Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent
Sök:

Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent

Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014

RikaTillsammans-portföljen är den portfölj som jag har haft längst. Den bygger på den klassiska ”Permanent portfolio” som Harry Browne lanserade på 70-talet och på Ray Dalios ”Allvädersportfölj”. För portföljen var 2017 ett ganska mediokert år som slutade på +3,4 procent.

RikaTillsammans-portföljen är både den strategi som jag har investerat mest av mina egna pengar i och använt längst. Sedan 2014 har jag dessutom haft den offentlig via Nordnets Shareville-funktion (annonslänk). Du kan läsa mer om portföljen i följande artikel:

Men för dig som är ny på bloggen så bygger den på resonemanget kring att man fördelar sina pengar enligt följande:

  • 25 procent aktier
  • 25 procent långa obligationer
  • 25 procent korta räntafonder och kontanter
  • 25 procent guld och råvaror

Teorin bakom är att oavsett vad som händer på marknaden, så kommer någon av dessa delar gå bättre än vad de andra backar tillsammans. Poängen med den här strategin är inte att maximera avkastningen. Det är snarare att varje år ha en positiv avkastning. På de fyrtio år som man har kunnat följa portföljen så är det bara en handfull negativa år, och sällan har portföljen backat med mer än fem procent. Så det är den låga risken i portföljen som är dess styrka.

I skrivande stund, början av 2018, så är där ett stort problem med den här portföljen. På grund av de nya MiFid II-reglerna som berör banker i EU, så kan man inte längre köpa många av de fonderna som jag har i portföljen. Jag har skrivit mer om det i nedanstående artikel:

Jag hoppas att inom ett par veckor ha en bra lösning. Tills vidare får den bara löpa.

RikaTillsammans-portföljen innan 2018 års ombalansering

Portföljen ser i skrivande stund ut som följer:

Aktieindexfonder Andel
VANGUARD INDEX FDS VANGUARD SMALL-CAP ETF 1,4%
AMF Aktiefond Asien Stilla havet 1,1%
AMF Aktiefond Europa 2,1%
DNB Global Indeks 4,1%
Lannebo Småbolag 1,8%
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära 2,4%
Nordnet Superfonden Danmark 1,9%
Nordnet Superfonden Sverige 1,9%
Nordnet Superfondet Norge 1,6%
Nordnet Superrahasto Suomi 2,0%
SPDR MSCI World Small Cap UCITS ETF 2,1%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 4,2%
SPP Aktiefond USA 2,5%
Swedbank Robur Access Asien 2,4%
Delsumma 31,5%
Guld och råvaror Andel
iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund 5,4%
iShares Silver Trust 4,9%
SPDR Gold Trust 9,6%
Delsumma 20,0%
Korta räntefonder och likvider Andel
Catella Avkastning 4,7%
KPA Etisk Räntefond 2,3%
Likvida medel 5,6%
SEB Likviditetsfond SEK 2,9%
Spiltan Räntefond Sverige 4,9%
SPP Penningmarknadsfond 2,9%
Swedbank Robur Penningmarknadsfond 3,4%
Ålandsbanken Cash Manager B 2,4%
Delsumma 29,0%
Långa obligationer Andel
db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF 1C 5,1%
iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 7,6%
iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF 2,9%
iShares Euro Govt Bond 15-30yr UCITS ETF (Dist) 4,0%
Delsumma 19,5%

Min spontana kommentar är att antalet fonder är lite för högt och att målfördelningen om 25 procent i respektive del är lite väl skev. Men det är något som jag kommer att ta hand om vid nästa ombalansering.

Hur gick det för RikaTillsammans-portföljen under 2017?

Tittar vi på hur RikaTillsammans-portföljen gick under förra året så slutade den på +3,4 procent vilket jag tycker är okej, men inte bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.

Diagram - RikaTillsammansportföljen i förhållande till Stockholmsbörsen och den globala börsen

I grafen ovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:

  • Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
  • Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World

Det man kan konstatera att RikaTillsammans-portföljen gick sämst, men det är inte heller något konstigt. Anledningen är att RikaTillsammans-portföljen består bara av 30 procent aktieindexfonder och vi jämför ju med två andra index som till 100 procent består av aktier. Precis som vanligt behöver man jämföra äpplen med äpplen och päron med päron.

RikaTillsammans-portföljen i jämförelse med sitt eget index

Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:

  • 25 % – Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
  • 25 % – De svenska korta (12 månaders) räntorna för kontantdelen
  • 25 % – Guld
  • 25 % – Långa obligationsfonder baserat på de 20+ åriga amerikanska obligationerna

Motiveringen till ovan är att det är den enklaste formen av RikaTillsammans-portföljen om man bara skulle använda fyra olika fonder. Det betyder att alla eventuella ändringarna – inkl. mina många fonder – behöver leverera en överavkastning mot ovanstående. Det vill säga att de val jag gör måste motiveras av att portföljen kommer att gå bättre än om jag hade valt de fyra fonderna ovan.

Tittar man på portföljen i förhållande till sitt ”eget” jämförelseindex så ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljens utveckling under 2017 I jämförelse med det egna viktade indexet som består av 25 % guld, 25 % korta svenska räntefonder, 25 % långa amerikanska obligationer och 25 % globalt börsindex

Portföljen slutade på +3,4 procent medan jämförelseindexet faktiskt slutade på +7,3 procent. En tydlig underprestation i år alltså. Det betyder att den enkla jämförelseportföljen hade i år gått bättre än min egen variant med många fonder.

Det som jag personligen ogillade starkt det här året är det stora raset i mitten av sommaren. Jag misstänker att det har med raset i silver och guld att göra samtidigt som börsen också rasade. Det är en sådan sak som statistiskt inte ska hända, men händer från tid till annan.

RikaTillsammansportföljens utveckling i jämförelse med förväntad utveckling för 2017

Jag pratar alltid om att man inte kan förutsäga framtiden och det är därför jag investerar på lång sikt. När jag har gjort simuleringar på RikaTillsammans-portföljen har jag konstaterat att den borde ge runt 5 procent i genomsnitt per år med en standardavvikelse på ca 7,5 procent. Det ger således en ansats att utvärdera huruvida de 3,4 procent var bra eller dåligt.

I nedanstående graf har jag ritat in hur det ser ut. Det vill säga att jag jämför hur portföljen borde ha gått med 68 % sannolikhet, med hur den faktiskt gick.

Diagram - Rikatillsammansportföljen 2017 med konfidensintervall

Tolkningen är att portföljen med 68 procents sannolikhet ska röra sig inom det grå området, vilket den också gör. Sedan ligger den lite under årsmedelavkastningen, men inte långt ifrån.

Utvecklingen sedan starten 2014

Även om jag själv har investerat enligt RikaTillsammans-portföljen mer än fem år, så var det först hösten 2014 som jag satte igång den här portföljen som jag mäter på. Det gör att om vi tittar på portföljens utveckling sedan start i förhållande till sitt jämförelseindex, så ser det ut enligt följande:

RikaTillsammans-portföljens utveckling sedan 2014 I jämförelse med det egna viktade indexet som består av 25 % guld, 25 % korta svenska räntefonder, 25 % långa amerikanska obligationer och 25 % globalt börsindex

Det som jag tycker är mest intressant i grafen ovan är att portföljen har överpresterat mot index sedan start. Så även om den i år gick sämre än index så har den över tid gått bättre. Det finns således ingen större anledning att hålla på och ändra. Det är ingen naturlag att man ska gå över sitt jämförelseindex. Sedan start ligger RikaTillsammans-portföljen på +25,9 procent mot jämförelseindexets +15,9 procent. Räknar man om det på årsbasis med hjälp av CAGR, så blir det +7,98 % på RikaTillsammans-portföljen och +5.0 procent på indexet.

De här siffrorna ligger ju också helt i linje med konfidensintervallet baserat på 30 års historik-simulation.

RikaTillsammans-portföljens sedan start med undre och övre ”budget”-gräns RikaTillsammans-portföljen med 68 procents sannolikhetsintervall. Beräknat som en standardavvikelse på 7,5 % runt en förväntad årsmedelavkastning om 5,5 % procent per år

Här ser vi hur jämförelseindexet håller sig helt och hållet innan för det grå området medan portföljen ligger i överkant. Så det vi kan säga med säkerhet är RikaTillsammans-portföljen har presterat bättre än förväntat sedan start.

Slutord och prognos för de kommande 5 åren

Nu vet jag ju inte om jag kommer att kunna fortsätta med RikaTillsammans-portföljen på samma sätt som tidigare, men givet att det skulle gå, så ser prognosen ut som följer.

Diagram - RikaTillsammans-portföljen med en 5 års prognos

Precis som i de tidigare artiklarna där jag följt upp portföljerna, så räknar jag här med 68 % sannolikhet för fem år framåt. Precis som vanligt så behöver man ta de här prognoserna med en nypa salt. De bygger på historisk utveckling och det är ingen garanti för framtida. Men jag tycker ändå att det är rimligt att använda för att få en känsla och ha förväntningarna ställda på en rimlig nivå.

Följ RikaTillsammans-portföljen via Nordnet

Du kan följa portföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):

Missa inte uppdateringar i framtiden

Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:

Här kan du läsa mer om de olika portföljerna

Kommentera

31 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hei. Jeg har akkurat begynt å lese bloggen din og er helt fersk. Jeg har akkurat laget meg en konto på Nordnet. Jeg bor i Norge og kan derfor ikke investere i mange av fondene du foreslår. Har du noen gode tips til hvordan jeg finner gode fonder i Norge, og hvordan finner jeg ut hvilke som er passive/aktive etc?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sindre
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej Jan!
    Någonstans på bloggen har jag sett ett excelark som beräknar ombalansering, dvs hur mycket man ska sälja resp köpa varje papper för att balansera.
    Finns motsvarande någonstans för rikatillsammans-portföljen? Om det inte finns, finns det planer på att göra en sådan?

    Med vänlig hälsning,
    Rickie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickie Kåveby
  3. Vit pil

    Hej! Jag håller på att sätta ihop en rika tillsammans portfölj Har dock uppyävkt attae del gonder inte går att köpa från Sverige längrel(t ex SPDR Gold Trust). Funderar på om jag ska vänta tills du gör nästa ombalansering eller försöka hitta alternativ själv. Kommer du göra en ombalandering den närmaste tiden eller blir nästa gång i sommar? Om till sommaren, har du förslag på alternativa finder?

    Tack för en bra blog!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
    1. Vit pil

      Ja, jag ligger tyvärr efter och har inte hunnit genom ombalanseringen då den är lite klurigare än jag trodde och just nu är det sportlov med familjen. Sorry, att jag ligger lite efter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Mitt föeslag är att använda sig av ETFS physical gold (ETF i euro), Gold Bullion Securities (GG9B) eller Source Physical Gold ETC (P-ETC). Det finns många varianter i euro på dessa hos nordnet.

      De är bättre än SPDR då de faktiskt ”ska” backas upp av fysiskt guld.

      /Försiktigegeneralen

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Dave
    1. Vit pil

      Hej Tobbe, jag snackar gärna vidare om hur en bra Golden Butterfly (eller annan liknande lösning) kan funka. Är bara roligt att höra fler vinklar och idéer. Det finns ett bra forum kring Permanent Portfolio och liknande portföljer, du kan väl gå med där ( https://www.gyroscopicinvesting.com/forum/index.php ) så kan vi snacka vidare på forumet via PM. Jag heter Eldrinsson även där.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Eldrinsson
  4. Vit pil

    Hej! Tack för en bra blogg, har verkligen hjälpt mig som 26årig rookie! Så här kommer en väldigt basic fråga.

    Vet inte hur fritt man får länka och citera här, men en stor svensk finanstidning skrev i dagarna att ”indexfonder kan som mest leverera avkastning i nivå med sina index minus kostnader för förvaltningen” vilket lämnar oss med ett resultat under index. Är medveten om att din strategi bottnar i ett långsiktigt tänkande och övertygelse om att aktiv förvaltning på sikt inte slår passiv, vikten av låga avgifter osv.

    Inser att jag i princip svarar på min egen fråga, men konklusionen från artikeln (med stöd i årets siffror) är att en intresserad sparare borde komma bättre ut med kritiskt valda aktivt förvaltade fonder. Har lämnat mig med lite huvudbry och vore tacksam för dina tankar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Corinne
    1. Vit pil

      Ja, det är ju rationalen som alla förvaltare, sparare och finansmedia bygger sina antaganden (och karriärer) på. Problemet är att det finns inga som helst bevis för det i verkligheten. Kolla t.ex. Warren Buffet han slog ju ett vad om att en indexfond skulle slå ett urval av 5 hedgefonder. Hedgefonder har ju de bästa människorna, de flesta resurserna som t.ex. satelliter som fotograferar parkeringar för att förutsäga försäljningssiffror och ändå så klarar de inte det.

      Så nej, jag personligen avfärdar det där helt och hållet fram tills dess att någon kan presentera solid forskning på motsatsen. :-) Den intressanta frågan att ställa sig är ju – om det är så att jag har rätt, vad skulle det innebär för t.ex. media, förvaltare, analytiker med flera?

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej Jan.

    Kan du bygga portföljen med fyra fonder/etf:er? Jag tycker personligen du har väldigt många fonder som får mig att tänka på teorin kring stockpicking som du återkommer till ofta. Borde man inte göra det enkelt för sig genom att inte göra ”fondpicking” på olika index och välja breda index för de olika kategorierna istället?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nicholas
    1. Vit pil

      Vill egentligen svara på Ulfs inlägg men bara Stefans som har en svara knapp?

      Hursomhelst, sparkvot, är det inklusive amortering? Det är ju en form av sparande men också avbetalning av skuld. Finns det något uttalat här vad som gäller? Själv har jag sett min sparkvot som exklusive amortering, men då vi nyss ökade amorteringen undrar jag lite..då sjönk min sparkvot och det känns inte helt rättvist.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
    2. Vit pil

      Det finns lite olika ideer om vad man skall räkna på. I avsnittet om miljonärer där han pratade om underackumulerare och överackumulerare av tillgångar så var det lön innan skatt man jämförde med. Först tyckte jag det verkade märkligt tankesätt, men kanske blir det mer rätt när man jämför internationellt då formeln hade sitt ursprung i USA. Man skall ju ta höjd för att man i USA får betala för endel som vi betalar via skattsedeln.

      Men här tror jag man tänker sig att man räknar på nettolönen. Fast återigen man kan egentligen inte räkna så heller eftersom alla har andra mer eller mindre tvugna utgifter.

      När det gäller amorteringar tycker jag att man skall räkna med dessa som sparande, iaf om man räknar som jag. Jag tänker mig negativa positioner som att man helt enkelt har placerat ett negativt belopp. Jag ser alltså skulder man har som negativ position i räntebärande, dvs i praktiken att man har minus på ett sparkonto. Ur den synvinkeln är det i princip egalt ifall man sätter in pengarna på sparkonto eller amorterar (men amorteringar ger högre marginalavkasting). Enligt resonemanget så bör man fundera på varför man har skulder och räntesparande (det finns förvisso vettiga anledningar till det).

      En annan effekt av det sättet att se på det så är amorteringar alltså i princip placeringar i räntebärande och inte i boendet som man skulle kunna föreställa sig. Placering i boendet har man redan gjort fullt ut. Man ser hur det ser ut ifall man ställer upp en balansräkning (då kommer boendet till fulla värdet på tillgångsidan).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  6. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har lite förslag till hur du för tillfället kan lösa problemet med de amerikanska ETFerna. Dock blir det i en annan valuta, i huvudsak euro, men det blir någon form av blandning (euro och dollar tillsammans) i och med att nedan fonder egentligen följer amerikanska index i Usa. I och med att de handlas i euro men följer Usas kurser kanske de till och med blir säkrare med tanke på valutarisker?

    För t.ex. långa obligationerna kan du använda dig av ”iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF (IS04)”.
    Det är samma som den amerikanska varianten förutom att huvudvalutan är i Euro. Det finns flera varianter av denna om du söker andra tider. Flertalet Ishares-ETFer och även andra såsom SPDR finns att köpa på Xetra (inom europa) i euro. När du söker på nordnet väljer du att visa fonder med euro som huvudvaluta, då listas alla upp.

    För guld skulle du istället för SPDR använda ”Gold Bullion Securities (GG9B)” Det är en ETF med fysiskt guld likt ”sprott physical gold” eller ”ETFS physical gold” (och jag tror att detta till och med säkrare än SPDR i och med att de faktiskt har fysiskt guld, enligt deras faktablad).

    Varför jag sen väljer ”Gold Bullion Securities istället för ETFS Physical gold (som också går att handla inom EU) är för att just ETFS-fonderna har ett courtage på minst 150 kr. Gold Bullion Securities följer din vanliga courtageklass och är den enda som gör det av de ”fysiska guld-fonderna”.

    Detta med att de amerikanska ETF är borta är troligen en tillfällig sak. Om de inte dyker upp igen så lär de i alla fall se till att alla finns inom EU så som de jag nämnde ovan. Redan nu har många av de amerikanska ETFer införskaffats till valutan euro för att vi ska kunna köpa dem inom EU.

    Jag kör med dessa och tidigare använda jag både i valutan EU och USD för att säkra upp valutarisken. För som en person nedan skrev berodde mycket av portföljens fall på att dollarn försvagades i förhållande till 2016.

    Lycka till och tack för all bra info Jan! Alltid kul att följa dig då jag själv har en liknande strategi.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Dave
    1. Vit pil

      Dave, vilka bra förslag! Jag är påväg att sätta ihop min egen Permanent portfölj, troligen en Golden Butterfly och har funderat mycket på hur det går att göra bra härifrån Sverige.

      En sak som jag funderat mycket på är huruvida permanent portfolio ”funkar” som det är meningen när olika tillgångsslag befinner sig i olika ekonomier/valutor… Harry Brownes permanent portfolio byggde ju på att de olika tillgångarnas volitalitet svarar på olika ekonomiska tillstånd i jämförelse med varandra och därmed tillsammans hjälper till att skapa en total-balans i portföljutvecklingen detta inom En ekonomisk zon (t.ex USA) – men hur blir det om vi lägger till (valuta)risken i att ha en del av tillgångarna i olika länders/områdens ekonomier och valuta? Kommer tillgångarnas volatiliteten bete sig på samma sätt i relation till varandra och riskerar det att bli obalans p.g.a att valutans rörelser i sig blir en risk? Vad tror du? Jan,vad säger du?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Eldrinsson
    2. Vit pil

      Det riskerar tyvärr absolut bli obalans på grund av valutan. Både sinsemellan och mot Sverige tyvärr. Men å andra sidan så tror jag spontant inte att man behöver ta för mycket hänsyn till det, eftersom reglerna för portföljen tillåter ganska stor spelrum iom +/- 10 procent i respektive del. Eller hur tänker ni?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Ja, jag tror inte att man behöver oroa sig för valutarisken över tid. Jag ser det mer som en fördel att ha lite utländsk valuta i min portfölje, både i dollar och euro. Har man en portfölj med SEK, USD och EUR så lär man få en hyfsat bra balans över tid i alla fall. Sen är det trist när någon av kurserna backar och får med en stor del av portföljen, som under sommaren, men det är bara en tillfällighet.

      Något jag saknar dock är just guld och långa räntor i SEK. Det är synd att vi har ett så dåligt utbud på den fronten i Sverige.

      Jag kör, som komplement till guldETFer, med pacific precious som handlas i SEK men har en stor blandning av olika guld/silver-ETFer i olika valutor. Det är ett sätt att slippa transaktionsavgifterna (courtage)… Enda nackdelen är att den kostar 0.5% och att de tar ut en extra avgift på 15% för vinsten om guldet ”överpresterar”.

      Angående mitt tidigare inlägg där jag nämnde att vissa guldETFer tar ut minst 150 kr i courtage kan ni bortse från nu. Jag hörde av mig till Nordnet och beskrev problemet och tydligen var det något fel i deras prisberäkningssystem. De skulle åtgärda problemet och de betalade tillbaka de extra pengar jag betalat initialt när jag handlade vissa av dessa ETFer. Courtage ska nu vara samma som för alla fonder (det du valt i din courtageklass).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Dave
    4. Vit pil

      Hej Dave, Jan, mfl

      Jag skulle vilja att vi går djupare i detta med valutaproblematiken, kanske i nästa artikel om ombalansering av rikatillsammansportföljen Jan. Som jag ser det så är utamaningen att man för vissa delar av rika tillsammansportföljen (guldet, statspappren) mer eller mindre systematiskt exponeras mer mot USD/SEK eller EUR/SEK kurserna medan detta sker i mindre utsträckning för de andra tillgångsslagen. Givet detta är det kanske svårt att få rätt balans och rätt motståndskraft de olika delarna emellan? Jag började med en rika tillsammans portfölj under 2017 och tycker att raset i mitten av sommaren samt igår visar att det finns en utmaning här som svensk investerare. Vore mycket värdefullt att höra ideer på förslag att komma rund detta

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Markus
    5. Vit pil

      Tolkar jag det rätt som att du menar att osäkerheten blir högre ju längre fram det är i tiden? Det låter ju fullt rimligt, men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna approximera in det i modellen. Kanske med en ökande standardavvikelse?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Hej Jan,
    Utvecklingen över tid borde vara mer komplex än ett rent konfidensintervall kring medelavkastning på x procent. Det borde bli någon slags konformad varians då osäkerheten ökar mer ifall man tittar över en längre tidshorisont (alltså precis som ett Kalmar filter).
    Hur som helst, tack för en väldigt bra pod/blogg! :)
    /Stefan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan Annell
    1. Vit pil

      Jag håller med om att jag har förenklat och approximerat och att historisk utveckling inte är en garanti för framtida avkastning. Jag vet inte om du menar samma sak, men jag ser den största felaktigheten i att jag använder en normalfördelning samtidigt som ”extrema/osannolika” händelser ter sig vara relativt vanliga på börsen. Eller, hur tänker du? Hur skulle man konkret kunna göra en bättre beräkning?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej igen,
      Nej jag ser inget fel i användandet av normalfördelning, det är nog en ganska rimligt approximation. Det är snarare att över tid så kommer osäkerheten att öka, vilket innebär att variansen ökar och din approximation blir därmed mer osäker och du borde ha ett större ”spann” på hur utvecklingen kan se ut. Så i början kommer antagligen osäkerheten vara ganska liten, det är relativt troligt att aktien inte hoppar massor på kort tid, men ju längre prediktion du gör så ökar osäkerheten vilket gör att formen blir mer konformad.
      Det är såhär filter för typ gps lokalisering samt sensor fusion fungerar, fast så har man oftast en återkoppling i form av att man bara predikar ett tidssteg framåt.
      /Stefan

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan Annell
    1. Vit pil

      Hmmm… det verkar som att jag eventuellt har gjort en tabbe här. Räntefond + MSCI World är räknat i kronor men obligationsfonden och guldet är räknat i USD. Det borde man kanske räknat om… :-/

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    För att förstå fallet under sommaren bör man hålla ett öga på valutarörelserna. De här tillgångsslagen är kraftigt exponerade mot dollarn. Vilket påverkar resultatet för oss som ska konsumera avkastningen i Sverige.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  9. Vit pil

    Hej Jan! Utvärderar du portföljen i lokal valuta eller i kronor. Med de här tillgångsslagen så blir ju vi svenskar exponerad mot dollarn t ex genom de långa räntorna och guldet. Det stora raset under sommaren kan säkert därför förklaras delvis av valutarörelserna i somras.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Håller med Erik. Och förutom vad det innebär i termer av utmaning för ett rättvisande jämförelseindex så är jag nyfiken på om hur man som svensk kan få till en väl fungerande rikatillsammansportfölj där den tänka motståndskraften i de olika delarna inte grusas av att man som svensk har en systematisk påverkan från USD/SEK förändringar på guld och långa statspapper

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Markus

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.