Högre avkastning till lägre risk | Låt oss TänkaTillsammans - Del 1
Sök:

Högre avkastning till lägre risk | Låt oss TänkaTillsammans – Del 1

RikaTillsammans #166 - Diskussion utifrån Nassim Talebs böcker Antifragile, The Black Swan m.fl.

Veckans avsnitt är den första delen i en serie av avsnitt som handlar om paradoxen att höja avkastningen samtidigt som man minskar risken. Detta avsnitt bygger på Nassim Talebs böcker. Det här är inte avsnitt med ett färdigt förslag eller strategi. Tanken är snarare att sätta igång nya tankar och ett samtal. Ett tillfälle för oss i RikaTillsammans-communityn att samskapa och tänka tillsammans. Det är nämligen idéer som fortfarande är kontroversiella och få i finansbranschen tagit till sig. I Sverige är det fortfarande, vad jag vet, i princip omöjligt att köpa någon fond som jobbar på det här sättet.

Vi tar avstamp i Talebs resonemang kring att de flesta av oss har en felaktig intuitiv uppfattning om sannolikheter och slump. Det börjar med att de flesta ekonomiska modeller utgår från en statistisk modell så kallad normalfördelning. Den säger t.ex. att vissa händelser (t.ex. rörelser på börsen) ska ske med en viss omfattning. Exempelvis säger den att en genomsnittlig dag ska börsen röra sig +/- 1 %.

Det stämmer i majoriteten av fall, t.ex. 95 % av fall. Problemet är i de sista 5 procent av fallen så börjar konstiga saker hända. Osannolika händelser visar sig inträffa i verkligheten långt oftare än de borde inträffa. Exempel är IT-bubblan 2001, Finanskrisen 2008 och Corona-krisen 2020. Taleb kallar dessa för Svarta svanar. Händelser med låg sannolikhet att inträffa men stor konsekvens när de händer.

Taleb beskriver det som två olika länder – Mediocristan och Extremistan. I Mediocristan är saker förutsägbara, variansen är liten och enskilda händelser har sällans någon större påverkan. Jämför det med att sortera 1 000 människor efter t.ex. vikt i en stadion. De flesta människor kommer väga runt snittet. En enskild person på plats 1001 kommer ha en liten påverkan på snittet – även om det skulle vara världens tyngsta person.

I Extremistan är det precis tvärtom. Extrema händelser och svarta svanar är vanliga. En enskild dag eller en enskild händelse kan ha massiv påverkan. Säg att man sorterar 1 000 slumpmässiga personer efter förmögenhet. Lägg till Bill Gates och snittet kommer kraftigt förändras.

De här två resonemangen kan man använda inte bara på börsen och avkastning. Det fungerar i princip i alla områden i livet. Vissa yrken, t.ex. konsult, tandläkare, lärare och liknande hör hemma i Mediocristan. En enskild dag eller ett enskilt uppdrag kommer inte ha någon större påverkan på livsinkomsten. Inom däremot idébaserade yrken, som ofta hör hemma i Extremistan, kan en enskild händelse ha en enorm påverkan. Tänk t.ex. J.K. Rowling med Harry Potter, entreprenörer med en affärsidé och en investerare med en riktigt god affär.

Tricket är som vanligt inte att avdöma det ena som mer rätt eller fel än det andra. Utan snarare att se det är två olika saker. Problem uppstår nämligen när man försöker använda strategier, riskmått och verktyg från Mediocristan i Extremistan. Tvärtom kommer många gånger den stora vinsten från både och. Det vill säga när man spela i båda världarna.

Dessa tankar sammanfattar Taleb i en investeringsfilosofi som är ointuitiv. Han säger att man borde ha investera i form av en skivstång med skev fördelning med vikterna. 90 % av pengarna borde vara i riktigt säkra tillgångar som t.ex. kontanter, bankkonto med insättningsgaranti eller säkra räntefonder. Resterande 10 procent borde man ha i extremt aggressiva investeringar med jättehög risk.

Matematiskt har han visat att det här sättet att investera kan skapa en portfölj med t.ex. 97 % aktier och 3 % tail-risk-skydd (”försäkring mot de osannolika händelserna”) som har en högre avkastning till en lägre risk än en 60/40-portfölj. Vi kommer prata mer om det här i nästa avsnitt i serien. Problemet är nämligen att de fonderna som gör det här är inte riktigt tillgänliga i dagsläget i Sverige. Därav något att diskutera och tänka kring tillsammans.

Vi ser fram emot dina tankar och kommentarer och hoppas att du uppskattar det här avsnittet.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följder bildspelet till avsnittet:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Försäkra portföljen mot stora nedgångar

Jan: Idag är det dags för avsnitt #166 och det blir ett TänkaTillsammans-avsnitt.

Caroline: Men vänta här nu, är detta ett nytt koncept? Vi har RikaTillsammans, FikaTillsammans och nu TänkaTillsammans. Vad är detta?

Jan: Jag tänker att i många avsnitt berättar vi hur det är eller svarar på frågor eller har en gäst, men detta är ett avsnitt där jag inte har tänkt tanken färdigt. Jag tänker snarare att vi slår våra kloka huvuden ihop med er som lyssnar och tittar.

Caroline: Som ett jättestort master mind, där man liksom kommer fram till något större tillsammans.

Jan: Som i början av året när vi sätter ihop portföljerna tillsammans, att vi samskapar och det har funkat jättebra. Idag tänkte jag att vi skulle prata om ett relativt nytt koncept, som är lite kontroversiellt inom investeringsbranschen. Men det tar upp en del av den kritiken mot den strategin som vi normalt brukar prata om, mot gängse uppfattning och konsensus i forsknings- och akademivärlden.

Det är lite kontroversiellt, men våren 2020 fick de här tankarna ny luft. Detta handlar om hur man kan försäkra sin portfölj mot nedgångar och det handlar inte om någon helig graal, utan mer att tänka som hemförsäkring för sin portfölj.

De flesta av oss betalar för en hemförsäkring som vi inte utnyttjar, men då har vi betalat pengar för att begränsa nedsidan. Om huset skulle brinna upp så får vi väldigt mycket mer pengar tillbaka. Inom finans kallas detta för tail risk eller svansrisk och vi kommer prata mer om det.

Då är det en fond som jobbar med tail risk-strategier som under kvartal ett nu under 2020 med Corona när börsen föll med 30% så gjorde den över 4 000% avkastning. Det gjorde alltså 40 gånger pengarna. Jag tänker att det skapar vissa intressanta möjligheter.

En studie vi kommer prata om i kommande avsnitt är att om man har 97% av sin portfölj av aktier och 3% av den här ”hemförsäkringen” utan några räntor, då kommer det ha en lägre risk och högre avkastning än vår NybörjarPortfölj som har 60% aktier och 40% räntor. Räntorna ska fungera som en krockkudde men är det inte bättre att köra full fart och ha en försäkring om det händer något? Typ som ett bilbälte?

Caroline: Ja, det är bra sagt, Jan. Bilbälten räddar ju verkligen liv! Jag blir väldigt nyfiken på vad detta är och speciellt nyfiken på den här fonden som har gjort 4 000%. Jag kan inte tänka ut själv vad den har gjort.

Jan: Det är väldigt tekniskt. Detta kommer förmodligen bli två, tre eller fyra avsnitt. Detta avsnitt är för att ge en introduktion, en bas så att vi alla kan diskutera från samma nivå. För detta bygger på en massa böcker och studier.

Caroline: Du har också sagt att de här tankarna som du har nu, som du presenterar, de är inte klartänkta och vi tänker tillsammans, men du blev inspirerad av böcker som du läste när du var sjuk i somras och låg på soffan och läste.

Diskussionsunderlag utifrån Nassim Talebs böcker

Jan: Ja, precis, jag var sjuk i somras. Det var inte Corona utan jag var bara trött och förkyld. Då hade jag haft författaren Nassim Taleb på min läslista länge och han har skrivit en samling som han kallar för Incerto, som är fem böcker. Jag har länge haft ett resonemang som är att det finns vissa böcker som är quake-böcker, alltså böcker som har förändrat livet.

Jag har t.ex. ”Rich Dad, Poor Dad”, som vi har pratat om i ett tidigare avsnitt, jag har ”4-hour Work Week” av Tim Ferriss, som också har förändrat livet. Jag tror att de här böckerna har den potentialen också, men jag har inte landat riktigt i det. Jag bara märker att det är vissa saker som verkligen resonerar med mig.

Jag tänker också att vikten med det här avsnittet är… För det är inte säkert vi kommer agera på det, det är inte säkert man kan skaffa sig den här hemförsäkringen och de fonderna vi kommer nämna i slutet av det här avsnittet går inte ens att köpa i Sverige.

Jag har pratat med ganska mycket folk i finansbranschen och de flesta känner inte till det här konceptet, så en halv poäng är att det finns fem, sex personer i finansbranschen som jag har pratat med som jag vill ska lyssna på den här serien för att vi ska se om man kan göra detta rent praktiskt.

Sedan har jag fått en del feedback att det har varit mycket sponsrade avsnitt på sistone, men poängen med våra sponsrade avsnitt är inte alltid att man ska agera, som när vi pratade om Switchr och vi kommer ha två avsnitt med Hypoteket här framgent. Där pratar vi om säkerställda obligationer, hur pengar trycks och bolånefonder.

Caroline: Ja, vi vill alltid att det ska vara mer värdefull information och tankespjärn i avsnitten, trots att de är sponsrade. Det är annat som gör att man får mer ut av det.

Jan: Ja, exakt. Och lite samma sak är det med detta. De här avsnitten är inte sponsrade, men introducerar ett annat sätt tänka på. Det som är så fantastiskt med Nassim Taleb är att han började som investerare. Han försörjde sig på att handla med optioner; så kallade derivat där man spekulerar i förändring i framtiden. Det är vissa som kallar derivat för weapons of financial mass destruction. Alltså, en option kan gå upp flera hundra procent, men den kan också bli helt värdelös.

När vi å andra sidan pratar om t.ex. en global indexfond så kommer den sällan öka med flera hundra procent, men den kommer heller aldrig bli värdelös. Det är mycket mer sannolikt att en option blir värdelös än en aktie. Det ligger lite i namnet också att när du köper en option så köper du en möjlighet att göra någonting, men du behöver inte göra det i framtiden.

Talebs hatkärlek till finansbranschen

Jan: Det klassiska, som Nassim Taleb beskriver, är att en av de första optionerna skapades av en filosof i Grekland, som funderade mycket på optioner och alla sa att det bara var påhitt. Då gick han till några som hade olivpressar och sa att jag betalar dig en summa nu och så har jag optionen att få hyra dina olivpressar under en viss period.

Sedan de gångerna när det blev jättemycket skörd då blir den optionen värd jättemycket, för då vill alla komma och använda olivpressarna samtidigt. Då kunde han sälja sin option till någon annan och få jättemycket betalt. Om det hade varit en dålig skörd då finns det ingen efterfrågan på olivpressarna och då blir optionen värdelös. Och detta finns då nu på börsen i form av optioner.

Han började handla med optioner och så hade han vissa idéer som var ganska kontroversiella, men ingen lyssnade på honom. Nu hittar jag på och förenklar, det här är bara min tolkning. Då doktorerade han och träffade andra som var lite outcasts inom ekonomibranschen, typ akademiker som ingen ville lyssna på, t.ex. matematikern Benoit Mandelbrot som är känd för fraktaler.

Det finns provenance även inom ekonomi, alltså vem har varit doktorand hos vem och så vidare, och Eugene Fama som fick Nobelpriset som bygger på det med indexfonder, han har varit hos Mandelbrot, som även har hjälpt Taleb.

Så Taleb doktorerade, men han är lika mycket filosof, så han har en hatkärlek till finansbranschen. Många av hans böcker är som uppgörelser med andra akademiker och vissa störs så mycket att de inte kan läsa hans böcker. Medans jag tycker att det är ganska kul.

Caroline: Det är ganska intressant när man har två områden som man är intresserad av och är duktig på, så att man kan merga. Jag tror också att det är ett framgångsrecept som man har forskat på, att det är så det funkar. Som arkitekten Calatrava som gjorde Turning Torso, han var också ingenjör och han blev ingenjör för att han ville få byggnader att se ut som att de kunde sväva. Då behövde han en annan disciplin för att kunna göra det som han ville.

Jan: Ja och Taleb har framförallt historia inom trading, alltså han har varit på golvet och tradeat och han har en massa historier. Vi hade ett exempel där Caspian vår kollega som hjälper oss att klippa de här avsnitten han sa att det märks att du hänvisar till Taleb i alla de senaste sex avsnitten.

Kommer du ihåg exemplet med Green Lumber? Det var en person som var en jätteduktig handlare och han handlade med green timber och sedan var det en annan handlare som visste allt om träd, men han var mycket sämre än den andra tradern.

Det roliga var att den första tradern inte ens visste vad green timber var – att det var virke som inte hade torkat – men han var street smart. Han kunde sin grej. Det är det som är lite roligt med Taleb, att i de här böckerna ger han sig på nobelpristagare och andra kända akademiker och bara kallar dem för bluffar och så.

Det roliga är att han inte bara är en tunn tunna som skramlar mycket, utan han har de facto gett ut akademiska artiklar också som bevisar det han skriver rent matematiskt. Så han är inte jättepoppis.

En översikt av detta avsnitt

Caroline: Jag tror också att om man är lite under dog – nu vet jag inte hur Nassim Taleb har vuxit upp och sådana saker – och märker att man gillar att slå uppåt och att man är bättre på att göra det än att slå nedåt, då ska man ägna sig åt det som Nassim Taleb gör. Att ifrågasätta även nobelpristagare och det tycker jag är fräscht.

Jan: Ja och han har så mycket roliga idéer. I sina böcker kan han skriva att här skulle det vara ett kapitel, men jag tyckte det var för tråkigt och min tes är att om inte jag tycker detta är kul, då kommer ingen annan heller att tycka det är kul. Sedan stryker han bara det kapitlet. Han har också en lista över de som är ”intellectual, yet idiot”. Man måste se förbi hans mindervärdskomplex när man läser hans böcker.

Han har i alla fall skrivit fem böcker: ”Fooled by randomness”, ”The Black Swan” som han är mest känd för, som jag nästan tycker är minst bra av de här, ”The bed of procrustes”, ”Anti-fragile” och ”Skin in the game”. Vi kommer ta upp hans koncept, för egentligen är det bara en idé som han har och den idén har ett antal implementationer.

Själv skulle jag rekommendera att läsa Anti-fragile och jag kommer be dig att läsa den, Caroline. Den är jättebra. För att komma in i det så är det de här idéerna i den här samlingen böcker som vi kommer att läsa. Sedan har jag läst lite sidoböcker här, som ”(Mis)Behaviour of Markets” av Benoit Mandelbrot, som var hans mentor som skrev de första tankarna på det här.

Som sagt, detta avsnitt är ett diskussionsunderlag. Vi kommer presentera hans idéer, varför han påstår att de flesta inom finans tänker fel och har fel. Sedan ska vi även prata om det här med normalfördelning versus fat tail-fördelning och varför de här nobelpristagarna och de flesta investerarna har fel.

Han är statistiker och det är det han har gjort i 40 år, så han kan sin statistik.

Han har också en massa historier så böckerna är skitbra, men läs Anti-fragile och sedan kan man skippa de andra. Vi kommer prata om svarta svanar, hans koncept från ”Black Swan”, och asymmetri. Han introducerar även en metafor som han kallar för Extremistan och Mediocristan. Vi kommer också omvandla det till hans tankar kring hur man bör investera, som går tvärtemot vad typ alla andra säger.

I kommande avsnitt kommer vi prata om Universa-fonden, som startades av hans adept som heter Mark Spitznagel, vilken gjorde 4 100% under kvartal ett. Det är ganska intressant för det finns typ inga intervjuer, typ två eller tre olika YouTube-klipp med Mark Spitznagel. Sjukt intressanta.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Taleb och Spitznagel hade en fond tillsammans som hette Empirica, sedan gick Taleb vidare och slutade handla och blev mer filosof, medan Spitznagel startade en annan fond som gör samma sak.

Poängen här, som vi ska komma till i de kommande avsnitten, är hur kommer det sig att en 97/3-portfölj, med 97% aktier och 3% Universa presterar bättre än en 60/40-portfölj med mycket lägre risk och högre avkastning. Det är ganska intressant, för de största pensionsfonderna, Norska Oljefonden etc., de kör 60/40.

Han pratar om att många pensionsfonder i USA eller statliga fonder kommer aldrig kunna nå sina mål, för de har tänkt fel.

Det är en grej att vara småsparare, men det är en helt annat grej att förvalta miljarder. Det hade varit sjukt spännande att prata med Sjunde AP-fonden om det här, eller Lysa eller Eric Strand. Men de flesta har inte hört talas om de här strategierna och därav tänkte jag att vi ska titta på det. Bara kort, eftersom vi kommer att prata om strategier i fonder etc. så är det viktigt att säga att detta inte är någon finansiell rådgivning utan tvärtom är det en diskussion.

Detta bygger på historisk avkastning och det finns inga garantier på att historisk avkastning eller att börsen kommer återupprepa sig på samma sätt. Vill man läsa mer om det kan man gå in på RikaTillsammans.se/villkor.

Återigen, detta är min personliga tolkning av Taleb och den här statistiken, så det kan vara fel. Det är därför jag vill att vi ska TänkaTillsammans och hela det här avsnittet är typ ett prov-prat. Det är för övrigt ett fantastiskt koncept som en av våra kompisar alltid brukar använda. När man prov-pratar så säger man någonting även om man inte har tänkt igenom det och man blir inte hållen till vad man har sagt.

Grundlig genomgång av normalfördelning

Jan: Om jag plockar ut en av de poängerna som Taleb gör är att han säger att de flesta ekonomiska modellerna inom industrin eller forskningen är felaktiga. De bygger på fel antaganden. I princip alla modeller som handlar om avkastning, hur börsen beter sig, vad risken är med investeringar i aktier, vad risken är att investera i räntor och det här resonemanget där jag pratar om att räntor är en krockkudde.

Alla de här modellerna bör man enligt honom ta med en nypa salt. Eller han säger snarare att de är ”dead wrong”. Mycket av det som man pratar om inom klassisk finans är fel. Detta bygger på normalfördelningen, men verkligheten är inte normalfördelad. Då behöver vi prata om normalfördelning.

En normalfördelning berättar hur fördelar sig ett antal utfall. Man pratar t.ex. om längd. Jag såg någonstans att medellängden i Sverige var ungefär 180 cm. Det är då det mittersta. Har vi 100 pers så kommer medellängden vara 180 cm bland män.

Sedan hittar man på något som man kallar för en standardavvikelse; hur avviker då längden på män från 180 cm som är det mittersta värdet? Då har jag hittat på helt eget, det finns inga källor på det här, utan jag har gjort detta för att det är enkelt att räkna och för att det är rimligt:ish. Då har jag sagt att standardavvikelsen är 10 cm från 180 cm.

Det är här normalfördelningen hjälper till, för då säger normalfördelningen att eftersom vi har hittat på en standardavvikelse som är ett mått man kan räkna fram, så hade vi haft alla Sveriges fem miljoner män så hade vi kunnat räkna ut vad standardavvikelsen är. Det är en formel för det och då får vi en graf som då visar hur den här fördelningen ser ut.

Caroline: Och den grafen ser allt som oftast ut som en kyrkklocka, bell curve.

Jan: Ja, precis, eller gaussisk fördelning. Då säger vi så här att genom då 68% av alla mäns längd kommer vi hitta inom 180 cm +/− en standardavvikelse, alltså 10 cm, så 68% av alla män kommer ha en längd mellan 170-190 cm. Om vi då går vidare och utökar detta intervall och räknar två standardavvikelser, d.v.s. 20 cm, då säger normalfördelningen att nu kommer vi hitta 95% av alla män inom intervallet 180 cm +/− 20 cm, alltså mellan 160-200 cm, vilket är +/− två sigma.

Om vi går vidare till tre sigma, alltså tre standardavvikelser, då säger normalfördelningen att nu kommer vi hitta 99,7% av alla män inom intervallet 150-210 cm. Räknar man då inom forskningen så vet jag att man pratar om sex sigma, som det högsta statistiska måttet, för det är 99,99998%. Då är man helt säker på sin sak. I vårt fall skulle man säga att vi kommer hitta 99,99998% av alla svenska män i intervallet 120-240 cm.

Sigmanivåerna varierar kraftigare än vad finansiella modeller tar hänsyn till

Jan: Varför jag säger att detta är rimligt är att Sveriges längsta man genom tiderna enligt Wikipedia var 245 cm. Så det var en person utanför det sigmat. Detta är vad normalfördelningen säger. Den berättar för oss om sannolikheter för vissa utfall.

Då säger den att hitta en person som är 240 cm är sjukt ovanligt. Vi vet inte ens om det är någon i Sverige som är så lång. Rent intuitivt it makes sense. Träffar jag en man så kommer han sannolikt att vara runt 180 cm.

Caroline: Ja, normalfördelningen hjälper oss att förutspå vad man kommer hitta för resultat när man tittar på en specifik sak.

Jan: Precis. So far so good. Problemet uppstår nu när vi börjar titta på avkastningar enskilda dagar på börsen. Ett börsår har 250 veckodagar, börsen är öppen de flesta dagar så man brukar räkna 250 eller 252 handelsdagar per år.

Sedan tittar man på hur mycket börsen har rört sig. När de på Aktuellt säger ”Idag har börsen gått plus 0,5” då kan man hitta olika intervall, som man brukar normalfördela. Det är det alla modeller bygger på. T.ex. när Lysa eller vi beräknar risk – hur stor är risken att förlora? – då säger vi att över en 10-årsperiod kommer du med 95% sannolikhet att gå med plus. Men allt det bygger i grunden på normalfördelning.

Caroline: Absolut och det stämmer allt som oftast, men ibland hittar man en man som är 245 cm lång, är det det du ska komma till eller?

Jan: Ja, fast det kommer bli värre. Den 19:e oktober 1987 hade vi en börskrasch som kallas för Svarta Måndagen. Då föll börsen med 22,6% medan den rör sig kanske 0,2 eller 0,3 en normal dag. Att en börs faller med 22,6% är en 22 sigma-händelse.

Alltså inte sex sigma, utan 22 sigma. För att sätta det i relation så är det alltså någonting som har en sannolikhet på 0,000001. D.v.s. detta är någonting som ska hända typ en gång under hela universums livstid eller ungefär som att vi skulle träffa en person som är fyra meter lång.

Caroline: Ok, låt mig gissa här nu, du menar att de här händelserna sker mycket oftare än en gång under universums livstid?

Jan: Ja, det har ju gjort det, men vi har inte träffat en man som är fyra meter lång. Tittar vi då på en sammanställning som Seeking Alpha har gjort, som är en sajt på nätet, så har de tittat på normalfördelningarna och raknat det på sigma ett till 10. Då har de tittat på hur ofta ”borde” en händelse inträffa och hur ofta har den de facto inträffat.

Om vi då tar ett sigma, en standardavvikelse från medlet som vi kallade för 10 cm på en man, så motsvarar det att börsen ska röra sig ±0,97% och sannolikheten en enskild dag ungefär en på tre, så var tredje dag ska det inträffa och det ska inträffa ungefär 80 gånger per år.

Eller när de gjorde den här sammanställningen på Seeking Alpha då tittade de på alla börsdagar mellan 1950-2016. Då såg de att det borde inträffa 5 000 gånger och det hände ungefär 3 200 gånger. Tittar vi på två sigma så har vi en rörelse som är ungefär 2% och det bör hända ungefär 12 gånger per år. På den här perioden inträffade det 776 sånger och skulle ha inträffat 750 gånger. Så det stämmer ganska väl och det är därför normalfördelningen faktiskt används.

Tittar vi på tre sigma så är det en rörelse på ungefär 3% som ska hända en gång var åttonde månad, men då har det under den här perioden hänt 229 gånger, när det bara borde ha hänt 144 gånger. Nu börjar vi se att ju extremare rörelser desto lägre sannolikhet är det att det ska inträffa, men det inträffar ändå ganska ofta.

Tittar vi då på fyra sigma så ska det hända en gång var 62:a år och det är en rörelse på över 4% en enskild dag. Det har hänt 100 gånger på den här perioden, men det borde bara ha hänt en gång.

Vad säger Nobelpristagarna?

Caroline: Men varför har man inte räknat in det i normalfördelningen? Det känns som att man inte har gjort normalfördelningen utifrån verkligheten, utan utifrån vad man tycker och tror.

Jan: För att normalfördelningen är ganska enkel att räkna på och den är ganska standardiserad. Det är inte baserat på verkligheten, vilket är Talebs stora invändning. Om vi då hoppar till åtta sigma så ska det hända en gång per tre miljarder år enligt normalfördelningen. Det är en rörelse över 8% en dag på börsen och det har hänt åtta gånger mellan 1950-2016. I våras tror jag att det hände tre gånger.

En rörelse på över 10 sigma, som ska ske en gång vart 1 gång var 2.6 x 10 upphöjt till 21 år, alltså typ universums livstid, det har hänt tre gånger under 1950-2016. Det är en rörelse på över 10%.

Vi kan väl konstatera att om man tittar på detta och sätter en normalfördelningskurva på hur det faktiska utfallet är, så kan man se att inom ramen för tre standardavvikelser – alltså i den tjocka medelklumpen – där funkar den ganska bra. Men när vi börjar titta uti kanterna, och det är därför det kallas för ”tails”, alltså svansarna, börjar vi titta i svansarna så håller det inte. De osannolika händelserna händer mycket oftare än vad de borde inträffa enligt normalfördelningen.

Caroline: Jo, men jag tänker också att Nassim Taleb han kritiserar då olika ekonomimänniskor, inklusive nobelpristagare, för att de använder fel modell. Eller underbygger sina modeller fel. Men de är ju inte dumma i huvudet. Varför har man inte utarbetat någon helt annan statistik metod för att underbygga modellerna?

Jan: Man är inte överens om någon. Vi ska också titta på ett svar från Eugene Fama på Taleb i nästa avsnitt. Där argumenterar de att detta är så osannolika händelser över en lång tidsperiod så det spelar ingen roll, eftersom du får betalt för den risken i alla fall. Som t.ex. Coronakrisen när det föll med 30%, vilket är osannolikt, men sedan följdes det av en uppgång på 40%, så vi behöver inte bry oss om det. Argumentationen går åt det hållet.

Caroline: Om vi ska gå helt på Nassim Talebs linje och hålla med honom så är det att man försöker skyla över misstaget.

Ekonomi är inte som fysik

Jan: Han ger sig på hela ekonomskrået när han säger att ekonomer gärna vill tro att ekonomi är som fysik, men det är det inte. Och då gör man sådana modeller. Jag har en graf till här där man har ändrat skalan till en logaritmisk skala och då framstår det så mycket tydligare att de här svansarna inte ryms innanför normalfördelningen, utan att de ligger utanför.

En intressant grej är också att vi pratar om det som tail risk, men det är egentligen bara den vänstra sidan som är en risk. Vi pratade om rörelse i höjd, att en person kunde vara 170 eller 190. På börsen kan det gå plus eller minus 10, men när det går plus 10 så tycker vi inte att det är dåligt. Vi tycker bara att minus 10 är dåligt och därför pratar man om vänster och höger svans.

Detta pratade vi om med Eric Strand också när vi pratade om studien ”The allegory of the hawk and the serpent”, att skydda sig mot de här svansslagen. Det man konstaterar egentligen är att för att ha en fördelning som är mer rättvisande så bör man ha det som kallas för ”fat tail” eller fet svans, som egentligen är som normalfördelningens kyrkklocka, fast kanterna på sidorna är mycket högre, så de rymmer de här osannolika händelserna.

Då är inte de osannolika händelserna så osannolika längre. Det är det som kallas för fat tail distribution.

Det finns många förslag men man har inte kunnat enas om något som är bättre. Ni får gärna hjälpa till om ni vet något man kan lägga till för att göra detta mer förståeligt, men så här långt har jag tänkt det.

Caroline: Den här Spitznagel, har han då kommit på ett sätt att använda sig av de osannolika händelserna?

De svarta svanarna

Jan: Exakt och det är det vi kommer att komma till. Det här är inputen till nästa resonemang som Taleb har, vilket är resonemanget om svarta svanar. En svart svan är en metafor för att göra någonting som anses vara omöjligt eller att motbevisa något som har varit närmast en sanning. Många år i medeltida Europa var det sanning att alla svanar är vita.

Nu ska vi inte hamna i en diskussion om vetenskapsteori, men man kan bevisa saker på olika sätt och ett sätt är induktion: jag har inte sett motsatsen så därför är detta sant. Medan problemet med bevis genom induktion är att det räcker med en observation, att vi ser en svart svan, för att kunna säga att påståendet att alla svanar är vita är osant.

I Australien hittade man svarta svanar. Nu har jag snott från Wikipedia, så vi läser vad de har skrivit som definitionen på en svart svan:

  • den oproportionerligt stora roll som sällsynta händelser med stor effekt och vilka är svåra att förutse och som är bortom de normala förväntningarna i historia, vetenskap, ekonomi och teknik, har
  • att sannolikheten för de därav sällsynta händelserna inte är beräkningsbar med hjälp av vetenskapliga metoder, på grund av själva naturen av låg sannolikhet
  • den psykologiska bias som gör människor individuellt och kollektivt omedvetna om den massiva roll en sällsynt händelse har haft i historiska frågor

Jan: Så svarta svanar är de här på kanterna, de här tail risk-händelserna som ska inträffa en gång under universums livstid men har hänt tre gånger sedan 1950. Det finns en massa exempel. Han har en hel bok som handlar om den svarta svanen och han blev känd för att han mer eller mindre förutsåg finanskrisen. Sedan resonerar han mycket kring det här.

Men andra svarta svanar är internets uppkomst. Det var låg sannolikhet att det skulle ske. Persondatorer, första världskriget, 11:e september, negativa räntor, Coronapandemin, osv.

Caroline: Ja, nästan. Man visste att det skulle komma pandemier, men inte när eller hur ofta de kommer. Men det finns absolut experter som säger att de förutsåg det. Det kan man säga i efterhand, men vissa förutsåg det.

Kalkonernas framtidsprognoser krossas av en svart svan

Jan: Det är rätt intressant, för då kan man skilja på vita, gråa och svarta svanar, för en svart svan är bara i förhållande till dina förväntningar. I boken har han ett fantastiskt exempel som heter ”The Turkey”.

Då illustrerar han problemet som många forskare gör och säger föreställ dig att det finns ett samhälle med kalkoner. Han har en graf och då har kalkonstyrelsen på företaget, som bor hos den här bonden, de bara drar ut kurvan till bonden tycker om oss, han matar oss bra och tillväxten ökar.

Vi blir fler och fler kalkoner och ekonomin går skitbra och så ritar de en uppåtgående kurva att så här många kommer vi vara, så här kommer utvecklingen ske och så har man en prognos som bara går uppåt.

Sedan kommer då Thanksgiving och då är det en svart svan för vad händer då? Då sker det otänkbara och bonden slaktar alla kalkonerna. Plötsligt rasar populationen och prognoserna tar tvärslut. Så man kan säga att Thanksgiving är en svart svan för kalkonerna, men inte för bonden. På samma sätt kan man tänka på pandemin.

Det var inte en svart svan för epidemiologer eller Bill Gates eller alla de, för de har pratat om det och kanske förberett sig för det, medan det kom som en överraskning för gemene man.

Detta är också det som är så viktigt med svarta svanar, att det är en händelse med låg sannolikhet, men den behöver inte vara helt oförutsägbar. Problemet är att de flesta av oss inte tänker på det. Han har t.ex. ett annat exempel i boken kring ett casino.

Han berättar att han blev tillkallad som en rådgivare för ett casino, som hade full koll på alla spelare, att ingen fuskade, man hade begränsat hur mycket man fick betta och hade oddsen på sin sida med en liten edge, för att undvika att casinot skulle gå back.

Men det visade sig att den som jobbade med skattefrågor på casinot hade glömt skicka in skattsedlar för storspelarna till amerikanska skatteverket, vilket gjorde att casinot fick flera miljarder i böter. Så de hade en jättestor förlust, men den kom i ett helt annat område än vad de hade förväntat sig. Därför blir det en svart svan för casinot.

Mediocristan och Extremistan

Jan: Detta resonemang bygger han vidare på. Nästa påbyggnad blir det här med Mediocristan och Extremistan som representerar två områden där olika saker sker. Han använder de här två för att förklara två olika typer av slump. Då säger han att Mediocristan är ganska förutsägbart och mediokert, lugnt och behagligt.

Alla val och beslut som man gör i det här området, t.ex. karriärval, är vanliga jobb som ingenjör, läkare, konsult, tandläkare osv. Man har en begränsning i tid och antal och därmed kommer inkomsten att vara förutsägbar. En enskild dag, om du är sjuk på onsdag eller inte, kommer inte att ha en jättestor inverkan på din livsinkomst eller månadsinkomst. Utan det är samlat runt mitten.

Skillnaden mellan framgång och misslyckande är inte jättestor. Han använder exemplet att om du har en stadion där och du tar människor baserat på längd eller vikt, så kommer inte den största eller tjockaste människan i världen förändra medelvikten särskilt mycket i den stadion.

För det finns begränsningar och detta har han då visat matematiskt och han säger att det finns en matematisk begränsning, att en enskild observation inte kommer förändra egenskaperna för den stora populationen.

Extremistan är å andra sidan en oförutsägbar plats där extrema händelser är väldigt vanliga och de svarta svanarna bor. Om vi tar karriärval så är det karriärval som tillåter dig att lägga till en nolla på din inkomst. Ofta idébaserade yrken, t.ex. författare, investerare, entreprenör etc. Det är en jättestor skillnad om man lyckas eller inte lyckas.

En enskild affär eller en enskild dag kan göra jättestor skillnad för din förmögenhet eller din framgång. Vi hade en läsarfråga från en person som hade investerat sina pengar i januari, i början av Coronakrisen, och när börsen hade fallit till 30% tog hon ut alla pengarna och sedan återinvesterade hon på toppen och förlorade igen.

Så på två dumma beslut förlorade hon flera årsinkomster. Det kan inte hända i Mediocristan, men det kan hända i Extremistan. Om vi då har en stadion full med människor och sorterar dem efter förmögenhet då kan vi ha 50% av jordens fattigaste befolkning och sätta dit Bill Gates och Warren Buffet, så kommer de förändra medelförmögenheten för hela den populationen.

Då säger han att misstaget som väldigt många gör är att de tar egenskaper från Extremistan men försöker använda verktyg från Mediocristan. Det är där det bli fel. Vi skiljer inte på att det är en stor skillnad på att jämföra fördelning av vikt, längd, lön i Sverige och jämföra med förmögenhet. Om man då tar det vidare kan vi läsa det i ett direkt citat från Taleb:

“Consequently, if we are in the domain of Extremistan, and we use analytical tools from Mediocristan for prediction, risk management, etc., we can face enormous surprises. Some of these surprises may be positive and some may be negative, but their impact will likely exceed what we are prepared for.”

Jan: Då säger Taleb att det är således fullt rationellt att vara paranoid kring saker som pandemi, en terroristattack, att terrorister förorenar vattenförsörjning eller sprider ut ett virus eller biologiska vapen, eftersom påverkan av en sådan enskild händelse hamnar i Extremistan.

Stora uppsidor med asymmetri

Caroline: Då är vi egentligen redan i Extremistan. Tack vare nyheterna så tror vi att allt hemskt ska hända oss hela tiden, men det gör det ju inte. Och det är en egen liten damm; nyheterna.

Jan: Absolut. Jag har hoppat över hans långa utläggningar om varför hjärnan lurar oss, varför vi har så svårt att förutse, varför vi har så svårt att acceptera svarta svanar, osv. Det är en egenskap av black svan att den ska vara förklarbar och rationell och alla borde ha fattat den i efterhand, medan den är i princip omöjlig att förutse i förväg. Han är rätt rolig att följa på Twitter också. Han t.ex. argumenterar för masker nu under pandemin.

Hade han varit i Sverige så hade han argumenterat för ansiktsmask nu i Coronatider, för han säger att det är rationellt att ta det säkra före det osäkra där det inte kostar dig särskilt mycket att ha fel, men det räcker att du har rätt en gång, d.v.s. att den svarta svanen kommer, och det räddar ditt liv eller din portfölj.

Kostnaden för att bära en ansiktsmask är väldigt låg, men den potentiella uppsidan kan vara väldigt stor. Man kan resonera utifrån ett rent statistiskt perspektiv.

Caroline: Jag ska bara lägga till en parentes; det jag har förstått kring de här maskerna är att de räddar andras liv, inte ditt. Men det var bara ett resonemang.

Jan: Ja, resonemanget är så här att om det är en liten kostnad för dig och en stor vinst, då ska du ta det. För det räcker att inträffar en gång så är det kört. Sedan bygger han vidare på detta i nästa steg med ett resonemang om asymmetrier. Det är därför jag säger att ”Anti-fragile”, som jag tror är hans sista bok, är mycket bättre än de första, för han har utvecklat sina idéer och han har också besvarat alla kritiker i de nya upplagorna av böckerna.

Asymmetri är väl det som jag har fastnat för mest. Jag har haft detta på känn intuitivt. Inte i alla områden, jag har inte haft orden för det eller haft det lika utvecklat, men när jag läste om det så bara föll det på plats med en stor smäll. Du kommer se att det makes sense. Jag fick etiketten och resonemanget och den solida basen ända bakåt.

För mig är det här att tänka i asymmetri ett nytt perspektiv att utvärdera saker på. Att tänka på huruvida uppsidan eller nedsidan är begränsad eller om de befinner sig i Extremistan eller Mediocristan. Man kan använda detta i alla områden, som t.ex. försäkring. Jag gillar ju försäkringar, varför då?

För att de är asymmetriska. Jag betalar en begränsad peng varje år i form av en försäkringspremie som jag vet i förväg vad den är och jag kan justera den utefter mina behov. Sedan vet jag att jag kommer ha en stor uppsida. Nu provpratar jag, men konsekvensen av att huset skulle brinna ner och vi inte skulle ha försäkring skulle vara katastrofal. Alltså, makes sense att ha en hemförsäkring.

Asymmetriska exempel

Jan: Om vi tittar på upp- eller nedsida; försäkring på Frejas cykel. Det känns onödigt, för att både upp- och nedsidan är begränsad. Vanligt jobb? Begränsad nedsida, eller hur? Jag får sparken, A-kassa eller inkomstförsäkring. Uppsidan är också begränsad, för det går en gräns någonstans runt 40 000-60 000. Jag tror jag såg en siffra att om du tjänar 38 000 så tjänar du mer än 90% av Sveriges befolkning.

Så vanligt jobb har liten uppsida och liten nedsida. Låt oss då lägga till ett egenstartat företag vid sidan. Vi brukar prata om storebror, lillebror och lillasyster-projekt. Olika projekt som kan ge framtida inkomster.

Kombinationen av ett vanligt jobb och starta eget företag vid sidan har liten nedsida och stor uppsida. Lyckas inte mitt företag då faller jag tillbaka på det jobbet jag har haft. Lyckas mitt företag vid sidan då kan jag leva det livet jag vill ha med mitt företag, om det är så jag vill ha det.

Lekhinken; varför har jag svårt med lekhinken? För den har alltid skvalpat. Modellen var tre hinkar, med låg-, mellan- och hög risk. Men sedan hade vi investeringar i lekhinken som inte passade in i någon av dem och därför har vi försökt hålla den begränsad. Vi brukar säga max 10% av kapitalet i lekhinken av den passiva hinken. Varför?

Jo, för att lekhinken har stor nedsida och begränsad uppsida. Ta Switchr, Trine, Lendify, Tessin och alla de här klassiska som många gillar. Om vi tar Switchr som exempel, så ger det 6% avkastning – begränsad uppsida – säg att Switchr går i konkurs då blir det 100% nedsida. Så är det med Trine också.

Caroline: Jag tänkte inte så mycket på dem. Jag tänkte på mina Tesla-aktier där i lekhinken.

Jan: För er som inte är på Patreon så är det så att jag har blankat Tesla-aktier. Jag tycker att det är orimligt att Tesla har den värderingen den har och att den har gått upp med 600% på ett eller två år och att den är mer värderad än Toyota, trots att de säljer en bråkdel av bilarna. Jag har tagit ett bet, som vi har pratat om i vår RikaTillsammans-community, att Tesla ska falla i värde och om det sker så tjänar jag pengar. Om Tesla går upp så förlorar jag pengar, men Caroline tjänar pengar.

Caroline: Det känns som att vi sitter i två olika båtar här, men grejen var att jag fattade heller inte vad du menade med att Tesla var för högt värderade. När jag senast kollade på mina Tesla-aktier så hade jag 13 000 på två aktier och då hade jag gjort 500%. När du visade mig nästa gång var det 24 000 och då tyckte jag inte att det lät rimligt. Men jag kommer ha dem kvar.

Jan: Ja, på Patreon har de frågat hur stämningen är vid middagsbordet. Det är väl också detta vi kommer att komma till. Marknaden kan vara effektiv, men med vissa felprissättningar.

Ett nytt perspektiv med asymmetri

Jan: Tittar man på vad som har hänt i t.ex. USA så delar de ut pengar till arbetslösa. Alla i USA fick 600 dollar och 1 200 dollar. RobinHood.com, amerikanska Avanza, där har de fått in 50 000 nya sparare. Alla köpte Tesla. Så jag upplever att det är en bubbla i Tesla.

Men blankning som jag gjorde är egentligen också dumt, för uppsidan är begränsad då en aktie kan max falla med 100%, så jag kan max tjäna 100%. Men nedsidan kan bli hur stor som helst, så återigen, en asymmetri.

Om vi tar räntefonder så ökar de i värde när räntan faller och vise versa, så räntefonder nu när räntan är 0 då är det begränsad uppsida för de kan gå negativt, men räntan kan stiga hur mycket som helst. Återigen asymmetri. Ha mycket pengar är också en asymmetri.

Säg att du har 20 miljoner då kan jag leva på avkastningen. Då har du en asymmetri där som är att mer pengar kommer inte göra dig jättemycket lyckligare eller göra ditt liv bättre eller annorlunda, men om du skulle förlora de pengarna så kommer det ha massiv påverkan på ditt liv.

Terrorism eller gerillakrigsföring har också en liten nedsida och en stor uppsida. En självmordsbombare kan ha begränsad nedsida för en organisation, men kan ha en jättestor påverkan för rädsla i ett samhälle. Och så vidare. Prepping, som jag gillar – förberedelse för krisen eller zombieapokalypsen – har en liten nedsida.

Om jag har fel har det kostat mig några tusen, men om jag har rätt så kan det göra massiv skillnad.

Vi behöver inte ta fler exempel, men jag gillar att man kan tänka asymmetrier i alla områden i livet. Det är ett par glasögon som jag kan ha på mig. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att din hjärna förbereddes för detta när du var liten, förmodligen. Den mognar fram någonting som du har burit på länge, under hela ditt liv kanske.

Jan: Ja, detta har också styrt hur jag drivit företag också. Jag har alltid haft svårt för att konsulta och sälja timmar, för uppsidan är begränsad. Medan jag inte har något emot att säga till någon att vi testar detta i sex månader och vi tar inget betalt, men om det funkar då ska vi kunna tjäna hur mycket pengar som helst på detta. Jag har en genuin aversion mot symmetriska arbetsförhållanden.

Det kommer nog från av att jag – av misstag – har hamnat på rätt sida i de här asymmetrierna. Jag har märkt att shit, här tjänar jag 100 000 på två timmars jobb och så har jag kommit till dig och sagt att det här är helt oproportionerligt. Bloggen är också asymmetrisk. Vi kan lägga ner ett par timmars jobb på en artikel, men sedan ligger artikeln ute för alltid. Jag har nog tänkt på det som skalbarhet eller oproportionerligt, men egentligen är det en asymmetri.

Frustrerande affärsmodeller som har liten uppsida

Caroline: Ja, men varför har det varit så himla kul med sådant?

Jan: För att belöningen är så jävla stor när den kommer och du behöver inte så många belöningar, utan det räcker med några få.

Caroline: Har inte det också gjort att du oftast tänker utanför hur man brukar göra saker traditionellt? Hur man driver företag, t.ex. Det upplever jag i alla fall, att med Jan är det alltid lite spännande för det brukar alltid vara en twist eller att du tänker på ett annat sätt.

Jan: Ja, det är för att när förslagen kommer är de nästan alltid symmetriska, eller begränsade i uppsida. Jag gör inte ett sådant projekt i dagsläget. För mig behöver den twisten vara där för att jag ska tycka att det är kul. Eftersom jag är känslostyrd, där min viktigaste faktor är att det ska vara roligt, så måste den twisten finnas. Jag har bränt mig.

Jag drev ju ett utbildningsföretag, BalansEkonomi, där det inte fanns någon skalbarhet i väldigt många år. Vi höll utbildningar och jag hade 150 resdagar om året och när en deltagare hade gått igenom kurserna då var det färdigt och då skulle man hitta en ny. Jag började som konsult och sedan insåg jag att affärsmodellen som konsult är jävligt dålig.

Kommer du ihåg att jag försökte ta mer betalt, men när man började ta två, tre, fyra, fem tusen spänn i timmen, så började det sticka i ögonen för folk. Då tar jag hellre betalt i resultat eller i ägande eller på något annat sätt. Sedan när man då pratar om asymmetrier, om vi då hoppar till hans bok ”Skin in the game”, för problemet som uppstår med asymmetrier är att man kan vara jävligt ful med asymmetrier, som i princip hela finansbranschen är.

Hela vinsten tillfaller finansbranschen, men risken tillfaller skattebetalarna. Han har ett långt utlägg om en amerikansk bankchef som fick hur många miljoner i bonus som helst när det gick bra, men när det gick dåligt hände ingenting. Vilken asymmetri.

Det är egentligen det hela boken ”Skin in the game” handlar om. Han pekar på de här moral-etiska sidorna. I asymmetrin blir det att minoriteten härskar över majoriteten. Han säger fråga inte rådgivare vad de tror, be dem att visa sin portfölj.

Han invänder mot politiker, t.ex. Politiker fattar beslut som påverkar många människor, men de tar sällan konsekvenserna av det. Han har också en filosofi när han skriver böckerna som säger att en idé som är värd att presenteras ska ha funnits förut, alltså för 2 000 år sedan.

Det kallas för Lindy-Effect, att något som är 2 000 år gammalt kommer sannolikt att finnas i 2 000 år. Men något som bara har funnits i en vecka eller överlevt en vecka kommer sannolikt bara överleva en vecka framåt.

Att ha ”skin in the game”

Då tar han ett exempel från Hammurabi som skrev ner lagstiftning. Och det är också lite roligt för då har den här kungen… Det har skrivits på arameiska och Taleb är från Libanon och då tyckte han att en sann filosof borde läsa originalskriften så då lärde han sig arameiska.

Nu minns jag inte exakt hur det var, detta är ett sidospår, men om en arkitekt eller en byggare för 4 000 år sedan byggde ett hus och den som köpte huset dog på grund av att huset rasade ihop, då skulle arkitekten också dödas. Om då arkitekten byggde ett hus som trillade ihop och sonen till den som ägde huset dog, då skulle byggarens son dö.

Engelska arkitekter som byggde en bro då fick sova med sina familjer under bron till en början, för man ville ha skin in the game. Du ska inte fatta beslut som påverkar andra utan att ha eget skin in the game. Det här har jag haft intuitivt; vi tipsar aldrig om en investering som vi inte själva har gjort. Jag tycker det är så oetiskt att rådge om man inte har eget skin in the game.

Det är därför jag frågar alla fondförvaltare var de har sina egna pengar. Detta är obekräftade rykten, men det sägs att de första pengarna som kom till fondrobotar kom från fondförvaltare i finansbranschen. Så de förvaltar andras pengar, men sina egna pengar placerar de på ett helt annat sätt.

Det har med asymmetri att göra. Asymmetri är långt bortom det konceptet vi pratade om. Det handlar om hur riskerna och vinsterna är fördelade. Det finns asymmetrier där du tar hela vinsten och andra tar hela risken. Han avskyr detta och et är därför han ger sig på finansbranschen. Har dessutom en annan etisk regel:

”If you see fraud, but you don’t call out fraud, you’re a fraud yourself.”

Nassim Taleb

Om du ser en bluff eller ett bedrägeri utan att berätta för andra om det eller synliggöra det, då är du en bedragare själv.

Caroline: Jag fattar att han har det, men det är oftast så att man också måste fundera över om det är ett bedrägeri för mig eller för den andre. Vem är det ett bedrägeri för?

Jan: Jag tycker han är ganska skön där för han säger också att detta är mitt sätt. Varför skriver jag ut namn på folk? Jo, för att det är mitt sätt att ha skin in the game. Om jag kallar ut Eugene Fama som en bluff och jag inte har rätt, då har jag gjort bort mig. Det är mitt skin in the game. Jag tycker det är jävligt hedersamt. Och vad är värdet på ditt ord? Han tar en massa historier från romerska filosofer, att det finns kulturer där du var ditt ord.

Barbell-strategin är extremt aggressiv och extremt defensiv

Jan: Vad är du beredd att offra för ditt ord? En person som inte har skin in the game eller står för sitt ord, romarna beskrev det som en ballong med fötter. Empty bladder with feet. Det är mycket intressanta paralleller till hur det var i den romerska, grekiska eller kulturer.

Det visar sig att många av de här tankarna har vi haft förut. Det är så skönt för han skriver att när du hade folk som startade krig för 2 000 år sedan då red de först. Var det ett idiotiskt krig då sorterades de ut ur genpoolen. Om det var en jävligt dålig idé då fick du ett spjut genom bröstet.

Investerare och fondförvaltare, om de har fel och rekommenderar andra jävla skitinvesteringar då ska du sorteras ut ur finansbranschen, men problemet är att det händer inte idag. Då lägger du ner den fonden och startar en annan fond. Hela den här HSB-grejen som vi hade. Förlåt, nu blev jag helt engagerad här.

Caroline: Ja, men vi skyddas oftast från våra misstag. Vi skyddas av systemet och slipper möta konsekvenser. Jag blir också trött på det och det kanske också är därför vi inte sitter på varsitt jobb någonstans.

Jan: Visst är det sjukt spännande med asymmetri och ”Skin in the game” handlar inte ens om investeringar, utan om politik och en massa andra grejer. Men om vi översätter detta till investeringsstrategi då säger han att den bästa balansen mellan risk och förtjänst är en fördelning mellan extremt aggressiva och extremt defensiva tillgångar. Man gör det då genom att undvika medelvägen.

Han kallar detta för ”the barbell strategy”, som betyder skivstång eller hantel, och då bygger han detta på ett resonemang som säger att skivstången ska vara snedfördelad. Han säger att du ska ha en del som är trygg och inte ger någon avkastning, som skyddar dig mot de svarta svanarna, sedan kommer hela stången och den ska undvika för att det är otryggt och liten avkastning.

Den andra änden på den här skivstången är otrygg men den har en extremt hög avkastning. Så du ska ha en del som är trygg utan avkastning och en otrygg – ”Extremistan” – stor utväxling på det som händer. Då säger han att 85-100% ska vara helt tryggt och skydda dig, som kontanter, korta räntefonder, sådant som är väldigt tryggt.

Sedan ska du ha 0% i klassiska 60/40-portföljer och sådant, för han säger att den här kombinationen av aktier och räntor ger en begränsad uppsida, men en ganska stor nedsida. Ja, du tjänar dina 7% om året, men du kan förlora 30% på tre veckor. Sedan säger han att du ska ha 0-15% i aktier, derivat, onoterade bolag och optioner.

Alltså, detta som kan explodera och bara rusa iväg i avkastning. Hur man då ska implementera detta kommer vi att prata om i kommande avsnitt.

Det är framför allt två fonder som utnyttjar den här barbell-strategin och ingen av dem går att köpa i Sverige. Då hade vi haft ett helt annat avsnitt idag.

97/3 istället för 60/40

Caroline: Hade du ändrat hela vår strategi då? Vänta här nu, det här får prata vi igenom, Jan.

Jan: Ja, det är därför det heter TänkaTillsammans. Så den ena fonden heter Universa och de har världens tråkigaste hemsida. Men de riktigt bra investeringarna är sådant man inte kommer åt. Universa är Spitznagels fond som gjorde 4 000% i avkastning. Om någon i Sverige kommer åt Universa då tror jag man kommer med 100-200 miljoner. [Reds. anm: Det verkar vara 500 Miljoner som är gränsen, och det ska alltså vara 3% av din portfölj.]

Då kanske det är intressant för dem. Alltså, typ en pensionsstiftelse eller en fondrobot. Jag tycker att detta är något som t.ex. Lysa borde undersöka. Jag har pratat ganska mycket med Lysa och jag vet att Oscar som var här tyckte att det var en intressant idé som var värd att undersöka.

Det finns inte så mycket information om Universa, men grundteorin är att du placerar 3% av ditt kapital i Universa och 97% i aktier. Dessa 3% kommer du med stor sannolikhet förlora varje år, så det är kostnaden för hemförsäkringen. De här 3% kommer gå back varje år, så du måste sätta av 3% varje år – förutom om det inträffar en svart svan, för då kommer den göra typ 40 gånger pengarna.

Han på Universa säger att han behöver ha rätt ett av hundra år, men eftersom vi vet att det inträffar oftare än en på hundra så kommer det att vara en bra affär. Räknar man på detta så visar det sig att 97/3-portföljen har historiskt sätt en bättre avkastning och en lägre risk än 60/40-portföljen. Detta har ju jättestora implikationer tänker jag, för om detta stämmer hade en fondrobot som Lysa kunnat ändra på riskprofilen för väldigt många människor.

Men forskningen på detta är begränsad och det är ett ganska nytt sätt att tänka på och det är inte så många som kan bygga en sådan här försäkring. Det värsta som kan hända är att du har den här försäkringen, huset brinner ner och så får du inga pengar.

Teorin hur man bygger detta går att förstå och det kommer vi att prata om. Man köper helt enkelt säljoptioner långt i framtiden. Kommer du ihåg det här med olivpressen? Man säger att i framtiden vill jag kunna sälja mina aktier för 100 kronor och om börsen faller till 60 så har jag tjänat 40 kronor eftersom jag kan sälja dem för 100 kronor.

Men eftersom börsen över tid ökar så är börsen på 110 då är den optionen förfallen, varför skulle jag vilja sälja för 100 när jag kan sälja för 110 normalt? Jag kan inte tillräckligt om optioner för att räkna fram om detta är lönsamt och möjligt att göra som småsparare ö.h.t. Men uppenbarligen kan de göra det.

Sedan finns Meb Fabers fond Cambria Tail Risk ETF, som funkar på liknande sätt. Men här har de placerat 90% av sina pengar i räntefonder och sedan har de den här tail risk grejen. Tittar man på dem så gick de plus 30-35% i mars. Att ha en räntefond som går plus 35% i en sådan situation är asbra.

En invändning jag fått kring det här är: varför inte bara köpa en bear-produkt om jag tror att börsen kommer gå ner? Jo, för att detta kommer ge dig en bättre avkastning om du har fel. Om börsen går upp så kommer du förlora mindre på en sådan här än en bear-produkt.

Kommande avsnitt om boken ”Anti-fragile”

Jan: Så allt detta vi har pratat om – uppenbarligen finns det folk som har lyckats omsätta detta i praktiken och utnyttja de här fel-sannolikheterna och asymmetrierna. Jag tänker att i kommande avsnitt så ska vi prata mer om Cambria, Spitznagel och ha en diskussion om huruvida detta går att göra själv. Den här studien som visade att 97/3-portföljen var bättre än en 60/40-portfölj.

Det här är det nyaste jag har hört de senaste 10 åren, sedan jag började spara i indexfonder. Sedan tänker jag att vi ska ha ett avsnitt där vi pratar om Talebs bok ”Anti-fragile”, som inte handlar så mycket om investeringar, utan återigen en syn på livet. Precis som med asymmetrierna, men den är mycket svårare att ta till sig, upplever jag.

Jag gillar den boken bäst för jag har glimtat vad den handlar om, men jag har inte kunnat omsätta det i praktiken. För att ge en kort introduktion så handlar det om att vissa saker är ömtåliga och går sönder när de utsätts för press. Många tänker att motsatsen till ömtålig är robust, men problemet är att det kan bara stå emot lite till innan det går sönder.

Han hittade på ordet anti-fragile själv och det är någonting som mår bättre ju mer press du utsätter det för. Typ, hydran i legenden där du högg av ett huvud och det växte fram två. Den ville de facto att du högg av huvudet, för den blev bara bättre och bättre. Ett exempel är muskler, för de växer när vi utsätter dem för press.

Han pratar väldigt mycket om naturen, som är väldigt anti-fragile. När vi inte har ätit på en tid då blir vi inte dåsiga, utan det kommer en period då vi blir mer skärpta, vi får mer effektivitet på vår energi och sådant. Det blir helt uppochnervända världen.

Detta är något vi kommer att diskutera mycket mer på Patreon också, som är vårt RikaTillsammans community där vi har FikaTillsammans. Vi kommer ha FikaTillsammans om Nassim Talebs böcker, för det är flera som tycker att det är de bästa böckerna de någonsin har läst. Vi har extramaterial och vi har börjat lägga upp extraavsnitt på Patreon.

Vi hade t.ex. en diskussion här i somras om företag, att investera via företag, att starta företag, olika trick man kan göra. Det roliga är att det är inte bara jag som pratar, utan vi hade folk som sa att de har drivit företag i 40 år och så delar de med sig av sina tips för att få ut max pengar.

Vi har haft avsnitt där vi pratade om krediter och börsintroduktioner. Så det finns bonusavsnitt som är väldigt värdefulla för dig som vill vara med. Det coola är att du väljer själv engagemangsnivå och du kan läsa mer på Patreon.com/RikaTillsammans.

Diskussionen fortsätter på Patreon

Då återstår väl egentligen att säga tack, fast jag blir alltid så nyfiken. Eftersom du inte är inkluderad i avsnitten i förväg, vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Det med asymmetrier och varför du är så intresserad av det. Det dyker liksom upp en massa för mig där. Sedan börjar fundera på hur Nassim Talebs hjärna funkar. Vad tog du med dig själv, från ditt eget avsnitt?

Jan: Det här något som vill födas fram men jag vet inte riktigt vad. En önskedröm, att tänk om detta funkar på detta sättet. Tänk om jag kan påverka Lysa, t.ex., eller någon annan svensk fondrobot, att ta in eller göra den här tail risk-strategin tillgänglig för oss småsparare. För det finns inte. Jag hade älskat det.

Taleb är tvärtemot. Jag säger att man ska hålla en bra balans mellan gas och broms, men Taleb säger kör järnet men se sen till att ha ett jävligt bra bilbälte och bra skydd om det händer någonting. Jag hade kunnat få tillfredsställa både den här jakten på vinsten och samtidigt maxa trygghet.

Caroline: Har det varit jobbigt för dig att köra balanserat sparande?

Jan: Ja, absolut. Jag vill inte förlora de pengarna vi har sparat ihop under flera år på någon idiotgrej och då ska vi sälja huset och vi måste börja jobba på vanliga jobb.

Caroline: Jag har också tyckt att det har varit jobbigt att veta att nu har vi sparat ihop och vi får den och den avkastningen per år och den är bara 5%. Sedan kan något göra att vi tappar 70% av alltihopa. Det har varit en grej jag har lagt längst bak i hjärnan och tänkt att det finns inget att göra åt det. Här är det som att det blir någonting som ska vara till en fördel.

Jan: Eric Strand kommer komma tillbaka i höst och han är också inne på det här. Han sa att SilverBullet är den mest riskabla fonden på Stockholmsbörsen. Den kan gå upp 80% men den kan också gå ner. Alltså, att vara aggressiv där du är aggressiv och vara defensiv där du ska vara defensiv. Jag har också haft problemet att vi har ganska mycket pengar oinvesterat, alltså vi har haft ett stort buffertkonto.

Det har grämt mig, men här kan jag någonstans landa i att det är bra att ha ett stort buffertkonto. Jag behöver inte lida av det, för det är min del av den barbell:en, som skyddar mot svarta svanar. Och samma sak, vi sökte inga bidrag här nu under Coronakrisen och kunde leva vårt liv egentligen ganska mycket som vanligt. Det är tack vare den tryggheten, men vi borde komplettera med de här hyperaggressiva grejerna också.

Caroline: Ja, det får en att känna sig lite levande.

Jan: Ja, precis. Jag tänker att vi avslutar där och ett stort tack. Om du har kommentarer skriv gärna på bloggen så fortsätter vi diskussionen där. Tack så hemskt mycket.

Relaterade artiklar:

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.


Den här artikeln publicerades 2020-08-17 klockan 08:10 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk studie, Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

97 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej först tack för en bra podd,

    Jag tror tyvärr du gör misstaget att du är i ”normallandet” i tanken fast du resonerar i ”extremlandet” enl de metaforerna från podd avsnittet.

    Jag försöker förklara: Vi vet sedan tidigare att en normalfördelning,blir normalfördelad,men det tar extremt många försök,i detta fall är det endast 100år,hur vet du att inte den tidsspannet är på ”tailen” och att hela vår 100års period är en enda stor svart svan?

    Mvh Emil

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Jag lägger till 100år av Miljarder år som resonemanget byggde på,då är 100år lite,därav jag skriver endast 100år. Tack igen

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emil
  2. Vit pil

    Vilken småsparare accepterar att kontot står still i 10 år i förhoppning om att det kanske går upp rejält år 11? Blir också väldigt nervöst att kombinera en sådan portfölj med årliga uttag på ca 4% när man ska leva på kapitalet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
  3. Vit pil

    Det som slagit mig i flera avsnitt där risken för osannolika händelser tas upp är väl att sannolikheten att en osannolik händelse ska ske är väldigt stor. Däremot är sannolikheten för att en VISS osannolik händelse ska ske mycket liten.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David Olsson
  4. Vit pil

    Om du vill kolla på asymmetriska investeringar så blir väl kryptovalutor ett givet inslag. Jag läste någonstans att en portfölj 99% kontanter och 1% Bitcoin senaste 10 åren hade gett en årlig avkastning på ca 8% och då med endast 1% risk.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
  5. Vit pil

    Tack för ett intressant avsnitt! Jag är inte säker på att jag hänger med på exemplet i början med normalfördelningen; är det börsens procentuella utveckling en enskild dag vi pratar om? Isåfall måste det väl vara ganska ovanligt med stora (tvåsiffriga) procentuella upp- eller nedgångar på börsen (och att sannolikheten att en sådan ska ske är liten)? Eller har jag missuppfattat något?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Måns
    1. Vit pil

      Det är ovanligt med stora ändringar över en dag men de är mycket vanligare än man skulle förvänta sig om fördelningen var normalfördelad vilket de alltså inte är.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  6. Vit pil

    Stort tack för detta avsnitt, läste antifragile fem år sedan och den har aldrig lämnat mig. Men då investerade jag ingenting. Det gör jag idag och inget lockar mig mer än att kunna implementera hans tänk i min portfölj.

    Den enda brasklappen är att Taleb är ett geni och dessa kan göra grejer vi andra inte kan. Jag tror inte man ska få för sig att hans strategi bara är att följa. Med det sagt ser jag mycket fram emot de nästa avsnitten!!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Viktor
    1. Vit pil

      Dessutom jobbade han som optionsmäklare så till skillnad från oss ”vanliga dödliga småsparare” var det inte ett hinder att handla med optioner.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
    2. Vit pil

      Ja, jag tror inte att det här är en strategi som vi ska försöka bygga eller implementera själva. Däremot tycker jag att vi borde kunna ställa krav på dem som förvaltar våra pengar att göra det. Men för att vi ska kunna utnyttja vår konsumentmakt så behöver vi först förstå vad det är vi vill ha så att leverantörerna kan tillfredsställa vårt behov/önskan. Främst tänker jag på fondrobotarna som t.ex. LYSA eller AP7 Såfa. 😎

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Håller med. Jag backar dig i den kampen :)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Viktor
  7. Vit pil

    Nu är Tesla aktien på ca 2054 dollar. Hur prissätter man en aktie? Själv har jag inte kortat eller köpt aktien. Men enligt effektiva marknadshypotesen är priset rätt ju. Och enligt Eugene Fama så finns det inga bubblor. Han anser att bubblor existerar om man kan förutse dem på ett systematiskt sätt innan de sker. Det vill säga utan efterklokhet. Den kan mycket väl vara övervärderad.

    Mvh

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Aen
    1. Vit pil

      Någon expert liknade Tesslaaktien vid ett pyramidspel. En annan expert inom bilindustrin trodde att inom 10 år skulle inte Tessla finnas kvar när de traditionella bilmärkena hade utvecklat sina elbilar. Har Tessla någonsin visat vinst för ett helår? Själv skulle jag inte ta i den den aktien med tång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Willy
    2. Vit pil

      Det finns stor anledning att tro att det alltid finns en mindre eller större avvikelse från det rätta priset. Däremot tror jag att det är omöjligt att bedöma vad det korrekta värdet är och då är den bästa approximationen att anta att priset är helt rätt. När en aktie (eller något annat som handlas) har gått upp länge och mycket som Tesla kan man misstänka att den är övervärderad men det innebär inte att det nödvändigtvis är rätt att korta. Momentum och en allmän överentusiastism (läs gärna Howard Marks båda böcker) kan innebära att man kan förlora extremt mycket pengar om man kortar. Den möjliga Nedsidan är ju inte 100% utan oändlig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
    3. Vit pil

      Jag själv har dragit ner exponeringen efter ökat i våras. Jag upplever att vi har mikrobubblor inom Tech och Tesla. Jag har själv blankat Tesla i lekhinken för en väldigt liten summa, mest för att testa min åsikt mot marknaden. Som Jan-Olov säger är en blankningsposition asymmetrisk på fel sätt – oändlig nedsida och begränsad uppsida. Just sådana affärer som man ska undvika.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Jan
        Jag tycker du gör rätt som Blankar Tesla Känns lite som Fermenta
        Gjorde ett luftslott Har kopt teknik i 5 år gått jättebra Köper mindre
        nu Börjar titta på Verkstad nu För pengar jag fick över på Fastighets Aktier
        som Jag sålde i slutet av förra året
        Jag blir jätte glad när du tar upp lite mer Avancerade saker att köpa
        Index produkter behöver man ingen kunskap för att köpa
        Möjligen lite Skatteplanering
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        26+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
  8. Vit pil

    Den fonden som steg 4000%, hur mycket har man förlorat i utebliven avkastning genom att köpa optioner för 3% av kapitalet år efter år?

    Om jag istället kan få 8% avkastning på de 3%-en som jag köper optioner för istället så har jag tjänat 4000% efter 48 år eller en normal investerarkarriär.

    Risken borde vara högre att något osannolikt INTE inträffar vart 48e år än att något sannolikt inträffar vart 48e år.

    Att optionen inte slår in alltså vs. 8% avkastning i genomsnitt

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Volle
    1. Vit pil

      Tittar man på utfallet sedan 2008 då fonden startade så är siffrorna:

      • 11.0 % per år för 97 % aktierportföljen med 3 % försäkring.
      • 7,9 % per år för 100 % aktier-portföljen.
      • 6.7 % per år för 60 % aktier och 40 % räntor

      Michael Edesses går genom det i artikeln ”Empirical support for Tail-risk strategies”.

      Han skriver:

      These results support Universa’s claims. Over the period from Universa’s inception, when it claims to have achieved 11.5% to the SPX’s 7.9%, my backtest returns 11.0%. (Of course, I don’t expect to match Universa’s performance figures because the strategy I am using is only an assumed approximation to Universa’s.)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Om hen nu lockas av idén med Cambria-fonden så finns fonden ”Amundi Volatil World” tillgänglig hos Avanza, Nordnet, Savr och PPM. Under den korta tid som Cambria har funnits så har Amundi presterat bättre. Skillnaden är att Cambria är för USA och Amundi är global. Själv använder jag Amundi i 100-års portföljen (Höken, Ormen och Draken) men jag skulle inte använda den i en 97/3-portfölj.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
    1. Vit pil

      Det som jag upplever som problem med volatilitetsfonderna är att de urholkas i värde på grund av konstruktionen i att följa VIX-indexet. Det tas upp här i kommentarerna och i många tekniska poddar på nätet. Det vill säga att det är inte den konstruktionen som Chris Cole pratar om. Ska se om jag kan gräva fram den intervjun.

      Så precis som du skriver går den bort i det här fallet (precis som Cambria) men jag skulle tyvärr även se den som ett dåligt alternativ i 100-års portföljen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Lite smådetaljer: Anti-Fragile är inte den sista boken i serien utan den tredje. Den korrekta ordningen är Fooled by randomness, The Black Swan, Anti-Fragile och Skin in the Game. Generellt kan man säga att Taleb har jobbat utifrån principen att det som han tyckte var extra viktigt i en bok och inte brett ut sig ordentligt om i en bok får fylla ut nästa bok. Detta gör att bokserien utgör en helhet.
    Jag kan hålla med om att Anti-Fragile (och i viss mån Fooled by randomness) är de intressantaste ur ett investerarperspektiv. Jag vill dock framhålla att de viktigaste delarna av veckan avsnitt behandlas tydligast i The Black Swan så jag tycker att den boken trots allt är mycket läsvärd.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
    1. Vit pil

      Korrekt, tack för feedbacken som vanligt Jan-Olov. 🙏 Håller till fullo med dig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Hej!

    Jag skulle vilja lägga till två saker:

    Ni pratade en del om att många finansiella modeller är felaktiga på grund av att man modellerar slumpkomponenten med en normalfördelning, vilket stämmer. Jag ville bara fylla i att anledningen till att man gör det är väldigt enkel; det är väldigt enkelt att handskas med normalfördelningar rent matematiskt.

    Lite vagt kan man säga att VÄLDIGT många resultat inom statistiken baseras på att saker och ting är normalfördelade, åtminstone asymptotiskt. Ett exempel på detta är ”centrala gränsvärdessatsen” som Taleb totalsågar i många av sina mer matematiska texter.

    Ni beskrev normalfördelningen med sitt medelvärde och sin standardavvikelse vilket är helt rätt. Sedan visade ni att svansarna i själva verket var fetare än vad som kan representeras med en normalfördelning. Det jag skulle vilja tillägga är att det finns statistiska konsekvenser av att svansarna blir feta som många inte känner till. Det är till exempel så att om svansarna blir för tjocka så är standardavvikelsen antingen odefinierad, eller oändlig!

    Det kan vara svårt att konceptuellt greppa, men tänk en sekund på vad detta har för konsekvenser! I finansbranschen definieras risk som standardavvikelse, men allt som oftast är den odefinierad! Det innebär att vi kan förkasta Sharpe-kvot, Markovitz portföljteori etc.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Tack för den kommentaren! Jag har faktiskt inte dragit tanken så långt. 🤦‍♂️

      Vet du vad invändningen brukar vara från andra akademiker?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej,

        Den största förvirringen runt huruvida variansen är oändlig eller ej är nog att olika rapporter pekar på olika resultat. Metoderna man använder för att skatta parametrarna i dessa fördelningar stämmer inte alltid överens med varandra, vilket kan leda till varierande slutsatser. Vissa hävdar alltså att variansen är oändlig, medans andra hävdar att den är finit.

        Sedan är det också viktigt att inse att ”alla modeller är fel, men vissa är användbara”. Om det visar sig att en modell med finit varians fungerar bättre i praktiken än en med oändlig varians, då ska man välja den modell som är bäst! Man måste testa alla möjliga modeller mot verkligheten, och vilken som är bäst får man avgöra i varje enskilt fall.

        Med det sagt så ska man inte alltid välja den mest avancerade modellen, men man ska heller inte vara naiv! Att modellera avkastning som normalfördelad är till exempel enligt mig direkt oansvarigt. Men samtidigt finns allt som oftast inte tillräckligt djup kunskap inom matematik och statistik för att kunna tillämpa de allra mest komplicerade modellerna.

        Så för att svara på din fråga; det största argumentet för att ändå använda Sharpe-kvot osv, är att de funkar ganska ofta, åtminstone heuristiskt, och är enkla att implementera!

        Mvh
        David

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        David
    2. Vit pil

      Du har en poäng. För att räkna ut förväntad avkastning över tid är enkla modeller överlägnsna. Krånglar man till sin formel och ogiltigförklarar historiskavkastning helt har man inte mycket nytta av modellen.

      Om jag kommer ihåg Taleb, kritiserar han att man blandar ihop förväntat värde med sannolikhet. Han har hängt upp sig på att man inte skall göra en blow up. Det vill säga gå under pga en misslyckad investering. För att hantera risk fungerar inte alltid normalfördelning så bra. Man luras att tro att vissa saker bara sker 1 gång på 100000 år, men att det händer var 10 år.
      Jag tror han kritiserar de flesta modeller och presenterar inte så många nya modeller själv, och kör på en optionsstrategi som begränsar förluster. Fördelen är att om man har fel kan man lägga om sin strategi flera gånger och ha större delen av sin portfölj kvar. Lite som en tecnical trader, de bryr sig inte om börsen går upp eller ner. De tjänar pengar på både upp och nedgång.

      I boken Fooled by Randomness hänvisar Taleb till ett roulett casino i Monte Carlo, Monaco,
      där röd vann 32 gånger i rad. Sannolikheten att röd vinner 32 gånger i rad är väldigt liten. Man skulle kunna säga att det var osannolikt, men det hände. Folk förlorade förmögenheter när de satsade emot.

      https://www.caesars.com/casino-gaming-blog/latest-posts/table-games/roulette/gambling-myth-monte-carlo-fallacy#.Xz5Rveg59PY

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mattias H
    3. Vit pil

      Fast poängen med att det kunde bli 32 rött i rad är ”gambler’s fallstudie”, dvs att man tror att sannolikheten för svart ökar varje gång det blir rött och därför kan många förlora en förmögenhet på att satsa mycket (Mer än vad man har råd att satsa) på svart. Detta är dock inte ett exempel på ”extremistan” där utfallet helt plötsligt kan bli mycket värre än man har trott. Att investeringar hör hemma i extremistan innebär att vi inte kan veta att en nedgång på 50% sker så och så ofta eller att det värsta vi kan vänta oss är en nedgång på 70%. Det skulle kunna vara ännu mycket värre även om vi inte vet det. En viktig lärdom från ”Black Swan” är att medan det går ganska enkelt att uppskatta en sannolikhetsfördelning som är normalfördelad är det betydligt svarare att uppskatta en fördelning med fat tail – det behövs mycket fler mätpunkter för att få någon uppfattning om det.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        De flesta modeller tar inte hänsyn till vår galna värld.

        0% räntor är inte marknadsmässiga. Centralbankerna har satt marknaden ur spel. Vi har centralbanker som köper upp aktier (Bank of Japan, Schweiz). Vi har ECB som trycker as much as it takes, for as long as it takes. Trump trycker upp ännu mer.

        Vad kommer detta sluta i? Tror ingen riktigt vet.
        Något liknande har väl inte skett tidigare.
        Att blint förlita sig på modellers sannolikheter är nog farligt.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Mattias H
    4. Vit pil

      Greppar, detta avsnitt har verkligen fått tankarna i spinn. Hade en tanke att bred exponering skulle fånga de flesta händelser, viktigt då att de fångar även postiva osannolika händelser. Vore ju en dröm om vi kunde särskilja negativa och typ ”försäkra” oss från dessa. Funderat en del kring statistiken/sannolikheterna och hur relevanta dessa egentligen är. Kan det vara så att kaotiska system av andra graden dvs de vilka interagerar med uppfattningar om sig själv inte går att modellera?

      Var lämmnar de oss i så fall? Vi har haft ett decennium av stadiga uppgångar hur representativt är detta? Som sagt, sätter tankarna i spinn.

      Så mycket baseras på:

      Historisk utveckling
      Statistikens relevans

      Ja här behövs nog mycket ”tänka tillsammans”. Vad tänker Eric Strand, han verkar vara ”egensinnig” och kunnig nog att ha intressanta reflektioner.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Defensiv
    5. Vit pil

      Kommentar till Mattias angående ” De flesta modeller tar inte hänsyn till vår galna värld”

      Jag håller med om det men vi ska också tänka på att redan 1987 fick vi ett totalt oväntat och hastigt börsfall och då hade vi inte dagens konstigheter med nollränta och QE och annat så redan innan när marknaden var mer vettig (om den nu var det) drabbades vi av extrema händelser.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  12. Vit pil

    Låter som min stående rad i Eurojackpot. Liten downside (25 spänn i veckan) men en stor upside då jag vinner >10 MEUR :). Nackdelen är oddsen på 1:95344200.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Nuno
  13. Vit pil

    Andreas Cervenka, DI’s läsvärda krönikör, hade i dag en betraktelse över Tesla. Ofattbar värdering. En ”svart svan” dvs en på många sätt osannolik händelse. I detta fall inte negativ,men ändock. Är försäkringsallegorin relevant även här?

    Lutar åt att diversifiering är metoden att hantera osannolika händelser, både negativa och positiva. Han har en intressant reflektion om vad som kommer att hända när Tesla tas in i olika index, det kommer antagligen driva Teslaaktien ännu högre.
    Osannolika händelser kommer alltid hända då marknader är kaotiska system, bred exponering täcker förhoppningsvis dessa, både positiva och negativa.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  14. Vit pil

    Hej. Ni gör ett fantastiskt jobb. Era avsnitt har verkligen blivit söndagens höjdpunkt.
    Jag såg att cambriafonden går att köpa via min optionsmäklare i usa. Är det ett alternativ? Med tanke på skatteskillnaden menar jag

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cecilia Gustafsson
    1. Vit pil

      Visserligen steg fonden steg fonden mycket mellan 17 februari och 16 mars i år. Men om man tittar på fondens utveckling sedan 2017 verkar den har gått back. Min förväntning var att den visserligen skulle gå back de flesta åren, men att en kort uppgång skulle kunna slå 10 års nedgång.

      https://finance.yahoo.com/quote/TAIL?p=TAIL

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Carl Johnzen
      1. Vit pil

        Ja, när väl en rejäl krasch kom orkade den bara stiga 30%, och det är inte mycket kompensation om avsikten är att den ska vara någon form av dundermedicin.

        Diagrammet kan i förstone se attraktivt ut, men blicken luras av att det är kapat nedtill.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Thomas A
    2. Vit pil

      Nej, den är inte alternativ. Den har samma tankesätt som Taleb/Spitznagel. Problemet är att den bara gör det för ca 5-15 % av sin portfölj, resten är räntor. Den skulle på sin höjd kunna ersätta en räntefond med samma duration. I grunden är det möjligt att bara äga Cambria fonden och ha en helt okej räntefond. Det vill säga att man kan se den som en stand-alone-fond.

      Att bara äga Universa är dödsdömt om man har tur eftersom den bara komma gå plus när något ”osannolikt” inträffar. Därmellan kommer den sannolikt förlora hela sitt innehav. Den är inte gjord för att stå på egna ben utan kan bara ägas tillsammans med andra tillgångar i en portfölj. Den kräver en holistisk syn, det gör inte Cambria-fonden.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    En idé skulle kanske vara att kolla in boken ”Reducing the Risk of Black Swans” av Larry Swedroe. Jag snubblade över den och Swedroes portföljförslag när jag googlade runt lite om fat tail och svarta svanar nu och efter att ha läst om boken på några ställen tycker jag het klart att den verkar intressant. I korthet går teorin ut på att man kan ha en stor del korta räntor och kompensera det med att ta större risker med mer volatila tillgångar i en mindre del av portföljen.

    Förslaget som ofta dyker upp är 70 % korta räntor, 15 % tillväxtmarknadsaktier och 15 % småbolagsaktier. Detta ska ge en avkastning i paritet med en 60/40-portfölj till lägre risk.

    Verkar intressant att dyka djupare i i alla fall och det är förmodligen en bok jag kommer att läsa. Boken ska såvitt jag förstår även avhandla alternativa investeringar i riskdelen och det vore ju intressant att se om till exempel Eric Strands fond eller hävstångsprodukter kan användas i en sådan strategi.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kevin
    1. Vit pil

      Egentligen har vi två möjliga angreppssätt på detta:
      1. En hög andel lågrisktillgångar – nuvarande läge blir det väl nästan bankkonto och riktigt hög risk med stora vinstmöjligheter för resten. Frågan är om tillväxtmarknadsaktier och småbolagsaktier är tillräcklig riskabla eller om man behöver gå över till optioner. Det som gör mig fundersam inför detta upplägg är att det är väldigt likt den bespottade strukturerade produkter ”aktieindexobligationer” men med den fördelen att man sätter ihop den själv och slipper de höga avgifterna.
      2. En hög andel aktieindexfonder och liten andel säljoptioner på index med en väldigt hög potentiell uppsida om börsen skulle rasa snabbt (som till exempel i våras).
      Jag får intrycket att det är alternativ 2 som Jan är ute efter även och skivstångsbilden snarare påminner om alternativ 1. Sedan känner jag mig lite orolig för att ett upplägg med en fond enligt upplägg 2 skulle i fel händer ge oss en dålig strukturerad produkt, men jag kanske är för negativ.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  16. Vit pil

    Hej Jan! Verkar som du har missat att Tesla även gör andra saker än bilar. Solceller, batterilagring för elnät (Megapack) och liknande. Detta är som jag förstår det en snabbt växande del av bolaget som kanske iaf gör den höga värderingen lite mer rimlig. Fast den är ju helt klart hög!

    Helt klart intressant avsnitt! Är detta din nuvarande tes om hur man ska investera framåt? Har själv funderat kring hur tusan man borde investera om Ray Dalio har rätt och vi står inför 10-20 år då börsen står och stampar på ungefär samma nivå. (Efter ”long-term debt cycle” tar slut). Tycker börsen är extremt övervärderad nu och tycker att den borde krascha igen snart men samtidigt tror jag den kan öka en bra bit till på grund av de låga räntorna som gör att det inte finns något bra alternativ till aktier som har en vettig avkastning. Hur tänker du?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander Larsson
    1. Vit pil

      När har Dalio sagt att börsen skulle gå 10-20 år i sidled? Han pratar snarare om att aktier presterar bättre än vad folk tror att det ska göra under en lågkonjuktur (och att det är direkt dumt att hålla räntor i nuvarande klimat).

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Fotvårtan
      1. Vit pil

        Jag kanske missförstått men som jag tolkar det säger han att efter den långa skuldcykeln är slut kommer skulder rensas ut ur ekonomin (deleveregeing) och under den tiden kommer börsen till största del bara röra sig sidledes.Kolla tex amerikanska börsens utveckling åren efter 1929. Det rör sig upp och ner men ingen långsiktig stadig ökning över 10-20

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Alexander Larsson
  17. Vit pil

    Det låter ju helt fantastiskt om den här typen av portfölj går att köpa för en vanlig svensk småsparare. Möjligen är det för bra för att finnas tillgängligt för oss vanliga Svenssons utan massiva kapital, som så många andra tillgångar som skulle låta oss bygga bättre portföljer (vi saknar ju till och med så enkla saker som svenska 20-åriga räntefonder).

    Som en backup kan det vara en idé spåna lite mer på hur vi kan bygga effektivare portföljer med de instrument vi har tillgängliga. Visste ni till exempel att om man tar bort korträntedelen från Rikatillsammansportföljen (dvs har en tredjedel vardera av aktier, långa räntor och guld, eller för enkelhetens skull kör 40/30/30 eller 35/35/30) får man en portfölj som avkastar i paritet med Globala barnportföljen men har nästan hälften så mycket risk som Nybörjarportföljen?

    Det får en att undra varför 100/0- och 60/40-portföljer förespråkas så starkt när man läser om investeringar, jämfört med valet mellan dessa finns ju ett enkelt sätt att både äta kakan och ha den kvar…

    Jag har på sistone lagt på tok för mycket tid på att testa och backtracka olika allokeringar på https://portfoliocharts.com/portfolio/my-portfolio/ och kommit fram till att allokeringen ovan (40/30/30) verkar mest effektiv, men är vi fler som spånar kan vi säkert hitta fler alternativ. En annan variant jag gillar så långt vore att göra något liknande portföljen som Yale-förvaltaren David Swensen föreslår för småsparare ( https://portfoliocharts.com/portfolio/swensen-portfolio/ ) men byta ut REITs mot guld i reala delen eftersom vi saknar svenska alternativ (Svenska Bostadsfonden är ett sådant men att lägga 20 % i en korg vore nog vanskligt).

    Nu svävar jag kanske ut lite, men jag såg Paul Merrimans aktiefördelning ( https://portfoliocharts.com/portfolio/merriman-ultimate/ ) och konstaterar att den ökar avkastningen utan att risken ökar genom att kombinera flera smalare fonder istället för att ha en eller ett par breda fonder. Det tänker jag att man borde kunna använda sig av inom ramen för aktiedelen på andra portföljer, och testningen som jag gjort på Portfolicharts har gett positiva resultat.

    Tanken är att istället för att ha en bred fond som viktar alla aktier enligt marknaden så ska man ha en fond för stora bolag, en för stora värdebolag, en för småbolag och en för små värdebolag och vikta dessa lika.

    Nu har vi inte tillgång till alla dessa typer av fonder globalt, men jag har testat att vikta olika marknader lika istället för att ha en stor globalfond. Det vill säga:

    25 % USA
    25 % Europa
    25 % Japan
    25 % Tillväxtmarknader

    Istället för:

    100 % Globalfond (inkl tillväxtmarknad)

    Även detta har jag fått goda resultat på, med högre avkastning till samma risk.

    När man tänker efter är det egentligen ganska logiskt. I en globalfond gör man till exempel ett stort bet på USA (som är halva innehållet i fonden), trots att det inte finns någonting som säger att just den marknaden kommer att gå bäst ett givet år eller över tid bara för att den är störst. Snarare är det olika marknader som presterar bäst och sämst i procentuell utveckling från år till år. Dessutom sker ingen ombalansering inom globalfonden, vilket betyder att du i praktiken satsar på att den marknaden som gick bäst förra året fortsätter att gå bra i år också.

    Tänk följande scenarion:

    1) En globalfond i en fiktiv värld innehåller 50 % region 1 och 50 % region 2, eftersom de har lika stora marknader. Första året går region 1 bra och ökar sina marknadsandelar med 20 procent medan region 2 går dåligt och minskar lika mycket. Fonden har gett nollavkastning och fördelningen är nu 60-40. År 2 går region 1 sämre och backar 16,6 procent medan region 2 går som tåget och går upp 25 procent. Även detta år ger fonden nollavkastning.

    2) En portfölj innehåller 50 % region 1 och 50 % region 2. Första året går region 1 upp 20 procent, region 2 ner 20 procent. Portföljen har gett nollavkastning och ombalanseras tillbaka till 50/50. År två går region 1 minus 16,6 procent medan region 2 går upp 25 procent. Totalt har portföljen nu avkastat drygt 4 procent, trots att marknaden har betett sig likadant som i första scenariot som gav nollavkastning.

    Skillnaderna mellan scenario 1 och 2 är att man dels inte bettar på att marknaden som gått bäst tidigare ska fortsätta att göra det, dels att man säljer dyrt och köper billigt genom årlig ombalansering.

    Principen går också förmodligen att använda på en svensk portfölj där man istället för en bred Sverigefond som innehåller allt viktat enligt marknadsandelar (SEB Sverige Indexfond) kan kombinera till exempel storbolagsfond (Avanza Zero), värdebolagsfond (Aktiespararna Direktavkastning), Investmentbolagsfond (Spiltan Aktiefond Investmentbolag), småbolagsfond (PLUS Småbolag Sverige Index) och mikrobolagsfond (PLUS Mikrobolag Sverige Index).

    Nu blev det rätt långt och utsvävande, men några saker man kan fundera över för att få en bättre riskjusterad avkastning hoppas jag att det blev i alla fall :)

    7+
    Gravatar ikon för användaren
    Kevin
    1. Vit pil

      Jag har själv tittat på en optimering av en kontantlös permanent portfolio. Jag kom fram till att en 40/40/20 hade gett bäst avkastning förhållande till dess volatilitet enbart baserat på historisk data från 1978. …men det innebär inte att den kommer avkasta så i framtiden.

      Portfoliovisualiser →

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Richard
  18. Vit pil

    Var björnfällan poddr jag hörde om Atlant fonder inte Market makens.rättelse av mig😀

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Nilsson
  19. Vit pil

    Hej!tack för en fantastisk blogg/podd
    Tror att Atlant fonder jobbar lite åt det hållet med olika risk.hördr om dom på market makens podd och då hade dom typ 60% kontanter och låg risk och tog hög risk med optioner med med bara nån procent av fondens kapital. Då kunde uppsidan vara flera 100 %.
    Kanske nått för jan att kolla upp…
    Ett tips helt enkelt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Nilsson
    1. Vit pil

      Jag har tittat igenom Atlants sortiment, och är det möjligen Atlant Protect som avses?

      ”Fonden är i synnerhet fokuserad på att identifiera och agera på situationer då risken för börsnedgång bedöms vara högre än normalt och därmed i första hand skapa hög avkastning de perioder då den svenska börsen faller kraftigt.”

      Det är svårt att förutspå svarta svanar genom aktiv förvaltning. Lycka till!

      Under vårens stora ras gick de upp drygt 10 %, men det innebär att att man hade behövt ca 4 gånger så mycket hedgefond som det man ville skydda. Det är långt ifrån de 4000 % som nämns i veckans avsnitt.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
  20. Vit pil

    När det gäller att försöka replikera en försäkring själv är det långt daterade, indexbaserade sälj-optioner som gäller. Många gör misstaget att försöka replikera det med certifikat, men urholkningen pga den dagliga omräkningen av hävstången gör att det är otroligt skadligt att hålla sådana produkter i längden. Futures kan vara intressent, men där kommer stora delar av avkastningen styras av om dem är i Contango eller Backwardation.

    Skulle jag själv sätta ihop en försäkringsdel till en portfölj skulle jag nog systematiskt köpa sälj-optionerna jag nämnde tidigare, till ett brett globalt index. Största problemet är nog att det kräver en viss aktivitet från en småsparare när ”sh*t hits the fan”. Det blir nämligen extremt kostsamt att fylla på försäkringen då. Kan enkelt förklaras med Black-Scholes (högre volatilitet leder till högre optionspriser), samt de facto att efterfrågan på säljoptioner stiger abrupt. Ett sätt att minimera detta är väl en systematisk regel, som att tex inte rulla över optionerna när förhållandet mellan VIX & VXMT är över 1 (optioner prissätts sådant att risken idag ses högre än risken om 6 mån).

    Hade det inte varit för MIFID2 hade jag definitivt hållit en del av Cambria’s ETF:er, bla deras Tail Risk. Fantastiskt smart utformat fond, där dem löpande inbetalningarna från räntedelen bekostar kostnaden att köpa och sälja optionerna. Är även ett stort fan av deras trend-följande fonder, samt deras globala indexfonder med viktningar mot Value & Momentum.

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    André Granström
    1. Vit pil

      Egentligen är det väl tveksamt att referera till Black-Scholes som ju väl bygger på normalfördelningen? Men i och med att effekterna av en fat-tailfördelning underskattad av B-S så blir problemet större än vad som kan uppskattas med den formeln så jag för definitivt ge dig rätt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        Mmm, jag skulle säga att du har rätt i att BS är problematisk då den bygger på normalfördelning, men att den ser ett positivt samband mellan pris (värde) på en option och volatiliteten i den underliggande tillgången tror jag stämmer bra :) Problemet kommer ju snarare om man försöker prissätta optionerna efter den, i miljöer där vi når riktigt långt ut på fat tails. Då kommer hela modellen att braka ihop.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        André Granström
    2. Vit pil

      Normalfördelningskurvan med dess medelvärde och standardavvikelse är jättebra för att beskriva slumpvisa utfall av ex serier av utfall på en liksidig tärning eller ett felfritt roulettehjul.

      Men normalfördelningskurvans smala svansar är inte så bra på att beskriva människors beteende vid lite mer sällsynta händelser på ex finansmarknaderna, men det var inte det normalfördelningskurvan skapades för.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Niklas
  21. Vit pil

    Tack Jan och Caroline, mycket intressant avsnitt och jag ska få tag i böckerna. Jag kom att tänka på Tage Danielsson’s genialiska sketch om sannolikheter när ni gick igenom normalfördelningen. Hans sketch rörde Harrisburgolyckan (kärnkraftsolyckan på Three Mile Island i USA i slutet på 1980-talet) men kan appliceras på börsen också.

    För att parafrasera: Det som hände i våras med kursrörelserna är så osannolikt att det inte har hänt – men vi måste planera våra investeringar så att vi är rustade om det faktiskt händer igen ;)

    Mvh,
    FFM / Niclas

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Niclas Thelander
    1. Vit pil

      slutet av 1970-talet skulle det stå förstås!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Niclas Thelander
    2. Vit pil

      Det stämmer som ett exempel på att det är väldigt svårt att uppskatta sannolikheten för händelser som sker mycket sällan. Sedan är jag lite mer tveksam till om kärnkraftincidenters omfattning hör till ”extremistan” snarare än ”mediokrisyan”.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  22. Vit pil

    Intressant avsnitt. Jag har själv gått i liknande tankar innan jag valde att investera i guld/långa räntor.

    Jag kollade lite på optioner, futures och liknande, men jag kände att det var lite för stor tröskel och för mycket arbete för att jag skulle vilja gå den vägen.

    Men om det fanns en fond som fungerade som en försäkring mot börsnedgångar så som du beskriver så är det ju helt klart intressant. Mycket beror ju på hur stor kostnaden är för ”försäkringen”, hur tillförlitlig den är samt hur mycket man får ut ifrån den. När jag undersökte saken sist hittade jag inte något aternativ som jag trodde mera på än guld/långa räntor…

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Nilsson B
  23. Vit pil

    I boken Sapiens av Yuval Noah Harari görs en distinktion mellan deterministiska system och kaotiska system. Kaotiska system definieras som av ”första graden” som inte reagerar på förutsägelser om det och av ”andra graden” som reagerar på förutsägelser om det.

    Marknader är av ”andra graden” påverkas av förutsägelser dvs uppfattningar om framtid.

    Statistik skulle vara ett sätt att hantera kaos av första graden, som jag tolkar honom. Hur hantera de av ”andra graden”? Går det? Ser fram mot kommande avsnitt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  24. Vit pil

    Känner igen mig i att vara allergisk mot symmetri. Aldrig haft ett riktigt jobb t.ex. då jag blir deppig av tanken att gå till samma arbetsplats, veta att jag ska jobba 8h och veta vad jag får ut i lön… helvete vilket tråkigt liv.

    Samma anledning som jag ogillar indexfonde. Blir stressad av dem; jag vet ju exakt vad jag får, nämnligen mellanmjölk. Har bara aktivt förvaltade fonder och aktier i bolag som jag tror på. (Men hade jag haft barn och familj hade jag nog varit en defensiv indexkramare).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fotvårtan
    1. Vit pil

      Hallå!

      Mark Spitznagel har 2 böcker

      The dao of capital (finns) och safe haven investing (släpps 2021)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Martin Ekstrand
      1. Vit pil

        Ja, har förhandsbokat safe haven investing. 🤓

        Den andra har jag faktiskt på Kindlen men bara skummat än så länge. Har du läst den? Om ja, vad tog du med dig?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  25. Vit pil

    Det är ju en no-brainer att lägga pengar på en ”försäkring” om den ger 40x pengarna om det skiter sig med resten av portföljen, problemet är ju bara att man inte visste om att dessa överhuvudtaget existerade. Ärligt talat är jag fortfarande inte säker på att de existerar, för mig känns det helt ologiskt att det skulle existera ett så stort arbitrage. Vem/vilka är motparten, och kommer de alltid kunna leverera det som utlovas? Att den där fonder presterade som den ”skulle” i just detta scenario som var i våras säger ingenting egentligen om hur den skulle prestera i ett annat scenario om de inte förklarar logiken bakom. Om något verkar för bra för att vara sant är det ofta det, men blir mer än gärna motbevisad i detta fall, vore ju som en dröm.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Kommer mer om det i nästa avsnitt.

      Men kolla gärna den här länken. Är en person som backtestade deras antagande och fick fram att det stämde.

      https://www.advisorperspectives.com/articles/2020/07/13/empirical-support-for-tail-risk-strategies

      Dock är det ju viktigt att se att det är inte alltid 40x pengarna. Hur stort utfallet blir beror ju på nedgången, dess hastighet och en mängd andra faktorer.

      Jag håller helt med dig att det gäller att hålla tungan rätt i min i själva implementationen. Särskilt med tanke på motpartsriskerna.

      Jag håller också med om att man tänker ”vad är haken?” Jag tror att den är just implementationen med avseende på motpartsrisk OCH hålla kostnaderna nere så att det blir lönsamt. Men det är ju det som Taleb & Co har gjort i 20+ år.

      Det förhindrar dock inte att jag tycker att det här är den bästa idén som ter sig fungera på flera år.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Först och främst: Ruggigt bra avsnitt! De många kommentarerna från ofta initierade skribenter indikerar samma sak. Super!

        Det jag tänker lite med 4 000 procent plus är att fonden rimligen bör gå rätt risigt på en stigande börs. Om den går 4 000 procent plus vid en
        börs som går 40 procent ned, hur går den då vid en börs som går 5 procent upp? Antagligen rätt mycket nedåt? I så fall kräver fonden att man regelbundet skjuter in en hel del pengar, för att kunna behålla sin funktion som aggressiv krockkudde.

        Vi får se vad som sägs nästa avsnitt men en grej jag funderat på är att istället för 10 procent guld köra 5 procent X2-guld. Någon som haft liknande tankar?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Joel
    2. Vit pil

      Grunden i NTTs resonemang är som Jan förklarar att vi underskattar risken för ett stort ras. I normala fall tas utfärderna av säljoptioner in en stadig och nästan alltid säker inkomst. Det är alltså väldigt lönsamt ända tills det smäller till ordentligt och det blir stora förluster. Då gör banken eller fondbolaget jätteförluster på kort sikt men den ansvarige som fått bonusar i alla år får inte stå till svars för misstaget. I värsta fall får skattebetalarna gå in och rädda banken. Det finns alltså inte ”skin in the game”

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
    3. Vit pil

      Joel, X2-guld innebär att du köper ett certifikat.

      Certifikat bör man egentligen inte äga längre än en börsdag på grund av den så kallade urholkningseffekten som mal sönder produktens värde på en volatil börs.

      När det börjar hetta till kan utfärdaren välja att säga upp produkten.
      ”The Issuer may, in its discretion, early terminate, cancel or extend the offer.”, som det står i prospektet. Om detta av någon anledning sker är det just vid ett sådant tillfälle då det kan förmodas vara extremt dyrt att hitta ett bra alternativ.

      Tänk: ”På nyheternas meddelas att omfattande skogsbränder breder ut sig i riktning mot bebyggelsen där du bor. Försäkringsbolaget ringer och säger med omedelbar verkan upp din din villaförsäkring. Du har ju godkänt försäkringsvillkoren. Du kanske rent av får tillbaka premien för resten av året.”

      Den underliggande tillgången i Avanzas X2-guld är GSCI Gold Index. Det är alltså ett guldindex, inte guld. Det är inte garanterat att indexet på ett rättvisande speglar värdet på guld, och utfärdaren av X2-guldcertifikatet friskriver sig dessutom från att de kommer att kunna följa indexet.

      Man kan inte köpa ett index, utan de handlar därför i syntetiska produkter med motpartsrisk. Om motparten går i konkurs kan man förlora hela innehavet. Det finns ingen garanti att det går att handla i dessa syntetiska produkter när skiten träffar fläkten, och då får du roa dig med att stirra på meddelandet ”Market Makern ställer just nu inte köp- och säljpriser i orderdjupet” på skärmen. Det var vi ett antal som gjorde under raset i våras, även om det i det fallet rörde sid om andra värdepapper.

      Det finns någon form av lån inbakat i produkten, annars skulle den inte ge hävstång. ”Om MSIP inte kan uppfylla sina åtaganden enligt Värdepapperen, kommer det ha en betydande negativ påverkan på investerarens avkastning på Värdepapperen och en investerare kan förlora hela sin investering.”

      Och så vidare, och så vidare, sida upp och sida ner med friskrivningar.

      Man kan belåna fysiskt replikerande guld-ETF:er på Nordnet, så det skulle kunna vara ett alternativ för den som är ute efter hävstång.

      Angående fonden som gick 4000 % plus under börsraset.

      Den är ju tyvärr fullständigt otillgänglig för oss, och om man vill göra något själv verkar det som att köpa säljoptioner är alternativet.

      Att köpa säljoptioner är egentligen en väldigt ren lösning, som går att räkna på.

      Man kommer att gå med 100 % förlust hela tiden tills man ha nytta av optionerna. Det betyder att man måste ha psyke att betala ”försäkringspremien”, och köpa nya optioner som också går med 100 % förlust, ända tills de en dag är riktigt bra att ha.

      Nu ger jag mig in på något jag inte har erfarenhet av, så vänligen korrigera mig, så att vi lär oss rätt.

      Indexet OMX Stockholm 30 har i dag rört sig runt 1760 kr.

      Säljoptionerna handlas i börsposter med paritet 100, och att köpa 1 säljoption bör innebära att vi skyddar 100 x 1760 SEK = 176.000 SEK av våra OMXS30-liknande tillgångar, typ Avanza Zero. Om man ser det som en försäkring mot svarta svanar är det nog inte så noga exakt vad man tänker skydda för aktifonder, eftersom det mesta av värdet ligger i själva tillgångsslaget.

      Om vi vill försäkra oss om att att kunna sälja vårt innehav i mars för 1760 kr skulle vi kunna köpa säljoptionen OMXS301R1760. Vi provar att lägga 1 sådan i orderläggningsverktyget på Avanza och de räknar snällt ut att vi kommer att få betala den nätta summan 14.317,50 SEK. Bortsett från att Avanza tar 99 SEK i courtage är det inte de som är dyra, utan det är marknadens värdering. Eftersom vi hoppas på att börsen ska gå upp, det är ju därför vi investerar i aktier, hoppas vi samtidigt att optionerna ska bli värdelösa och våra 14 lakan gå upp i rök. Sedan är det bara att köpa nya och hoppas att de också blir värdelösa. Normalt gör man det kanske rullande, så att det inte blir skarvar och att man pressas köpa till någon riktigt otrevlig kurs.

      Det här kommer ju kosta en rejäl slant, och jag antar att det beror på att vi försöker köpa en försäkring till villan vid ett tillfälle när det redan luktar lite bränt från trossbotten. (Covid-19, presidentval i USA, handelshinder…) Vi vill dessutom ha en försäkring utan någon som helst självrisk, så det gör inte priset bättre.

      Om vi ändrar förutsättningarna och säger att vi vill försäkra dagens 176000 SEK så att vi är säkra på att ha minst 90 % kvar i mars kan vi köpa säljoptionen OMXS301R1580 för 8.027,50 SEK. Mycket mindre, men det svider fortfarande i plånboken.

      För att skydda 70 % kan vi köpa säljoptionen OMXS301R1240 för 2 452,50 SEK. Nu börjar det kanske likna något, men så länge nedgångarna är mindre än 30 % har vi ingen nytta av försäkringen.

      Det går att göra riktigt avancerade grejor med optioner, trots att det in grunden bara finns fyra olika positioner att ta i en affär.

      Vad jag har förstått kan man genom att utfärda en option avstå från viss kursutveckling på uppsidan och använda den premien för att finansiera sitt köp av säljoptioner på nedsidan. Det är möjligt att det finns andra upplägg som skulle passa oss bättre.

      Och som jag skrev ovan, korrigera mig om jag har fattat fel, och bekräfta gärna om jag fattat rätt. Jag har aldrig köpt eller sålt en endaste option.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
  26. Vit pil

    Älskade avsnittet. Talebs böcker förändrar ens inställning och världsuppfattning.

    Gällande din short av Tesla.
    Jag provade göra en short på ett demo konto, det har 2 dubblats sen dess. Tur jag inte gjorde det med riktiga pengar. Tesla har en helt vansinnig värdering. Janne, du gör en short för att du är rationell, men du gör en vadslagning mot irrationella personer. De kanske är Tesla Hodlers. Elon Musk säljer in en dröm. En cool el-bil som ligger i teknikens framkant. De flesta vill nog se att de lyckas. Det är ingen Opel aktie. Dessutom betalar man ju ränta på sin blankning/short.

    Jan. Du har en så kallad naked short. Det skall man absolut inte ha.
    Det betyder att du måste hiva in så mycket pengar
    som krävs för att köpa tillbaka aktierna, obegränsade förluster.
    Det är egentligen här Optioner tar ner din risk.
    Nu är jag själv nybörjare på optioner,
    men du borde samtidigt köpt en köp option som ligger lite högre än dagens pris.
    På så sätt sätter du en övre gräns för dina förluster ifall aktien ökar i värde.

    Går aktien ner som en sten, då går din strategi åt rätt håll och du tjänar pengar.
    Köp optionen blir visserligen värdelös, men det var bara en billig försäkring.

    Går aktien upp som en raket. Dubblar sig.
    Då ökar köpoptionen i värde och täcker dina förluster.
    Förlusten tror jag blir skillnaden på din short sell och köpoptionen, + priset på optionen.
    Dvs mycket mycket mindre.

    Jag har börjat läsa på om optioner.
    Det finns bättre alternativ än short selling, genom att köpa/sälja 2-3 optioner
    Man binder mycket mindre kapital och riskerar mindre pengar om man har fel.

    Det är här Nassim Talebs strategi kommer in.
    Låta 3% av kapitalet arbeta.
    Men det förutsätter att man kan optioner om man skall göra det själv.
    Tyvärr har optioner en ganska hög tröskel.

    Tyvärr verkar det inte finnas amerikanska optioner på Nordnet och Avanza.
    Degiro och IG markets borde ha. Kommer just nu inte in på mitt IG konto.

    Jag har inte gjort några optionsaffärer ännu,
    just nu förkovrar jag mig i material.
    Men ganska snart hoppas jag.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias H
    1. Vit pil

      Mattias H, optionerna på Nordnet och Avanza är amerikanska optioner.

      Ja, jag missförstår dig med flit här, tror jag, men det jag vill säga är man får vara lite försiktig med uttrycket ”amerikanska optioner”.

      Så här skriver Avanza:
      ”Det finns två grupper av optioner, amerikanska och europeiska. Att en option är amerikansk innebär att köparen kan begära lösen när som helst under löptiden. En europeisk option kan endast lösas efter stängning på slutdagen.

      Svenska aktieoptioner är av amerikansk typ. Detta innebär att innehavaren med rättigheten kan begära lösen när som helst under löptiden. Motsatsen är optionstypen europeiska optioner som endast kan lösas på slutdagen av kontraktet.”

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
      1. Vit pil

        Hehe, Du har rätt. Jag var otydlig gällande begreppet amerikanska optioner.
        Men löses inte de svenska optionerna 3:e fredagen i månaden? De går klart att sälja/köpa tillbaka innan. Men du menar att man kan kräva att att exercera den innan? Konstigt att vi i sverige inte har europeiska. Lite förvillande.

        Vad jag menade var att jag ser inga optioner kopplade till amerikanska aktier.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Mattias H
    2. Vit pil

      Jag håller helt och hållet med. Att gå kort är att utmana ödet medan säljoptioner är ett intressant alternativ om man tror att en aktie är övervärderad. Jag har också tänkt att lägga in en ”försäkring” på portföljen genom säljoptioner men det har inte blivit av pga svårigheten att ge sig in på det. Speciellt sved det lite i våras att jag hade tänkt i de här banorna ett tag innan och inte kommit till skott. Jag tycker därför att det är oerhört positivt att denna diskussion kommer till stånd.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
    3. Vit pil

      Mattias, har du något lästips om optioner?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Joel
    4. Vit pil

      På sajten https://optionsplay.se/ finns en hel del information om optionshandel. Jag har tänkt läsa in mig på det men det har inte blivit av.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  27. Vit pil

    Detta avsnitt kräver tid att smälta. Några spontana reflektioner.

    Guld fungerar som en slags försäkring. Var väldigt skeptisk mot Guld men har ändrat mig. Det är det bästa med Era poddar, de fär en att fundera.
    De räntenivåer vi har, och troligtvis kommer ha ett bra tag framöver, är en verklig historisk anomali.Detta tvingar en i att öka risk för att överhuvudtaget få en positiv realavkastning. Alltså en utveckling i linje med (hög)risk resonemanget med ”barbell strategy”.
    ”Skin in the game”, den kutym med % avgifter i finansiella sammanhang är enbart riggad till finansmarknadens fördel. Den börjar väl med courtage, kostar det mer att genomföra en transaktion på 100 Tkr än en på 1 Tkr? Når det kommer till fonder så brukar de skilja på transaktionsavgifter och förvaltningsavgifter. Kostar det mer att förvalta 100 Tkr än 1 Tkr? Detta i absoluta belopp.

    Vi privarsparare blir alltid ”blåsta”. Det gäller att hålla koll på fonderna, tillochmed en indexfond kan bli för dyr om man utvärderar nettoavkastningen.

    Intressant avsnitt som sagt, tål att fundera över. En eloge till Er att Ni ger, är det ”tankespjärn” du brukar kalla det Jan😉

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
    1. Vit pil

      Tack själv Defensiv. Uppskattar alltid dina kommentar.

      Ja, det här är verkligen tankespjärn. Särskilt eftersom det kräver att omvärdera att det finns ett ”Extremistan” som vi hamnar i från tid till annan. Tidigare – innan jag hade ett namn för det som nu – har jag lite blundat och inte låtsas om de där sista 5 % av tillfällen då ”marknaden blir galen”. Lite av principen ”om jag bara sitter stilla i båten, håller mig i relingen så kommer det gå över”. Vilket så klart är sant. Något jag upplever att de flesta i finansbranschen även proffsen gör.

      Men om man kan se det klarhet för vad det är, då kanske man till och med kan utnyttja det till sin fördel. Likt t.ex. Mark Spitznagel gör med Universa eller Meb Faber gör med sin Cambria-fond. Eftersom det empiriskt uppenbart verkar fungera har jag svårt att se några nedsidor med det förutom det psykologiskt tuffa att blöda lite under en längre tidsperiod för att sedan få en stor vinst (barbell).


      Jag håller helt med dig också kring finansbranschen där väldigt få har skin-in-the-game. Det är ju därför jag är väldigt tydlig med alla våra gäster kring huruvida de har det eller inte. För mig är det lite svineri med t.ex. fondförvaltare som inte har pengar i sin egen fond eller finansbanker som får hela uppsidan och vi skattebetalare står för nedsidan. Men återigen, vi får börja med att det är vi som ställer krav.

      Ska bli spännande att se var det här slutar. En önskedröm vore ju att LYSA och t.ex. AP7 tog vid och fortsatte där vi slutar efter nästa avsnitt och undersökte om det faktiskt är något som fungerar för dem. De är ju de enda som realistiskt sett har möjligheten att gå till Universa och placera pengar hos dem.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Hej Jan & Carolin,

    Stort tack för ett superintressant avsnitt och ser mycket fram emot de kommande på samma tema. Här är mina tankar kring det …

    Detta är precis därför jag har så svårt att hålla mig investerad när jag ser risker med en rejäl nedgång. Det var när jag läste Talebs svarta svan bok när den gavs ut som jag kunde sätta ord på problemet jag upplevde med i snitt 6-8% om året men ibland -30% till -50% ett enskilt år på börsen. En assymetri som inte är så tilltalande.

    Tro det eller ej men jag har lyckats undvika både finanskrisen och Corona droppet. Problemet är att jag sedan varit utanför börsen för länge. Jag har också förutspått ett mängd andra nergångar utan att de hänt, vilket gjort att jag legat för likvid för länge under årens lopp.

    OM (stort om) det går att säkra sig mot nedgångar genom en 3%ig andel av portföljen så ser jag fram emot det.
    Omedelbara frågetecken är såklart fungerar den när den behövs, och är det ”too good to be true” att 3% kan motverka en nergång i de 97%en. Det skulle ju motsvara en hävstång på runt 33 gånger. Blir det då för känsligt för att fungera oavsett vilken svart svan det är?

    Ang tillgänglighet i Sverige, om de två fonderna ni nämnde inte går att komma åt. En snabbtitt på Avanza gav att mot OMX verkar det finnas 18x Björn certifikat. Men då måste man sätta 1/18 del av portföljen i Björn certifikat för att motverka en nergång. Dvs man förlorar 5% i försäkringspremie för att skydda en vanlig börsuppgång i samma storleksordning. Så man måste nog upp på hävstänger på 30+ för att det ska löna sig … om jag nu förstått det rätt?

    Om man som i era exempel offrar 3% av portföljen i vanliga år med 6-9% börsuppgång då landar man ”vanliga år” på en 3-6% netto. Detta är väl i paritet med Rika Tillsammans portföljen som ju är gjort för att funka i alla situationer med väldigt få, och grunda, dåliga år. Är inte RT portföljen ett alternativ över tid? Ok, man missar ev 41x uppgångar som ni pratade om… men är de verkligen repeterbara?

    Jag förstår inte riktigt de olika portföljerna ni pratar om. I den ena ska man ha 85-100%% så säkert som det går och 0-15% i hedgning. Men samtidigt nämns det att man ska ha 97% i aktier och 3% i hedgning. Verkar vara motstridiga eller missförstår jag?

    En sista tanke. Jag får lite ont i magen när jag hör dig, Jan, som varit en sådan benhårt förespråkare för indexfonder och allt vad du tagit upp som forskningen säger är rätt i detta – för att efter att ha läst Talebs böcker verka svänga över till något helt annat, åtminstone idémässigt. Att om de två fonderna funnits tillgängliga, som du sa, att vi då hade haft ett helt annat avsnitt (underförstått en helt annan portfölj). Det känns lite svajigt i min mening även om ni prov pratar och vi ska tänka tillsammans så att säga. Lite som att du redan bestämt dig att Talebs väg är bättre. Bara fundera på det eftersom det kan påverka din trovärdighet, sagt i all välmening.

    Ser fram emot nästa avsnitt!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och dina tankar. :)

      Vi spelade in söndagens avsnitt idag och det kommer bli lite tydligare hoppas jag. Några tankar direkt:

      Mark Spitznagel som har jobbat ihop med Taleb driver fonden Universa som jag upplever är den aktör som har dragit det här längst. Deras case låter i princip så här: ”Lägg 1/30 (ca 3.3 %) i vårt portfölj och resten i S&P 500 och det kommer ge en portfölj som har en lägre risk och högre avkastning än en klassisk 60/40-portfölj med 60 % S&P500 och 40 % Amerikanska räntefonder.” Tittar vi på deras resultat för Q1 2020 så hade de 4144 % avkastning så det stämmer ganska väl med hävstången som du skriver.

      Michael Edesess undersökte deras påstående i artikeln ”Empirical Support for Tail Risk Strategies” genom att backtracka priset på säljoptioner mellan 2006 och 2020 och konstaterat att en sådan strategi bör ha fungerat under den tidsperioden. Vilket för övrigt är samma tidsperiod som Universa har varit aktivt.

      Det första praktiska problemet är att Universa verkar inte vara intresserat av kunder med mindre än 500 miljoner kronor och räknat på 1/30 så innebär det en total portfölj på ca 15 miljarder kronor. Således är aktörerna det gäller i Sverige högst begränsat. Min dröm är ju att LYSA (eller AP-fonderna) skulle ta det i övervägande.

      Jag förstår att det kan se ut som att jag vänder kappan efter vinden, men jag upplever att det här är den första riktigt bra idén som jag har sett på nästan 10 år och som uppenbarligen verkar fungera. Jag har inga problem att att rekommendera en förändring från en 90/10-portfölj till 87/10/3-portfölj eller 100/0 till 97/3. Det är ju ingen större förändring. Den större förändringen hade ju kommit i och med 60/40 till 97/3 men det är också en förbättring i både tider då aktier går ner (då försäkringen fungerar) och i tider då aktier går upp då de 37 % fler aktierna ger en större vinst som täcker försäkringen.

      Jag har (kanske felaktigt) tänkt att BEAR-produktionerna inte ger samma skydd till samma kostnad? Det vill säga att det blir för dyrt att använda dem för det, särskilt eftersom de ”glider” och blir dyra att äga långsiktigt.

      Slutligen, men det vet du säkert min position kring, att försöka tajma nedgångar genom att stå utanför kostar ju oftast mer i alternativ-avkastning än att vara inne i marknaden. 🙄

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack så mycket för svaret Jan! Jag förstår bättre nu, speciellt hur du tänkt kring eventuella portföljföröndringar som jag håller med är helt i linje med RT filosofin (med tillägget 3% hedgning).

        Enig, det hade varit underbart om Lysa och AP7 adderat denna möjligheten. Tror att Lysa är mer snabbfotade men kanske få svårt att nå upp till minimikraven.

        Alternativt får vi gemensamt inom RT skrapa ihop en portfölj på 15 miljarder! 😀

        Urspännande väntan till nästa avsnitt!

        0
        Gravatar ikon för användaren
        JFB
    2. Vit pil

      Certifikats dagliga ombalansering mal sönder värdet i en volatil marknad, även när börsen i det stora hela går sidledes. Detta kallas urholkningseffekt och är en konsekvens av att certifikatet ska ha samma hävstång oavsett vilken dag man köper dem. Certifikat är inte optimala att ha om man ska ligga på marknaden längre än en börsdag. Men om man blundar hårt, och struntar att det finns en urholkningseffekt, är certifikat till synes lätta att begripa sig på·

      Ett alternativ till certifikat är att gå kort med minifuturer. Man kan aldrig bli skyldig pengar, bara bli fattig. ;)

      Minifuturer verkar först mycket mer komplicerade att förstå än certifikat, men om man tar sig tiden att läsa på hur de fungerar är de i någon mening mer begripliga och utan urholkningseffekt.

      Något som många nybörjare upptäckte under Corona-raset i våras var att minifuturer med hög hävstånd lätt knockas och blir värdelösa bara det kommer en liten spik i kursen åt fel håll. När säkerheten för instrumentets inbyggda belåning håller på att överskridas, det vill säga att futuren når stopp-loss, säger det poff och så är det morsning och goodbye med den investeringen. Det gäller alltså att ha tillräckligt låg hävstång för att man ska kunna vara uthållig när kursen går åt fel håll.

      Jag gick kort med minifuturer mot OMXS30 och SP500 under raset i våras, och jag vill inte verka alltför imbecill, men det var då märkligt vad ofta som det inte gick att få igenom order när det skulle vara till investerarnas fördel. Det var som att någon på Morgan Stanley satt och ryckte ur nätverkskabeln titt som tätt.

      Jag har fortfarande ”Market Makern ställer just nu inte köp- och säljpriser i orderdjupet” inbränt i näthinnan. ;)

      Jag misstänker att de ”gjorde en Spiltan”, och hävdade att kurssättningen inte kunde säkerställas. Det finns således en påtaglig motpartsrisk när det gäller likviditeten i minifuturer. Även om du inte blir av med pengarna kan du inte sälja förrän vinsten har gått ner.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
      1. Vit pil

        Ja, det här har jag också upplevt och upplever egentligen det svåraste med hela det här upplägget. Tryggheten och vetskapen i (motpartsrisken) att det kommer att gå likvidera tillgångarna när man behöver det.

        Det är ju inget nytt tyvärr. I filmen ”The Big Short” visas det ganska väl när krisen inträffat och de skulle tjänat pengar, men att deras värdepapper är felprissätts.

        Särskilt klurigt blir det här när man väl behöver se på det som en försäkring. Då vill man ju veta att det fungerar.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Trovärdigheten ligger i att Jan är öppen för nya ideer och redo att ompröva sina ideal om de passerar hans nördiga analyser (komplimang). Bitcoin hodlers å andra sidan, är inte mottagliga för motargument.

      Själv gillar jag inte index fonder, särskilt inte nu i Corona tider. Hur många av företagen hålls under armarna med hjälp av bidrag och finns inte alls nästa år? Just nu överviktar jag guld/silver aktier. Det är en chansning med hög uppsida och begränsad nedsida. Det är inget upplägg jag rekommenderar andra. Hade läget varit mer normalt hade jag haft index fonder. Index fonder är inte dåligt, även om man senare väljer en annan strategi..Jo. jag äger en slags indexfond faktiskt. I guldaktier :)

      En fond kan kombinera Taleb’s 3% investering och index handel.
      Genom Terminer och optioner.
      (Optioner är optioner på aktier, Terminer är optioner på index)
      Då kan man få samma effekt som en index fond.
      med mindre pengar låsta, och med begränsad nedsida.

      Detta är lite krångligt att förstå sig på
      och det skall ju vara enkelt att spara.

      Tror det viktigaste är att man börjar spara och sparar regelbundet.
      Väljer man en 60/40 eller 70/30 portfölj är det ett väldigt bra val.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Mattias H
  29. Vit pil

    Mycket intressant! Ska bli spännande att följa var detta slutar! Tack för det jobb ni lägger ner!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
    1. Vit pil

      Tack själv för att du läser och kommenterar. 🙏

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  30. Vit pil

    Tack för bra och intressant avsnitt. Jag har lagt in en del i fonden Amundi FDS Volatil. Den verkar ha stark negativ korrelation mot börsen. Gick upp 30% när börsen kraschade i februari mars.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan
    1. Vit pil

      Stefan, hur arbetar du med Amundi FDS Volatil? Gör du ombalanseringar?

      På 5 års sikt har fonden gått +0 %, så om man haft en rejäl andel av den i portföljen som köp-och-behåll borde effekten ha blivit att man fått en snyggare avkastningsgraf samt förlorat avkastning på aktier man kunde ha ägt i stället.

      Det finns ingen riktigt lång historik för fonden att använda i jämförelser, men om man jämför med guld för de år som finns att jämföra med ser det ut som att guld börjar reagera tidigare på problem. Dock är Amundi FDS Volatil mer responsiv i årets kraftiga nedgång. När börsen rasade i våras blev det säljtryck på det högt värderade guldet, och det sjönk tillfälligtvis, men på 5 års sikt har guld gett mycket mer avkastning än fonden. Fast guld har knappast stigit i förväg på grund av en förestående okänd virussjukdom, utan på grund att vi gick mot lågkonjunktur i alla fall. Så vad man ser i jämförelsegraferna är missledande om man inte har kontext.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
      1. Vit pil

        Jag har en portfölj som består av en tredjedel guld/silver, en tredjedel aktier/aktiefonder och en tredjedel räntefonder/hedgefonder. Amundi-fonden utgör bara ca 3% av hela portföljen. Ombalanserar mellan tillgångsslagen om det börjar diffa mer än några procentenheter.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Stefan
    2. Vit pil

      Stefan, det blir spännande att ser hur det utvecklar sig framöver.

      Det är lätt att göra tankefelet att ett värdepapper som över tid har gett 0 % avkastning är värdelöst att ha, men om det är negativt korrelerat med något annat man äger kan det ändå generera avkastning om man ombalanserar korrekt.

      För att förstå hur det kan fungera brukar jag tänka mig två till synes dåliga värdepapper som beter sig som en sinus- respektive en cosinus-kurva. I snitt ger båda 0 % avkastning på lång sikt. Bedrövligt! Men tack vare att det finns en negativ korrelation mellan dem kan man ändå sälja dyrt och köpa billigt, och på så sätt skapa en god avkastning.

      Det är synd att historiken för Lyxor S&P 500 VIX Futures Enhcd Roll UCITS ETF C-E (VOOL) är så kort på Avanza. De hade varit intressant att jämföra den med Amundi FDS Volatil.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
      1. Vit pil

        Jag har tittat på Lyxor S&P 500 VIX Futures Enhcd Roll UCITS ETF C-E (VOOL) men gillar den inte eftersom den gått ner mycket sett över lång tid (finns mer historik för den på Nordnet). Det blir en för dyr försäkring tror jag. Jag tänker precis som du med sinuskurvorna. Ombalansering kan ge bra avkastning om man har två negativt korrelerade tillgångar som är väldigt volatila även om ingen av dom går upp över tid.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Stefan
    3. Vit pil

      Låter spännande Stefan.

      Jag tänker, kanske felaktigt, att ha en lösning som indirekt äger exponering mot volatilitetsindex (som t.ex. VIX) inte är en bra lösning långa tidsperioder eftersom det blir dyrt i form av att det ska ”rullas över”. Har för mig att jag hörde ett poddavsnitt om det i samband med Artemis-artikeln om ”Long Vol”-strategier. Kolla t.ex. den här tråden på Reddit som förklarar det ganska väl.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Kanske har du rätt Jan. Jag har bara tittat på historiken för fonden och hoppas att den ska fortsätta bete sig på liknande sätt men det finns det ju såklart inga garantier för. Kände att jag ville byta ut en del av mina räntefonder mot något annat pga att jag fått för mig att räntefonder kan gå ner mycket framöver om räntorna börjar gå upp och således kanske inte är den trygga hamn som dom varit de senaste årtiondena?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Stefan
  31. Vit pil

    Detta borde samtliga aktörer med fondrobotar verkligen undersöka.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Håkan
    1. Vit pil

      Schh… avslöja inte min hemliga plan… 😎😂

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  32. Vit pil

    Tack än en gång för ett superintressant avsnitt!

    Ser mycket fram emot uppföljningen till detta. Älskar detta nytänkande och ser fram emot ytterligare diskussion om hur Talebs idéer förenas med Chris Coles idéer med sin Dragon Portfolio (som jag för övrigt väntar uthålligt på en uppföljning till), de verkar ju båda vara inne på samma spår.

    Dessa avsnitt är de bästa sedan Fyra-hinkar-principen, men de är inte bara nyttiga som 4H utan dessutom spännande!

    Keep it up!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Karl L
    1. Vit pil

      Ja, jag håller helt med. I den första versionen av det här avsnittet tog jag vid där Chris Cole slutade men upplevde det som lite för komplicerat. Men tanken är ju i princip samma – jag upplever egentligen en ganska liten skillnad på hans ”Long Volalitility”-del och den här strategin med säljoptioner. Principerna är samma bara att Spitznagel/Taleb drar det ett steg längre. Lyssna på poddavsnitt med dem två så ser man likheterna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    För att inte någon göteborgare ska hinna före paxar jag härmed uttrycket ”talebaner”, och ser med spänning fram emot nästa Talebaner Tillsammans-avsnitt.

    Och tack för detta avsnitt som var en riktigt cliffhanger!

    Kunde inte hålla mig från att titta lite på säljoptioner, och det är bökigt. Det kräver en hel del pengar, det räcker inte med ISK utan kräver kredit- och optionsavtal både ISK och Aktie- och fonddepån. Värdepapper och pengar flyttas lite hit och dit. Och om man råkar tänka/klicka fel och skjuter sig själv i foten slits hela benet, och kanske mer än så, bort av bara farten.

    Det vore verkligen trevligt om någon kunde göra detta tillgängligt på ett enklare sätt via en fond. Men jag fruktar lite vad konsekvenserna blir när kvällspressen basunerar ut ”ÅRETS BÄSTA FOND +4000% HITTILLS”. Den kommer att locka till sig ett antal människor som går all in med hela sin förmögenhet för att inte missa fonden som fått 6 av 5 möjliga stjärnor av Morningstar. Framtiden kan bli en liten överraskning för dem.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas A
    1. Vit pil

      hahahah… 😂

      Tack för ett gott skratt.

      Vi kommer gå genom säljoptioner i detalj i nästa avsnitt. Problemet är som du skriver att det är bökigt. När man investerar ”vanligt” i t.ex. indexfonder så räcker det att ha rätt om riktningen (upp på lång sikt). Men optioner så behöver man ha rätt om

      • Pris
      • Riktning
      • Volatilitet
      • Tidsperiod

      Dessutom är det som så att säljaren av en option har en fördel på ca 70/30 mot köparen av en option. Så det gäller att veta EXAKT vad man gör. Det som däremot slog mig som nytt är att om man ser det holistiskt att optionerna är en del av en totala portfölj och har syfte att skydda, då gör det ju inget att den delen förfaller varje år ungefär som en försäkringspremie.

      Har inte ens tänkt tanken på det som du skriver, men det är väl förmodligen en av anledningarna till att Universa inte tar småsparare. Om vi tar Cambria som är lite mer officiella med sin strategi så har de ju ett uttalat mål att förlora 1 % av sitt kapital varje månad som en form av betalning för optionerna.

      Det är ju därför en sådanhär strategi kräver att man tänker på flera nivåer – inte minst holistiskt kring hela sin portfölj.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Därför ska man sälja optioner, då behöver man bara ha rätt om riktning och man får hela tiden lite mer rätt eftersom tidsvärdet på optionerna sjunker.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Adrian
  34. Vit pil

    Kära Jan och Caroline, jag har ett önskemål som jag hoppas ni kan uppfylla. Kan ni sluta glömma ladda upp avsnitten som podd? :)

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Ah, sorry! Fixat nu. Glömde bort det när vi gick och spelade in nästa avsnitt idag.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.