Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande

Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande

Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...

Vi underskattar många gånger den påverkan som vi kan göra på världen med våra pengar. I den här intervjun pratar jag och en av Trines grundare om Trine, hållbart sparande och hur välgörenhet kanske har spelat ut sin roll.

För ett par dagar sedan skrev jag en lång artikel om det svenska företaget Trine som med din och min hjälp finansierar olika solenergi-projekt i länder söder om Sahara. Läs gärna hela artikeln innan du läser vidare här eller ser videon ovan. Den här videon hänger ihop med den artikeln, men jag har valt att posta den separat eftersom jag tycker själv att det som Christoffer pratar om är så intressant. Särskilt i den senare delen av artikeln där vi pratar om hållbart sparande, påverkan och välgörenhet.

När jag vara nere i Kenya så visade det sig nämligen att även Christoffer Falsen, en av grundarna precis hade flyttat ner mer eller mindre samma dag som jag var där. Vi lyckades få till en frukost och det började med ett samtal om Trine, men spann sedan vidare på ämnet hållbara investeringar, välgörenhet och hur man som sparare kan göra. Du hittar en komplett innehållsförteckning för videon lite längre ner i artikeln.

Disclaimer för transparensens skull

Precis som jag skrev i den förra artikeln om Trine, så har jag i efterhand fått betalt för mitt arbete nere i Kenya, vilket inte är så märkligt eftersom det har tagit mig mer än 5 arbetsdagar att få ihop allt material. Jag har också själv investerat pengar i Trines senaste fyra projekt och avser investera i alla kommande. Jag rekommenderar aldrig något som jag själv inte gör, använder, tycker är bra eller har gjort en hel del research på. Du kan läsa mer i min annonspolicy här.

Lyssna på intervjun som poddavsnitt

Välgörenhet – perfekt i katastrofsituationer, men inte så mycket mer…

Ända sedan svältkatastrofen på Afrikas horn 2008 har jag varit lite skeptisk till välgörenhet som koncept. Särskilt eftersom där är många som är kritiska och inte minst mitt möte med den kenyanske vice-presidenten 2008. I korthet – och något slarvigt beskrivet – så kan man säga att 2008 var det stora problem med svält i östra afrika. Massor av välgörenhetsorganistioner åkte dit, räddade massa liv vilket var jättebra, men man dränkte också marknaden med mat utifrån. Det gjorde att de bönder som faktiskt hade saker att sälja inte lyckades vilket innebar att de året efter satt i samma båt som de andra.

Precis samma problematik uppstår när vi i vår välvilja t.ex. skänker kläder till olika organisationer som ska ta det till behövande. Fin tanke, men vad vi inte inser är att vi sabbar den lokala marknaden för alla som arbetar med kläder både direkt och indirekt. Skräddare kan inte försörja sig, de som tagit mikrolån för att köpa en symaskin för att laga kläder blir utan arbete och så vidare. Det var då jag första gången började fundera på att det måste finnas bättre lösningar än att vi i vår välvilja faktiskt förstör mer än vad vi hjälper.

Det som jag kommer ihåg stack ut för mig från min första resa i Kenya 2008 och samtalen med olika politiker var att de alla – utan undantag sa:

  • Sluta skicka välgörenhet, hjälp oss att skapa arbetstillfällen
  • Hjälp oss med kapital på kommersiella grunder så att vi kan ha den ekonomiska förädlingen på plats

Ett problem är t.ex. i att man odlar råvarorna men exporterar dessa och sedan importerar den förädlade produkten. Enkelt exempel är te-blad som exporteras och sedan importeras färdigt té. Den stora ekonomiska vinsten ligger aldrig i råvaran utan i förädlingen av råvaran. Det var då jag började tänka i banor – tänk om det är så att välgörenhet är fantastisk i krissituationer, men inte så mycket mer?

Kommersiella projekt som Trine ger en större effekt

I samtalet med Christoffer så resonerar vi mycket kring kommersiella vinstdrivande projekt vs välgörenhet. Det är som min kompis Niklas sa vid ett tillfälle: ”Det känns som att välgörenhet är något som 80-talet ringde om och ville ha tillbaka…”. Christoffer berättar ett talande exempel där de hade gjort undersökning tillsammans med den brittiska motsvarigheten till SIDA, DFID. I grova drag, om en välgörenhetsorganisation i dag får 100 kr så går i bästa fall 80 kr till projekten på plats. Det betyder en effektivitet på 0.8.

Motsvarande effekt på kommersiella projekt ligger betydligt högre. Det har också gjort att några av dess organisationer har börjat testa att bidra på andra sätt än att vara just ute på fältet. Ett sådant sätt är t.ex. att garantera investerare i kommersiella projekt. Christoffer berättade om hur t.ex. de mot en ersättning har fått DFID att ta en så kallad first-loss position vilket innebär att de garanterar investerare att de minst får tillbaka 50 procent av pengarna i händelse av att projektet inte fungerar.

Eftersom fler projekt lyckas än misslyckas, innebär det att samma DFID-krona kan agera garant i flera projekt – ungefär som man resonerar i ett försäkringsbolag. Det här kan höja effekten per krona ända upp till 1:37. Det vill säga 37 kr effekt istället för 0.80 kr effekt. Ganska imponerande. Ännu mer intressant blir det om man lägger till vårt generella driv för tillväxt och ränta-på-ränta. Ofta är det ju nämligen som så att man återinvesterar många av dessa 37 kr, vilket innebär att du nästa gång får en ny effekt på 37 kr per investerad krona.

Jag som ändå vill vara positiv och se på att vi gör bra saker som människor, och inte bara förstör vår planet eller för varandra, tycker ju det här är fantastiskt. För vi skapar incitament till att verkligen göra världen till en lite bättre plats.

Vi har en större makt än vi tror

Jag gillar särskilt slutet av videon där vi pratar om att vi sparare har en större makt än vi tror. Genom våra sparpengar har vi nämligen en möjlighet att forma framtiden. Våra pengar ger nämligen ”energi” eller ”liv” till de projekt som vi väljer och baserat på ovanstående resonemang med ränta-på-ränta, innebär det att vi och våra pengar faktiskt formar framtiden. Sparar man i vapen-industri, ja då blir det följdaktligen mer vapen producerade, sparar jag i solenergi så blir det mer lösningar inom solenergi och så vidare.

Det är relativt enkelt i och med projekt som Trine eller Better Globe där hela projekten går ut på att vara hållbara, etiska och långsiktiga. Men det är definitivt även något som vi kan göra genom att försöka påverka de fonder och företag som vi har i våra ordinarie portföljer. Jag har flera gånger pratat med fondförvaltare och påtalat vikten av att göra bra saker med pengarna.

Innehållsförteckning

Kommentera gärna vad du tycker och vad du tar med dig! :-)

Relaterade artiklar

Kommentera

4 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Intressant intervju /samtal
    Men jobba med ljudkvaliteten mycket svårt att lyssna på detta som POD i bilen. När ljudnivån varierar som i denna

    Gravatar ikon för användaren
    Roger
  2. Vit pil

    En väldigt bra bok som lite närmare beskriver bistånd och problematiken du nämner ovan är ”Aid and other dirty business: How Good Intentions Have Failed the World’s Poor” av Giles Bolton. Läste den inför mitt eget besök i Kenya.

    Tack för en bra blogg.

    Gravatar ikon för användaren
    Nils