Tjäna pengar på att riksbanken har sänkt räntan

Tjäna pengar på att riksbanken har sänkt räntan

Förslag på saker som du kan göra på kort och lång sikt
Tjäna pengar på att riksbanken har sänkt räntan

I torsdags chocksänkte mer eller mindre riksbanken den svenska styrräntan från 0.75 % till 0.25 %. I det här inlägget beskriver jag några av de möjligheter som man kan utnyttja till sin egen fördel, samtidigt som jag också försöker titta runt hörnet på de långsiktiga konsekvenserna.

Det huvudsakliga argumentet var att inflationen är alldeles för låg och långt ifrån Riksbankens mål på 2 %. Inflation innebär i korthet att pengar blir mindre värda och det är något som man som regering och riksbank strävat efter. Läs mer i min artikel ”Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare”. Precis som tidigare varnar man för hushållens skulder men man anser numer att det är någon annans problem.

Konjunkturen fortsätter att stärkas i svensk ekonomi. Men inflationen har blivit lägre än väntat och inflationstrycket bedöms vara tydligt lägre jämfört med bedömningen i april. Riksbankens direktion anser att det krävs en ännu lägre ränta för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Reporäntan sänks nu med 0,5 procentenheter till 0,25 procent samtidigt som räntebanan revideras ner påtagligt. Först i slutet av 2015 väntas reporäntan höjas.Riksbanken

Att riksbanken nu sänkte räntan till den lägsta nivån sedan 2010 får några olika konsekvenser.

Vad händer med bolånen?

Eftersom det var en ganska dramatisk sänkning så blir en naturlig följd att även bankerna sänker sina räntor. Under torsdagen och fredagen sänkte bankerna sina räntor. En kort sammanställning enligt de uppgifter jag har hittat för de rörliga 3-månaders listräntorna :

Sänkning Ny ränta
SBAB -0.25 % 2.42 %
Handelsbanken -0.24 % 2.42 %
Nordea -0.20 % 2.43 %
Swedbank -0.25 % 2.44 %
Länsförsäkringar -0.15 % 2.47 %
Skandia 2.51 %
SEB -0.1 % 2.56 %
Danske Bank -0.23 % 2.65 %

Bankerna har alltså i genomsnitt sänkt med ca 0.2 % eller hälften av sänkningen som riksbanken gjorde. Anledningen att sänkningen sannolikt inte är större är för att bankerna både ta ut en liten vinst men också för att nya regler ställer hårdare krav på bankerna. Finansinspektionen vill nämligen att bankerna ska öka sina buffertar och ökar de så kallade riskvikterna.

Att göra #1 – Förhandla med din bank!

Jag gissar att bankens resonemang i dagarna har gått till som följer. Riksbanken sänkte sin ränta med -0.50 %, vilket var oväntat eftersom de flesta förväntade sig en sänkning med bara -0.25 %. Det betyder att det blev billigare för banken att låna från riksbanken, utmaningen är att sänka räntan så lite som möjligt eftersom man då behåller så mycket som möjligt av vinsten. T.ex. en säkning med 0.30 %. Beräkningar visar att det kommer att kosta bankerna ungefär 0.25 % men banken också välja att lägga på t.ex. 0.10 % och du får ett risktillägg på 0.30 %. Därefter kommer ju bankens normala påslåag på ca 1.0 – 2.5 %.

Sätter vi in siffrorna i en tabell så skulle man kunna resonera som följande:

Rimligt intervall Bra scenario Dåligt scenario
Riksbankens styrränta 0.25 %- 0.25 % +0.25 % +0.25 %
Bankens risktillägg 0.25 % – 0.35 % +0.25 % +0.35 %
Bankens vinstkrav 1.00 % – 2.50 % +1.50 % +2.00 %
Din förhandlingsmarginal 0 % – 0.50 % -0.50 % 0 %
Summa 1.50 % 2.60 %

Det betyder att beroende på hur duktig du är på att förhandla och om du har ”rätt” bank så kan räntan även på en så här pass låg nivå skilja med uppemot 1.00 % mellan de bästa och sämsta lånen. Tumregeln är att man alltid kan förhandla ca 0.50 % på bankernas listpriser, det vill säga den första tabellen.

Grovt räknat kan man säga att varje 0.50 % på ett lån på 1.000.000 kr motsvarar ca 5.000 kr eller 400 kr i månaden. Ett lån på en miljon till en ränta på 1.50 % kostar 15.000 kr och på 2.60 % kostar det 26.000 kr. Det är således en ganska stor skillnad. Visat på ett annat sätt:

0.30 % prutning på 2.000.000 kr ger 6.000 kr
0.50 % prutning på 2.000.000 kr ger 10.000 kr
0.80 % prutning på 2.000.000 kr ger 16.000 kr
1.00 % prutning på 2.000.000 kr ger 20.000 kr

Notera också att alla pengarna ovan är skattefria! Tack vare mitt jobb som föreläsare i Balansekonomi har jag örat ganska nära rälsen och vet att de senaste dagarna har folk lyckats få räntor på en bra bit under 2.00 %. Bästa räntan jag har hört i skrivande stund ligger på 1.76 %.

Här har du ytterligare tre artiklar på ämnet att förhandla med din bank som jag har skrivit tidigare:

Att göra #2 – Winter is coming… Dags att fylla ladorna

Just nu har vi en extremt lågt ränta och är det något vi kan vara helt säkra på, så är det att räntorna kommer inte att vara så här låga för alltid. Frågan är bara när de kommer att gå upp och vad man kan göra fram tills dess. Så här resonerar jag:

Amortera, spara eller investera?

I dagsläget när räntorna är så pass låga så påstår jag att amortera inte är något att rekommendera (är alternativet konsumtion så är amortering betydligt bättre). Anledningen är att det är relativt enkelt just nu att få en avkastning som är högre än den räntan man betalar till banken. Bara en snabb titt på Compricer visar att det går att få räntor på mellan 0 % – 2.50 % – det tillsammans med insättningsgaranti. Det vill säga att man kan tjäna pengar i princip helt riskfritt, inte mycket men ändå en del.

Tittar man utifrån ett investeringsperspektiv så finns där idag alternativ med en högre risk än räntekonto men med en lägre risk än aktier. Ett sådant alternativ är t.ex. Akelius preferensaktier som jag skrivit en hel del om här och här. I korthet går det ut på att du lånar ut pengarna till Akelius som använder dem för att köpa och renovera fastigheter. I utbyte ger de dig i skrivande stund ca 6 % avkastning (20 kr/340kr), som utbetalas 4 gånger per år.

Enligt nu gällande prognoser ser räntan ut att runt 2017 vara runt 4 % vilket gör att de flesta borde utnyttja de här låga räntorna inte till mer konsumtion utan att snarare se till fylla ladorna inför vintern. För räntan kommer att bli högre, det är fakta. Frågan är bara när.

Bunden ränta eller rörlig?

I de allra flesta situationer har rörlig ränta varit att föredra över bunden eftersom banken på en längre ränta behöver ta ut en riskpremie. Å andra sidan kan man resonera kring en bunden ränta som en försäkring vilket gör att det kan vara motiverat. Särskilt om man har ett behov av att kunna förutsäga kostnaden exempelvis i en tight ekonomi. Mellan tummen och pekfingret ser de bundna räntorna i dagsläget ut som följer:

Bindningstid Ränta
3 månader (rörlig) ca 2.40 %
12 månader bunden ca 2.40 %
2 år bunden ca 2.50 %
3 år bunden ca 2.65 %
5 år bunden ca 3.13 %
10 år bunden ca 4.04 %

Vilket faktiskt i ett historiskt perspektiv är väldigt låga räntor. Man skulle kunna argumentera för att det har funnits få tillfällen där det har varit bättre att binda räntan än nu.

Vad kommer sannolikt hända i det stora perspektivet?

Det här är naturligtvis en spekulation från min sida, men jag tror att följande kommer att ske:

  • Bostadsbubblan kommer att bli större – det vill säga att bostadspriserna kommer sannolikt, precis som riksbanken varnar för, att öka. Jag tänker att om man räknar på ett hushåll som har 2 Mkr i skuld så är betyder 0.25 % sänkning av räntan från 2.65 % till 2.40 % att hushållet tjänar ca 5.000 kr per år. Räknar vi vidare på dessa 5.000 kr så betyder det att huspriset på en villa för 2.000.000 kr skulle kunna öka med nästan 200.000 kr (=5000/0.024) eller 10 % (200.000 / 2.000.000).
  • Aktiemarknaden kommer sannolikt öka (också bubbla) – eftersom pengarna är väldigt billiga att låna nu, behöver de ta vägen någonstans. De flesta kommer sannolikt att ta vägen i en tävling kring vem som kan betala mest för tillgångar såsom t.ex. aktier eller bostäder.
  • Kronan kommer att försvagas mot andra valutor – det här var bland det första som hände. Kronan försvagades mot Euron och gick från ca 9.00 kr till ca 9.30 kr. Det får till följd att företag som exporterar sina produkter ökar i värde, reala tillgångar som handlas i andra valutor ökar i värde för oss relativt i SEK (t.ex. guld som nu är på ett av sina högsta värderingar på ca 290 kr/g). Men det innebär också att utländska investerare har förlorat pengar. Det i sin tur är farligt eftersom hälften av lånen till de svenska hushållen är utländska – förlorar de förtroendet kan räntan snabbt stiga.
  • Den svenska ekonomin är i ett deflationsscenarion – det vill säga motsatsen till inflation vilket betyder att pengar (och skulder) ökar i realt värde. Det är bra för oss privatpersoner (så länge man inte har stora lån) och dåligt för staten (som är belånad). Tillväxten beräknas också bli mindre.
  • Riksbanken har snart inga verktyg kvar – Räntevapnet är nu uttömt och Riksbanken är nu meningslös ur penningpolitisk synvinkel om man härnäst inte ska börja trycka digitala pengar och köpa obligationer på finansmarknaden så som den amerikanska centralbanken har gjort med sin ”kvantitative lättnad”.

Relaterade inlägg

Relaterade etiketter och ämnen

akelius preferensaktie, akelius spar, amortering, Balansekonomi, bolåneräntan, buffert, deflation, inflation, lån, obligationer, preferensaktier, riksbanken, tips

Kommentera