentligen? Det handlar inte om att jag ska göra något stort fotavtryck där jag ska bli ihågkommen på något sätt, men jag vill visa att man faktiskt kan göra skillnad.

Idén bakom Switchr, att det är väldigt mycket folk som samlas tillsammans och gör någonting, istället för att förlita sig på stora banker eller fonder, så kan man skapa skillnaden tillsammans istället.

Jan: Jag är positiv till detta och jag gillar initiativ där man kombinerar och kan använda pengar för att göra gott. Men om jag ska vara lite djävulens advokat i detta avsnittet; varför göra en crowdfunding-lösning när man hade kunnat få miljonerna från en eller två investerare, bank eller pensionsstiftelse? Varför göra sig besväret med en massa småsparare?

Simon: Vi tror att det kommer kunna ge mycket mer genomslagskraft om vi är många. Då handlar det inte bara om att vi är många i Sverige, utan vi är många globalt sett. Switchr ska inte vara ett bolag som bara hålls inom Sverige, utan vi vill vara ett bolag som vem som helst i hela världen kan äga en solpanel vart som helst i världen egentligen.

När man har ett community bakom sig så har man också en större röst. En fond, visst de kan sätta ett pressmeddelande att här har vi investerat i den här solparken, men det är inte jättemånga som får reda på det. Men om du har ett stort community då sprider sig rösten ut till alla och då vet de att här görs det skillnad och då kan vi göra ännu större skillnad tillsammans.

Tre gånger effektivare än solpaneler på hemmataket

Jan: Vad upplever du är den vanligaste missuppfattningen om Switchr?

Simon: Det är mycket mindre missuppfattningar nu, men när vi startade så var det väldigt många som tänkte att det var frågan om solpaneler på villatak. Att man kunde beställa solpaneler till sitt tak hemma, men det är exakt där vi inte vill att det ska vara. Men det har vi nog löst vid det här laget.

Vi valde att köra storskaligt för att det har många fördelar. Du kan driva det väldigt effektivt, få ner förluster och man har väldigt, väldigt bra övervakning.

Om något går fel på ett villatak handlar det ofta om att det är paneler som går sönder och liknande, men det kan ta lång tid innan man upptäcker det och ordnar det. I det storskaliga kan vi också ha en helt annan inverkan. Kostnaden för att bygga ett storskaligt solkraftverk är en tredjedel av att sätta det på ett villatak. Så för samma mängd kapital kan vi faktiskt bygga tre gånger mer solkraft.

Jan: Det är en grej jag har funderat på. Ibland när man pratar om företag så upplever jag att många entreprenörer och företagsledare har något jag brukar kalla för vanity stats. Man har vissa nyckeltal som egentligen är mest viktiga för egot, men som inte spelar så stor roll – typ hur stor omsättning, hur många anställda, men är det inte vinsten som spelar roll?

Är det här med att ha en solpanel på taket lite så, lite vanity stat? Nu kommer jag att göra mig ovän med halva Sveriges befolkning. Men att ha solpanel hemma, det får mig att känna mig bra, jag ser ut att göra en grej, men egentligen kanske man skapar mer impact om jag tar de pengarna och investerar dem hos er eller i andra hållbarhetsprojekt?

Vi har en kompis som har många fastigheter och han säger att han har solpaneler på alla sina industrifastigheter och hyresfastigheter, men inget på sitt hus. Han säger att det inte är lönsamt att ha det hemma för om det går sönder så ska han skicka upp någon som ska laga det och då käkar det upp flera års vinst.

Simon: Exakt, det är ju så. Det här är någonting vi upptäckte ganska tidigt; hur stolta folk är av att ha solpaneler på sitt tak. Det är också hur Switchr växte fram. Det började med att vi skulle bjuda in så mycket folk som möjligt som kan äga delar av storskaliga solkraftverk, men sedan såg vi ganska snabbt hur stolta folk var över sitt villatak och därför började vi bygga vår plattform.

Till slut, när vi har nått det vi vill, så ska man ha känslan av att du äger solpanelerna på ditt tag, fast du har dem i din telefon. Då kan du visa vem som helst att jag producerar så här mycket solenergi.

Switchr bidrar till tre av FN:s hållbarhetsmål

Caroline: Hur stort ska det bli? Vad har ni för planer för solpaneler?

Simon: Vi har alltid haft ett mål om att ha en miljon användare som äger minst en solpanel. I dagsläget är det cirka 1 000.

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa in här lite mer i detalj. Du pratar om hållbarhetsmål och när jag gjorde research så såg jag att det var någon hemsida som hade rankat till att ni bidrar till FN:s hållbarhetsmål nummer sju (hållbar energi för alla), nummer nio (hållbar infrastruktur) och 13 (bekämpa klimatförändringarna).

Simon: När det gäller klimatmålen så är det något vi vill visa så klart att vi fyller och jobbar efter, men vi guidas nog mer av vår egen vision och det vi vill uppnå. Våra egna värderingar när det gäller hållbarhet och så vidare, men sedan är det också viktigt för folk att se vad vi jobbar efter.

Personligen är jag ganska minimalistisk. Jag bor ganska spartanskt. Jag har inte så mycket kläder och jag köper inte så mycket nya saker och så vidare. Detsamma gäller egentligen Bjørn. Lars är väldigt fokuserad på att vi inte ska använda någon plast i samhället.

Det kan vara så att om vi är nere i Italien, där det är ganska mycket plast, så kan det vara så att han plockar upp en påse, om det ligger en påse på marken, och fyller upp den med plast. Det är de här värderingarna som driver oss.

Det är vår inre vilja att planeten ska bli hållbar och det är så vi vill påverka andra människor. Inte att det ska vara globala mål som ska bli någon typ av statussymbol. Det är inte det som är tanken.

Jan: I klimatdebatten pratar man mycket om koldioxidkompensation. Ni skriver faktiskt inte om det på er hemsida. Men om problemet är att koldioxid släpps ut så spelar det ingen roll om den släpps ut i Australien eller Sverige. Det spelar inte jättestor roll.

Simon: Vi tänker väl likadant. Det är ganska mycket jobb som görs i andra länder, på olika ställen i Afrika och i Mellanöstern när det gäller att bygga solparker och så vidare, där det är ett större problem. Men om man tittar på hela världen så är det som du säger. Det spelar ingen roll vart utsläppet sker. Vi måste skydda hela planeten för att kunna göra någon skillnad på riktigt, egentligen. Men i framtiden så hoppas vi att vi har en solpark i alla länder i slutändan.

Företaget bygger både upp nya och förbättrar befintliga solparker

Jan: Nu har ni köpt en befintlig solpark, som vi ska prata om, men annars är er vision att bygga solparker från scratch.

Simon: Exakt, men om man tittar på bakgrunden, framför allt Lars bakgrund, så ser man att hans specialitet är att ta över solkraftverk. Framför allt italienska solparker som har varit dåligt omhändertagna. De har inte skött sitt underhåll och så vidare, så de producerar mycket, mycket mindre än vad de hade kunnat gjort. Det kan vara enkla saker som att de inte klipper gräset eller inte byter säkringarna.

Jan: Det berättade du i något telefonsamtal, att ni tittade på en solpark och såg att ni kunde öka med 10-20% på typ en vecka genom att ta dit svenska ingenjörer.

Simon: Precis. Man behöver inte alltid bygga nytt. Det är bättre att ta hand om det vi redan har och göra det bättre. För det är solenergi vi bara förlorar i så fall.

Just den här solparken vi nyligen köpte i Italien har inte producerat på längre tid och efter att vi tog över den tog det tre dagar så har vi nästan full produktion där. Sedan är det lite tweak kvar för att få den i extra hög produktion, enligt vår egen standard då. Men det är nästan som att bygga en egen solpark.

Jan: Där blir det väl ett nettobidrag till världen. Då blir det ny, ren energi.

Caroline: När du säger att ni har köpt solparken, köper ni då marken som solparken står på och själva panelen och hela infrastrukturen, eller hur går det till?

Simon: Det är ganska olika. Man skulle kunna säga att det är lite 50/50. På många projekt så köper man marken och då äger man den som vanlig fastighet egentligen och i ganska många projekt har du ett leasingavtal på 25 år. Vi har även ett antal projekt på gång nu i Sverige också, där leasingavtalen är så långa som 40 år. Då vet man i alla fall att man kan driva den här solparken i 40 år.

Jan: Om vi går in på lite mer tekniska frågor. Jag som investerar hos er, vad är det jag äger egentligen? Jag gissar att jag inte äger en liten solpanel som jag kan komma och hämta den och gå iväg med den. Hur är den juridiska konstruktionen?

Simon: I dagsläget, eller fram tills idag, har det varit en typ av förbeställning av ägarskapet i solparken. Det har varit strukturerat som ett lån. Men nu kommer det att konverteras om till ägarskap direkt i solparken i form av en preferensaktie. Varje solpark, alltså själva fastigheten, är placerad i ett litet bolag. Det kallas för en SPV (Special Purpose Vehicle) och det är i den som man äger de här aktierna och får avkastning från dem.

Preferensaktien är egentligen att du får förtur till kassaflödet som kommer från solparken. När vi säger elen så får du pengarna först och om det är något över så kommer det till oss. Men vi kommer aldrig ta mer än vad användarna får. Det är för att vi ska kunna driva bolaget och även kunna påbörja nya projekt.

Uppdaterad hemsida lanseras under hösten

Jan: Så det är där ni tjänar pengar? Säg att det kommer 100 kronor i kapital så får ni 50 och vi investerar för 50.

Simon: I väldigt korta drag blir det så, sedan är det klart att själva solparken har en del omkostnader för underhåll och så vidare och det hålls i själva bolaget i solparken då.

Jan: Är det också en kombination av pengar från oss investerare och lån? Eller är det vi investerare som köper hela?

Simon: I dagsläget köper investerarna hela, men det kan också vara så att om vi vill bygga solpark i Sverige t.ex., så kan det vara så att vi har en andel som är lån.

Då blir det som att då finansierar en fastighet. Men just italienska solparker har ett ganska högt kassaflöde, så det finns rum för att användarna kan äga hela solparken.

Jan: Är det också så att om en solpark går dåligt och en annan går bättre, så har man otur om man får den där som inte går så bra? Eller köper jag en andel av företagets totala intäkter? På hemsidan står det att man äger x antal solpaneler när man loggar in. Just nu står det inte vilken solpark det är. Är det aggregat eller hur funkar det?

Simon: Det är specifikt, i varje solpark. Att det inte är så tydligt på hemsidan idag är för att det är en väldigt tidig version fortfarande. Vi kommer lansera en ganska stor uppdatering nu under hösten där man kan se specificerat att man äger solpanelen X i solpark Switcher One i Italien, här är positionen och den producerar nu så här mycket.

Jan: En klassisk strategi för mig som investerare är att inte lägga alla ägg i samma korg. Då är det bättre att äga en tusenlapp i 10 olika solparker än att äga 10 000 i en.

Simon: Absolut är det så och det är för att man ska få känslan av att man äger dem. Då kan man välja lite vilka länder man känner att man skulle vilja gå in i. Det kan handla om en politisk risk i vissa länder, men det kan också vara högre avkastning.

Om du bygger en solpark i Ukraina t.ex. så är avkastningen avsevärt mycket högre än i Sverige. Jag kan ta historien om Italien som exempel. I Italien hade man väldigt stort behov av att få in mer nyproducerad energi i landet och då valde man att fokusera på solenergi.

Det här gjorde man runt 2009 och då gav man ut väldigt fördelaktiga feed-in-tariffer. Att du får mer betalt för grön el, alltså solenergi i det här fallet. Det här stora bidraget gör att kassaflödet blir mycket högre men å andra sidan i Sverige har vi inte det här bidragssystemet och du får mycket mer betalt för elen.

Du har vissa elcertifikat och så vidare, men det gör inte så stor skillnad i det stora hela. I och med att vi köper den här begagnade solparken då och får den upp i produktion igen då har den fördelen av att ha de här bidragen sedan innan.

Producerad el går ut direkt på elnätet

Simon: Vi valde faktiskt att inte göra någonting i Ukraina, för den politiska risken var lite för hög för att vi skulle våga gå in där. Även om det är storskaliga projekt om man jämför med villatak, så är det en solpark på en eller fem megawatt ganska liten industriellt sätt. Bara för att lyssnare ska förstå vad en eller fem megawatt betyder i storlek, så är en megawatt cirka en och en halv till två fotbollsplaner i storlek.

Caroline: Den här elen som produceras, går den ut i det italienska samhället?

Simon: Ja, exakt. Den går ut på elnätet direkt.

Jan: Är det inte så att om du har en solpanel på ditt tak i Sverige så kan du kvitta din förbrukning mot det du producerar, typ?

Simon: Nu är jag inte helt insatt i den typen av marknad, men i Sverige så är det så att du säljer elen till elbolaget du har avtal med och sedan köper du tillbaka elen, som du hade gjort om du hade använt elen i vanliga fall.

Jan: Jag kan mycket väl ha otur när jag tänker här, men jag hatar t.ex. bankavgifter, så då har jag ett litet spel att jag äger aktier i Swedbank tillräckligt mycket för att få tillbaka mer i utdelning än vad jag betalar dem i avgift. Så istället för att sätta upp solpaneler på vårt tak, så köper jag istället solpaneler här.

Sedan pratas det så mycket om att det ska bli en gemensam marknad i EU och då har jag dem inte på taket men jag har dem i Italien. Som ett sätt att kvitta ut min egen elförbrukning. Den är någon slags mental bokföring.

Simon: Jag förstår vad du pratar om och det är någonting vi tittar på, så klart. Men man måste vänta tills allt det legala är klart då så att vi skulle kunna göra något sådant. Vi pratar redan nu med ett antal elbolag för att kunna göra en liknande sak. Så du hade inte helt otur.

Caroline: Det låter sjukt komplicerat.

Jan: Jag tänker så här logiskt att om hela EU är en elmarknad, om jag producerar den i Sverige, Litauen eller Italien…

Simon: Ja, tanken hela tiden är att det ska vara otroligt enkelt för användare och bli engagerade i sol. Så när det väl kommer på pappret då ska det bli enkelt för användare.

Jan: Jag gillar också när man tänker tanken slut och inte bara går på den första och den första är alltid: ”Varför har ni inte solpanel på ert eget hus?” Då tycker jag att det är roligare att svara: ”För jag har dem i Italien för att solinstrålningen är tre gånger större.”

Switchr driver verksamheten och är andelsägare

Caroline: Har ni solpaneler i några andra länder eller bara i Italien just nu?

Simon: I dagsläget är det i Italien, främst för att det har byggts otroligt mycket solparker i Italien som ägs av privatpersoner. De gick in i solenergiboomen som skedde mellan 2009 och 2013 och de har inte kunnat ta hand om grejerna.

Jan: Du berättade att solparken hade inte ens varit på i flera år för att personen inte hade råd med en inverterare.

Simon: Precis, det krävdes en liten investering och det är ganska typiskt. När solparken bara står så förlorar de väldigt mycket pengar och därför får de sälja.

Caroline: Jag tänker också på det här med solinstrålning på olika delar av jordklotet. För det byggs väl också ganska mycket i vissa öknar?

Jan: Dum fråga: Varför bygger man inte typ hela Sahara? Är det en finansieringskostnad eller att man inte får den där ifrån?

Simon: Att man inte bygger just i öknen är för att man måste transportera elen så jäkla långt då. Det blir väldigt komplicerat.

Jan: Vem äger solpanelerna? Om jag har förstått det rätt då är det ett företag, alltså ni egentligen bolagiserar de olika solparkerna till ett SPV och då äger jag preferensaktier som ger mig förtur till utdelningen från det.

Simon: Bara för att stryka under så är det rent juridiskt sätt Switchr som har ansvaret för solparken. Så det är vi som driver den och det var viktigt för oss från början för att det finns så mycket aktörer inom solenergi som inte tar hand om sina saker. Just nu i Sverige installeras det så mycket på villataken som är ganska undermåligt. Detsamma gäller egentligen storskaliga solparker. Det är vi som tar hand om dem och driver dem inom Switchr för våra användare.

Jan: Nu har det varit en obligation, för det står ganska mycket på er hemsida, i villkoren och terms and legals kring upplägget. Kommer det vara så för framtida projekt också att det blir en obligation eller kommer ni göra SPV:erna i förväg?

Alltså, den här solparken kommer ju att ta slut. Det finns ett begränsat antal platser. När de solpanelerna, eller aktierna är slut, så är de slut, och då får man vänta på nästa projekt.

Simon: Ja eller att någon på plattformen säljer just i den solparken.

Jan: Jag har förstått det som att ni har en tanke kring en andrahandsmarknad?

Simon: Exakt, så det kommer finnas en andrahandsmarknad om det är någon som behöver sina pengar eller liknande, så att man kan sälja sina solpaneler.

Jan: Vi som har erfarenhet från andra företag så vet jag att ofta är det inget som ni garanterar, utan det är lite mer som försäljning på Blocket, att finns det en köpare så går det att sälja men annars så sitter jag med dem själv.

Simon: Exakt.

6% i årlig avkastning och man får tillbaka sin investering

Jan: Kommer jag kunna sätta pris själv?

Simon: I dagsläget är det så att priset kommer att hålla sig hela vägen. Det är också att en preferensaktie är strukturerad så att du får tillbaka dina pengar när solparken en dag stängs ner. Men sedan har vi valt att hålla samma pris under hela vägen, för att det ska vara enkelt att förstå, helt enkelt.

Det ska inte vara som en aktiemarknad att det fluktuerar mycket upp och ner, utan det ska vara en alternativ investering som du känner att det här vet jag priset på, det är stabilt, jag får min avkastning och så vidare.

Så vet du vad du äger för någonting. Du vet att du har den här solparken i Italien. Det är inte en aktie i ett företag, utan det är någonting som är på riktigt, som du nästan kan ta på.

Jan: Så dealen med Switchr One i Italien är att det finns ett antal preferensaktier lediga nu när vi spelar in. Jag köper den och de kostar från 250 euro styck och jag får avkastning typ från dag ett på det här. Jag äger den då i typ 15 år, eller?

Simon: Det är cirka 15 år kvar på den solparken.

Jan: Och den tiden kan variera på olika solparker. När de 15 åren är slut så får jag tillbaka mina 250 euro och behåller all avkastning som jag har fått under tiden.

Caroline: Hur är det med avkastningen? Ni säger att man får den från dag ett, men hur då?

Simon: I dagsläget betalar vi ut utdelningen en gång per år, men vi har en möjlighet i framtiden… Det här är någonting vi tittar väldigt mycket på just nu, det är att vi har ett kassaflöde från solparken som är månadsvis, så det är ingenting som stoppar oss från att användarna ska kunna få sin utdelning månadsvis också. Vi har sett att det är attraktivt för många småsparare och investerare.

Förhandlar fast elpris på 5-15 år med elbolag

Jan: Nu kommer ett tekniskt önskemål som kommer ställa till sjukt mycket problem för er, men jag gissar att detta blir en beskattning på 30% i vanliga fall. Då råkar jag veta att vissa företag, som t.ex. Kaptena, som har då kapitalförsäkring för onoterade aktier. Så det är någonting jag tror att vi investerare kommer önska. I och med att det faktiskt är aktier, att kunna placera dem i en kapitalförsäkring.

Simon: Vi har faktiskt varit i kontakt med just Kaptena angående detta. De är otroligt positiva till vår modell och det vi gör. Sedan handlar det lite om storleken på beloppen och så vidare.

Jan: Ja och så är det Euroclear och det ska fixas. Jag vet att de är ganska kinkiga. Men det blir en stor skillnad. Säg att vi tjänar 1 000 kronor i avkastning och så ska vi betala 300 kronor i skatt eller 1% på hela avgiften. Sedan betalar man en avgift till Kaptena på typ 1%, men det gissar jag att ni kan förhandla.

Simon: Anledningen till att det blir attraktivt med just en kapitalförsäkring är att vi har ett förbestämt kassaflöde egentligen.

Vi vet vad vi kommer att tjäna de närmaste 15 åren på den här solparken. Därför går det väldigt lätt att sätta det i en kapitalförsäkring, i och med att vi delar ut dessa 6%. Det är inte en fluktuerande utdelning eller att man inte riktigt vet man tjänar, o.s.v.

Jan: Men jag tänker också på att media har skrivit så mycket om att priset på elen i Sverige nu mitt i sommaren är som om det var kallaste vinter. I Karlshamn tror jag att man körde oljeverk i Sverige, de brända olja för att få el, för att kompensera under vissa perioder.

Vi hade elbrist under vissa perioder så de var tvungna att starta ett dieselkraftverk. Så elpriset fluktuerar. Kommer det att påverka min avkastning? Säg att elpriset ökar, kommer då avkastningen på Switchr One på 6% att öka eller fluktuera?

Simon: Det här blir ett ganska komplicerat svar, egentligen, men generellt sätt så är det så att innan du bygger en solpark har du en PPA ombord, alltså en Power Purchase Agreement, där du har kommit överens hur mycket du får betalt för elen under en given tid. Det brukar vara 5, 10, 15 år – lite beroende på vart det är någonstans – och då vet du exakt vad du får betalt för elen under den perioden. Sedan fluktuerar solinstrålningen väldigt lite från år till år. Det rör sig om cirka 4%.

Jan: Jaha, så det är ett elbolag som tar bet på 15 år framåt? Det är kaxigt.

Om teknik, lönsamhet och vad som sker vid konkurs

Caroline: Får jag bara fråga lite tekniskt om de här solpanelerna? Jag gissar att de har några år på nacken, vissa av de som ni köper, men vad jag förstår så är det väldigt svårt att få upp den här elproduktionen i solpaneler för det är så bra som det går just nu.

Fotonerna kommer in och det bildas el i solpanelerna. Jag jobbade med det här med material och sådant innan, att förstå det liksom, när jag jobbade på universitet och då förstod jag det som att det är väldigt svårt att optimera solpanelerna så att de blir ännu, ännu bättre.

Simon: Det har mycket med kostnad att göra. Du måste alltid tänka på hur mycket produktion vi får jämfört med hur mycket det kostar att bygga en solpark. Nu börjar man väldigt snart nära sig ett equilibrium i marknaden där det är alldeles för dyrt för att kunna göra det mer effektivt.

Långt fram i framtiden kommer det säkert att komma väldigt mycket effektivare solpaneler, men just nu är det för dyrt. Priset på komponenter har ju sjunkit något fantastiskt de senaste åren. Det är upp mot 80% bara vi tittar några år bakåt.

Jan: Det där drivs väl mycket av Kina?

Simon: Absolut.

Jan: Jag har några hygienfrågor. För mig är det här som att göra due dilligens, men istället för att behöva Googla och ringa så har man personen här. Är ni lönsamma?

Simon: I dagsläget är vi inte lönsamma i bolaget, utan vi drivs av våra investerare som tror på vår idé och vår ambition framåt. Vi räknar med att vara lönsamma inom fyra år, men det kan mycket väl gå fortare än så. I dagsläget har vi också kapital för att klara de fyra åren.

Jan: Klassisk fråga är vad som händer om ni går i konkurs? Vad händer med mina pengar?

Simon: Vi har försökt strukturera på ett sätt som gör att ägarna i en solpark ska vara skyddade mot en konkurs. Sedan är det mycket annat runtikring som kan ske, men just en konkurs i bolaget så ska de vara beskyddade. Det har att göra med detta att användarna äger en andel av den faktiska solparken direkt. Vi äger en andel av solparken tillsammans med användarna, så vi får bara ta del av den andelen som vi har egentligen.

Jan: Ett scenario jag ser, om ett företag som ert mot all förmodan skulle gå i konkurs, så sitter jag med det där projektet. Det är precis som med Trine och alla andra projekt. Det som hade hänt i en sådan situation är att det utses en konkursförvaltare och sedan kommer man förmodligen försöka sälja den solparken till annan för att vi inte har något intresse av att driva den.

Sedan får man räkna med att man förmodligen kommer förlora en hel del pengar men det sannolikt inte att bli noll, eftersom solparken har ett värde.

Återbetalningar finansieras av en principal fund

Simon: Det som är väldigt viktigt när man tittar på de här solparkerna som vi köper är att eftersom de har drivits väldigt dåligt så får vi dem förhållandevis billigt. När vi har tagit över dem och optimerat solparkerna för högre produktion så är de t.o.m. mer värda under tiden vi driver dem.

Jan: En fråga där som inte är helt intuitiv; om man säger att den har en livslängd på 15 år men jag ska få tillbaka mina pengar det 15:e året, vart får jag mina pengar ifrån? Ni kan inte sälja solparken eftersom den har uttjänt.

Simon: Då är det så att under hela tiden vi har drivit solparken så har vi en principal fund som man bygger upp under tiden som man driver solparken för att kunna betala tillbaka det. Det låter lite konstigt egentligen, rent intuitivt så, men det är faktiskt så att under de sista åren på solparken så ökar kassaflödet ytterligare. Speciellt om man har haft ett antal lån, för då har man betalat dem innan. Så det finns alltid kapital till att betala tillbaka användarna. Det är inte så att vi tar från vår egen kassa.

Det kan också vara så att man väljer att plocka ner solparken efter 15 år eller renoverar den för att kunna driva den i ytterligare 40 år. Det finns många olika potentiella scenarion efter dessa 15 år.

Jan: Jag har sett på många kalkyler här hemma, t.ex. när jag var med i en styrelse så tittade vi på att sätta upp solpaneler på ett skoltak. Man sa att kalkyllängden är 20 år men man räknar att livslängden kan vara 30 år. Liksom att livslängden är ofta längre än den teoretiska kalkyllängden.

Simon: Exakt. Vi har en väldigt, väldigt erfaren ingenjör i teamet. En tysk ingenjör. Han har jobbat i solenergibranschen i över 30 år och när man pratar med honom så ser man lätt att solpaneler kommer hålla i 40 år. Vi kommer kunna driva solparker i 40 år.

Effektiviteten går ner lite de första åren och sedan är den ganska marginell under de här 40 åren som går. Från början trodde man att det var flera procent minskning varje år på effektiviteten, men det handlar om noll komma någonting procent.

Caroline: Vad är det som gör att det går ner lite?

Simon: Det är degradering av materialet i själva solpanelerna.

Vanliga invändningar mot solenergi

Jan: En annan vanlig invändning i Sverige, speciellt bland kärnkraftförespråkare, är att solpaneler inte är lönsamt utan stöd. Har du någon åsikt?

Simon: Det stämmer inte. Om man ska sätta upp det på taket så behöver du nästan stöd i och med att det är så många som ska ha betalt för att göra själva arbetet med att sätta upp den och det är klart det ska vara marginaler på komponenterna och så vidare. När vi bygger en storskalig solpark så köper vi direkt från fabriken.

Det blir inte en massa mellanhänder som ska in där och vi tar in partners för att bygga den då. Det blir inte samma marginaler alla olika parter ska ha i det här då. Eftersom vi kan bygga så mycket billigare så klarar vi oss också utan stöd, även i Sverige. Vi har ju projekt nu i Varberg på fyra megawatt.

Jan: Det där är också skönt att höra för det plockar ju bort en risk, att tänk om statliga subventioneringar på t.ex. elbilar försvinner. Men då är inte det en risk här. Jag såg en fråga från en läsare här:

”Hur skiljer det här sig från Trine? Är det en konkurrent?”

Läsarfråga

Jag kan ta kort, så kan du fortsätta. Trine finansierar företag som sedan säljer solpaneler i andra länder. De producerar ingenting, utan i min värld är de ett rent finansiellt bolag som lånar ut pengar till egentligen företag som inte får lån på andra ställen.

Sedan säger de att titta, du får låna av oss för 10%. När vi var i Kenya så gick jag in på banken och frågade vad ett företagslån ligger på och det var 22%. Så de är ett lånebolag, medans jag upplever att ni är en producent. Skulle du vilja lägga till någonting?

Simon: Nej, det jag egentligen vill säga är att jag tycker att Trine gör ett väldigt bra jobb. Just det att de fokuserar på att ge lån till länder där det kan vara svårt att få ett sådant lån för entreprenörer i Afrika och så vidare. Men vi har snarare tagit vår kompetens från förut när det gäller industriell solkraft, storskaligt, och driver det själva. Det är väl egentligen den största skillnaden. Men jag måste säga att vi får den här frågan ganska ofta, faktiskt.

Företaget äger, producerar och har intern kompetens

Caroline: Jag undrar om ni har några konkurrenter? Känner du till något företag som sysslar med samma grej som ni gör?

Simon: Nej, men det jag kan säga är att vi har ganska många indirekta konkurrenter som kanske söker efter samma typ av användare som har samma typ av värderingar. T.ex. Trine då. Eller det finns flera andra impact investerings plattformar som är ganska generella så.

Jan: Där ska jag vara helt ärlig med att så många där man får avkastning finns inte. Det finns ju Climeworks och Choose.today, men det är mer välgörenhet.

Simon: Ja, men vi har till exempel Abundance Investment i UK, och så finns det några andra aktörer runt om i Europa. Alltså, som har att göra med sol eller andra impact investeringar. Men det som urskiljer oss ganska mycket är just det här att vi är de som driver.

Vi är ingen tredje part som finansierar någon annans projekt, utan det är vi som driver solparkerna och äger de tillsammans med våra användare. Så vi har en väldigt stor motivation till att de ska gå bra, för annars går det inte bra för oss. Så vi tar inte en avgift för att vi hittade investerarna.

Jan: Eller snarare skulle väl jag säga att ni äger snarare hela vertikalen. Många andra företag, typ Uber, är ett techbolag som kopplar ihop taxiförare med någon annan. Men de äger inte taxibilarna och på detta sätt kan jag uppskatta den här typen av företag som Switchr mycket, mycket mer, för det är ett industriföretag.

Man producerar någonting och man har en intern kompetens. Visst, ni kommer aldrig växa som Uber för ni kan inte bara rulla ut appen i 100 länder och få 10 miljoner användare för att det behöver vara en solpark.

Simon: Men vi kan alltid bygga en större solpark, eftersom solenergi är så skalbart. Vi kan bygga både stort och litet och ha väldig många projekt på gång samtidigt. Det är det som är fördelen med solenergi egentligen. Visst, ett kärnkraftverk producerar ganska mycket mer energi, men det är väldigt långa processer för att göra något sådant. En solpark kan vi starta ett projekt och så kan vi ha solparken uppe efter fyra till sex månader.

Caroline: Sådana här stora solparker måste ändå ta upp rätt mycket plats och då förlägger man dem en bit ut på landet, antar jag. Men då är det inte så långt att frakta den elen ändå?

Simon: Det blir ändå sett som lokalt, att elen både produceras och används lokalt.

Vindkraft kontra solkraft

Jan: Om jag är bonde, är solkraft ett alternativ till vindkraft? Eller är det som äpplen och päron?

Simon: Både ja och nej. Som bonde är det klart att du hade kunnat bygga både vindkraftverk och solkraftverk på dina åkrar om du vill, om du nu inte väljer att producera mat då, som kanske hade varit fördelaktigt för Sverige. Sedan är väl fördelen med solkraft mot vindkraft att det är samma sak där med projekttiden.

Det kan ta upp till 10 år att bygga ett vindkraftverk och det är på grund av att det är väldigt många som överklagar, processerna är otroligt långa, för det är ganska mycket motståndare till vindkraft. Men sedan är det en bra energikälla så klart.

Den är ren och fungerar väldigt bra. Den är beprövad. Men solenergi syns inte i samma utsträckning och förstör inte landskapet på samma sätt. Den är lågt placerad och tyst.

Jan: Bara en sak som slog mig nu, för jag vet när vi fick en offert för solpaneler på vårt tak så sa han typ att de producerar som mest på vår, sommar och tidig höst och typ ingenting på vintern. Kommer det påverka avkastningen om jag köper en svensk solpark, Switchr Two, i Varberg, jämfört med Switchr One i Italien, eller räknas det på hur mycket det blir totalt per år?

Simon: Man tittar på helåret och det gör man egentligen alltid. Men sedan är det klart att avkastningen blir lite lägre i Sverige i och med att vi har lägre elpris här och vi har lite mindre solinstrålning också. Det vi tittar på är att få en fast summa under hela året men under sommaren bygger vi upp en buffert för att kunna dela ut resten av året.

Det handlar egentligen om att andrahandsmarknaden inte ska bli så att folk säljer på sensommaren eller hösten för att köpa sedan på våren igen. Det ska inte bli spekulativt, helt enkelt.

Den biologiska mångfalden

Caroline: Får jag bara fråga om marken som solpanelerna står på? Vad händer med den miljön där? Kommer det djur eller flyr de? Är det dåligt för den biologiska mångfalden?

Simon: Jag är så otroligt glad att du tar upp det här faktiskt. Om man bara tittar på den här solparken i Italien. Den ligger fantastiskt placerad. Om man tittar på en video hur den är omringad av vingårdar och du har bergen i bakgrunden och allting.

Men om man bryter ner det till små beståndsdelar så måste man kolla på den biologiska mångfalden och där hjälper solparken till, i och med att det är ett väldigt stort grönområde som vi har möjlighet att faktiskt göra vad vi vill med, när det gäller biologisk mångfald.

Så vi kommer påbörja arbeten, även på solparken i Italien, för att kunna gynna mångfalden genom att plantera inhemska växter och så vidare runt omkring. Det är ingenting som påverkar det operationella med solparken, men det gynnar miljön väldigt mycket. Vi har en egen handbok internt för hur vi ska driva solparkerna och där har vi ett stort avsnitt om biologisk mångfald också.

Jan: Vad gör man rent konkret? Sätter man ut biodlingar till exempel?

Simon: Det kan man faktiskt göra. Vi har även tittat med biodlare om det går att lösa. Nu är just den här solparken placerat i ett ganska torrt område då, så det kan bli svårt att ha växter som blommar väldigt mycket och gynnar just bin. Men optimalt sätt hade man velat omringa hela solparken med vackra blommor, så att du får mycket fjärilar och pollinerare. Då hade man kunnat samarbeta med biodlare också.

Jan: Kan man investera via företag?

Simon: Ja.

Jan: Och på hemsidan så är alltid i euro i dagsläget. Tror ni att det alltid kommer att vara euro eller kan det bli så att vissa solparker t.ex. i Sverige kan vara i kronor och sedan i pund i Storbritannien?

Simon: Nej, vi har valt att hålla oss inom euro för att det ska vara lika över hela EU. Det som skulle kunna ske är att om jag har en solpark i USA där kassaflöden och betalning för elen och så vidare där kommer den i dollar och då håller vi oss till dollar.

Jan: Har ni tankar på USA?

Simon: Vi har egentligen tankar på hela världen. Vi håller oss ganska pragmatiska och öppna för att kunna bygga där det finns en möjlighet för att kunna bygga solparker. Idén bakom Switchr är att du ska kunna äga en solpanel lite här och var runt jorden, så att du alltid kan se plattformen eller appen att du producerar energi, hela dygnet runt.

Om appen och riskerna

Jan: Det medför ju både en valutarisk och en valutamöjlighet. Jag gillar att inte lägga alla ägg i samma korg. Ibland har vi en övertro på den svenska kronan. Problemet är att det gör avkastningen lite mer oförutsägbar. Säg att jag får 6% så kan jag få 7,2 eller 4,8. Men det är som det är. Är det någon annan fråga som ni brukar få?

Simon: Inte när det gäller det tekniska eller praktiska kring investeringen på det sättet. Den vanligaste frågan vi får just nu är när vi ska lansera appen. Det kommer väldigt ofta upp.

Just nu loggar man in på hemsidan. Hela idén, ända från början, har varit att du ska känna att du äger din solpanel. Du har den med dig i fickan hela tiden, istället för att ha den på taket. Så appen kommer under hösten. Mycket troligtvis innan oktober.

Jan: Nu känns det som att andelarna i Switchr One snart kommer ta slut. Hur ser framtiden ut med fler projekt?

Simon: Det första projektet som kommer här nu är att vi kommer börja låta folk förbeställa solpaneler i Varberg väldigt snart. Det blir troligtvis redan den här månaden, i Augusti 2020. I solparken i Italien, Switchr One, finns det 4 158 paneler tror jag, om jag ska vara exakt. Och det är cirka 1 000 paneler kvar.

Jan: Är det någon mer risk som du ser, som ni har diskuterat? Vi har pratat om konkurs, valutarisk, vad som händer när perioden tar slut.

Simon: Jag har inte tillåtelse att säga att det inte finns några risker. Det är klart, det finns alltid risker med att investera.

Jan: Ja, i värsta fall kan man förlora allt och vi har detta i vår lekhink, i vårt gröna sparande. På sätt och vis upplever jag ibland att sådana här projekt gör mer klimatnytta än t.ex. en hållbar/grön fond.

Caroline: För mig låter det som att ni har väldigt många olika grejer att pyssla med i företaget. Vad tycker du är roligast med jobbet?

Simon: Jag tycker det är roligast med plattformen och det är ju jag som är produktägaren egentligen. Jag vill att det ska bli jäkligt kul att äga solenergi. Att man ska komma nära sin investering.

Det ska bli så påtagligt att det är nästan som att du håller i det. Vi kommer bjuda in våra användare som äger andelar i Varberg, kanske inte om det är flera tusen personer då som ska besöka en liten solpark i Varberg. Det blir svårt.

Men många av dem kommer kunna besöka platsen i alla fall. Man skulle kunna åka dit och faktiskt se att den här solpanelen är min. På plattformen kan du alltid se hur mycket du producerar och hur mycket du reducerar i koldioxidutsläpp, hur mycket pengar du tjänar och allting rullar live från den faktiska solparken som du äger.

En del av lösningen

Jan: Jag vill bara påpeka en detalj; det är ett norskt bolag. Dina medgrundare är norrmän. Men det spelar väl egentligen inte så stor roll. Jag vet att Norge har offentliga årsredovisningar och allt, precis som i Sverige, så det är ganska likt. Vi avbröt dig där, var det någon annan risk du tänkte på?

Simon: Egentligen inte. Det enda som jag vill understryka är infrastruktur. Det drivs ju väldigt professionellt under väldigt långa avtal, men det finns politiska risker och det hade ju kunnat komma en väldigt stor storm till exempel, men det mesta är ju försäkrat.

Jan: Vad skulle du önska att alla förstod eller att alla visste om Switchr? Jag tänker att alla borde veta att man gör gott och att man kan tjäna pengar och att det inte är någon motsägelse mellan de två.

Simon: Precis. Vi jobbar väldigt mycket för att det är en impact investment. Du ska kunna göra gott och tjäna pengar. Det är som en del av mig själv nästan.

Jan: Stort tack. Detta är faktiskt en av få intervjuer där vi inte har tagit in läsarfrågor, för vi ville ha dig för oss själva.

Simon: Jag kommer gärna tillbaka så får vi se om det blir mer att prat om segling eller inte.

Jan: Ett fantastiskt stor tack, Simon, och tack för ett sådant här initiativ, för jag gillar verkligen att just kunna inte minst visa finansbranschen och andra att det inte finns någon motsägelse mellan att tjäna pengar och göra gott. Det pratas så mycket om problem men inte så mycket om lösningar.

Caroline: Ja, och det är väldigt stressande att prata så mycket om problem men inte om lösningar. Jag tycker att det här ger en väldigt skön känsla av att det finns lösningar.

Simon: Ja, det är hela grejen. Vi vill vara en del av lösningen.

Jan: Vi skänker ju pengar till välgörenhet och till Climeworks och Choose, men det är en grej att ta hand om klimathotet via välgörenhet och det är helt annat för mig att kunna säga att detta är en del av mitt sparande, som dessutom gör gott. Tack så mycket, Simon.

Relaterade artiklar

Nedan följer artiklar relaterade till den här:

• Om billigt hållbart fondsparande utan sämre avkastning - Intervju med Magnus Alfredsson om hans hållbara fond Proethos | Reklam
• Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning
• Din och min klimatbudget är ca 38 ton koldioxid. Totalt. - Intervju om klimathotet med bloggaren och hållbarhetsexperten Sören Andersson

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. ?

Jan och Caroline Bolmeson

10 augusti, 2020

Den här artikeln publicerades måndagen 10 augusti 2020 klockan 19:05 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Hållbart & etiskt sparande, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.