Trustbuddy – grupptalan, förlustavdrag och sammanfattning
Tyvärr inget riktig ljus i sikte i Trustbuddy
Den här artikeln är en sammanfattning av den information som finns tillgänglig efter Trustbuddy-konkursen för några veckor sedan. Artikeln försöker ge en sammanfattning såväl som en tolkning och reda ut läget kring förlustavdrag.
För några månader sedan gick Trustbuddy i konkurs på grund av fulspel av den tidigare ledningen. Det innebär att aktieägarna förlorade alla sina pengar och läget är fortfarande ganska oklart när det gäller hur och när vi långivare får våra pengar.
Jag har under den senaste tiden fått in en hel del relevanta kommentarer från läsare som har gjort efterforskningar, samtidigt som jag själv också har försökt sätta mig in i vad som har hänt och dessutom pratat med en bekant om att eventuellt väcka en grupptalan mot de tidigare ansvariga personerna.
Sammanfattning och vanliga frågor
De har publicerat följande information på sin hemsida som jag rekommenderar att man läser om man är drabbad:
- Överssiktsida hos Lindahls för konkursen i Trustbuddy
- Information till långviare (pdf)
- Svar på vanliga frågor kring konkursen
Sedan finns det även följande information som är mer generell och allmän:
Min egen tolkning
A) Aktieägarnas pengar är förlorade och där blir det sannolikt svårt att få tillbaka några större summor. En förhoppning sätts till den tekniska plattformen som kan inbringa ett par miljoner kronor till konkursboet, men det lär vara en spottstyver i sammanhanget.
B) Av långivarnas pengar så fattas minst 44 miljoner kronor (av totalt ca 300 miljoner som är utlånat och en okänd summa som ligger hos inkasso). Långivarna har det som kallas för separationsrätt – det vill säga att pengarna går inte in konkursboet utan tillhör långivaren. Det här är en mycket bra sak utifrån vårt perspektiv som långivare. Så här har förvaltaren uttalat sig:
Vi har preliminärt bestämt oss för att separationsrätten ska gälla i denna konkurs. Långivarna kommer kollektivt att dela på de pengar som fanns på klientmedelskontot på konkursdagen. Lars-Henrik Anderssonm, Lindahls
Problemet är dock att där är 3 500 st långivare som har lånat ut ca 350 miljoner kronor. Det ger ett genomsnitt på nästan 100 000 per långivare, men det lär sannolikt vara några som har lånat ut betydligt större belopp än så och ett antal som lånat ut små belopp. Problemet är dock att merparten av dessa pengarna – ca 300 miljoner är som fodringar på de som lånat pengarna, vilket tyvärr inte alltid är personer med god kreditvärdighet.
Konkursförvaltaren vill således sälja dessa tillgångar för att på så sätt kunna få in pengar som kan delas ut till långivarna. Problemet med en sådan försäljning är att man kommer behöva ge köparen en ganska väsentlig rabatt. Jag vet inte exakt vad som är kutym i branschen, men det skulle inte förvåna mig om man maximalt fick ca 20 % av beloppet – särskilt med tanke på att majoriteten, minst 250 av de 300 miljonerna anses vara ”dåliga lån”. Jag räknar därmed själv inte med att få tillbaka max 20 % av det utlånade kapitalet. Trist, men åtminstone inget önsketänkande.
När konkursförvaltaren föreslog det här så var där många långivare som inte ville att det skulle säljas, utan tycker att en organisation för att driva/vänta in skulderna kommer ge ett bättre värde. Enligt min uppfattning verkar försäljning av låneportföljen således ligga på is just nu.
Sedan finns där tyvärr även långivare som har lånat in pengar men det finns risk att pengarna har använts till verksamheten istället för lånen och därmed är det oklart om där finns separationsrätt eller ej – eller om man ens kan identifiera desssa pengar. Det kommer dessutom tyvärr dröja rätt länge innan vi kommer få tillbaka några pengar – min gissning är minst 6 – 12 månader
Anmäla anspråk
Grupptalan mot de tidigare ansvariga
Utmaningen med en grupptalan är dock flera – den största är att ställa sig från om där finns någon att ställa kravet mot och om det är rimligt att anse att den här personen kommer att betala. Det finns ju tidigare exempel med t.ex. Trustor-härvan där en av nyckelpersonerna Joachim Posener tog sina miljoner och stack utomlands tills brottet var mer eller mindre preskriberat. 120 miljoner kan man leva ganska gott på…
Man kan alltså få rätt i sak i sin grupptalan, men om den andra parten inte betalar så har man dubbel förlust, för man får inga pengar i skadeståndet och dessutom så står man där med sina egna advokatkostnader. Det som däremot verkar helt galet är att den här Jens dessutom har stämt Trustbuddy för på vilket sätt han fick sparken tidigare i år. För mig är det lite galet eftersom om du nu har blåst en massa personer, hur kan du då ha mage att dessutom stämma bolaget. Det antyder ju att personen i fråga inte tycker att han har gjort något fel vilket tyvärr sällan pekar på rätt håll i en personlighet.
Det som vi har kommit fram till är att avvakta med en eventuell grupptalan fram tills dess att konkursförvaltaren har lämnat sin förvaltningsberättelse. Men det kommer högst sannolikt att dröja 6 – 9 månader.
Förlustavdrag om man ägt aktien
Jag har kollat med skatteverket och om ni vill kunna kvitta förlusten i trustbuddy gäller följande. Har man ägt aktierna så kvittar man som vanligt men om man varit lender i trustbuddy så måste man sälja sin fordran till en annan person (fordran man har gentemot trustbuddys konkursbo), försäljningen skall ske till marknadsmässigt pris.
Här får man ringa upp konkursförvaltaren och kolla av vad som är rimligt. Därefter upprättar man ett dokument med försäljningen av fordran samt gör överföringen från köparen till säljaren. Lindahls (konkursförvaltaren) skall sen meddelas att fordran är såld och till vem.
Man får endast räkna av 70 % av förlusten, 30 % På detta fås åter på deklarationen. Vilket innebär, har du gjort en förlust på 100 000 så får du tillbaka 21 000 på skatten. Förlusten i trustbuddy kan kvittas mot kapitalvinster på Aktier/fonder, även mot inkomst av lön. Oavsett vad man kvittar mot så får man bara räkna av 70 % av förlusten i trustbuddy.
Själv tänker jag sälja fordran till min sambo och sen löser vi detta med pengar hit och dit internt mellan oss. Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Birger Persson på skattekontoret i Helsingborg på tel 010-5774554. Han är insatt i det hela och jag har haft kontakt med honom.
PS. vill ni kunna få tillbaka skatt vid nästa deklaration måste försäljningen av fordran göras innan 31 December. DS.
Så här skriver Patrik vidare:
Har nu kollat även med Lindahls som sköter trustbuddys konkurs, samt med en jurist på KPMG båda parter säker att det är helt okey att sälja fordran till annan person för att på så vis kunna kvitta förlusten. Väntar dock fortfarande på att få ett marknadsvärde från Lindahls.
Bevis som kan krävas av skatteverket är ett köp/sälj dokument där det framgår att man säljer sin fordran, du skall kunna uppvisa ett kontoutdrag på överföring av pengar från köparen till säljaren av fordran. Samt du bör gärna ha något skriftligt från Lindahls där ett marknadsvärde är fastställt. Dessa tre ting skall räcka om skatteverket vill granska dig.
Måste dock påpeka en sak som jag tidigare inte nämnde. Det finns en nackdel med att sälja av nu till annan person för att kunna kvitta. Det är om du i senare skede får tillbaka mer än marknadsvärdet.
Exempel: Mitt totala värde på trustbuddy på konkurs dagen är 100 000. Lindahls fastställer marknadsvärde till 30 % av detta d.v.s. 30 000. Säljer jag nu till min sambo så får hon ingångsvärden 30 000 kr. Nackdelen är nu att om det sen skulle visa sig att hon får tillbaka mer än 30 000 så anses det som en vinst och skall således skattas med 30 %. Det som är lite negativt är då att jag bara får tillbaka 21 % i samband med deklarationen. Dvs du förlorar 9 % på summan över marknadsvärdet.
Det bästa är alltså om man i så fall kan få Lindahls att sätta ett något högre marknadsvärde, då riskerar du inte att du får tillbaka mer än marknadsvärdet och då tappar du inte dessa 9 %. Det gör inget om du får tillbaka mindre än marknadsvärdet 30 000 för då kvittar du bara detta i nästa deklaration.
Jag kommer ändå att sälja min fordran, låt säga att Lindahls anger marknadsvärde till 30 000 kr som ovan, låt säga att han hade fel, du får tillbaka 20 000 till, totalt 50 000. Du förlorar då 9 % på summan över marknadsvärdet 30 000 = 1800 kr. Ganska lite pengar. När jag talat med Lindahls verkar det som att det kommer att ta flera år innan det är klart med konkursen. Jag väljer hellre nu att kvitta bort mina vinster och spara i mitt fall 20 000–35 000 kr, dessa pengar kan jag sedan lägga på annan investering. Som sagt vist kan jag förlora lite om jag får tillbaka mer än marknadsvärdet men tycker ändå det är värt detta.
Ps: juristen sa också att det är okey att köpa tillbaka fordran igen från min sambo, dock tyckte han att det borde gå några månader för att skatteverket inte skall anse att det varit fulspel. Jag kommer troligtvis köpa tillbaka denna 6 månader senare och då till samma marknadsvärde. (obs om inget oväntat hänt i konkursen som drastiskt ändrat marknadsvärdet)
Det här gäller alltså än så länge i de fall att man har ägt aktien om jag tolkar det korrekt. Jag ska försöka att under veckan få det bekräftat om det här gäller oss som ”bara” hade lånat in pengar och inte var aktieägare också. Rent logiskt borde en liknande sak gälla, då själva utlåningen är en kapitalfodran på bolaget. Problemet där är också vad den här fodran kan värderas till.
Återkommer om det.
Relaterade artiklar
- TrustBuddy - en kort kommentar - Mycket negativ info rörande Trustbuddy.
Externa artiklar
- Dagens Industri: ”Miljonbluffen i Trustbuddy – så här gick det till”
- BreakIt: ”Nu slår Trustbuddy-ägaren tillbaka”
- BreakIt: ”Konkursförvaltaren ger långivarna hopp om pengar”
- BreakIt: ”Brev avslöjar konkursförvaltarens nödplan”
Se även länkarna från konkursförvaltaren i början av artikeln.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
