Trine - Ett klimatsmart sparande med stor social nytta
Sök:

Trine – Ett klimatsmart sparande med stor social nytta

RikaTillsammans #93 - Investering med möjlighet till avkastning, social samt miljömässig nytta

En stor insikt för några år sedan var att vårt sparande har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande. Sedan dess har jag försökt spara en del av mina pengar etiskt, hållbart och klimatsmart. Trine är ett av de bästa alternativen som jag har hittat eftersom avkastningen är trippel. Det en investering med möjlighet till avkastning och social samt miljömässig nytta. Den här artikeln är ett samarbete med Trine AB.

I normala fall skriver jag i princip uteslutande om sparande i indexfonder med låga avgifter, då det är det som ger bäst odds för ett långsiktigt sparande till en hanterbar risk. Det är alltid klurigt att skriva om ett sparalternativ som Trine eftersom risken är helt annorlunda och avkastningen likaså. Därför vill jag vara väldigt noga med att förtydliga att Trine är INTE ett alternativ till indexfonderna utan snarare ett komplement.

Trine är en alternativ investering som kan vara ett bra komplement för dig som:

  1. Redan har strukturerat din ekonomi enligt fyra-hinkar-principen
  2. Ser Trine som ett alternativ för den fjärde aktiva lekhinken
  3. Är villig att ta en högre risk (och lägre avkastning) i utbyte mot social och miljömässig nytta
  4. Tycker det är viktigt att göra gott och dra ett litet miljömässigt strå till stacken

Jag besökte ett av Trines projekt på plats i Kenya 2017 (för egna pengar) när det var relativt nystartade för att se vilken nytta de gjorde på plats. Det är nämligen alltid en sak att lyssna på företaget och en annan att se verksamheten och hur den fungerar i verkligheten. Jag blev redan då väldigt imponerad – inte minst hur de faktiskt levde upp till den sociala och miljömässiga nyttan.

Jag träffade bl.a. Joshua som berättade hur han sparade pengar genom att köpa solpanelerna som vi investerare hade finansierat via Trine och deras samarbetspartner istället för att konstant köpa fotogen. Jag intervjuade även Joyce Kirumba och andra som berättade hur man förutom att spara pengar vågade lämna barnen hemma själva då brandfaran var mindre, hur barnen kunde göra läxor även på kvällen, hur man kände sig tryggare med fler lampor, hur man kunde sälja mobiltelefonladdningar, hur det blev renare hemma då solpanelerna inte sotade, hur barnen var friskare då de inte andades in ångorna från bensin och fotogen och så vidare.

Det var oerhört berörande – särskilt då jag initialt var en skeptisk svensk med attityden att nu ska vi igen ”pracka på stackars fattiga människor våra påhitt”. Jag ska ner till Kenya nu i sommar igen och sådant här påminner mig också hur orättvis världen faktiskt är och hur olika levnadsvillkoren är.

Jag ska vara helt ärlig – tittar man endast från ett finansiellt perspektiv är investeringen i Trine inte fantastisk – den är ”bara” okej. Den genomsnittliga avkastningen per projekt är ca 6-8 procent. Då tillkommer risken att man kan förlora allt (som är obefintlig i en indexfond) och dessutom växlingsavgifter när man sätter in pengarna (ofta 1.5 procent). Det betyder att den reella avkastningen ofta blir lägre än den utsatta. Investerar man större belopp kan man få lite bättre, men det är marginellt och inte värt risken enligt mig.

Vi har investerat en bit över 100 000 kr i Trine, framförallt av de etiska och sociala aspekterna. Vi vill nämligen stödja framåtriktade projekt, särskilt sådana som gör världen till en lite bättre plats. Strategin vi använder är att investera lite i alla projekt då det minskar risken (jämfört med att investera allt i bara ett projekt). Den stora fördelen jämte det etiska, hållbara och sociala är att Trine inte har någon koppling (läs: korrelation) till börsen och svänger inte i värde överhuvudtaget. Hela investeringen och återbetalningsplanen är bestämd från dag ett.

Jag brukar rekommendera Trine till alla mina kompisar som en liten del i den aktiva hinken. Jag brukar ofta kalla den här typen av investeringar ”välgörenhet med möjlighet till avkastning”. Som en sådan är det en av de absolut bästa! Om du väljer att spara hos Trine – använd gärna vår sponsrade länk (annonslänk). Tack!

Tack för den här veckan!
Jan

PS. Sorry för att artikeln är lite sen. Det har varit omtumlande dagar sedan jag ”låste” in mig på ett meditationsretreat i förra vecka. Jag kommer berätta mer om det i nästa avsnitt. DS.

Sammanfattning av artikeln om Trine

Nedan följer det viktigaste punkterna från intervjun med Hanna Lindquist från Trine.

Trine crowdfundar finansiering till solcellsföretag som jobbar mot slutkonsument
Det var först på plats i Kenya 2017 som jag insåg att Trine inte är ett ”solcellsföretag” med egna solceller som man sålde. Trine är snarare ett rent finansbolag som samlar ihop pengar från många småsparare, paketerar det som ett lån som man sedan ger till ett företag i tredje hand. Det företaget i sin hand använder pengarna ofta för att köpa upp solpaneler som man säljer till slutkonsument i de olika länderna. Från intäkterna betalar man både ränta och amortering till Trine som tar en andel och betalar resten till oss småsparare. 
Trine behövs eftersom det är svårt att få lån i de länder där de verkar
Det andra som jag förstod också först när jag varit i Kenya, Uganda och ett antal andra afrikanska länder var att möjligheterna att finansiera företag via banklån är i princip obefintliga. I Sverige finns det massor av alternativ, investerare, bank, ALMI och så vidare men det finns inte där. Om man har turen att ens få ett banklån betalar man ofta räntor på uppemot 20-25 % per år. Det sig själv att det är i princip omöjligt att bedriva verksamhet under sådana villkor. Det är därför Trine är förmånligt då räntorna ”bara” ligger på hälften (varav vi investerare får hälften). 
Trine gör stor nytta på plats
Jag är helt trygg i att Trine skapar en jättestor nytta på plats eftersom jag har sett det själv. De sociala fördelarna är först och främst högre levnadsstandard, större möjligheter och inte minst ett bättre välmående. Att man dessutom sparar pengar för de flesta slutkonsumenter när man gör alla dessa förbättringar är jättehäftigt tycker jag. Att det sedan är bättre att använda solenergi än fotogen, bensin eller kol säger sig självt. 
Artikeln är ett samarbete med Trine
Sedan 2017 har jag ett samarbetsavtal med Trine som gör bl.a. att om du använder min sponsrade länk så utgår det en ersättning till mig. 
Om du avser att investera, sprid pengarna över olika projekt (och företag)
Om du vill investera i Trine då är mitt uttryckliga tips att investera mindre belopp i flera projekt. De olika projekten är nämligen fristående från varandra. Skulle ett företag i ett projekt ställa in betalningarna så har du inte lagt alla äggen i samma korg. Vissa företag som får lån av Trine har också flera projekt. Då kan det vara klokt att inte investera i alla dessa då det inte ger någon riskspridning att investera i t.ex. BBOX projekt 1, 2, 3 och så vidare. 
Du kan förlora hela insatsen (om inte t.ex. SIDA skyddar nedsidan)
Jag har varit med om att ett företag (av ca 30 projekt) har ställt in betalningarna. Det innebär i praktiken att pengarna är förlorade. Nu arbetar Trine med att rädda pengarna åt oss i det projektet med hjälp av tagna säkerheter, men sådant är alltid klurigt. Därför har Trine gjort en briljant sak genom att t.ex. få SIDA att ställa upp med garantier som garanterar att en förlust aldrig blir mer än t.ex. 40 procent. Denna garantin finns dock inte på alla projekt, så det kan vara värt att ha koll på. 
Pengarna är låsta under investeringsperioden
Det sista att ha koll på är att pengarna är låsta under tiden som lånet löper. Om man går in i ett projekt som löper över 24 månader kan man inte få tillbaka pengarna efter 12. Det är en jättestor skillnad mot t.ex. indexfonder som du kan köpa på måndagen, sälja på onsdagen och ha pengarna på kontot på fredagen. 

Jag rekommenderar även följande två artiklar från 2017 när jag var på plats. Särskilt intervjun med en av grundarna, Christoffer Falsen, är sjukt intressant. Inte minst när han pratar om att en kommersiell krona har en mycket större påverkan en välgörenhetskrona.

Lyssna på avsnitt #93 med Trine

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:00:19 – Klimatsmart, etiskt och hållbart sparande
  • 00:03:08 – Etiskt sparande utan kompromisser
  • 00:05:31 – Förklaring av Trines process
  • 00:08:04 – Skapar möjligheter till utveckling och förbättrad livskvalitet
  • 00:11:54 – Fördelar för både människor och miljö
  • 00:13:25 – Fler finansierade lån möjliggör tillväxt
  • 00:15:50 – Utmaning att investera hållbart i fonder
  • 00:18:00 – Hur Trine screenar företagen
  • 00:21:35 – Fokus på större bolag
  • 00:23:23 – Potentiella risker
  • 00:26:10 – En investering för ”den aktiva hinken”
  • 00:29:19 – Ett misslyckat projekt
  • 00:32:35 – Riskspridning med diversifiering
  • 00:35:12 – Miljömedvetenhet med minskade koldioxidutsläpp
  • 00:38:43 – Hur våra investeringar formar framtiden
  • 00:41:56 – Ett garantiavtal med Sida
  • 00:44:24 – Får man göra gott och tjäna pengar samtidigt?
  • 00:47:42 – Konstgjord andning istället för hållbar utveckling
  • 00:50:28 – Trines planer för framtiden
  • 00:52:42 – Tillväxt med ränta-på-ränta
  • 00:54:33 – Dela med dig av dina egna funderingar

Som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av hårdare klippning i podden än videon.

Transkribering av hela intervju med Hanna från Trine

Hela intervjun med Hanna Lindquist från Trine är transkriberat nedan för dig som hellre vill läsa intervjun än att titta eller lyssna på den.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje veka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Klimatsmart, etiskt och hållbart sparande

JB: Idag är det dags för avsnitt 93, som är ett samarbete med Trine. Trine är företaget som vi har haft ett samarbete med i flera år, som handlar om det här med att finansiera solpaneler. Från Trine har vi Hanna Lindquist. Du är ju kommunikations- och marknadschef och har varit det sedan i princip början. Så varmt välkommen hit.

Jag tänker att detta avsnittet handlar om vad ni gör, hur man kan spara på ett klimatsmart sätt, hur man kan göra gott och förändra livet för människor, och faktiskt använda sitt kapital för att göra skillnad på riktigt, tänker jag. Varför blev det Trine för dig, Hanna?

HL: Jag har alltid haft ett väldigt stort samhällsintresse. Alltid tänkt att jag vill göra någonting som är meningsfullt och har en bakgrund inom mer att jobba faktiskt med politisk lobbing och med att driva intressefrågor och liknande. Jag trodde kanske inte att jag skulle hamna på en tech-startup, men det blev en tillfällighet att fick ögonen för Trine. Det var ju precis som du nämnde, det fanns egentligen inget bolag mer än på pappret.

Det fanns en affärsidé och stora ambitioner och drömmar, som det brukar göra i nystartade bolag. Jag kom in precis när vi egentligen hade… nu måste vi testa om den här idén faktiskt funkar i verkligheten. Finns det ett intresse? Funkar modellen, och liknande. Och det var hösten 2015.

När jag träffade en av grundarna för första gången, Christoffer, så tänkte jag vad är det här? Jag hade bara sett några buzzwords, som solenergi, finansiering… Men sedan tog jag kontakt med Christoffer och fick ganska tidigt, och det är väl det som fortfarande driver mig ganska mycket, just det här att helt plötsligt så fick jag ett svar på att företagande och att göra nytta inte är någon motsättning.

Under min uppväxt så var det ganska stor polarisering för att vi kunde se de här stora bolagen, där det ibland har varit svårt att se om de verkligen gör nytta eller om det bara är marknadsföring för att de vill visa att de är ”goda”. Sedan mycket välgörenhet och civila organisationer som kanske har en god intention, men inte alltid är så effektiva.

Etiskt sparande utan kompromisser

HL: För mig blev Trine egentligen det självklara. När jag fick höra om affärsmodellen och de sa att de inte gör kompromiss på något av det, för att de tror på att i grunden kan de bygga någonting som både gör gott och som drivs på totalt 100% affärsmässiga grunder. Det var det som tilltalade mig och det är så jag ser mycket på nu också att jag hoppas att vi börjar se det mer och mer komma.

Men jag hoppas också att vi kan vara en del i att visa att företagande och att affärsverksamhet faktiskt kan drivas på det här sättet, och att det kanske till och med är en förutsättning snarare än att det är ett problem eller en utmaning för företag. Man visar att i grunden har vi en modell där gör vi mer nytta så tjänar vi mer pengar, och då blir det en ekvation som faktiskt går ihop.

JB: Det där gillar jag ju jättemycket. Jag gillar ju det här att… Jag vet inte om det handlar också om att vi är lite 80-, 90-talister, som är så här att vi inte vill kompromissa, medan man förr var så här att ok man driver företag för att tjäna pengar. Sedan har man tjänat en massa pengar och då börjar man ägna sig åt välgörenhet eller filantropi. Då kan man äntligen göra gott.

Varför inte kombinera ihop de två? Att vi tjänar pengar och vi gör gott samtidigt. Det var det jag älskade när jag fick från er läsare och lyssnare, som sa att, ”Du det finns ett Göteborgs-baserat företag som heter Trine. Du investerar pengar och du får en möjlighet till en avkastning, du minskar koldioxid, du förändrar livet för människor.”

Det där låter helt fantastiskt, tänkte jag och det är något som har följt mig i många år, för att det är ett intresse jag har haft. Så det var ju så vi kom i kontakt. När jag reste till Kenya, för jag ville se era projekt på plats, och blev så sjukt imponerad. Det var 2017, så vi har ju hängt ihop. Det ska jag också säga för tydlighetens skull, Carro och jag har investerat mellan 150,000 – 200,000 hos er, så vi sitter i samma båt. Men jag har redan sagt att detta är reklam.

CB: Vart kommer namnet Trine ifrån?

Förklaring av Trines process

HL: På gammel-brittiska så betyder det trippel, och det har en del att göra med vår affärsfilosofi, för vi har någonting som egentligen kallas för trippel bottom line, det är så vi ser på vår modell. Vilket innebär people, planet och profit, och att de tre är högst sammanvävda och att man kompromissar inte på någon del. Så vi skulle till exempel inte ta bort lite people för att göra mer profit, eller ta bort lite profit för att göra mer social nytta. Så det kommer från det ordet, att Trine, trippel, trippel bottom line.

Det allra enklaste sättet att förklara Trine på är att vi gör det möjligt för privatpersoner och företag att investera i solenergi på tillväxtmarknader. Det går rent konkret till så att när du till exempel går in med 100 euro eller 1000 euro, eller vad nu väljer att gå in med, så kommer det tillsammans med alla andra investerare bli hopslaget till ett lån, som vi sedan förmedlar till ett bolag.

Anledningen att vi gör det är just för att, och det kanske är det som är en av de viktigaste delarna tycker jag själv i just också om man tänker entreprenörskap och att bygga bolag, att verkligen fundera kring vad det riktiga problemet är som man löser. Vi har egentligen det här att människor får tillgång till solenergi och att vi kan reducera koldioxidutsläppen. På ett sätt är det egentligen bara utfallet av det vi gör.

Det riktiga problemet som vi löste var att det fanns ett finansieringsgap. Det fanns en massa duktiga entreprenörer och bolag, som håller på att bygga ny infrastruktur med förnybar energi, men de har inte tillgång till kapital. Det här kan vara i Kenya, Pakistan, Indien.

JB: Om jag bara gör ett sidospår… Vi har ju varit mycket i Kenya med ett annat företag som ligger mig varmt om hjärtat. Det var först då när jag träffade myndighetspersoner som jag insåg att om du ens får ett företagslån, och det är ett stort OM, för Kenya och de har inte samma tillgång till kapitalmarknader som normala länder, eller ja i väst, där du kan låna pengar för bara någon procentenhet.

Trine skapar möjligheter till utveckling och förbättrad livskvalitet

JB: I Kenya om du har tur och får lån, då är räntan så här 25% om året. För det finns inte pengar och där är inte den infrastrukturen. Det funkar inte som det funkar i Sverige, och det glömmer vi bort ibland. Man kan tänka, varför lånar de inte bara pengar på plats? För att det går inte, och om det går, då har du 25% ränta om året. Vilket företag klarar 25% ränta?

HL: Sedan kan man ju tillägga… Jag bodde själv nere i Nairobi under några månader förra året och träffade många av våra bolag där. En annan aspekt i det, som också är någonting man ser, är att de bolagen gör någonting helt nytt. Så om man tänker på hur banker eller mer etablerade finansinstitut skulle se på helt nya affärsmodeller här i Sverige, så skulle man också vara lite skeptisk.

Man kanske inte skulle förstå den, man skulle kanske inte riktigt lita på att det kommer att gå bra. Man vill inte ta risken och det möter de här bolagen, trots att till exempel Kenya är faktiskt en av de mogna marknaderna för just den här typen. De flesta av de bolagen vi har jobbat med har någonting typ av verksamhet i Kenya. Det händer väldigt mycket där.

Det är stor utbyggnad av just de här små hemmasystemen, som är på landsbygd, men även andra typer av solenergi. Det absolut vanligaste systemet vi har finansierat hittills är egentligen en liten solpanel, kanske 12 watt eller liknande, med tre till fyra lampor, som man kan koppla upp inne i hemmet.

Så har man möjlighet att ladda mobil, det finns radio, tv, med en del av de här systemen, och de är väldigt mobila. De är väldigt enkla att installera. Det är nästan det man kallar plug’n’play, att det handlar bara om att få upp panelen på taket, koppla in det inne i själva hemmet.

JB: Om jag får hoppa in där, för när jag var och hälsade på er i Kenya, då åkte jag med era kollegor till Machakos, ett område sydöst om Nairobi, och det var så himla häftigt att prata med de här människorna. Det låter inte som så mycket, en solpanel med fyra lampor, men de har ingen elektricitet, så alternativet för dem är paraffinolja, som sotar ner, gör barnen sjuka…

En mamma berättade att nu när hon hade fått de här solpanelerna, så vågar hon ha barnen hemma själva. Innan, med paraffinlamporna, då vågade hon inte lämna dem, för att det finns en brandrisk. Det blir också mycket renare inne i huset, så barnen kunde göra läxorna på kvällen. Jag pratade också med en annan pappa, som sa att han vågade gå ut på toaletten på natten, för att de har satt en av lamporna utomhus, med tanke på djur och ormar.

CB: En livskvalitet, plus det där att barnen kan göra läxorna på kvällen, tänker jag att det måste ändå i längden göra mycket till för själva skolresultaten.

Fördelar för både människor och miljö

JB: Det roligaste som jag tyckte var så himla coolt, var att en person som jag träffade där berättade att detta blev till och med billigare än att köpa den där paraffinoljan, som de använder i vanliga fall. Då har vi inte ens gått in på att bränna paraffin är ingen fantastisk grej för varken människor eller miljön.

Anledningen till varför jag förklarar det här är att jag själv hade en fördom när jag åkte ner. För det första fattade jag inte att ni finansierade solpaneler, utan jag trodde att ni sålde dem, men det ska vi prata om sedan. Den andra fördomen var att jag tänkte att nu är det vi i väst som har hittat på någonting igen, för att sälja på en stackars ny marknad.

Det var därför jag blev så himla förvånad och positivt, positivt överraskad över att det verkligen gjorde skillnad för dem, och de tjänade också pengar. Det var inte så att de satte sig i skuld, utan de sparade pengar och fick bättre livskvalitet ute på landsbygden.

En av de vanligaste missuppfattningarna om er är att det är ni som säljer solpanelerna. Kan du inte set the record straight?

Fler finansierade lån möjliggör tillväxt

HL: Det finns bolag redan som distribuerar och säljer de här panelerna, och systemen och liknande. Det vi gör är att vi gör det möjligt för dem att egentligen kunna växa. Det man ska komma ihåg, och då kommer vi lite tillbaka till det jag pratade kring varför, vad är det riktiga problemet här? Det är ett finansieringsgap och det är för att de säljer ofta de här systemen…

Istället för att slutkonsumenten betalar det direkt i en klumpsumma, för det har man ofta inte råd med, däremot har man råd att sprida ut det och, precis som du säger, då blir det faktiskt konkurrenskraftigt och i många fall billigare än att köpa diesel eller fotogen och liknande varje dag. Men det tar längre tid att betala av det så klart. Det vi gör då och våra investerare är att se till att de här bolaget faktiskt har möjlighet att fortsätta beställa in system och växa.

Jag har börjat jämföra det med, för jag förstår att det kan vara svårt att förstå hur det hänger ihop och varför det faktiskt är så viktigt, och det är lite som om du skulle ha en kiosk och sälja cola, och så kan du köpa in 10 colaburkar för det kapitalet du har. Du har en efterfrågan på 30, men eftersom du inte har mer kapital, så måste du antingen vänta tills du har sålt alla 10 burkar, och så får du beställa in en ny order, och så kanske du får stänga kiosken i några dagar innan de nya burkarna är inne.

Det är lite liknande här, att de behöver ha in kapitalet för att faktiskt kunna fortsätta växa. Det är en liten löptid mellan att de säljer ett system och faktiskt får betalningen, med en liten vinstmarginal som de också har.

CB: Det är något vi tar för givet här i väst. Man måste ha schvung på hela den processen, att sälja och köpa in. Det skulle ju inte funka att man stängde ner sin affär. Jag tänker att det måste stoppa utvecklingen som pågår något otroligt och skapa en viss uppgivenhet också, kan jag tänka mig, när man liksom inte bara kan köra på.

Utmaning att investera hållbart i fonder

HL: Precis, och det är någonstans det som vi ser nu att med det här som våra investerare gör, och även det händer på andra delar också, det är inte bara Trine som håller på med det här så klart, men jag tror att vi är fortfarande ganska unika i att verkligen göra det möjligt för privatpersoner att även här… Jag letar ju själv också ofta efter alternativ att faktiskt investera mer hållbart och vara säker på att det faktiskt är så.

För ibland när jag kollar på de här globalfonderna, jag har ju kollat till exempel på listan som du sammanställer kring fonder och liknande, och det är väldigt, väldigt knepigt att kunna se vad man faktiskt investerar i. För att det blir lite lager på lager på lager på lager, och till slut har man tappat tråden… var det solenergi, vind, vilket bolag? Här dyker det upp ett annat bolag som jag förknippar med helt andra saker än miljö, till exempel.

Och det är väl här det blir mycket mer direkt, att det du vet när du går in med dina pengar hos oss, är att det kommer resultera i de här typerna av solenergisystem. Just nu i alla fall.

JB: Precis, för det med fonder är jätteklurigt. Vissa fonder säger att de exkluderar allt som har med vapenindustri att göra, men de kan ändå ha en viss procent fossila. Sedan är det andra som säger att de har med alla bolag för att de försöker påverka dem, sedan sitter du ändå där med minsta gemensamma nämnare, att du har alla de där bolagen i ditt sparande i alla fall, som inte är så etiska. Där gillar jag ju det mycket precis som du säger, att det blir väldigt direkt.

Sedan har det vissa nackdelar också, som vi kommer prata om. Så det ni gör är att ni finansierar andra företag, så att de kan köpa in de där 30-40 colaburkarna. Jättebra metafor. När jag kom hem från Kenya så beskrev jag det som att det som ni är duktiga på det gäller egentligen att hitta de där kioskerna som säljer cola. Kan du inte berätta lite om den processen?

Hur Trine screenar företagen

HL: Den går egentligen till så att nu är vi i kanske en fas där väldigt många av de här bolagen som säljer system och liknande känner ändå till Trine på något sätt, eller man har lite koll. För det är fortfarande en ganska nischad sektor, även om den är stor ur en investeringssynpunkt.

Så det vi gör är egentligen att vi nu kanske får in en hel del intressanta bolag, vi blir introducerade och då går vi igenom en screening-process, där vi idag lägger ganska stor vikt på den finansiella delen av bolaget. Så det handlar om att se om de kan ta den här typen av skuld idag, hur marginalerna ser ut, hur den framtida tillväxten ser ut. Sedan gör vi en due diligens process helt enkelt, som på många sätt inte är jättestor skillnad från hur vanliga banker eller riskkapitalister skulle göra.

Där försöker vi skapa oss en så god bild av bolaget som möjligt, se vilka utmaningar de har, vilka möjligheter som finns, och hur långt framme de är på marknaden. Om allting står rätt till på den bedömningsprocessen, så avslutar vi alltid med att vi besöker dem på plats, för att träffa teamet och för att se hur hela verksamheten ser ut. För den är ju väldigt beroende av att faktiskt man har en bra process; att man kan skala upp det här.

För även om de kan göra mycket digitalt idag, vi kan ju till exempel få GPS-koordinater och se väldigt mycket data i form av system och hur det går med återbetalningar och liknande, men till syvende och sist så handlar det om att ska du skapa upp det här, så måste du se till att jobbet på marken är så pass effektivt och bra som möjligt. I och med att vi pratar inte om att kanske installera 1,000 system om dagen, vi pratar om 10,000, och mer, för de här bolagen som är de absolut ledande.

Vi har bolag som har kanske en brittisk grundare, eller multiglobala bolag, och vi lägger inte så stor vikt vid ursprunget av till exempel grundarna eller om bolaget nödvändigtvis är startat i Kenya. Det som är viktigt dock, just lite det jag var inne på med att hur verksamheten och att få liksom det här att verkligen fungera, det handlar om att ha en extremt god kännedom om de lokala förutsättningarna och marknaden.

För det kan vara så att helt plötsligt så är det helt nya tullavgifter i Kenya. Ok, hur hanterar man det som bolag? Har man tillräckligt med kapital eller möjligheter att faktiskt hantera att den här ordern av system som vi hade förväntat oss kommer dröja två veckor. Hur löser vi det? Det måste de här bolagen kunna hantera för att vi ska kunna bevilja dem lån.

I dagsläget, om man tar en sammantagen bild på riskbedömningen och så som vi gör, så är vi mer försiktiga nu. Kanske ännu mer än vad vi var i början, för då var vi också nya. Det måste man också vara väldigt öppen med, att vi kan inte bara komma med kravlista och förvänta oss att de ska godta allt det, utan vi måste också förstå att vi måste bevisa oss för de här bolagen, att vi kan få till kapitalen de behöver.

Fokus på större bolag

HL: I början var det mindre bolag vi jobbade med, och nu jobbar vi med de större bolagen i den här industrin. Det gör också att riskprofilen ser annorlunda ut, för då förväntar vi oss att de här bolagen är mer stabila, de kommer kunna växa mycket snabbare än de här väldigt små bolagen och vi har medvetet också valt att just nu i det läget vi är, så är det viktigt att våra investerare också får tillbaka pengarna. Och att vi kan göra allt vi kan för att reducera de eventuella riskerna.

Ta bort risker går aldrig i den här branschen, men det går att kolla hur vi kan reducera dem så mycket som möjligt, och hur vi kan förhindra eventuella utfall och liknande, och det gör vi väl då i att vara lite mer konservativa i bedömningarna. Sedan får vi se på sikt.

CB: Vi kanske kan prata mer om den risken om en stund. Men vart kommer kapitalet ifrån, som ni lånar ut till bolagen?

HL: Ja, bland annat från er tydligen. Från mig, från privatpersoner. I dagsläget så har vi ungefär 8,500 investerare. Majoriteten är privatpersoner och många kommer från Sverige. Det blir väl en ganska naturlig effekt av att vara ett Göteborgs-grundat bolag. Vi har ju haft förmånen att få en del utrymme och liknande i Sverige och det blir också mycket en lott vi märker ganska starkt i och med att vi ändå jobbar i en bransch som är ganska ny och samtidigt är det en investering.

Det är finans vi pratar om, så förtroende är väldigt viktigt och där märker vi att vi får in mycket investerare för att andra rekommenderar eller tipsar, eller man har hört det från någon kollega och liknande. Då blir det också naturligt att om basen redan var i Sverige, så blir tillväxten så klart mer i Sverige än i kanske till exempel Holland.

Potentiella risker

JB: Hur skulle du definiera riskerna?

HL: Det finns olika risker så klart att ta hänsyn till. Jag skulle väl säga att den allra största risken är så klart att de här bolagen inte har tillräckliga marginaler att kunna betala tillbaka lånen. Då kan de handla om deras kundportfölj, för det är där vi gör till exempel en analys, att vi kollar på alla de kunder de har, i och med att alla betalar i princip via mobil så är det spårbart, om de till exempel har en för hög det man kallar default rate, vilket innebär att kunderna har antingen totalt misslyckats med att betala tillbaka, eller att de är försenade och liknande.

Då utgör det en väldigt stor risk så klart, för det betyder att det här systemet kommer antingen behöva återtas, och det är en kostnad i sig, men också att så klart de får inte de marginalerna som man räknar med. Det är en risk.

Sedan finns det ganska mycket specifika risker beroende på land och bolag. Jag skulle väl säga att så som man kanske ska kika på det är att förstå att vi idag har flera olika bolag, men vi kan göra många lån med samma bolag. Det betyder att om vi till exempel har ett bolag som heter Bibox och vi gör sex lån med dem, då betyder det att det kanske inte är en diversifiering att gå in i varenda av de sex olika lånen, för det är fortfarande samma bolag.

Det är nog viktigt och är tror jag ibland att man kanske inte tänker på det när man går in på oss, för att man tänker på att det är olika lån, men det är faktiskt företagen man borde kika på, så att man får en diversifiering. Sedan kan vi ju ta ett konkret exempel så klart där vi också försöker bli smartare och se bättre på hur vi kan reducera risken och det är ju att vissa av de här bolagen har flertalet ben de står på när det kommer till intäkter. Så de kanske säljer de här solenergisystemen, men de säljer också större system och de kanske säljer spisar som går ihop med systemen.

Skulle det vara så att intäktskällan för ett av de här benen är signifikant, då behöver vi liksom bedöma det och se hur det kan påverka risken. För det kan också slå undan benen så klart, för vissa av de här bolagen, och där gör vi väl egentligen idag den här helhetssynen på hela verksamheten i ett bolag.

En investering för ”den aktiva hinken”

HL: Sedan finns det de här ”vanliga” riskerna, att lånen är i Euro. Bolagen i många fall har en lokal valuta där man får betalt, så det finns en valutarisk åt båda hållen, som kan vara både positiv och negativ beroende på hur valutorna fluktuerar. Det finns så klart att ha i åtanke politiska risker och liknande, och det finns egentligen på hela den globala aktie-, börs- och finansmarknaden över lag.

Jag tycker alltid att det är svårt att prata om risk, för det är någonstans upp till dig själv att bedöma, och vara väldigt medveten om man är beredd att förlora det man investerar. Och det tycker jag väl är den viktigaste frågan att ställa sig.

JB: Absolut, men jag brukar beskriva er som en alternativ investering och till våra följare brukar vi alltid tjata om fyra-hinkar-principen. Detta är en fantastisk investering för den aktiva hinken, den fjärde hinken. Där basen alltid ska vara globala indexfonder, låga avgifter. Men vill man göra skillnad med klimatsmart sparande och etiskt hållbart, då är detta ett av de bästa alternativen.

Angående det här med risk så tänkte jag på två grejer. Nu pratade du också om valutaväxlingsrisken, för där har jag faktiskt upptäckt att vissa av era projekt ger 4% eller 6%, men så när man betalar med sitt kreditkort så är det en valutaväxling på 1,5% och det är inte så himla roligt. För om jag har 6% så betyder det att jag plötsligt blev av med 25% av avkastningen, vilket är ganska mycket. Kan inte ni fixa något svenskt konto och växla i en stor skala, eller hur tänker ni?

HL: Det är klart att vi har jättemycket planer på allt möjligt att kunna göra det mer anpassat för lokala valutor liknande, sedan tyvärr just så som det är i dagsläget så handlar det nog tyvärr om att vi bara får försöka tipsa… Vi får lite tips från investerare också som har hittat andra kreditkort eller man använder tjänster som transferwise eller Revolut.

Det sätter väl också igen fingret på att det finns saker på finansmarknaden som tyvärr behöver förändras och som drabbar oss konsumenter extremt mycket, och det där blir en tröskel för alla aktörer som vill göra saker lite annorlunda. Vi hade önskat att det var helt annorlunda, att det skulle vara superenkelt för dig, men tyvärr så har vi fyra stora banker till exempel, som har de uppläggen de har eller liknande.

Men där tycker jag igen att kika gärna upp det innan, fråga oss, så försöker vi ge de svar vi kan, men det är bra att vara medveten om sådana saker, som att alla lån och alla investeringar vi har i dagsläget, sker i Euro.

Ett misslyckat projekt

JB: Vi kommer göra ett avsnitt på bästa kreditkorten och där har vi alltid med ett kort utan växlingsavgift just för sådana här situationer. För procentuellt sätt blir det så stor del av avkastningen man går miste om. Men en annan grej, en jobbig fråga. Det var ett projekt som misslyckades och jag vet för att jag fick mejl om att ni försökte lösa det. Kan du ge en kortis?

HL: Absolut, jag nämnde lite kring risker och vad man kan kika efter. Så det här var ett av de tidiga bolagen i portföljen, där bolaget sålde ganska små system, nästan bara två lampor eller liknande. Det goda med det var att det verkligen är något som kan få en stor räckvidd, man kan nå verkligen det man kallar botten av pyramiden, kanske en dollar om dagen. Den typen av målgrupp.

Deras problem som skedde var att under förra året, om jag inte missminner mig helt, så kom det ett nytt besked från Kenyas regering att man skulle sjösätta ett jättestort projekt kring gasspisar i Kenya. För matlagning är ett av de stora problem i de här länderna, att det är farligt och liknande inomhus. Man eldar med kol och grejar. Det här bolaget, utöver lamporna, så sålde de också gasspisar och man gjorde också ett kit, och det var en ganska betydande intäktskälla.

När det här stora projektet, tillsammans med jag tror Världsbanken och liknande, så egentligen så slog det ut väldigt stora… Det här lilla bolaget väntade på att stänga en runda, men en av de potentiella investerarna drog sig ur och man kunde inte riktigt fortsätta. Det var inte konkurrenskraftigt längre med de priserna de hade på sina gasspisar. Då blev det ett sådant klassiskt fall, just för att det var en stor intäktskälla som också kom från det.

Tanken var väl att de egentligen skulle växa tillsammans, men det blev inte riktigt så. Där gick vi in, när vi fick reda på det, och tillsammans med andra långivare de hade och försökte lösa situationen.

Vi letade efter andra collateral i bolaget, efter andra sätt att göra det, och vi har väl egentligen nu då och det var därför vi valde att sätta det nu helt officiellt och vi inleder en likvideringsprocess då mot bolaget. Det är ju jättetråkigt. Som sagt, vi ser våra partnerskap som långsiktiga, men någonstans så har vi en stor skyldighet mot investerarna också att kan vi inte få tillbaka pengarna, så måste vi också ta till de processer mot bolaget som vi faktiskt har juridiskt medel att göra.

Riskspridning med diversifiering

JB: För oss investerare, är de pengarna borta?

HL: Jag skulle nog säga så, ja.

JB: Därför brukar jag säga att det är för den aktiva lekhinken. För detta är det som jag tror många uppfattar med alternativa investeringar, att det är många gånger allt eller inget, tyvärr. En indexfond blir ju väldigt sällan noll, eller typ aldrig, medans en sådan här typ kan vara det.

Men det är ju därför det är så viktigt som du säger, att sprida riskerna med olika projekt och olika företag. Då ska jag ändå säga att detta är mig veterligen det enda, och jag tror att jag har investerat i nästan alla.

HL: Vi har haft två eller tre lån tidigare som inte har blivit fullt återbetalda. Där har vi de fallen med en tredje part kunnat gå in och ersätta kapitalinvesteringen för våra investerare. Då är det ändå på en total låneportfölj av 52 lån, så jag tror att vi ligger på en default rate på 3.5 – 4% ungefär, som ändå är ok.

Sedan strävar vi och lite som jag var inne på, vi gör ju, om man ska vara krass så skulle kanske det här bolaget i dagsläget inte kvalificeras in längre i vår due diligence. Det finns många anledningar till det, men framför allt också storlekarna. Det väldigt tydligt att de kunde inte ta den stöten som blev mot verksamheten.

Sedan skulle jag vilja på risk bara säga att jag har själv tänkt mycket på det, och undrat om man kan jämföra det med andra tillgångsslag och fonder och liknande, och det är knepigare för det är utanför de vanliga traditionella fonderna. Där tror jag också att det kan vara värt att kika lite på de risker som finns.

Vi brukar ta ett exempel på att det finns en icke-korrelerande faktor och det är egentligen att kanske säga att det skulle bli handelskrig mellan Kina och USA, som har varit uppe på tapeten, så finns det ganska låg sannolikhet kanske att det skulle drabba ett bolag här, för att det är inte det som styr.

Däremot finns det andra risker, så till exempel en jättestor väderkatastrof kanske skulle få mycket större påverkan på din investering. Eller att du skulle nog inte hitta några av de bolagen som vi finansierar lån till i någon typ av börs eller fond eller liknande, så på det sättet sprider du också risken över din totala portfölj.

Men du behöver kika på andra typer av risker, och det brukar vara svårt, för vi vill gärna tänka på exakt samma sätt i alla saker.

Miljömedvetenhet med minskade koldioxidutsläpp

JB: Jag tror att man behöver bara säga att det är olika. Även om jag älskar er, och det ni gör och det gör skillnad, så kan jag inte säga att det här ska vara basen i en portfölj eller i ett sparande, utan det måste vara i likvida investeringar. För problemet är också hos er att om jag sätter in pengarna och projektet löper på tre år, då får jag inte tillbaka pengarna förrän efter tre år. Så pengarna är låsta och jag riskerar hela beloppet.

Varför jag gillar detta är för att det genuint gör gott för människorna längst ner, alltså människor som normalt sätt inte har någonting. Det förbättrar livet för dem. Sedan gillar jag också jättemycket att ni visar hur många ton koldioxid en investering påverkar.

CB: Vi har pratat mycket om det att vi som småsparare inte har fattat hur mycket pengar vi sitter på och hur mycket vi kan påverka. Vi har kanske börjat fatta det nu liksom.

JB: Sedan vet jag att det var en av våra mest kontroversiella artiklar när vi skrev om hur mycket koldioxid en svensk förbrukar. Det är helt sjukt. Jag har sett siffror mellan 1,5 ton om året och 15 ton. På civilingenjörsutbildningen var det så här att du får aldrig ha fel på en tiopotens. Du kan ha fel, men du får inte ha fel på en tiopotens.

1,5 ton, vilket innebär om man räknar med svenska skogen som käkar jättemycket koldioxid, och då är det vissa som inte tar med den, och då blir det typ 15 ton. Så, skit samma, låt oss räkna på 15 ton per person och år. Då kan jag gilla detta jättemycket. Om jag lägger så mycket pengar hos er, då skulle man faktiskt kunna säga att man klimatkompenserar för ett visst antal ton koldioxid. Så tänker jag, sedan vet jag inte om det är rätt att tänka så.

HL: Vi är väldigt konservativa när vi räknar på koldioxid, just för att det är så svårt. Det är väldigt svårt och det är alltid svårt att räkna på kronor och ören när det kommer till impact och liknande. Men så som vi gör konkret i dagsläget är att vi vet alltid hur mycket lånet är på och vi vet oftast ungefär hur mycket system eller anläggning som ska finansieras via det här lånet.

Då tar vi egentligen de här, säg att det är tusen system, så kikar vi på ok, i den här marknaden, vi använder liksom standardsiffror när det kommer till exempel i Kenya eller i Indien så kan du kika på hur mycket är det här systemet… förväntas det kunna ersätta till exempel fotogen eller diesel eller annat man hade använt.

Så gör vi en beräkning där vi tar de här systemen gånger så mycket det ersätter och så reducerar vi det dessutom med 30% för att det finns mycket diskrepanser och vi räknar inte ens på hela livstiden, utan vi räknar på 1.5 gånger garantitiden, och garantitiden ligger ofta på 2–3, medans livstiden på de här systemen är betydligt längre.

Hur våra investeringar formar framtiden

HL: Jag är själv ganska faktiskt personligen allergisk mot att räkna på det i huvuden och ton exakt, för att det är så lätt att det blir… Antingen tänker man att gud vad bra, nu har jag gjort allting som behövs, det kan ju vara fel tänk, eller så blir det att man kommer fram till att det var inte riktigt den här beräkningen. Och då spelar det nästan ingen roll om det blir mer eller mindre, för det är fortfarande fel, lite som du var inne på.

Jag ser det mer som att det handlar till stor del om att det vi investerar i, det är den typ av utveckling vi får i världen. Investerar vi jättemycket i stora båtar, då kommer vi få mycket stora båtar, för det är dit pengarna lockas.

Investerar vi i förnybar energi, så kommer vi se mer förnybar energi, och det är väl så som jag i alla fall tänker kring mina investeringar. Inte så mycket att det måste vara, ”Jag äger det här systemet”, utan jag vill investera i det jag tror på, i form av hur kommer utvecklingen gå framöver. Teknik, framtid, branscher. Och jag vill investera i sådant som jag också tror är bra för oss, för det är också det jag tror kommer gå bäst. Men där kan man ju ha lite olika filosofi så klart.

JB: Ja, våra pengar skapar den framtid vi vill ha, så jag tror att det där är superviktigt. Men nu kommer en svår fråga. Jag vet att du kommer ogilla detta, men för att få en känsla för… Om jag skulle sätta 100,000, hur mycket skulle det klimatkompensera?

HL: Vårt schablon-belopp eller liknande på ton koldioxid skiftar som sagt, men jag tror att vi har att ungefär ett genomsnitt på de här lånen på 80 euro per ton. Så det är mer faktiskt ibland än om du till exempel skulle gå in på vissa sajter och köpa en klimatkompensation eller utsläppsrätt, men då får man inte glömma av att du donerar inte här, utan du har också möjlighet att de här pengarna växer och kan återinvesteras.

JB: Det är ganska intressant, för återigen, bara för att jämföra, har du 100,000 i en indexfond så tror jag att det ger upphov till jag tror det var sex ton koldioxid. Sedan är det lite olika, för världsindex sex ton, svenskt index tre ton, tyskt index nio ton. Tyskarna älskar sin kolkraft. Det var ju så vi konstaterade att vårt bilkörande spelar egentligen ingen roll i förhållande till den koldioxiden som våra sparpengar ger upphov till. Här blir det liksom minus, det är coolt.

Trine har ett garantiavtal med Sida

CB: Du nämnde att en tredje part kunde gå in ibland. Jobbar ni tillsammans med några organisationer eller myndigheter på något vis?

HL: I de fallen har det faktiskt varit företag, alltså bolag som till exempel sagt att vi vill investera, men vi är också beredda att ta first loss protection eller liknande. Men förra året slöt vi ett avtal med Sida, som är Sveriges biståndsorganisation, där vi igen i ett steg i att göra det enklare och säkrare för investerare att testa på det här att investera, där de skrev ett garantiavtal med oss. De är en av få myndigheter som kan göra det, ge garantier för lån.

Så det är en ganska stor process, men det innebär konkret att vi nu under förra året och även i kommande lån kommer i flertalet av dem till exempel kunna erbjuda dig att 60% av ditt insatta kapital är garanterat. Vilket så klart gör också en stor skillnad, för då blir det helt plötsligt att om 60% är garanterat, det kan vara en ganska stor skillnad om man också tänker på att det kanske är vissa av de här lånen med ändå en 6-8% förväntad årlig avkastning.

Då är man helt plötsligt uppe i lite vår ambition att faktiskt kunna konkurrera med fonder och liknande. Det handlar i många delar både att det måste konkurrera avkastningsmässigt men också i form av risk och liknande. Det är väl det vi jobbar för också, att faktiskt kunna erbjuda den typen av finansiella produkt. För vi tror ju att även om det är faktiskt med de investerare vi har idag, många av dem är extremt engagerade, drivna, så tror vi att vi behöver bli en del av mainstream-kapitalet om vi på riktigt ska, som jag sa att indexfonderna de släpper ut utsläpp idag.

Vi behöver fler alternativ, inte bara Trine, men andra alternativ som faktiskt kan visa på att här investerar vi i en grön framtid, istället för att kompensera för att vi har gjort fel och fortsätter göra fel. Så det är ett led i det då. Så det är väldigt spännande och där hoppas vi att vi kanske på sikt kommer kunna erbjuda ett heltäckande sådant avtal där faktiskt alla lån framöver kan ha en viss typ av garanti eller liknande då.

Får man göra gott och tjäna pengar samtidigt?

JB: Jag tycker det där är fantastiskt. En sådan här grej som jag pratade om med din kollega Christoffer när jag träffade honom i Kenya, det var att vissa lever fortfarande kvar upplever jag i den gamla paradigmen att ska man göra gott så ska man göra det med välgörenhet. Jag har fått många gånger invändningar, både med er och med andra projekt av den här typen, att du tjänar pengar på de fattiga i Afrika eller Asien i ert fall också. Hur skulle du möta en sådan invändning?

HL: Det är en jätteintressant diskussion. Som jag inledde med, så har jag ju en bakgrund inom med att ha jobbat en del med civilsamhället och välgörenhet och liknande. För mig handlar det väldigt mycket om att företagande och någonstans att tjäna pengar… Vi kanske fokuserar lite fel. Vi tänker att det är fult att tjäna pengar eller det är fult att göra det. Ofta är grundorsakerna på vems bekostnad har man gjort det.

Kan vi då hitta en modell som många bolag faktiskt börjar komma fram med, och det är inte bara Trine, utan det är många svenska bolag som hittar en win-win-win modell, då får man nästan svänga på det där och tänka om vi kan göra så mycket nytta som möjligt, då kommer det innebära att vi tjänar pengar. Då blir det faktiskt inte en motsättning där emellan. Men det är svårt liksom, för vi lever kanske mycket i gamla föreställningar och även dåliga erfarenheter.

Det finns ju och det har funnits fall där man ser att det finns en tydlig förlorare. Typ Kongo och gruvor. Men jag tror att ska man ha rent mjöl i påsen så handlar det om att vara väldigt tydlig med sina avsikter. Våra avsikter är att vi ska tjäna pengar, våra investerare ska tjäna pengar och bolagen ska tjäna pengar och slutkonsumenten ska tjäna pengar. Den där ekvationen i dagsläget… Alla är ganska beroende av varandra i den här.

Om vi går tillbaka till exemplet där du berättade om några av de personer du träffade i Kenya, det finns en enda faktor som jag har sett. Man väljer inte att byta till solenergi för att man vill vara en god människa, man väljer inte det för att man vill vara en klimathjälte eller för att man tycker att världen måste bli bättre, så då ska vi ut med all fotogen. Man väljer det för att det är det logiska valet.

Det är ett ekonomiskt val i grund och botten. För det är också så att när vi pratar om hälsoaspekten då tänker vi kanske att folk mår dåligt, ja det gör man ju, man kan bli sjuk, men pratar inte heller om det faktum att om du får en massa sjukhusräkningar så kostar det jättemycket för familjen. Så i grund och botten är det ganska mycket ekonomi som styr det vi gör och det jag tror alla bolag som har börjat bygga upp den här modellen.

Konstgjord andning istället för hållbar utveckling

HL: Sedan kan gå in i ett helt resonemang också, hur effektivt är det? Jag tror jag nämnde det för dig innan vi satte igång, att jag tror ju på till exempel att vi kanske behöver katastrofhjälp och liknande. Vi kommer alltid ha vissa områden och utmaningar i vår värld, där det inte finns en affärsmodell och där det kanske inte borde finnas en affärsmodell. Men det finns jättemånga utvecklingsområden där vi måste ifrågasätta kanske är det konstgjord andning att vi pumpar in subventioner, som slår ut i många fall lokala marknader.

JB: Det där såg jag. Jag var i Kenya 2008 tror jag att det var. Det var precis efter den här svältkatastrofen de hade på Afrikas horn, med Somalia, Kenya, Tanzania. Då insåg jag det där, för då var det hur mycket katastrofhjälp som helst. De delade ut en massa mat och räddade tusentals liv, vilket var fantastiskt.

Problemet var att när jag kom ner 2010 eller 2012, så var det många som berättade att det var hur många familjer som hade gått under som helst, som bönder som hade sina grödor men de kunde inte sälja dem, för att det fanns ett överflöd av ris och andra grödor som hade kommit dit som katastrofhjälp. Det blev en björntjänst.

När vi träffade vice-presidenten i Kenya och fick en timme med honom så sa han att vi vill inte ha välgörenhet, sluta skicka hit det. Vi vill ha tillgång till kapitalmarknad, vi vill ha investeringar, vi vill ha arbetstillfällen, vi vill liksom kunna konkurrera på schyssta villkor. Han nämnde jag tror det var tobak eller te, jag tror det var tobak, att de exporterade tobak och importerade cigaretter. Han sa hela värdeförädlingen har ju skett någon annanstans. Det är där vi behöver fatta att vi behöver låta värdeförädlingen ske på plats.

Vi behöver ge dem tillgång till en kapitalmarknad, vilket är det ni gör. Egentligen är det så att det ni gör, ni erbjuder ju, om jag ska förenkla det, lägre ränta på lån till företag annars inte hade fått lån eller hade fått dem till en extremt hög ränta, vilket inte hade fått deras affärsmodell att funka.

Sedan delar ni, alltså Trine och vi investerare, på den inkomsten från ränteinkomsterna, basically. Det behövs det mycket, mycket mer av tänker jag. Vad ser ni för framtiden då?

Trines planer för framtiden

HL: Ja, det är alltid svårt att sia om framtiden, för att någonstans så lever vi varje dag i att det här och det här ska göras. Men det finns enorma tillväxtpotentialer på den här marknaden. Jag tror att senaste, siffror är alltid svårt, men senast såg jag att man hade uppskattat att ungefär 45 miljarder dollar årligen behöver investeras i just den här sektorn, off-grid solar, om vi ska ens vara i närheten att nå upp till målet att vi ska ha universell tillgång till elektricitet.

Så redan där ser vi att ok, det är inte så att vi kommer mätta marknaden här på långa vägar, men jag tror att det som vi ser på sikt är att Trine på riktigt ska bli ett tydligt och ett konkurrenskraftigt alternativ till hur du vill spara och investera dina pengar. Det går också lite tillbaka till den punkten kring bistånd. Det jag absolut inte vill är att man tänker att man gör det här lite för good will, för då har vi misslyckats, då är det en konstgjord andning och den kommer aldrig att lyckas i långa loppet.

Utan det handlar om att faktiskt, precis som vissa av andra, bara ta Uber och andra delningsekonomin liksom att faktiskt på riktigt säga att här har vi ett nytt sätt att göra saker på. Och du gör inte det här för att vara snäll eller tycker att det här var lite coolt en stund, utan du gör det för att det förbättrar ditt liv just nu, och det gör saker bättre. Det är målet och det ligger i linje att någonstans har vi sett att ska vi göra riktig stor, stor skillnad, så måste vi kunna snurra ganska stora summor pengar.

För det handlar om att ju mer pengar som vi kan finansiera och låna ut till de här sektorerna, desto mer skillnad kan vi också göra. Då blir det här fina jämnväxelspelet mellan att om man ser att oj, nu har de gjort så här mycket intäkter, då betyder det också att vi har gjort så här mycket i affärer i form av lånevolymer. Skjuter vi upp lånevolymerna, om man ser det, då vet man också att det faktiskt finns en ganska tydlig impact som följer efter det, i och med att de är helt beroende av varandra.

Tillväxt med ränta-på-ränta

CB: Jag gillar det att affärerna är så mycket i fokus här under detta samtalet. Att det inte blir supermycket om människorna så, som ändå får väldigt stor nytta av de systemen som ni finansierar, men att det är liksom affären. För jag upplever ofta när vi pratar om tillväxtmarknader och då kanske Afrikanska länder, att vi har det här dåliga samvetet hela tiden att vi har det så bra och de har det så dåligt. Men det är inte det vi pratar om här, vi pratar om affärer.

JB: Ja, att det finns incitament för alla parter. Det är det som jag gillar och något jag och Christoffer pratade mycket om, att det man ofta inte tänker på, återigen ta skillnad på välgörenhet och en for profit verksamhet, är att det blir en ränta på ränta effekt i det goda. För att det som händer, det är så roligt vi får ju mejl varannan vecka, ”Nu har du fått en liten återbetalning på ditt lån”, och vi har inte tagit ut en Euro av er, utan det enda som gör är att vi snurrar tillbaka det i nya projekt.

Så det betyder att alla de pengarna vi nu har, säg 8% avkastning i genomsnitt, så på de här 100,000 – 200,000 kronorna, det är 16,000 nya kronor vi har fått, som vi återinvesterar i nytt projekt som kommer generera nya pengar, som vi återinvesterar. Så tror jag att de flesta investerarna faktiskt gör. Det betyder ju att det blir mer och mer pengar, utan att det behöver komma in nya pengar, och det tycker jag är sjukt bra. Jag tänkte vi ska strax sluta, är det någon fråga du önskar att jag hade ställt?

Dela med dig av dina egna funderingar

HL: Nej, men jag kan ställa en lyssnarfråga. Det hade varit jättespännande att höra, för som sagt, även om vi är här för att det har varit mycket Trine-prat, så jag och jag tror att hela teamet på Trine, vi brinner ju ganska mycket för hela det här området i att förstå vad det är man letar efter som investerare för att se att ok, nytta och avkastning går ihop. Vad finns det för krav man har, vilka alternativ kikar man på idag?

Det hade varit väldigt spännande att faktiskt förstå mer av det, för jag träffade en kollega i området i sektorn tidigare idag och vi pratade kring just det här med hållbarhet inom finansmarknaden och att det stora problemet vi ser är väl inte att det kommer bli för många som ger sig in, utan snarare att fler måste ge sig in fort nog. För att många av kanske bankerna, hittills har i alla fall inte visat, att man kan erbjuda de alternativ som är bra nog. Så det tycker jag hade varit jättespännande att få in lite kommentarer kring.

JB: Ja, precis, då kan man antingen kommentera precis i anslutningen till klippet här, eller att man mejlar till dig på hanna@jointrine.com. Ett fantastiskt stort tack Hanna för att du ville vara med. Jag hoppas att du vill komma tillbaka i ett framtida avsnitt. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Om du gillar Trine, använd gärna vår sponsrade länk

Om du gillar det som vi skrivit ovan om Trine och vill investera lite av dina pengar i den aktiva hinken i Trine, då är vi tacksamma om du vill använda vår sponsrade länk. Den ger oss en del av de intäkter som vi använder för att driva bloggen och hålla den tillgänglig för alla:

Tack än en gång!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då gillar du nog även:

Känner du till andra klimatsmarta alternativ?

Eftersom ett klimatsmart, etiskt och hållbart sparande är något som ligger mig väldigt nära om hjärtat så tar jag gärna emot tips på fler sådana sparande.

  • Vilka klimatsmarta sparande tittar du på eller använder själv?

Tack för att du delar med dig!


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

6 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag undrar hur det funkar med skatt? Ska man skatta 30% av vinsten? Göran då det själv i deklarationen? Återinvesterar man behövs det ej gissar jag? Är bara van vid ISK konto så att deklarera sina räntevinster är helt nytt för mig.
    Mvh Max

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Max
  2. Vit pil

    Bra avsnitt!
    Men senast jag försökte ”fylla på” hos Trine gick det inte trots bank-id. Någon ny rutin gör att vi även måste skicka in bild på passet, även för svenska medborgare. Då är jag inte lika intresserad längre.
    Mailade kundtjänst och dom skulle titta på det, men inte hört något än.

    Bank-id funkar som bekant bra för alla andra.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
  3. Vit pil

    Trines hemsida är väldigt begränsad om man inte går igenom hela medlemsprocessen. Det går inte ta reda på någonting om månadsinvestering tex.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hooloovoo
  4. Vit pil

    Jag använder själv Trine och investerar via Klarna kortet då det är utan växlingsavgift. Jag har dock inte hittat något bra sätt att gå ifrån Euro till SEK och till mitt vanliga konto till banken. Finns det några tips på detta?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    ARutgersson
  5. Vit pil

    Nu är det här reklam så man får ta det för vad det är, jag hade hoppats på lite kritiska frågor. Till exempel:

    * Hur fungerar Trines affärsmodell. Just nu har man ett 20-tal anställda enligt sin hemsida och 15 MEUR i utestående lån. Om Trine skär emellen 3% på lånen betyder det intäkter på 4,5 miljoner per år, d.v.s. 200 tkr per anställd. Knappast hållbart idagsläget.

    * Valutarisken nämns i förbifarten men är rimligen en stor del av problemet: Solcellsbolagen har intäkter i lokal valuta men kostnader i USD och EUR (räntor respektive inköp av utrustning från t.ex. Kina). Det finns en anledning till att styrräntan i Nigeria är 15%.

    * Vad gör Trine som är unikt som man som ”startup”? Varför är Trine den bästa finansiären till ett brittiskt bolag som gör affärer i delar av Afrika? Ungefär halva Trines utlåning har varit till BBOXX, är inte Trine då en dyr mellanhand, alternativt en naiv part som undersäljer riskerna till sina investerare?

    * Sen en fråga som är mer till SIDA än Trine: Varför ska svenska biståndspengar gå till att rädda svenska investerare som tar kommersiella beslut? Låter helt hål i huvudet enligt mig att Rikatillsammans läsare ska få ulandsbistånd…

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.