Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj?
Mina tankar och resonemang till en av bloggens vanligare frågor och varför jag rekommenderar LYSA
En vanlig fråga här på bloggen är: ”Varför ska jag använda en fondrobot som t.ex. LYSA när jag kan spara pengar på avgiften genom att göra det själv med t.ex. Avanza Global, ett sparkonto och andra fonder?”. Svaret är inte så enkelt som man först kan tro. Tittar man på intern beskattning i fonder så är Avanza Global faktiskt inte billigare än LYSA. Men än viktigare tror jag att väldigt många som ställer den frågan underskattar sin egen kompetens och förmåga.
Först och främst vill jag tacka och uppskatta er läsare för att vi kan ha framåtriktade diskussioner här på bloggen. Nu senast i tråden ”Varför 20 fonder i den avancerade portföljen” och ”Konspirationsteori deluxe kring Lysa” i frågor och svar som inspirerade till den här artikeln. Världens mest framgångsrika hedgefondförvaltare Ray Dalio, pratar om vikten av att omge sig med människor som inte håller med så att man kan ha ett ”thoughtful disagreement”.
Hans test är nämligen att vi kan inte se världen som den är, utan vi ser den alltid utifrån våra egna perspektiv. Därför behöver vi andra människor, med andra perspektiv så att vi får hela bilden. Han delar med sig av det här resonemanget i en fantastisk 4-minuters video ”Principles for Success “Be Radically Open-Minded” | Episode 7”. Jag kan även varmt rekommendera Anders Hansens vinterprat om hjärnan som är riktigt, riktigt bra på ämnet. Vill du gå mer på djupet kring Ray Dalios resonemang så finns det ett längre poddavsnitt med honom från Standford med titeln: ”Seek out thoughtful disagreemeent”.
Det andra som jag skulle vilja säga innan vi kör igång är att; om man kan diskutera nyanserna på en portfölj hos LYSA och en egen-komponerad portfölj byggd på Avanzas billiga fonder, då tillhör man de absolut mest kunniga människorna inom sparande. I princip mindre än 1 procent av den svenska befolkningen. Det är lätt att tro att alla kan det som man själv kan, men så är det verkligen inte. Jag skulle till och med säga att det finns en stor risk att du underskattar din egen förmåga och kompetens.
Bara för att ta lite siffror från SCB, SvD, Euroclear, Dalbar och Avanza (här, här, här och här):
- Bara mellan 10 – 20 % av svenskarna äger aktier och trenden är minskade
- Hushållens medianportfölj är 42 000 kr
- I genomsnitt består en svensk aktieägares innehav av 3,9 bolag
- Hälften av aktieägarna i Sverige investerar bara i ett bolag
- Flest aktieägare i Sverige har Telia och Ericsson.
- Populäraste aktierna bland män är Paradox, följt av Starbreeze, Eniro, Powercell och LeoVegas
- Bland kvinnor är det SEB följt av BillerudKorsnäs, Ericsson, H&M, Handelsbanken
- Bland aktieägare under 30 år är populäraste aktierna Eyeonid Group och Paradox
- Bland aktieägare över 60 år är populäraste aktierna BillerudKorsnäs och Swedbank
- Varannan till var tredje(*) avanza-sparare sparar i fonder.
- Varannan(*) avanza-sparare har 1-2 fonder
- 70 % av avanzas kunder sparar mindre än 1 000 kr i månaden.
- Dalbar visar varje år att den genomsnittlige investeraren underpresterar mot index
Stjärna (*) betyder att det är generaliserat från artiklar som specifikt handlar om t.ex. barnsparande, stockholmare och skåningar. Dessa siffror kan dessutom kompletteras med våra egna erfarenheter, upplevelser, samtal och oofficiella samtal med kontakter i finansbranschen.
- Ungefär hälften av alla kunder som öppnar konto på t.ex. Avanza/Nordnet investerar aldrig några pengar
- 90 procent av de som följer bloggen är inte experter utan vill bara veta ”vad ska jag göra?”
- Den genomsnittlige Avanza-spararen har varit sämre än index 8 av de senaste 10 åren
- Många läsare tycker det är klurigt och omständligt med t.ex. ombalansering .
- Många läsare är väldigt glada för enkelheten med en fondrobot
Det finns väldigt mycket att säga om ovan, kanske i ett eget kommande avsnitt. Men jag anser att det är rimligt att sammanfatta i att det finns en hel del att göra när det gäller den finansiella kompetensen i Sverige. Det verkar dessutom som att tesen min mentor brukade säga håller då ökande ålder innebär bättre placeringar:
När en person med erfarenhet träffar en person med pengar händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengarna.
Om man drar det till sin spets, så skulle vår blogg i den bästa av världar inte fylla något syfte.
Ibland är man en expert och ibland är man en konsument
För drygt en vecka sedan var jag och lyssnade på en spännande föreläsning med Jesper Åström om digital marknadsföring. En av hypoteserna var att i de flesta områden kan man fördela en publik i ungefär 1 % experter, 9 % kommunikatörer och 90 % konsumenter. Experterna är de som formulerar hypoteser, kommer på nya rön och verkligen kan och är nördiga i sitt ämne. De bryr sig inte så mycket om att sprida kunskapen till den stora massan utan vill mest bli respekterade inom sitt område av sina jämlikar.
Kommunikatörerna, ofta människor som jag själv, gillar att ta experternas ”grej” och applicera den på mig själv för att sedan berätta om det för andra. Den sista gruppen, 90 % av publiken, är gruppen som egentligen inte är intresserad av varken experten eller kommunikatören utan de vill bara ha svaret på frågan:
Hur jag ska göra för att få resultat X med en så liten arbetsinsats och ansträngning som möjligt?
Det är därför det finns så många tipslistor av typen ”Tre tips för att gå ner i vikt”. Det intressanta är att vi växlar mellan dessa grupper beroende på intresseområde. Inom området ”spara och investera ” anser många oss vara experter när vi egentligen är kommunikatörer. Experterna är ju inte vi, det är forskarna som skriver böckerna och studierna som vi hänvisar till.
Sedan finns det mängder av områden där jag är en del av den stora massan. Om vi tar området kläder som exempel, det är ett område som jag är helt ointresserad av. Om det hade funnits en box ”passande och coola kläderna för dig” som jag hade kunnat köpa så skulle jag gjort det. Jag är inte intresserad men jag vill ha bra grejer, jag vill lita på att någon annan har gjort researchen och kan förmedla det till mig så att jag kan vara lugn och trygg i att jag har gjort rätt.
Jag vill ha någon som ”översätter” mode, stil, kvalitet och funktion så att jag bara kan tacka ja med en så liten ansträngning och arbetsinsats som möjligt. Det är därför jag alltid har på mig mina Fjällrävenbyxor, en av mina två Houdini-tröjor och samma ”uniform” när jag föreläser. Jag vill att kläder ska vara ett icke-problem i mitt liv. Andra området där jag beter mig i princip likadant är bil, mat, trädgård, renovering och så vidare.
För de flesta är en fondrobot det bästa alternativet
Med hänsyn tagen till att de absolut flesta som följer bloggen INTE är experter i ekonomi, bara vill ha den bästa och enklaste lösningen och vill lita på att någon annan har gjort jobbet – då vet jag inget bättre svar än att använda en fondrobot. En fondrobot är en tjänst som hjälper en att spara i linje med forskningen och automatiserar allt från fondurval till månadssparande. Det är nästan som att välja Mario i de gamla Super Mario Bros-spelen. Han var inte bäst på någon enskild gren, han sprang inte snabbat, hoppade inte högst men som helhet var han den mest balanserade gubben.
Ett viktigt argument för fondrobot är dessutom problematiken att många öppnar ett konto men sedan inte investerar pengarna. En fondrobot är i min värld det närmaste man som en privatperson kan komma en ”en-klicks-lösning”. Man får en bra portfölj som bygger på det som forskningen säger fungerar, man undviker de vanligaste misstagen, det är svårt att göra riktigt fel och man förstår mer vad det är man köper.
Fondrobotarna hjälper även till med månadssparande, kontinuerlig ombalansering och riskspridning. De lägger fokus på diversifiering och spridning i olika tillgångsslag, geografiska marknader och tillgångstyper. De gör det här även från den första hundralappen. Kom ihåg att median-portföljen bara är 42 000 kr – för alla åldrar.
Av de fondrobotar som finns så tycker jag dessutom att LYSA är det bästa och billigaste helhetsalternativet. På en god andra plats tycker jag att man hittar Opti, som dock har en något högre avgift.
Nej, jag ger inte rekommendationer beroende på vem som betalar mest
En av de få kommentarer som får mig att bli lite ledsen och upprörd är när det påstår att jag skulle ge rekommendationer baserat på vem som betalar mig bäst. Jag blir då många gånger sugen att skriva, ”Vet du vad, starta en egen blogg och se hur länge du har kvar dina följare om du är så kortsiktig.”. RikaTillsammans finns endast av en anledning och det är att vi har fått ditt förtroende som läsare. Det finns inget snabbare sätt att åka utför än att inte hedra det förtroendet.
Dessutom bör ingen bli förvånad över att Nordnet och Avanza betalar bättre provision för nya kunder än vad fondrobotarna gör. De tjänar oändligt mycket mer pengar och har helt andra marknadsföringsbudgetar. Så utifrån ett rent ego-perspektiv borde jag bara marknadsföra nätmäklarna – helst så nischade som möjligt – eftersom de betalar bäst.
Så för tydlighetens skull – jag har sponsrade länkar till alla parter både Avanza, Nordnet, Lysa, Opti, Savr m.fl. Det är väldigt sällan någon av dessa parter sponsrar en enskild artikel och då står det tydligt ”i samarbete med”. Ingen har sponsrat den här artikeln. Sorry för mitt lilla ”rant”, men jag ville ha det tydligt sagt. Tack. ?
Argumenterar du fondrobot vs egen portfölj är du sannolikt en expert (även om du inte upplever det själv)
Som jag skrev i början av artikeln; det är lätt att underskatta sin egen kompetens och förmåga. Låt oss bara ta ett enkelt och generaliserat räkneexempel. Avanza/Nordnet har cirka en miljon kunder. Av dessa har hälften satt in pengar men typ inte gjort något eller är inaktiva kunder. Det ger 500 000 svenskar. Av dessa 500 000 svenskar har 250 000 sparare fonder. Av dessa har 58 % mindre än fem fonder. Det är alltså i princip bara 100 000 svenskar som har 5 eller fler fonder. Det är ganska exakt en procent av befolkningen.
Jag utgår därför att när man ifrågasätter mina portföljer, man argumenterar för nyansskillnader i LYSA och en egen-komponerad portfölj hos Avanza/Nordnet, då är man en expert hur man än vrider på det. Även om det sannolikt inte alltid känns så för en själv. Min upplevelse är att de läsare som argumenterar för dessa saker ofta är införstådda med koncept som ombalansering, indexkonstruktion, avgifter, ränta-på-ränta och så vidare.
Ofta finns även kompetensen att genomföra beräkningar, simuleringar och ombalanseringar själv och man upplever ingen osäkerhet i dessa. Dessutom tycker man ofta att det är kul med dessa sakerna och upplever ingen energi- eller tidsförlust i att göra t.ex. fondanalyser eller ombalanseringar själv. Man tycker att det är kul helt enkelt.
Problemet för mig uppstår att när man utgår från sig själv i ovan och tycker att andra ska göra likadant. Man tittar på en faktor som är viktig för en själv – t.ex. 0.2 % billigare avgift och de sparade pengarna de ger – och generaliserar den på andra. Trots att den faktorn kanske inte alls är primär för majoriteten av läsarna. För många är det t.ex. smidighet, enkelhet eller förståelse framför billigare pris. Ungefär som när jag handlar kläder. Får jag det absolut billigaste? Förmodligen inte, men det är inte det som är viktigast för mig när jag köper kläder.
Så min uppmaning till dig som tycker att ovan är kul, har kompetensen och resultaten – ge dig själv en klapp på axeln. Du kan något som över 95 % av den svenska befolkningen inte kan. Det kommer dessutom göra en stor skillnad för din framtida ekonomiska situation. Det är något värt att fira. På riktigt!
Det enda jag ber om är att ha empati för att alla inte har samma kompetens, förmåga eller intresse som du. Att då hellre rekommendera en egen portfölj eller en fond som Avanza Global framför Lysa kan då ofta mer stjälpa än det kan hjälpa.
Tack. ??
Investera i fondroboten LYSA eller Avanza Global?
Med allt ovan sagt, så tycker jag att det finns ett case även för den avancerade spararen att välja en fondrobot som Lysa. Jag och Caroline har placerat mer än två miljoner kronor på Lysa. Det handlar inte bara om att leva som vi själva lär, utan för att jag genuint tror att det kommer ge oss bäst avkastning över tid. Trots att jag upplever att jag kan sätta ihop en portfölj själv.
Jag kommer att anstränga mig för att göra en så billig portfölj för nästa år, men jag tror att det blir svårt att slå Lysa i alla fall. Först och främst gäller det att jämföra äpplen med päron. Jag tycker inte att det är sunt att t.ex. bara välja att lägga allt i Avanza Global som jag ibland ser folk skriva som svar i forumet. Det är en bra fond, inget snack om saken, men inte på egen hand. Dessutom finns den bara på Avanza och inte på Nordnet.
I korthet handlar det om Avanza Global placerar t.ex. över 65 % av sitt kapital i Nordamerika, den har en väldigt liten exponering mot tillväxtmarknader och Sverige samt väldigt liten exponering mot småbolag. Det är dessutom en portfölj som är 100 % aktier vilket i min värld är som att köra en bil med bara en gaspedal och ingen broms. Jag anser – med risk att göra läsare förbannade – att sätta 100 % av sina pengar i Avanza Global är rent av dumt.
Även om det i sammanhanget bör sägas att det skulle vara långt bättre än det som folk har där i dagsläget enligt siffrorna.
En egen portfölj av Avanza-fonder eller Lysa?
Låt oss därför bygga en portfölj som är så diversifierad, billig portfölj och optimerad för Avanza som möjligt. Tyvärr finns inte dessa fonderna på Nordnet så där skulle det bli lite dyrare. Men låt oss hålla fokus på billigt och bra. Om vi utgår från Avanza-specifika fonder – då det ofta är dessa som framhålls – då blir det en kombination som ser ut som följer:
- Avanza Global, avgift: 0,11 %
- Avanza Emerging Markets, avgift 0,29 %
- Avanza Zero, avgift 0,0 %
- Avanza Sparkonto+, avgift 0,0 %
Problemet som jag upplever med ovan – även om det är väldigt mycket bättre än att bara ha Avanza Global – är en liten exponering mot småbolag, fortfarande inga räntefonder och en väldigt snäv exponering mot svenska marknaden. Avanza Zero, är ingen kul fond i min bok, då den bara ger en exponering mot 30 svenska bolag jämfört med t.ex. SEB Sverige Index som har över 300 innehav för 0.28 % i avgift. Men det ska vara så billigt som möjligt, så vi skippar den bättre fonden och lägger till minska möjliga:
- Handelsbanken Gl Småbolag, avgift 0,68 %
- Spiltan Räntefond Sverige, avgift 0,28 %
- AMF Räntefond Mix, avgift 0,11 %
Säg då att vi ska ha en 90 procent aktier och 10 procent räntor, då får vi en portfölj enligt följande:
- 50 % Avanza Global
- 20 % Avanza Zero
- 10 % Avanza Emerging Markets
- 10 % Handelsbanken Gl Småbolag
- 5 % Spiltan Räntefond Sverige
- 5 % AMF Räntefond Mix
Räknar vi ihop avgiften för dessa så blir det en total avgift på: 0,17 %. Det betyder en kostnad på 170 kr per 100 000 kr. Det kan jämföras med Lysas avgift på 0,39 % vilket blir 390 kr per 100 000 kr. En differens på 220 kr per 100 000 kr eller 2 200 kr per miljon. Huruvida det är mycket eller lite pengar är högst personligt. Det leder också till följdfrågan – upplever jag att det mervärdet som Lysa skapar är värt dessa pengar eller inte?
Men problemet är att det inte är så enkelt heller…
Avanza Global är inte så billig man lätt kan tro…
Problemet med jämförelser som ovan är dessutom att ”allt annat är lika”, men det är inte är lika i verkligheten. Givet Lysa och portföljen ovan presterade exakt samma över de kommande 10 åren så skulle det vara smartast att välja den billigaste. Men vi vet garanterat att de inte kommer att prestera exakt lika. Portföljerna är i princip identiska, men skiljer t.ex. på P/E-tal för innehaven 14,6 på LYSA och 15,1 för Avanza-portföljen, de skiljer lite i bransch- och regionfördelning och så vidare. Dock är skillnaderna i allra högsta grad marginella.
Men om vi ska jämföra och argumentera för en skillnad på 0.2 % då blir även marginella detaljer viktiga. Ta t.ex. en sådan sak som växlingsavgifter eller beskattning internt i fonder. Avanza Global har ca 66 % av sina innehav i USA. Givet att S&P 500 har utdelningar på ca 2 % per år innebär det 1,32 % (=66 % x 2 %) av avkastningen som ska beskattas med 30 % skatt i USA på grund av beskattningsavtalet som Luxemburg har med USA.
Det innebär att Avanza Global har en intern skatteavbränning på 0,39 % (=1,32 % x 30 %) som inte syns i några nyckeltal. Den kommer bara synas som en underprestation mot index. Därför är det inte orimligt att t.ex. argumentera för att kostnaden för Avanza Global är högre än de 0,11 % som anges, kanske uppemot 0.4 %.
Det kan då jämföras med t.ex. Lysa som har sina börshandlade fonder på Irland som har ett annat beskattningsavtal med USA på bara 15 %, det vill säga hälften. Räknar vi på samma sätt på Lysa Aktier A så blir det en förvaltningsavgift på 0,14 % plus intern skatt på 0,14 % vilket ger 0,3 %.
Det leder till slutsatsen att skillnaden mellan LYSA som tjänst och Avanza Global inte är så stor som man lätt kan tro initialt om man tar hänsyn till intern beskattning, växlings- och andra transaktionersavgifter.
Sedan haltar även jämförelsen då fonderna inte är identiska. Avanza Global följer MSCI World Indexet medan Lysa följer MSCI ACWI som är ett dyrare index att följa på grund av exponering mot tillväxtmarknader. Man kan inte heller bara välja investera i fonden Lysa Aktier utan behöver välja hela tjänsten ”fondrobot” hos LYSA.
Vidare tar Morningstar upp det här i sin artikel ”How tax can impact returns”:
Equity funds are required to pay taxes on the dividends distributed by their holdings. And dividend withholding tax rates vary across jurisdictions depending on the various tax treaties in place. So, for instance, Irish-domiciled ETFs benefit from the US/Ireland double taxation treaty which reduces standard withholding tax rates on US stock dividends from 30 to 15%, whereas Luxembourg-domiciled ETFs are subject to the full 30% tax rate.
Morningstar, ”How tax can impact ETF returns”
Min poäng är inte att entydigt bevisa att Lysa är billigare eller bättre än Avanza Global och att andra har fel – min poäng är att jämförelsen inte är så enkel som den kan se ut vid första anblicken. Särskilt inte när man börjar ta hänsyn till fler faktorer än bara förvaltningsavgiften som är i princip den enda konstanten.
Uppdatering 191227: Fick det här bekräftat av en läsare i finansbranschen:
Japp, det stämmer att Lux fonder belastas m 30 procent US definitiv källskatt på utdelning från US bolag. Irländska o även svenska investeringsfonder belastas med 15 procent US källskatt på utdelning från US bolag. Det blir därför förmånligare från detta perspektiv att investera i irländska eller svenska investeringsfonder. Även finska investeringsfonder har normalt 15 procent US källskatt.
Då lärde vi oss något nytt idag. Bättre att investera i amerikanska bolag via fonder med säte i Sverige, Finland eller Irland istället för Luxemburg.
Slutord – båda alternativen är riktigt bra!
Slutligen vill jag verkligen säga att det inte handlar om att det ena är bra och det andra är dåligt. Vi pratar om en jämförelse mellan två riktigt bra alternativ som i princip är identiska. Jag tror att det är skillnader som kommer att slå på marginalen. Dessutom tror jag att det idag är omöjligt att förutsäga vilken av dessa två portföljer som kommer att gå bäst eller ens har bäst förutsättningar.
Utifrån den ovanstående argumentationen tänker jag att den bästa rekommendationen för den generella bloggläsaren fortfarande är att använda en fondrobot som Lysa. I kombination med Fyra-hinkar-strategin tror jag att man snabbt levlar till en ekonomi och ett sparande som är långt bättre än vad de flesta har. Det betyder inte att det är det absolut optimala, men nära nog med tanke på behov av kompetens, engagemang och tid.
Dessutom bör det sägas att ovanstående portfölj fungerar utmärkt i situationer då Lysa inte fungerar – t.ex. för tjänstepension. Sedan tror jag dessutom att globala barnportföljen är en mer balanserad portfölj än ovan. En annan fördel är den fungerar på både på Avanza och Nordnet.
Tanken är att precis som vanligt i januari presentera avsnitt såsom ”Bästa fonderna 2020”, ”Hur gick det 2019?” och ”Ombalansering inför 2020”. Nu på söndag kommer dessutom en uppdaterad artikel om fyra-hinkar-principen.
God fortsättning och gott nytt år!
Jan och Caroline
Relaterade artiklar
Nedan följer några relaterade artiklar som du kan ha glädje av:
- Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
- Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
- En genomgång av fondroboten LYSA - En intervju med grundaren och VD Patrik Adamson
- Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt! - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...
Så tänker jag, hur tänker du?
Jag ser mycket fram emot att få höra din åsikt i frågan. Utan din och andras läsares tankar skulle vi aldrig kunnat ha den här diskussionen. Så tack. ?
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
