Tack, tack och tack!

Jag har verkligen blivit rörd av alla uppskattande kommentarer, telefonsamtal, inlägg på Facebook och inte minst mejl sedan mitt inlägg i lördags. Jag måste verkligen säga att jag har uppskattat det jättemycket. Tack för att du tog dig den tiden och engagemanget att göra det för mig. Tack.

Det var länge sedan, om inte någonsin, som jag verkligen har känt en sådan uppskattning, erkännande och värme. Ibland känns det verkligen som att man skriver och funderar – undrar om någon läser det och undrar om det gör någon skillnad överhuvudtaget. Den responsen jag har fått de senaste dagarna visar verkligen på att det finns jättemycket gott. Med risk att låta högtravande så var det verkligen tanken som slog mig ”det finns verkligen hopp” och en stor majoritet som verkligen vill väl.

Jag ska försöka tacka så många jag kan personligen, men tro mig när jag säger att jag har läst alla kommentarer och verkligen vart enda en har gjort skillnad. Jag ser redan nu att jag kommer att komma stärkt ur det här och är som Kina skrev något i stil med i en av kommentarerna:

När en dörr stängs, så öppnas ofta en annan, men ofta är vi för upptagna för att stirra på den som stängdes istället för att se den nya som öppnades.

Det är verkligen så sant, så sant. Jag återupptog under dagen kontakten med Avanza och vi ska försöka ta ett nytt möte. Tack verkligen till dig som också mejlade dem på Avanza och visade att det finns annat än näthat också. Tack verkligen för den tiden och att du gjorde mig den tjänsten. Tack.

Det här är absolut inget som jag har tagit för givet utan verkligen tack. Ni har verkligen gett mig ny energi och kraft att vilja och fortsätta att skriva. TACK!

Jan

PS. Jag är inom kort tillbaka med ordinarie sändningar… :-D DS.