Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet

Hur ska man tänka kring fördelningen av aktier och räntor vid olika åldrar och faser i livet? Vilka misstag för de flesta av oss när vi tänker kring sparande över hela livet? Det är frågor vi diskuterar i veckans avsnitt som tar avstamp i boken “Lifecycle-investing” som är skriven av två amerikanska professorer. Det blir både nya perspektiv, tankespjärn och en varning: “prova inte detta hemma”. 

Först och främst vill jag vara tydlig med att veckans avsnitt är ett överkursavsnitt vars främst syfte är att vidga vyerna, börja tänka annorlunda och ge ett nytt perspektiv – inte nödvändigtvis att man ska göra något annorlunda. Boken och avsnittet introducerar tre koncept som alla – garanterat kommer uppfattas som kontroversiella – men som logiskt sett faktiskt håller. De inkluderar:

• Helhetssyn på sin ekonomi inklusive nuvärdet av framtida sparande (läs: humankapital samt pension)
• Att unga personer borde använda hävstång i sitt sparande eftersom det – över livet – som höjer avkastningen för samma tagen risk (=ökar den riskjusterade avkastningen).
• Diversifiering inte bara via indexfond, utan diversifiering även i tid.

Värdet i avsnittet upplever jag således att man framgent kommer kunna ta mer informerade beslut. Framförallt kring val hur mycket risk – eller aktieindexfonder / räntor – man bör välja vid olika åldrar och att de flesta av oss förmodligen tar lägre risk än vad vi borde. Framförallt om vi är 55 år eller yngre.

Jag ser väldigt mycket fram emot dina och andras kommentarer på avsnittet för att se om det blir hiss eller diss. 

Tack än en gång för att du läser, kommenterar och hänger i forumet. Tack även till dig på Patreon som gör det möjligt för oss att göra “udda” avsnitt som dessa.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning (TL/DR)

Nedanstående är en sammanfattning av avsnittet:

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Tankespjärnet från boken

Boken “Lifecycle investing” är skriven av de två amerikanska Yale-professorerna Ian Ayres och Barry Nalebuff. De tar avstamp i att de flesta av oss som gillar investera forskningsmässigt har hört att man ska diversifiera, äga hela höstacken och köpa indexfonder. Men tänk om det inte är det enda sättet att diversifiera?

De introducerar en strategi för att bättre sprida ut risken med sparande över hela vårt arbetsliv. De visar att så kallad tidsdiversifiering kan ge samma avkastning som du annars hade fått fast med en lägre risk, eller en högre avkastning för samma risk.

De använder framförallt tre koncept:

1. Humankapital
2. Hävstång
3. Tidsdiversifiering

I avsnittet utgår jag från Anna som är 30 år gammal. Låt oss säga att hon har börjat jobba är i början av sin sparkarriär. Hon har en lön på 40.000 kr i månaden innan skatt och kan spara 4.000 kr efter skatt. Hon har en buffert på 20.000 kr och ett sparkapital på 100.000 kr. Hon funderar på hur hon ska investera dessa. Det vill säga hur mycket hon ska investera i aktier (=läs aktieindexfonder eller en fondrobot) och räntor (=ränteindexfond).

Klassiska reglerna för att hur mycket aktier / räntor man ska ha i sitt sparande

Hon läser på RT och läser om våra resonemang kring sparhorisont som är tillräckligt bra i de flesta situationer:

• 0 – 2 år: 100% på bankkonto
• 10+ år: 100% aktie(indexfonder) eller fondrobot
• 3 – 9 år: 50/50 aktié(indexfonder) / räntor (där bankkonto är en typ av ränta)

men även de klassika reglerna:

• 10% aktier per år i sparhorisont, eller
• 100 till 120 – minus din ålder i aktier.

det tyder på att hon borde ta 100% aktierisk med sina sparade 100.000 kr. Naturligtvis beror det på livssituation och det som är rätt för Anna behöver inte vara rätt för dig.

Exempel på klassisk ”glidepath” från Vanguard över hur en amerikan bör placera genom livet för sin pension:

Samma sak från Sjunde AP-fonden och deras AP7 SÅFA, som är förvalet för de flesta svenskars premiepension:

Om vi återgår till Anna, så följer hon tipset och investerar 100% i aktier, men hon tycker det är lite läskigt eftersom då har hon alla pengarna investerade i aktier.

Misstag 1 – De flesta gör som Anna, vi tar inte hänsyn till helheten

Men problemet är ju att det inte riktigt är sant. Om vi bara utgår från hennes 20.000 kr på ett buffertkonto så är ju en mer korrekt bild:

Det vill säga hennes aktieexponering är ju inte 100% utan faktiskt bara 83%. Om vi fortsätter och utgår från att Anna är en 30-åring som dessutom har både premie-, inkomst- och tjänstepension. Jag har uppskattat det till ungefär:

Innan jag får kritik att det är för högt/lågt, summorna spelar mindre roll, resonemanget är det viktiga. Ritar vi upp det i en ny graf så är inte hennes aktieexponering 83%. Den är snarare:

Det vill säga att hennes totala exponering ligger närmare en 50/50-fördelning. Nu vet jag att du och andra säkert protesterar – man kan inte / bör inte räkna in pensionen. Men innan vi hoppar in i den diskussionen, låt oss leka med tankespjärnet och antagandet. Vi behöver ju inte tänka så själva, utan den intressanta frågan blir – vad skulle vara möjligt om jag tänkte så och skulle det ge mig några fördelar?

Misstag 2 – Ännu fler saker som vi inte tar hänsyn till…

Men, vi är faktiskt inte klara med resonemanget ovan. Anna är som sagt 30 år gammal. Är det inte rimligt att anta att hon kommer jobba i minst 38 år till? Det vill säga att hon kommer att få 456 löner? De borde vi ju räkna med. Detta brukar man inom akadmin kalla för humankapital, dvs summan av alla den framtida intjäning som man kommer ha.

Om vi bara tittar från ett rent ekonomiskt (flödes)perspektiv så kan man säga att en människa är en som ett sparkonto där det varje månad kommer in en summa som motsvarar lönen. I den ekonomiska världen är det mest jämförbara instrumentet en ränteobligation. Det vill säga något som vi köper som med jämna tidsperioder ger en utbetalning.

Det betyder att vi kan räkna baklänges på vad är denna ränteobligation, dvs humankapitalet, värt? En väldigt enkel beräkning skulle vara 456 x 40.000 kr = ca 18 miljoner. Men, som vi vet så är en krona i framtiden mindre värd än idag, och därför brukar man räkna ner (=diskontera) värdet med en procentsats. Säg att vi räknar på 2-3% då skulle Annas humankapital vara ca 10 – 13 miljoner.

• Du kan prova räkna på ditt humankapital här

Nu vet jag att det kommer att komma protester, men återigen, låt oss leka med resonemanget först. Även om det är många av oss som inte räknar med humankapitalet, många av er anser att man lätt kan förlora det eller att det ens är abstrakt så låt oss hänga kvar i tankespjärnet.  Att det sedan inte är verkligt är ju inte helt sant, det är ju humankapitalet vi får berätta om när vi går till banken och lånar pengar för t.ex. vårt boende.

Nu är det dock inte rimligt att i Annas sparande ta hänsyn till hela humankapitalet. En hel del av det ska användas till levnadsomkostnader och liknande. Men, vi borde däremot kunna räkna på hennes sparande. Låt oss säga att hennes lön är oförändrad och hennes sparande är likaså. Då sparar hon ju 10% av sin bruttolön genom livet (=inte helt optimalt utifrån ett livscykelperspektiv, men det får vara en annan konversation). Då blir summan 456 x 4.000 kr = 1.8 MSEK som vi diskonterar ner till säg 1.3 miljoner.

Då är professorerna förslag att vi ska ta hänsyn till det redan idag. Det vill säga att de påstår att hennes sparande egentligen ser ut som följer:

Det vill säga att nu när Anna är 30 år gammal, så är det inte som så att hon ligger med 100% aktierisk, tvärtom ligger hon under 20% aktierisk. 

Så här skriver de i boken:

Det centrala misstaget många unga investerare gör är att ignorera värdet av sitt framtida sparande. För att undvika att investera som mest i 50-60 års åldern, bör man investera en del av det framtida värdet redan idag.”

Tänk på det så här. Om du är 30 år, tjänar 500.000 kr per år och sparar 25.000 kr per år så är det matematiskt som att du har investerat 600.000 kr i räntor. Det framtida värdet av dina 25.000 kr per år, är värt 600.000 kr idag (diskonterat).

och

Således, om du har 250.000 kr sparat idag och 90% av det ligger i aktier, så är det inte att du har 90 % av ditt kapital i aktier. En mer korrekt bild är att du har 225.000 kr i aktier och 625.000 kr i räntor. Det vill säga att det är bara 26.5% i aktier. Det vill säga att investera lite mer i aktier är inte så riskabelt som man först kan tro.

Unga människor borde ta mer risk med hjälp av hävstång

Det föranleder nästa resonemang som professorerna för. De tar avstamp i nobelpristagaren Paul Samuelson som 1994 skrev:

Om du är en ung yrkesperson med framtida inkomster som inte kan kapitaliseras eller lånas effektivt på, för att behålla dina aktier i deras korrekta andel av din verkliga totala förmögenhet, bör du tidigt i livet placera en större del av din likvida förmögenhet i aktier.

Det vill säga att om vi nu relaterar till det framtida sparandet som en ränteplacering, vi har en lång sparhorisont, då borde vi ta mer risk. Det är ju inte rimligt att en 30-åring bara ska ha 20-ish procent aktieexponering. De förslår att man ska ta en 2:1 hävstång, som i Annas fall skulle innebära att hon jämte sina 100.000 kr, lånar ytterligare 100.000 kr som hon investerar på samma sätt.

Om vi räknar med hennes nya 100.000 kr i fördelningen, så blir den nya fördelningen:

Det vill säga att vi går från 18% aktie(indexfond)-exponering till 21% exponering istället. Det vill säga att trots att man “lånar dubbelt” så ökar inte risken eller exponeringen med dubbelt så mycket. I boken lägger de ner mycket tid på att hantera invändningarna – vi pratar om dem delvis i avsnittet – men i stora drag kan de sammanfattas med:

• Ja, det spelar roll vad låneräntan är. Att låna till 10% ränta för att få 8% avkastning går inte ihop. Se vårt amortera vs investera-avsnitt förra veckan (avsnitt 322).
• Nej, det fungerar inte att belåna sig ännu mer för en högre belåningsgrad ökar “ruin-risk” det vill säga att man kan få margin-call eller liknande.
• Nej, 2 gånger belåning är inte supermycket, folk i samma ålder belånar sig ofta uppemot 6 gånger för att köpa en bostad.
• Ja, om börsen faller med 50% och Anna blir utstoppad, så är det fortfarande statistiskt rätt av Anna att göra om samma sak och hoppa på hästen igen. För beloppet i början av sparkarriären är begränsat (i förhållande till vad det kommer vara i slutet och man sänker belåningen över tid).
• etc.

Jag har inte tagit upp alla invändningar, men jag skulle bli förvånad om vi kommer på något som inte adresseras i boken. Flera kapitel handlar om hur de responderar på deras forskarkollegors sågningar och hur det faktiskt håller.

Sänker risken med bibehållen avkastning (eller ökar avkastningen med samma risk)

Det som sticker ut i boken – och som flera kapital ägnas åt – är att genom att ta mer risk i början av livet, när man är ung, så kan man välja att antingen få en högre avkastning än man hade fått med andra lösningar eller få samma avkastning till lägre risk.

De jämför framförallt med de två alternativ som vi också har i Sverige:

• Födelsedagslösningar – typ AP7-Såfa eller generationsfondslösningar som sänker aktieandelen beroende på din ålder. T.ex. AP7 byter ut 3 % aktier till räntor varje år efter din 55:e födelsdag.
• Konstans fördelning-lösning – typ en fondrobotlösning där vi har samma fördelning över tid, t.ex. 60/40, 90/10 eller motsvarande.

Hur kan de då ge en bättre riskjusterad avkastning? För de investerar INTE i andra typer av investeringar. Det är samma placeringar. Det handlar om tidsdiversifiering. I boken introducerar de konceptet “Total dollar years”.

Total dollar years = summan av det sparade beloppet i aktier under en tidsperiod om flera år.

För att ta ett exempel. Säg att du sparar följande belopp under tre år:

Det vill säga att det är 30.000 kr sparat. Inget konstigt. Men låt oss resonera kring ovan. Här har vi sparat 30.000 kr på tre år. Men eftersom beloppen är olika så har vi olika risk. T.ex. kommer utvecklingen det tredje året spela en betydligt större roll än utvecklingen det första året. Så här skriver författarna:

Du bör tänka på varje år som en unik investeringsmöjlighet. Sunt förnuft och diversifiering säger att vi inte bör lägga 80% av våra pengar i bara 10 aktier. Det är bättre att sprida ut det över en bredare portfölj.

På samma sätt bör man tänka kring investeringsperioder. Många gör misstaget att sprida ut sitt sparande på för kort tidsperioder, t.ex. 10 år. Det är bättre att sprida ut sparandet, helst över decennier. Behåll TDY samma, men sprida ut det över flera år.”

samt

Vår poäng är inte att uppmana risktagande, snarare tvärtom. Att köpa aktier med hävstång när du är ung, minskar din långsiktiga risk eftersom det låter dig att bättre balansera en annars skev fördelning.

Om du har en exponering på 40.000 kr när du är 25år och 2.000.000 kr när du är 65 år, så vore det bättre att öka den initiala exponeringen till 80.000 kr och sänka den slutgiltiga exponeringen till 1.960.000 kr

Det vill säga att genom att använda hävstång i början av investeringslivcykeln och ta högre risk när beloppen är små, så kan vi sänka risken i slutet på perioden när beloppen är högre och bibehålla samma totalavkastning. De illustrerar det med följande bild:

där de jämför med en klassisk generationsfond som börjar på 90/10 och sänker risken genom livet. Deras lösning börjar med 200% aktie-exponering under fas 1, sänker den kraftigt i fas 2 för att i fas 3 ta lägre risk än vad generationsfonden gör.

De praktiska problemen och varför detta inte rekommenderas

Problemet som vi lyfter i dagens avsnitt är att ovanstående resonemang låter bra i teorin, mig veterligen har inte den teoretiska grunden skjutits i sank de 10 åren sedan boken publicerades. När jag har studsat resonemanget på flera i finansbranschen eller professorer så brukar slutsatsen vara:

Ja, resonemanget är teoretiskt, logiskt och rationellt korrekt men det är inget som du får citera mig på.

Det vill säga att det är svårt att ge rådet till någon som är ung av flera anledningar. Inte minst eftersom det går mot konventionell visdom, men för att det har en hel del praktiska problem om man lämnar den teoretiska världen:

• Svårt att praktiskt få till belåningen, då det finns få hävstångsprodukter som är billiga eller fungerar väl över tid (t.ex. har många ETF-produkter med hävstång daglig ombalansering som ställer till det).
• Svårt praktiskt få till belåningen till en rimlig kostnad.
• Många har dessutom redan en (högre) belåning via sitt boende, som gör att man inte bör ta mer risk.

Men framförallt så handlar det om beteendemässiga problem:

• Du ska belåna tidigt i din investeringskarriär, när du inte har erfarenheten och då är risken ännu större för att man gör beteendemässigt dumma saker – t.ex. investering i enskilda investeringar, följer dåliga råd på nätet, säljer när det är billigt i en krasch och så vidare.

Så vad är då slutsatserna som man ska ta med sig?

Nyttan med dagens avsnitt

Jag tror att värdet i dagens avsnitt ligger i framförallt en ökad förståelse:

• Att faktiskt zooma ut ytterligare ett eller två steg kring sin ekonomi och titta på den utifrån ett helhetsperspektiv.
  • Ha ett perspektiv där du tittar på den så som du gör idag (det är inte fel!)
  • Ha ett perspektiv där du tar med pensionstillgångar, de är ju trots allt dina.
  • Ha ett perspektiv där du tar med framtida värdet på ditt sparande.
  Räkna gärna ut vad din totala exponering är i de olika scenariona är och resonera kring om du bär rätt risk för din situation och ålder. Sannolikheten är tyvärr större att du har fel risk – antingen för hög eller mer sannolikt för låg – än att du ligger rätt i risk.
• Fundera på – och framförallt börja värdera – ditt humankapital. Precis som många i forumet argumenterar för så är det nog en större risk för de flesta av oss om något skulle hända med det, än det är med vårt sparande. Det är i många fall värt att försäkra det på olika sätt. Kanske något för en annan tråd, men det finns:
  • Sjukförsäkring
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Inkomstförsäkring
  • Livförsäkring
  • Olycksfallsförsäkring
  • Premiebefrielse på pensionssparandet
  • m.m.
• Ha en neutral syn kring belåning. De flesta av oss lutar mot en default-negativ syn vilket jag inte alltid tror är bra. T.ex. kan det hjälpa en i frågan “amortera eller investera?” samt “Är verkligen amortering det bästa jag kan göra med mina pengar?”

Man kan även titta över olika lösningar som man har i pensionen. Typ det som @jfb har gjort i tråden: “Statistik: Risk / aktieandel per ålder i olika pensionslösningar”. Där konstaterade han att olika lösningar som t.ex. tradliv eller generationsfond kunde skilja enormt mycket i andel aktier per ålder.

Där har han lagt ner tiden på att rita upp följande graf:

och konstaterade att:

Exempel: En 60 åring med 5 år kvar till pensionen:

• I Tradlösningar skiljer aktieandelen från 20% (SPP) till 65% (Alecta). Över 300% i skillnad!
• I Generationsfond skiljer aktieandelen från 35% (Swedbank) till 78% (Handelsbanken). Över 200% skillna!

JFB i forumet i tråden ”Statistik: Risk / aktieandel per ålder i olika pensionslösningar”

Sätt det i relation till professorernas förslag så ser vi att det skiljer ganska mycket. På det sättet man kanske inte behöver vara så himla rädd för att ligga högre upp tidigare. På samma sätt tycker jag att mycket av kritiken som AP7 SÅFA får / har fått för sin belåning är orättvis. Snarare är de ju de som gör mer rätt än fel genom att ta den högre risken – särskilt eftersom pengarna är låsta och trögheten gör att folk är mindre benägna att göra beteendemässigt fel

Transkribering av hela avsnittet

Nedanstående transkribering är gjord med en virtuell AI-assistent, det innebär att den kan innehålla fel och att den inte är ordagrann.

Jan: Välkommen till avsnitt 323! Idag diskuterar vi hur många aktier och obligationer man bör ha vid olika livsstadier och åldrar. Dessutom recenserar vi boken ”Lifecycle Investing,” skriven av två Yale-professorer år 2011, varav den ena är jurist, vilket är lite oväntat.

Caroline: Ändå intressant.

Jan: Ian Ayres och Barry Nalebuff, om jag minns rätt. Bokens undertitel är ”A New, Safe, and Audacious Way to Improve the Performance of Your Retirement Portfolio.” Den fokuserar mest på USA och har en unik infallsvinkel.

Caroline: Det är kul att de använder ”New and Audacious,” det är rätt fräckt och kontroversiellt när det handlar om pensionssparande.

Jan: Författarna är akademiker och nördar, vilket vi kommer att utforska mer. Målet med detta avsnitt är att ge dig nya perspektiv och ökad förståelse. Du behöver inte genast ändra din portfölj, men det kan vara en tankeväckare.

Caroline: Jag är faktiskt väldigt nyfiken.

Jan: Bra! Men detta är en teori, och vi kommer inte uppmana dig att agera omedelbart. Vi kommer också ta upp ämnet humankapital och ge det en ny dimension.

Caroline: Hur kommer det sig att boken publicerades för tolv år sedan, men det är först nu den uppmärksammas? Tar det så lång tid för kontroversiella idéer att sprida sig?

Jan: Det är en intressant fråga. Jag har nyligen börjat följa dessa tankar och professorer, och jag träffade nyligen Jonathan för att diskutera detta ämne.

Caroline: Berätta mer om Jonathan.

Jan: Jonathan kommer att dyka upp i några avsnitt framöver. Han är en av de smartaste människorna jag känner. Han delade med sig av en viktig princip i livet: att ifrågasätta sig själv. Vi är ofta våra egna värsta bedragare. Vi diskuterade tanken att ibland måste man tänka, ”Vad händer om jag har fel?” Det är en bra utgångspunkt i livet ibland.

En amerikansk professor som intervjuades i ”Rational Reminder,” en annan podd, ställde frågan om hur akademisk teori stämmer överens med populära råd, såsom det vi delar med oss av. Jag insåg att det är viktigt att kolla upp vad forskningen säger. Detta är en av de teorier som verkar logiska utifrån forskningsperspektivet. Jag vet att det inte direkt svarade på din fråga.

Det är i forumet som det händer

Caroline: Nej, det gjorde det inte, men det var ändå intressant.

Jan: Sen när det gäller att det inte har fått mycket uppmärksamhet än så ligger det nog i att det är kontroversiellt och svårt att tillämpa praktiskt. Men vi kommer att fördjupa oss i ämnet.

Jag gillar att detta ämne, som jag sa, kan starta diskussioner i vårt forum. Vi har sett att vårt forum har blivit väldigt aktivt, speciellt efter att vi släppte avsnittet om att amortera och investera. Vi fick över hundra kommentarer på det avsnittet, och många av dem gav perspektiv jag själv inte hade tänkt på eller missat. Det är värdefullt.

• Se tråden ”Amortera eller investera?” i forumet

Caroline: Vad kan vi göra med alla dessa kommentarer?

Jan: Jag tror på att ta upp och diskutera dem. En sak jag skulle vilja betona är att om du fokuserar alltför mycket på en enda aspekt kan du suboptimeras och missa andra viktiga delar av ditt liv. Jonatan påpekar att det är viktigt att vara tillräckligt bra inom olika områden. För mig är tillräckligt bra när det gäller amortering och investering att följa grundläggande råd som amorteringskrav och fortsatt köp av aktier.

Precis som i dagens avsnitt, de grundläggande riktlinjerna för ålder och investeringar är tillräckligt bra. Läs gärna kommentarerna, där diskuterar vi även ämnen som humankapital. En av slutsatserna i dagens avsnitt bygger på en kommentar från JFB i forumet. Det är fantastiskt hur mycket kunskap som finns när vi alla hjälps åt.

Caroline: Det är som en mastermind, liksom.

Jan: Lite information om risk innan vi går vidare. Dagens avsnitt handlar om att investera, men vi vill vara tydliga med att detta inte är något du bör göra oreflekterat. Var försiktig. Alla investeringar innebär risker, och du kan förlora en del eller hela din investering, särskilt om du använder hävstång eller lån. Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida resultat. Du kan få mer information på vår webbplats RikaTillsammans.se/villkor.

Så låt oss börja med grunden. Det här är vad vi brukar rekommendera. Det är den vanliga rådgivningen inom finansvärlden. Vi tittar på hur mycket pengar du bör placera i aktier jämfört med bankkontot, särskilt med tanke på att aktiemarknaden kan vara volatil på kort sikt.

Klassiska rekommendationer

Om du har en lång sparhorisont på tio år eller mer föreslår vi att du investerar 100 % i aktieindexfonder. Om du har en horisont på 3 till 9 år kan du överväga att blanda aktier och räntor, kanske 50/50. Bankkontot kan betraktas som en typ av ränta i detta sammanhang. Om du har en sparhorisont på mindre än tre år bör du vara försiktig med aktier och överväga att ha 30 % i aktier.

Ett annat vanligt tips är att använda en formel som involverar din ålder. Vanligtvis rekommenderas att du tar någonstans mellan 110 och 120 minus din ålder och placerar det i aktier. Så om du är 40 år och använder 120 minus 40, får du 80 % i aktier. Det finns dock debatt kring exakt vilket tal man bör använda, men det ger dig en generell idé.

Andel att placera i aktier = 110 – minus din ålder

Caroline: Det finns definitivt en betydande skillnad där.

Jan: Ja, det finns det. Det beror också på dina personliga preferenser och vem du pratar med. Grundtanken är att om du är yngre har du mer tid och kan därför ta på dig mer risk.

Caroline: Det är intressant att tänka på. Vi kan utforska detta mer i ett framtida avsnitt. Om jag tittar tillbaka på mina inkomster hittills i livet, och om jag hade följt rådet att spara 10 % av mina inkomster från början, skulle jag ha samlat på mig en betydande summa pengar. Det är verkligen något att tänka på.

Jan: Och tänk på att du inte ens har räknat med ränta på ränta än. Vi kommer att prata om det.

Caroline: Råd till en ung person.

Jan: I detta avsnitt är det nästan viktigare. Låt mig berätta om Anna, hon är AI genererad, en 30-årig kvinna som nyligen avslutat sina studier och nu arbetar. Hon tjänar 40 000 kr före skatt, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Anna sparar 2 000 kr varje månad och har en buffert på 20 000 kr. Hon överväger att investera 100 000 kr, som hon fick från sina föräldrar efter att ha rest. Men hon är osäker och lite försiktig, vilket är vanligt bland hennes vänner.

Kom ihåg att bara hälften av Sveriges befolkning äger fonder utanför pensionssystemet, och färre än 20 av 100 äger aktier. Så även om det är vanligt i vår krets att spara och investera, är det inte lika vanligt i Sverige i stort. Hur tror du att Anna bör fördela sina investeringar mellan aktier och räntor? Hon funderar på att använda en fondrobot som Lysa.

Caroline: Eftersom hon är ung, skulle jag säga att hon kan ha en hög andel aktier, kanske 90 % i aktier.

Titta på helheten

Jan: Det låter som en bra idé. Låt oss räkna på det. Om vi tänker att hon sparar 4 000 kr i månaden, även om jag tidigare sa 2 000, låt oss säga 4 000 kr. Med en månadslön på 40 000 kr blir det 10 % av hennes bruttolön. Hon har även en buffert på 20 000 kr och planerar att investera 100 000 kr i sin fondrobot. Hur mycket sparar hon egentligen varje månad?

Caroline: Av sitt totala kapital?

Jan: Nej, jag vill veta hur mycket hon sparar i kronor varje månad.

Caroline: Du sa 4 000 kr.

Jan: Precis så tänker de flesta. Nu har jag en knepig fråga. Jag vill veta beloppet som hon sparar varje månad.

Caroline: Jag måste kolla. Vad menar du? Får hon inte avkastning på sitt sparande varje år? Är det det du undrar över, eller är det något annat?

Jan: Det är något annat. Vi börjar komma in på konceptet livscykelinvesteringar. De flesta av oss har en mental bokföring där vi tänker att om hon sparar 4 000 kr per månad och har en lön, så går en del till skatt och annat. Det blir en komplicerad ekvation när vi räknar med pension och liknande.

Caroline: Det är vanligt att man tänker så, att man glömmer bort pensionen.

Jan: Många inser inte förrän det är försent. De inser att de inte har tillräckligt med pengar för sin pension. Men det är just det vi vill prata om. Om vi tittar på den totala summan är det faktiskt nästan 13 000 kr i månaden som Anna sparar. Så det är viktigt att ta ett steg tillbaka och se på hela ekonomin. Anna bor i en hyreslägenhet, har lite studielån och ett sparande på 100 000 kr. Hur mycket pengar har hon egentligen?

Caroline: Jag behöver tid att tänka. Jag vet inte, Jan, berätta det.

Jan: Låt oss räkna. En genomsnittlig 30-åring har en inkomstpension på cirka 300 000 kr, tjänstepension på 50 000 – 100 000 kr, premiepension på 25 000 – 50 000 kr, en buffert på 20 000 kr och 100 000 kr i fondroboten. Så hon har ungefär en halv miljon i tillgångar. Varför är detta viktigt? Det handlar om att se helheten i din ekonomi och hur du fördelar dina tillgångar över tid. När vi talar om hur man investerar i aktier och räntor, måste vi också ta hänsyn till pensionsbesparingar och buffertpengar.

Humankapital – vårt ekonomiska värde

Jan: En vanlig regel är födelsedagsregeln eller birthday rule, som innebär att när du fyller år ändrar du din portfölj. Detta kallas även glide path och handlar om hur du minskar din aktieandel med åldern. Det finns olika skolor i detta, och senare i avsnittet kommer vi att jämföra olika svenska pensionsleverantörers råd.

Skillnaderna kan vara stora, från 40 % aktier till 100 % aktier, vilket påverkar avkastningen och pensionen. Så frågan om hur mycket risk du tar och när du tar den är viktig. Professorerna rekommenderar att du tittar på helheten och tar hänsyn till din tjänstepension, premiepension, fondrobot och buffertpengar. Det visar sig att i Anna’s fall är endast 56 % av hennes tillgångar placerade i aktier när man inkluderar alla dessa faktorer.

Caroline: Precis, jag förväntade mig något liknande. När vi började granska mina tillgångar förstod jag att risknivån förmodligen skulle ändras.

Jan: Ja, precis. Det är det som professorerna betonar. Det är lätt att glömma att se på helheten och att inte ta hänsyn till framtida inkomster när man planerar sin ekonomi.

Caroline: Precis.

Jan: Så, hur mycket är Anna egentligen värd ekonomiskt?

Caroline: Många kanske reagerar negativt för att det verkar som att vi tar för givet att framtiden kommer att vara ljus och att pengarna kommer att rulla in. Men det är viktigt att förstå att vi inte tar saker för givet. Vi måste ändå kämpa och planera för framtiden.

Jan: Sant, men frågan är ändå, vad är Annas ekonomiska värde? Många skulle spontant säga 120 000 kr. Färre kanske säger 620 000 kr, men ännu färre skulle säga detta: Anna är 30 år gammal och kommer förmodligen att arbeta tills hon är 68 år. Det är 38 års arbete framöver, vilket motsvarar 456 månader. Om hon fortsätter tjäna 40 000 kr i månaden (utan att räkna med lönehöjningar eller skatt), så blir det totalt 18 miljoner kronor.

Men det är viktigt att tänka på att 1 kr idag är värt mer än 1 kr i framtiden, på grund av avkastning och inflation. Om vi diskonterar framtida pengar med en inflationsfaktor på 2 %, blir värdet av Anna’s humankapital cirka 13 miljoner kr. Det är som att ha ett bankkonto som betalar ut 40 000 kr varje månad, under förutsättning att hon fortsätter att arbeta.

Minimera risker i din ekonomiska planering

Caroline: Men det finns många osäkerheter. Hon kanske inte vill arbeta så länge eller något oförutsett kan hända.

Jan: Det är sant, vi tar med alla tankar. Men vi kan inte helt förlita oss på de 13 miljonerna i humankapital när vi planerar vårt sparande. Vi måste ändå ta hänsyn till dem, eftersom de är pengar som kommer att behöva investeras i framtiden.

Jan: Du har rätt, och här är några kommentarer från forumet:

”Jag räknar med att allt mitt humankapital kan försvinna på ett ögonblick.”

”Riskerna inom ekonomin får inte underskattas.”

”En juristutbildning är visserligen värdefull, men det är också ett yrke som kan ersättas av AI.”

”Efter en huvudskada förstår jag hur skört livet kan vara. Försäkringar har varit en livräddare för mig.”

Det är viktigt att ta hänsyn till alla dessa faktorer när man planerar för framtiden.

Jan: Jag förstår, jag kan relatera till det. Men samtidigt inser jag att jag inte kan basera hela mitt liv på händelser med låg sannolikhet och hög påverkan. Så borde jag minimera risken? Ja, absolut. Hur kan jag göra det?

Caroline: Pratar du om försäkringar?

Jan: Ja, om du har högt humankapital, då är det klokt att försäkra det. Det kan vara sjukförsäkring eller annan försäkring. Vi diskuterar även om det är nödvändigt med sjukvårdsförsäkring, men det finns försäkringar för att hantera dessa risker. I detta scenario kan det vara ännu viktigare. Du kan också överväga att ta ett premiebefrielse-försäkring för din pensionsinbetalning, så att om du inte kan arbeta fortsätter pensionsbolaget att betala in pengar i ditt pensionssparande. Precis. Vad tror du? Vad tycker du att vi bör göra åt det?

Livscykelstrategier för sparande och investeringar

Caroline: Jo, hon har redan 100 % exponering med sitt finansiella sparande.

Jan: Exakt. Detta är något som professor Paul Samuelson funderade på på 70-talet, och han fick Nobelpriset i ekonomi för sina tankar. Du kan läsa vad han skrev i sin artikel ”The Long Term for Equities.” 1994:

Om du är en ung yrkesperson med framtida inkomster som inte kan användas effektivt för att investera eller låna för att bibehålla din rättvisa andel av aktier, bör du tidigt i livet placera en större del av din likvida förmögenhet i aktier.

Paul Samuelsson,

Jan: Vad säger du om det? Här kommer det kontroversiella med denna livscykelstrategi. Även om Anna skulle fördubbla sitt sparande och ta ett lån på 100 000 kr (vilket de flesta skulle anse vara riskabelt), skulle andelen aktier i hennes totala förmögenhet öka från 18 till 21 %.

Caroline: Det är verkligen inte mycket.

Jan: Nej, det stämmer. Hon har fortfarande mindre än 25 % i aktier.

Caroline: Även om det är lite extra pengar kan det ändå påverka hennes ekonomi om de investeras och får växa över lång tid.

Jan: Exakt, vi sa ju att hon har minst 38 år kvar tills pensionen, och om hon inte rör pengarna förrän hon fyller 70 blir det 40 år. Vid en avkastning på cirka 7–8 % kommer pengarna att fördubblas ungefär var tionde år. Så från 100 000 blir det 200 000, sedan 400 000 och så vidare. Det skulle kunna vara 800 000 kr mer i pension när hon är 70 än om hon inte investerar pengarna, naturligtvis minus ränta på lånet, men grovt sett.

Caroline: Det är intressant att förändringen från 18 % till 21 % i aktier är så marginell.

Jan: Det är just det. Om man tänker på det, värdet av det här diskonterade framtida sparandet är som om man skulle ha 18 miljoner i kontanter idag och använda dem för att placera i sitt arbete under de närmaste 40 åren. I praktiken gör vi det med andra tillgångar, men det finns ingen sådan marknad för humankapitalet. Men konceptet ger oss en annorlunda synvinkel.

Fördelar med att sprida sparandet över tid

De ger exempel på när de fick ett förskott för att skriva en bok och visste att pengarna skulle komma om 1,5 år. De borde ha anpassat sin portfölj redan då, men det kräver en viss tankeövning. De pratar om något de kallar ”Total Dollar Years,” vilket är summan av sparade belopp i aktier under flera år. Till exempel, om Anna sparar 5 000 kr år ett, 10 000 kr år två, och 15 000 kr år tre, så har hon sparad totalt 30 000 kr på tre år. Tanken är att det skulle vara bättre om hon investerade 10 000 kr varje år istället för att öka sparandet stegvis, eftersom pengar som investeras tidigt har mer tid att växa.

Jan: Precis, så det blir mer pengar som är investerade under hela tidsperioden. Dessutom minskar risken eftersom du inte tar en stor chansning med dina pengar det sista året när du investerar som mest. De kallar det ”tidsdiversifiering,” vilket är vad vi pratar om här. Vi brukar sprida våra investeringar över olika tillgångar för att inte satsa allt på en sak. Men vi borde också tänka på att fördela vårt sparande över tid. Så varför inte investera så mycket som möjligt varje år, över en lång period? Vi vet ju inte vilket år som kommer att vara bäst eller sämst. Så ju fler år du investerar, desto bättre. Läs vad de säger.

Varje år är en unik möjlighet att investera. Det är som diversifiering, sprida riskerna över en bred portfölj istället för att koncentrera pengarna på ett fåtal aktier. På samma sätt bör vi sprida vårt sparande över en längre tidsperiod istället för att koncentrera det på kortare perioder, som tio år. Det är bättre att sprida sparandet över årtionden. Behåll ”Total Dollar Year”-tankesättet och sprid det över flera år.

Jan: Det låter sunt. Jag tror att det är logiskt att argumentera för det här, men få av oss har verkligen tagit steget att belåna oss när vi är unga. Vi borde vara belånade när vi är unga, och det är det som de pratar om. Men det är värt att notera att de flesta är belånade genom sina bostäder, och det är en annan typ av belåning. Men de ifrågasätter varför det inte skulle vara möjligt att belåna sig för att köpa investeringar på samma sätt. De påpekar också att det är normalt för unga människor att belåna sig för att köpa en bostad, så varför inte belåna sig mer för att investera och över tid minska risken?

Tidsdiversifiering

Caroline: Ja, vi har faktiskt diskuterat detta med banken tidigare, men de tyckte det var för riskabelt och att vi saknade tillräcklig säkerhet.

Jan: Precis, vi var lite för vågade.

Caroline: Ja, det var för 15 år sedan.

Jan: Vi var verkligen nybörjare. Vi gjorde några försök, även om vi inte tog blancolån utan använde mammas bostad som säkerhet. Vi placerade pengarna på ett sätt som inte var särskilt smart, långt ifrån indexfonder, vilket skulle ha varit bättre. Men vi var unga och oerfarna. Här är en viktig sak att tänka på. Många säger ”don’t try this at home,” och det handlar om att använda hävstång. Vem ska använda hävstång? Det är oftast unga människor som saknar erfarenhet och aldrig har upplevt en börsnedgång eller vet hur de skulle reagera psykologiskt. Många panikar och säljer allt vid sin första börsnedgång, och det vill du undvika.

Caroline: Ja, då missar man verkligen möjligheterna.

Jan: Så även om detta resonemang verkar logiskt och sunt, så är det fortfarande viktigt att påpeka ”don’t try this at home.” Låt oss fundera över hur vi kan applicera detta i praktiken och ändra vårt sparande. Det handlar inte om att belåna sig i samma utsträckning som vi gjorde, utan att tänka annorlunda om hur vi använder vårt sparande.

Caroline: Det är sådana idéer som behöver testas på andra människor, särskilt på universitetet.

Jan: Exakt. När de delade sina tankar med professorvänner mötte de viss skepticism. En av professorkompisarna sa att de hade fel enligt deras argument.

Caroline: Det är en del av processen att utmana idéer och testa dem.

Jan: Om du vill läsa mer om detta, kan du läsa hela boken. Jag fann det intressant eftersom det handlar om hur man kan tänka annorlunda kring sin portfölj. Det handlar om ”tidsdiversifiering,” ett nytt sätt att se på risk och belåning. Det är inte en uppmaning till risktagande, snarare att förstå hur du kan minska din långsiktiga risk genom att bättre fördela ditt sparande över tid.

Att anpassa sparstrategin över tid

Poängen är att öka ditt initiala investerade belopp när du är ung och minska det när du blir äldre. Det minskar din långsiktiga risk och balanserar ditt sparande bättre än att ha en stor exponering i äldre ålder. Istället för att ha 40 000 kr i aktier när du är 25 och 2 miljoner när du är 65, skulle det vara bättre att börja med 80 000 kr och avsluta med 1 960 000 kr.

Jan: Det är verkligen svårt att argumentera emot detta. Att minska risken när du närmar dig pensionen är smart. En annan oro är ”Sequence of Return Risk,” det vill säga att om aktierna går dåligt de sista åren innan du går i pension, kan det påverka dina besparingar negativt. Men de diskuterar dessa farhågor. En vanlig invändning är: ”Vad händer om börsen kraschar när du använder hävstång?” Då kan du förlora mer än du lånade. De besvarar detta.

Visst är det jobbigt att förlora 60 % eller mer, men det är mycket bättre att det händer när du är 25 än när du är 65. För det första har du flera år på dig att rätta till situationen. Du kan jobba mer, spara mer eller dra ner på utgifterna under de kommande 40 åren. För det andra, om du förlorar 60 % av 200 000 kr vid 25 års ålder, så är det 120 000 kr. Det är tufft, men hanterbart. Men att förlora 60 % när du är 65 år är en allvarligare situation.

Jan: Och du kan fortsätta att läsa.

Många unga investerare gör felet att de underskattar värdet av sitt framtida sparande. För att undvika att satsa för mycket i aktier när du är i 50- eller 60-årsåldern bör du investera en del av det framtida sparandet redan idag. Tänk på det så här: om du tjänar 500 000 kr per år och sparar 25 000 kr per år i 30 år, är det som om du redan har investerat 600 000 kr i aktier idag, när du tar hänsyn till framtida värde. Om du har 250 000 kr sparade idag och 90 % av dem är i aktier, innebär det inte att du har 90 % av ditt kapital i aktier. Det är mer korrekt att säga att du har 26,5 % i aktier och därmed är det inte så riskabelt som det kan verka.

Jan: Och det är faktiskt ännu mindre pengar än så, eftersom vi inte har räknat med inkomstpensionen, som också är en betydande del av din ekonomi. Så, sammanfattningsvis är detta ett klokt sätt att tänka på din portfölj. Vad tycker du? Verkar det logiskt?

Caroline: Det verkar helt logiskt.

Jan: Ja, det är lätt att förstå. Men vanligtvis väljer folk en fördelning för sina investeringar och säger, ”Jag vill ha 75 % aktier och 25 % räntor,” eller kanske 90/10 eller 60/40. Men här är problemet med den konstanta fördelningen. Det finns två klassiska strategier: ”Födelsedagsregeln,” där du minskar risken med åldern, och ”konstant fördelning,” där du håller en konstant fördelning som 60/40. Men det finns ett problem med den sistnämnda. Låt mig förklara.

Om du har 3000 kr i aktier det första året och lägger till 3000 kr varje år, har du 9000 kr i aktier det tredje året. Det innebär att du har tredubblat din exponering mot aktier på bara tre år. Över tid blir din exponering mycket större än du förväntade dig. Det är inte en konstant risk. Dessutom varierar förhållandet mellan aktier och räntor över tid.

Högra avkastning till samma risk

Caroline: För att diversifiera över tid bör du investera mycket mer i aktier när du är ung, upp till 200 % av din portfölj. Den här förbättrade diversifieringen ger dig möjlighet att tryggt satsa på aktier under hela din investeringsperiod. Mer aktier ger högre avkastning, medan en jämn fördelning över tid håller risken i schack. Denna strategi kan ge samma riskprofil som en konstant fördelning, men med högre avkastning i genomsnitt. Det ger dig en större vinstpotential med hanterbar risk.

Jan: Så strategin här är att ta mer risk när du är ung. Men det finns några frågor att tänka på. Först, är det möjligt att göra detta till ett rimligt pris? Och för det andra, kommer du att bete dig korrekt när marknaden går ner? Kommer du att klara förlusterna eller panik-sälja? Vi har även diskuterat att unga människor kanske borde använda hävstång och ta lån för att investera mer. Om du förlorar, kan du börja om och göra samma sak igen.

Jan: Tänk dig att börsen kraschar, och du har lånat 100 % av dina pengar. Om börsen faller med 50 %, förlorar du allt. Förstår du?

Caroline: Ja, jag förstår.

Hävstång: Risker och Fördelar

Jan: Om jag har 100 000 kr och lånar ytterligare 100 000 kr, har jag totalt 200 000 kr investerat. Om börsen sedan sjunker med 50 % förlorar jag 100 000 kr. Men banken, från vilken jag lånade pengarna, kommer att kräva att jag betalar tillbaka lånet på 100 000 kr. Så faktiskt kommer jag att vara tillbaka på noll, och jag har förlorat mina ursprungliga 100 000 kr.

Det är problemet med hävstång. Nu, här är något kontroversiellt: Om detta händer en gång, börja om med exakt samma strategi. Om det händer igen, börja om på nytt. Det är den strategin som ger bäst resultat, förutsatt att du kan hålla känslorna i schack.

Caroline: Ja, du måste ha modet att sikta på det stora målet. Minns du att vi tidigare pratade om att köpa ett hus och hur det påverkade våra ekonomiska möjligheter? Kanske var det dumt att köpa ett hus av ekonomiska skäl. Vi skulle haft mer pengar om vi bara hade sparat de pengar vi hade när vi köpte huset. Vad tror du om det nu?

Jan: Ja, du har en poäng där. Vi har belånat oss och använt hävstång med vårt hus. Vi har vårt humankapital som finansierar vår framtid. Men vad är frågan här? Just nu tittar vi inte på detta, men det är en intressant fråga. Betalar vi för mycket för huset med alla underhållskostnader? Är huset värt dessa pengar? Så det finns en hel del att tänka på.

Caroline: Ja, man måste nog göra en noggrann kalkyl.

Jan: Absolut, det är verkligen en komplicerad ekvation. Men om jag fick välja skulle jag hellre ha belåning på värdepapper än på ett hus.

Caroline: Vad menar du med belåning på värdepapper?

Jan: Jag menar att använda hävstång på investeringar som aktier, till exempel en aktieindexfond. Sett ur bankens perspektiv, vad är säkrare för dem: ett boende eller aktier?

Caroline: Ett boende, antar jag?

Jan: Precis, varför tror du det?

Caroline: Eftersom ett boende är fysiskt och historiskt sett har det stigit i värde. Så de tänker att det kommer fortsätta att öka i värde i framtiden också.

Jan: Enligt din tanke är räntorna högre på lån för värdepapper än för bostadslån. Följer du med?

Caroline: Nej, jag är osäker på vad du menar.

Jan: Jag menar, om du säger att enligt banken är ett värdepapperslån riskfylldare än ett bolån, eftersom du säger att säkerheten är bättre i bolån.

Caroline: Ja, säkerheten är bättre med ett bolån.

Jan: Om jag inte kan betala mina räntor och banken måste använda säkerheten, kan de sälja hela huset, eller?

Caroline: De kan inte sälja bara en del av huset, de måste sälja hela huset.

Jan: Om jag äger tusen andelar i en globalfond och inte kan betala räntan, kan banken sälja tio av de här andelarna? Ja, det kan de göra.

Caroline: Du verkar ha en poäng här, men vi måste komma till själva resonemanget.

Jan: Om banken tar din fastighet, så kommer Aftonbladet att skriva om det, och det blir dålig publicitet för banken. Om de tar mina värdepapper kommer ingen att märka det. Jan, var överbelånad i värdepapper och banken tog 10 % av mina tillgångar. Kommer någon att bry sig? Så man kan argumentera för att ur bankens perspektiv är värdepapper mycket bättre än fastighetslån. Dessutom har banken kontroll över värdepappren och kan sälja dem om de sjunker i värde utan att du eller jag kan göra något.

Det tar också mindre tid att sälja värdepapper än en fastighet, vilket är en långdragen process. Så ur bankens synvinkel är värdepapper ofta bättre än fastighetslån, vilket ibland också speglas i räntesatserna. Om du tittar på lånen på Avanza och Nordnet kan du ibland se att räntan är lägre för lån med låg belåningsgrad. Men det är viktigt att komma ihåg att det är en balansgång, och att belåna värdepapper kan vara riskfyllt, särskilt om man gör det för aggressivt.

Belåning är farligt

Caroline: Men används inte den här typen av lån någon annanstans i världen? Jag menar, att belåna värdepapper?

Jan: Jo, det görs på platser som Avanza och Nordnet.

Caroline: Jag förstår, men görs det mer aggressivt av finansinstitut och företag?

Jan: Ja, absolut. Ibland leder det till problem när det görs för mycket. Det är faktiskt möjligt att belåna ännu mer. Men det är också då man riskerar att hamna i problem. Det är som att gå in i ”margin call”-territorium. Det påminner mig om en film från 80- och 90-talet som heter ”Margin Call.”

De pratar om tre livsfaser och använder en metafor med en liten flicka och en kakburk för att förklara det. I den första fasen ser flickan kakburken men kan inte nå den, oavsett hur högt hon hoppar. Det är som de första 10 åren av ditt arbetsliv. Där använder du en hävstång på 2 till 1. I fas två, när du når kakburken genom att hoppa, brukar det vara fram till 55 års ålder. Där använder du en mindre hävstång, mer än 100 % men mindre än 200 %. Den tredje fasen är när du når kakburken utan att hoppa, när du är äldre. Då använder du ingen hävstång, utan minskar risken med räntor. De illustrerar det med grafer som visar hur risken minskar med åldern.

Caroline: Jag förstår inte riktigt metaforen med kakburken. Varför skulle det vara mer värt för en flicka att få en kaka än för en vuxen när de båda kan nå kakburken?

Jan: När du kan nå kakburken betyder det att ditt sparande fungerar bra och du behöver inte längre använda hävstången. Hävstången är som att hoppa för att nå målet. De jämför detta med att sänka riskerna med ålder, och poängen är att man kan flytta risken till början av investeringsperioden istället för att ta den i slutet. De tar också upp invändningar och betonar att man bör vara försiktig med att använda hävstång om det påverkar ens emotionella välmående negativt.

Så sammanfattningsvis, ta med dig en bättre förståelse för risk och hävstång. Det är viktigt att tänka på tidsperspektivet och hur man kan använda det för att hantera risk. Fundera över din portföljens ”glide path”, det vill säga hur mycket aktier du bör ha vid olika åldrar. Sluta inte tänka på humankapitalet som en viktig tillgång. Kanske kan du också se på värdet av ditt framtida sparande utan att fokusera på kakan själv. Diversifiering i tid är en ny tanke och kan vara användbar. Sammantaget är det en tankegymnastik för att utveckla din förståelse för investeringar och risk. Vad tycker du, vad tar du med dig från detta?

Caroline: Jag har också fått nya tankar om tidsperspektivet, men jag är inte säker på hur jag ska tillämpa det ännu. Jag ser detta avsnitt som en tankeövning för att vidga mina investeringsperspektiv.

Jan: Jag tror att två viktiga insikter här är att titta på ditt traditionella liv och hur du tänker kring risk när det gäller din pension. Istället för att bara fokusera på hur mycket du investerar i olika produkter, bör du se på din ekonomi som en helhet och tänka långsiktigt.

Caroline: Det är viktigt att lära sina barn om ekonomi och sparande. Att hjälpa dem med tidigt sparande kan vara en stor fördel för deras framtid. Vi måste förklara för dem att det de sparar nu kommer att utgöra en stor del av deras ekonomi senare i livet.

Jan: Det är viktigt att förstå att även om du väljer en standardlösning som generationsfonder eller traditionell försäkring, kan det finnas stora skillnader i risk och aktieandel inom samma typ av produkt. Det är inte tillräckligt att bara välja en produkt och anta att det är bra. Det finns mycket variation även inom samma kategori.

Vikten av Informativa Val

Caroline: Ett exempel är att en 60-åring med fem år kvar till pensionen kan ha en aktieandel som varierar från 20 % till 65 % beroende på vilken produkt man väljer. Skillnaderna är betydande, även om det handlar om liknande produkter som traditionella lösningar eller generationsfonder.

Jan: Detta är något som de flesta av oss kanske inte har tänkt på tidigare, att det kan vara så stor variation inom samma kategori av produkter. Det är viktigt att vara medveten om dessa skillnader och göra informerade val när det gäller din pension och investeringar.

Jag tror att det är viktigt att vi tänker på dessa perspektiv när vi planerar vår pension. Det är bra att räkna på det och ha möten med experter som Monica, som vi hade i avsnitt 317, för att se över vår pension. Det är också viktigt att vara medveten om att pensionsföretag inte alltid har tänkt på dessa aspekter.

Caroline: Det är sällan vi pratar om humankapital, men det är en viktig del av vår ekonomi. Vi har böcker och professorer som forskar på detta ämne. Det kan vara värdefullt att ta en pensionsrådgivning (annonslänk), som Monica rekommenderar.

Jan: Ett konkret steg du kan ta är att räkna ut värdet av ditt framtida sparande. Du kan använda vårt ekonomiverktyg eller andra metoder för att göra detta. Det är också bra att sammanställa dina tillgångar och räkna ut din exponering på olika områden.

Caroline: Det här avsnittet var intressant och gav många tankeställare. Tack till våra Patreon-supportrar som gör dessa avsnitt möjliga.

Jan: Vi uppskattar verkligen er som lyssnar och tittar på våra avsnitt. Utan er skulle vi inte kunna göra detta. Tack så mycket!

Jan och Caroline Bolmeson

24 september, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 24 september klockan 17:48 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk forskning om sparande, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.