Underskatta inte sparkontot som kortsiktig sparform

Underskatta inte sparkontot som kortsiktig sparform

Intervjuad i Göteborgs Posten om sparkonton, räntefonder och konto utan insättningsgaranti...

Många jag träffar känner nästan ett dåligt samvete när de har pengar på sparkontot. För ett kortsiktigt sparande finns det faktiskt ingen anledning att göra det anser jag.

För ett par dagar sedan ringde journalisten Ida från Göteborgs Posten upp och ville prata om att placera pengar i sparkonto nu när det var så oroligt på börsen. Min första tanke (som jag inte sa) var; ”Oj, är det oroligt på börsen nu? Det visste jag inte…” Samtidigt som jag fick dåligt samvete att jag inte följer börsen på den nivån, insåg jag också hur skönt det faktiskt är att ha en fungerande strategi som inte kräver att jag är insatt i detalj. Jag vet ju att grunden i alla mina tre portföljer är solid och att de över tid kommer att klara vad börsen än kastar på dem.

I alla fall, när jag pratade med Ida så kom vi in på just det här med ett säkert alternativ att placera sina pengar på. Som jag skrev i ingressen, jag anser att bankkonto är ett fullgott alternativ för bl.a. buffert- och målsparande och alla andra sammanhang där pengarna ska användas inom 0 – 3 år. Även om börsen över tid, statistiskt sett, alltid går upp så kan det ett enskilt år gå precis hur som helst. Jag har för mig att sannolikheten på Stockholmsbörsen ett enskilt år är 58 procent upp och 42 procent ner. Det är alltså lite bättre än att singla slant. Men över ett antal år så gör dessa 8 procent uppåt en stor skillnad. Det är ungefär som att huset alltid vinner på kasinon över tid (annars hade de ju inte funnits kvar) och de har en långt sämre fördel än 8 procent.

Därför bör man ju inte placera pengar som ska användas inom kort på börsen. Jag har hört skräckhistorier om läsare som haft pengar till kontantinsatsen till ett boende i fonder, sedan har börsen rasat och de har inte kunnat fullfölja sitt bostadsbyte. Det är trist. Jag anser nämligen också att ens investeringar bör inte ha en negativ åverkan på ens vardagsliv, vilket det var uppenbart att det hade i det specifika fallet. Då är det bättre att ha pengarna på ett konto med insättningsgaranti, även om räntan bara är 0.5 procent. Det är alltså inget att ha dåligt samvete för.

Räntefonder är idagsläget inte ett riktigt alternativ

Sedan kom vi in på räntefonder. Det har ju klassiskt sätt alltid varit ett alternativ till bankkontona. Men jag påstår att det är svårt med räntefonder i dagsläget. Räntan är låg vilket gör det knökigt för räntefonderna att leverera de 3 till 5 procent man brukar säga att de ska kunna leverera. Många fonder har varit betydligt sämre och levererat runt 1 procent eller sämre på årsbasis. Då har ju räntefonderna dessutom en inneboende risk.

Om man resonerar mellan tummen och pekfingret, så går en räntefond upp om räntan går ner och ner om räntan går upp. Hur mycket den går ner eller upp, brukar bero på den så kallade durationen. Durationen är den längd på räntepapper som fonden äger. Korta räntefonder brukar ha en duration på 1 år eller lägre och långa kan ligga på 7 år eller mycket mer. Tumregeln är att en räntefond rör sig lika mycket i procent som durationen. Om räntan går ner 1 procent så kan man grovt räkna att en kort räntefond (1 år) kommer gå upp i värde med 1 procent. En lång räntefond (7 år) kommer att öka med 7 procent. På samma sätt om räntan går upp 1 procent så kommer den korta räntefonden gå ner 1 procent och den långa gå ner 7 procent.

I dagsläget pratar man ju om att räntan ska gå upp, vilket innebär – om jag vågar spekulera om framtiden – att uppsidan för räntefonder i dagsläget är begränsad. Varför ska jag investera i en räntefond och få 1 procent avkastning och samtidigt riskera 1 procents nedsida? Då kan jag lika gärna ta ett bankkonto med 0.5 – 0.85 procents ränta tänker jag. Notera att det här återigen gäller för kortsiktigt sparande – tittar man på portföljerna som har räntefonder som krockkuddar så kan man ta den risken då man har andra delar i portföljen som kompenserar.

Stor skillnad på sparkonton utan insättningsgaranti

Det sista som vi pratade om i intervjun var sparkonto med hög ränta men utan insättningsgaranti. Här tror jag tyvärr att många går fel. Man tror att sparkonto som sparkonto och hur viktig kan insättningsgarantin vara. Jag håller delvis med, jag har inte mycket till övers för insättningsgarantin som garanti, men jag påstår att det är jättestor skillnad mellan de olika företagen. Jag skulle knapp vilja kalla det för ”sparkonto”. Ett sparkonto tror jag nämligen att de flesta associerar till att vara mer eller mindre utan risk. Men det är helt fel.

När man lånar ut pengar till bolag utan insättningsgaranti, så används pengarna i de absolut flesta fall för att finansiera deras övriga verksamhet. Då behöver man plötsligt göra rimlighetsbedömningar i klass med att investera i aktier. Här påstår jag att det är stor skillnad mellan t.ex. Akelius som har mångårig historik, använder pengarna för att finansiera uppköp av fastigheter med hyresrätter som de hyr ut och har en verksamhet bestående av tiotusentals hyresgäster. Jämför de med andra aktörer som tar in pengarna för att låna ut dem till SMS-lån, konsumentkrediter och andra finansiella produkter. Risken är ju inte tillnärmelsevis samma.

Jag säger inte att man inte ska använda sig av dessa investeringsalternativ. Jag själv använder ju flera sådana som t.ex. Savelend men då använder jag det som ett komplement i min investeringsstrategi. Det är en medveten risk som jag tar då avkastningen motsvarar risken OCH jag är medveten om att jag kan förlora alla pengarna (som jag också har gjort i ett sådant fall med Trustbuddy för ett par år sedan). Just den här risken tror jag att många inte är medvetna om. Väljer du ett konto utan insättningsgaranti så tar du risken att förlora hela det insatta kapitalet. Det är därför jag inte tycker att det borde få kallas för sparkonto.

Vilket sparkonto har den bästa sparräntan?

För några månader sedan skrev jag en artikel som listade de enligt mig bästa sparkontona med de bästa räntorna. Du hittar den nedan:

Samtidigt så påstår jag att för de flesta är det kanske inte riktigt lönt att lägga tiden på att jaga de sista tiondelarnas högre procent. Jag själv gör faktiskt inte det, utan jag har nöjt mig med att ha ett sparkonto hos Avanza som erbjuder en ok, men inte den bästa räntan. Anledningen till det är att för de flesta av oss är det inte värt pengarna. Även om jag utgår från att du har ett stort bankkonto sparande om 100 000 kr – de flesta har lååångt mycket mindre – så motsvarar en tiondel i ränta 100 kr. Att gå från 0.5 till 0.85 ger alltså 350 kr mer i räntan per år. Då ska man genom hela böket att läsa på, kolla villkoren, kolla på finansinspektionens hemsida, öppna konto och flytta pengarna. Knappt lönt.

Särskilt är det inte lönt om jag utgår från att de flesta faktiskt inte har optimerat sin ekonomi utifrån perspektivet bolåneränta, fasta avtal, elavtal och andra abonnemang. Jag tror att för de flesta är det betydligt bättre och mer lönsamt att ringa runt och förhandla om bolåneräntan, säga upp abonnemang man inte använder eller se över sin pension. Det handlar alltså om att inte stirra sig blind på det som ligger framför näsan utan verkligen prioritera det som gör skillnad på riktigt.

Klassikern är en gammal vän till mig som åkte genom hela Malmö för att tanka 10 öre billigare bensin, men insåg inte att han förmodligen körde upp hela vinsten på att ta sig till stationen, för att inte tala om tiden. Som exempel kan jag ge ett räkneexempel jag gjorde för många år sedan. En genomsnittssvensk är 42 år gammal och har en genomsnittlig avkastning på sin PPM på cirka 5 procent. En höjning från 5 procent till 8 procent (typ välja globala barnportföljen i pensionssparandet) ger en ökad pension på nästan 250 000 kr eller 2 000 kr extra i månaden så länge man lever. Jag påstår att det är bättre att lägga den bensin-halvtimmen på att byta fonder än att köra genom halva stan. Men det är ju bara jag… :-)

Artikeln i sin helhet på Göteborgs-Postens hemsida

Uppdatering 170728: Nu ligger artikeln ute i sin helhet:

Relaterade artiklar

Kommentera

12 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    I nybörjarportföljen är det ex 20% räntefonder. Vad bör man byta ut dessa till? Är det obligationsfonder som gäller istället? Kan du tipsa om någon bra sådan?

    Gravatar ikon för användaren
    Åsa
  2. Vit pil

    Mycket bra artikel! Själv har jag förmodligen för mycket på mitt sparkonto just nu, men med tanke på hur börsen går just nu, känns det helt ok :-)

    Gravatar ikon för användaren
    Peter
  3. Vit pil

    Hej Jan.
    Vad tycker du om mer junkbondbetonade fonder, typ Evli High Yield, Simplicity Global Corporate Bond och Spiltan Högräntefond? De ger ju i nuläget en ganska bra årsavkastning jämfört med de tryggare obligationsfonderna. Men är de en bra lösning som komplement/krockkudde till aktiefonderna eller är risken för stor i förhållande till avkastningen?
    Med vänlig hälsning, Martin.

    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Kan vara ett alternativ om man vet vad man gör, men inte till målsparande eller kortsiktigt sparande. Dessa fonder kan nämligen svänga rätt ordentligt, vilket också är anledningen till att de har en högre riskklassificering än vanliga fonder.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har lite frågor på det här du skriver att det lönar inte sig att ha pengarna på kort räntefond på ISK pga skatten. Skatten på ISK år 2017 är 0,375 %. Alltså så länge fonden presterar bättre än 0,375% så borde man ju gå med vinst. Och kollar man på tex på Spiltan Räntefond Sverige så har den sedan årsskiftet (källa Avanza) gett 1,14%. Kollar man ett år tillbaka har den gett 2,29%. Så visst måste det väl löna sig att ha Spiltan Räntefond Sverige på ISK. Eller har jag missat något?

    Gravatar ikon för användaren
    Anonym
    1. Vit pil

      Ja, det stämmer men jag skulle påstå att det här är ett undantagsfall. Men du har rätt i att jag borde vara tydligare. Tack för feedbacken!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Jag har sedan några år tillbaka haft mina pengar utanför börsen eftersom jag tänkt att just inom 0-3 år kommer jag att köpa mig en bostad när priserna kraschat. Istället har det resulterat i att jag haft pengarna på ett uselt sparkonto i många fler år och bostadspriserna har dubblats istället. Jag tror i ärlighetens namn inte längre att bostadspriserna någonsin kan krascha. Dom kan krascha i Norge, Danmark och Finland. Sverige är dock ett land för sig. Vi står 110% immuna mot det som händer i omvärlden och det har vi bevisat många gånger. Vi är bäst i precis allt. Rådet till alla är nog att köpa en bostad i Sverige för det är Sveriges säkraste avkastning. Börsen kan falla 50% på ett år. Bostäder faller inte ens vid världskrig.

    Gravatar ikon för användaren
    -
    1. Vit pil

      Haha, sorry att jag skrattar, men jag känner EXAKT igen känslan. Det är som någon skrev i ett annat inlägg: ”Kan inte den jävla kraschen komma nu så att man kan flytta.” Problemet är att man kan ha rätt i sak, precis som du har, men man kan vara usel på timing. Då spelar det ingen roll att man har rätt i sak tyvärr.

      Jag tror att det kommer att komma förr eller senare, men jag tror inte att man ska vänta på det i form av att göra en bra affär. Jag själv köpte ju hus förra hösten trots de höga priserna eftersom jag räknade med att jag hade råd med en nedgång och ser boendet som en konsumtion och inte investering.

      Sorry att jag inte kan ge ett bättre svar dock.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Tusen tack för artikeln.

    Var tycker du man ska ha sina buffertpengar. Pengar man har ifall något större händer i livet. Dessa pengar kan ju teoretiskt användas inom 0-3 år men också om 10-15år.

    Mvh Daniel

    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  7. Vit pil

    Men om man idag har pengarna i fonder i en ISK och vill växla över en del till mindre risk för man inom 0-3 år tänkt köpa något, vad föreslår du då? För väl inte värt att ta ut pengar ur ISK o lägga i Sparkonto?

    Gravatar ikon för användaren
    MikaelJones
    1. Vit pil

      Svårt att säga något specifikt. Men det kan absolut vara en poäng att ta ut det ur ISK för att sätta på ett sparkonto. Räntefonder i ISK är inte optimalt utifrån vinst/skatt-perspektiv. Det är lätt att skatten blir större än avkastningen, då man betalar skatt på hela beloppet och inte vinsten.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson