Vad är viktigast? Vinna eller inte förlora?

Vad är viktigast? Vinna eller inte förlora?

Hur vi ofta fattar fel ekonomiska beslut under risk
Vad är viktigast? Vinna eller inte förlora?

Om mental bokföring är den ena pelaren som finansiell beteendepsykologi vilar på, så är utsiktsteorin (eng. ”prospect theory”) den andra. Likt min förra artikel om mental bokföring, visar utsiktsteorin hur smarta människor göra dumma saker i sin ekonomi.

Mental bokföring handlar om hur vi tillskriver pengar olika värde baserat på var de kommer ifrån eller vad de ska användas till. Utsiktsteorin berör hur vi människor resonerar och fattar beslut under risk. Ett av de mest klassiska exemplen av Kahneman och Tversky (Nobelpriset 2012) gäller följande två frågor.

Fråga 1. Du har 5 000 kr och du behöver välja mellan följande två alternativ:

A) Singla slant och med 50 % sannolikhet få ytterligare 5 000 kr (totalt: 10 000) eller med 50 % sannolikhet inte få något och behålla dina ursprungliga 5 000 kr.

B) Undvika och singla slant och få 2 500 kr med 100 % sannolikhet.

När du har svarat på ovanstående fråga, svara även på följande fråga:

Fråga 2. Du har 10 000 kr och du behöver välja mellan följande två alternativ:

A) Du singlar slant och med 50 % sannolikhet förlorar du 5 000 kr och med 50 % sannolikhet förlorar du inget och får behålla dina 10 000 kr.

B) Undvika och singla slant och förlora 2 500 kr.

Om du är som de flesta människor så svarade du B) på fråga 1 och A) på fråga 2 (eller att du bytte alternativ mellan fråga ett och två). Vilket är ganska intressant av flera anledningar. Den första anledningen är att om vi tittar på alternativen så är det statistiskt sätt lika. Om man skulle stå inför samma val 10 gånger och singlar slant så blir det genomsnittliga utfallet samma av oavsett om man väljer alternativ A) eller B).

Det andra som är intressant med svaren ovan är att den logiska förväntningen borde var att en person svarar antingen A) eller B) på båda frågorna. Det vill säga att antingen gillar man att ”chansa” och väljer A) i båda, eller så är man mer riskobenägen och väljer B) i båda. Dock visar att studien som Kahneman och Tversky fick Nobelpris att det vanligaste svaret var A) i 1:an och B) i 2:an.

En av slutsatserna man kan dra av det här är att vi människor nöjer oss med en ”liten vinst” (även om vi har oddsen på vår sida för en större vinst), men när vi blir satta i en situation där vi står inför en förlust så har vi en betydligt högre benägenheten att chansa. Med andra ord kan man säga att vi människor värderar en förlust betydligt värre än en vinst. Det kan illustreras med nedanstående skiss:

Bilden visar hur den upplevda smärtan av en förlust av 1 000 kr relativt sett är värre än upplevd lyckokänsla av en vinst på 1 000 kr. Det bör noteras att den här kurvan naturligtvis inte ser likadan ut för alla personer, utan är ett genomsnitt. Poängen är att den absoluta känslan av att förlora en 100 kr är värre än den absoluta glädjen av hitta 100 kr.

Varför är det här relevant?

”We have an irrational tendency to be less willing to gamble with profits than with losses.” Kahneman & Tversky

Fattar fel beslut – säljer vinnare och behåller förlorare

Men hjälp av ovanstående graf kan man faktiskt förklara en hel del irrationella beteenden som vi sparare här. Det absolut mest klassiska misstaget som de flesta gör – att behålla förlorare alldeles för länge (och sälja av vinnare) förklaras av ovanstående modell. Det logiska borde ju vara att låta vinnarna löpa (för att maximera vinsten) och göra sig av med förlorarna (för att minimera förlusten) så fort som möjligt. Men vi gör tvärtom för vi gillar inte ta en förlust – precis som exemplet med de två frågorna.

Konstant uppföljning av portföljen leder till fel beslut

En rätt vanlig företeelse bland investerare, särskilt nya, är att man loggar in konstant på sitt Avanza/Nordnet-konto för att följa upp hur portföljen går. Problemet är dock, som jag skrivit många gånger tidigare, att på kort sikt är marknaden helt oförutsägbar. Det i sin tur ger att sannolikheten att se en förlust är mycket större på kort sikt än på lång sikt. I siffror ser det ut som följer:

Sannolikhet att se en 5 års period 1 månads period
Vinst 90 % 62 %
Förlust 10 % 38 %

Risken är således att en person som ogillar förluster i de här situationerna kommer att sälja av sitt innehav och på så sätt missa den långsiktiga vinsten. Det här är en av anledningarna till att jag brukar rekommendera en ”spara och glöm”-approach.

Irrationella beslut kring skatteeffekter

Det här förklarar även ett annat scenario som jag stöter på ganska ofta. Man har haft pengar på en vanlig depå under ett tag och har en innestående vinst, vilket innebär att man har en väntande skatteskuld på 30 % den dagen man säljer. De flesta vet att idag är det mer lämpligt att sätta pengarna i ett investeringssparkonto, men det innebär att man behöver betala skatt idag (garanterad förlust). Det rationella är att ta förlusten i form av skattekostnaden idag för att i framtiden få en lägre skatt.

En annan klassiker i sammahanget är människor som inte vill komma över gränsen för statlig inkomstskatt eftersom de då får betala mer skatt. Att man ändå får mer pengar i slutändan – trots inkomsskatten.

Vi jämför våra fjädrar med andras

En annan effekt brukar vara att vi människor tenderar att jämföra våra relativa vinster och förluster istället för det slutgiltiga resultatet eller egna kapitalet. Om vi inte upplever att vår relativa position förändras (vårt egna status quo) så spelar det ingen roll att t.ex. inkomsten förändras drastiskt. Det klassiska exemplet brukar vara anställda på en arbetsplats där den relativa löneökningen är minst lika viktig som den absoluta.

Ett annat exempel brukar vara att man ber personer svara på följande – skulle du helst vilja bo i ett område där:

A) Medellönen är 25 000 och du tjänar 35 000, eller

B) Medellönen är 75 000 och du tjänar 40 000

Förvånansvärt nog svarar en majoritet A) istället för B) trots att inkomsten är högre i B.

Underskattar händelser med låga sannolikheter

Den sista följden av resonemanget är att vi tenderar att underskatta händelser med låg sannolikhet. Många bortser från möjligheter att de kan förlora hela sitt kapital eller ibland mer än de har satt in. Senaste det här hände var t.ex. för några veckor sedan när Schweiz släppte fixering mot euron och tusentals valutaspekulanter förlorade mängder av pengar. Det här leder till tendensen att vi att tar högre risk än vad vi egentligen tror.

Sammanfattning

Sammantaget med de andra artiklarna som jag har skrivit om mental bokföring och om att det inte går att förutsäga framtiden, gör att oddsen är inte till favör för oss vanliga sparare. Faller man inte på informationsunderläget vi har mot alla proffs på marknaden så är sannolikheten stor att man fattar ett felaktigt beslut baserat på ens känslor.

Det är därför jag till stor del rekommenderar portföljer som man inte behöver tänka kring, där man slipper göra antagenden om framtiden, där det finns tydligt uppsatta regler som inte sätter oss i situationer där vi riskerar att ta fel beslut – som t.ex. att sälja vinnare och behålla förlorare.

Relaterade artiklar

 

 

Relaterade etiketter och ämnen

avanza, nordnet, risk

Kommentera

14 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Först skriver du att ”om du är som de flesta andra så svarade du B på fråga 1 och A på fråga 2”. I nästa stycke skriver du att Kahneman och Tversky upptäckt att vanligaste svaren var A på fråga 1 och B på fråga 2. Jag är nyfiken och analytisk av mig, därför undrar jag: vilket stämmer?

    Gravatar ikon för användaren
    Hanna
  2. Vit pil

    Hej!
    Jag ska precis börja investera min portfölj som tyvärr legat vilande ett tag pga känslor. Nu vill jag verkligen satsa långsiktigt. Blir lite orolig när jag läser kommentarerna nedan och märker hur mina känslor återigen spelar in en roll i mitt beslut. Jag har i dagsläget 220 000 i aktier 250 000 i räntekonton och ska nu investera ytterligare 300 000 enligt rika tillsammans principen. Och precis innan jag ska trycka på KÖP kommer alla känslor upp, tänk om jag köper indexfonderna på all time high.. ska jag invänta nästa finansiella kris… bla bla bla… jag vill vara ekonomiskt oberoende inom 10 år och har inte längre tid att vänta… HUR ska jag tänka för att få ”rätt på känslorna”? Jag avsätter ca 12000 i månaden el 40% av min inkomst och tänkte göra det minst 5 år framöver. Ska man investera månadsvis eller kvartalsvis?
    PS. Jag kommer på kick-offen i Malmö 22 mars. Ska jag invänta att få råd tills dess?
    Tacksam för svar!
    Bästa hälsningar
    Elisabeth Svensson

    Gravatar ikon för användaren
    Elisabeth Svensson
    1. Vit pil

      Det är klart att känslor kommer in om man överväger att trycka på köpknappen med en tredjedel av sin förmögenhet. Det bästa är nog att sprida ut köpen över tid, vilket man gör med månadssparande.

      När det gäller månad eller kvartal så kan man ju tänka sig att kvartalsparande har sin poäng ifall man kör med ISK, men efter att ha räknat på det så tycker inte jag att skatteexperten av månadssparande blir så betydande om man inte har KF, men då skall man ju halvårsspara istället.
      Att diversifiera mellan aktier och räntor är ett bra sätt att minska risken och ifall man som du har betydande engångsbelopp att investera så kan man ju lägga det i korta räntor till att börja med och sedan successivt balansera upp portföljen under en tidsperiod.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  3. Vit pil

    ”En annan klassiker i sammahanget är människor som inte vill komma över gränsen för statlig inkomstskatt eftersom de då får betala mer skatt. Att man ändå får mer pengar i slutändan – trots inkomsskatten.”

    Jag som egenföretagare med AB ser absolut ingen anledning att komma upp i statlig inkomstskatt och betala 50% skatt. Därav plockar jag det som utdelning och inkomst av kapital istället. Det handlar ju om ren skatteplanering och inget annat…

    Gravatar ikon för användaren
    Jens
    1. Vit pil

      Ja, jag håller med. Jag gör själv likadant – här tänkte jag mer på kompisar som är anställda och inte har eget bolag.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Ja detta är knepigt. Våndas i denna stund med om jag ska sälja eller fortsätta behålla en större mängd Avanza Zero som jag köpte vid årsskiftet. Detta köp har redan genererat en vinst på ca 55000 kr, tack vare att OMX30 detta år redan gått upp ca 9,5%. Sannolikheten att årsbästa kommer att vara högre än 12% tolkar jag som låg, då det finns flera faktorer som tyder på en större rekyl någon gång under året. Då tänker jag, vad gör jag? Cashar in imorrn och har mina 55000 kr i handen eller väntar och kanske kommer börsen att gå upp några % till under året, eller kommer en megarekyl av någon världshändelse eller ekonomisk händelse, och min fina vinst går upp i rök. Tankarna som florerar är:

    * Tror på rekyl, vill ”rädda” pengarna
    * Jag behöver inte pengarna nu egentligen, har inga inköp planerade… fonderna är på ett långsiktigt fondkonto
    * Vet att på lång sikt kommer ränta på ränta att göra att pengarna växer ännu mer, än om man cashar in varje eventuell vinst på kort sikt.
    * Tänker ”säljer jag nu har jag garanterat 55000 kr i handen, väntar jag kanske jag får 80000 vid årets slut, eller det blir ett minus-år och vinst uteblir
    * ”Köp billigt och sälj dyrt” (kan ju motivera ett sälj med denna vishet)

    Det är lätt att drabbas av hjärnspöken när börsen stiger så rejält som den har gjort nu under rapportfloden, frågan är ju vad som händer efteråt…

    H – ett levande bevis på ”mental bokföring”.

    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      En lösning är att diversifiera och vikta om ifall man tycker att något har stigit oroande mycket. Har du inte diversifierat än så är det kanske en bra ide att göra det – snegla lite på rika-tillsammans-portföljen (även om jag anser att kapitalallokeringen där är lite skev) för inspiration.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    2. Vit pil

      Visst har den gått bra, upp 11% + nu. Jag kommer behålla Zero till jag ser en ”rekyl” och gå ur då, förlorar kanske några procent men räknar med att den kan gå upp ännu några procent och förhoppningsvis gå ur med totalt en 10% plus.

      Gravatar ikon för användaren
      Jens
    3. Vit pil

      Ja att sälja eller att behålla är alltid lika svårt. Om man ser det på lång sikt så VET jag att ränta-på-ränta effekten kommer att göra att värdet stiger mer än om jag cashar ut varje gång någon fond sticker upp tillfälligt. Men även med denna vetskap är det svårt att hålla tassarna borta från säljknappen och kamma hem en kortsiktig vinst, med motivationen att ”ja det är ju så oroligt i omvärlden, alla säger att en rekyl är på väg osv osv”.

      /H

      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  5. Vit pil

    Det rationellt korrekta svaret på inledande den frågan är inte heller så självklar som man skulle kunna tro. På fråga 2 blir svaret förvisso B, men fråga 1 skall (enligt kellykriteriet) bli beroende på ens förmögenhet och har jag rätt så blir det så att med en förmögenhet under 1250kr skall man välja alternativ B.

    Det är i själva verket så att konkav (riskaversiv) nyttofunktion (vilket kellykriteriet är ett specialfall) är en förklaringsmodell till varför man skall begränsa risktagandet (t.ex. ha så hög sharpekvot som möjligt).

    Det normala svaret är att man inte är ”korrekt” riskaversiv eftersom man är benägen att riskera ta risk att förlora större mängder pengar.

    ”De flesta vet att idag är det mer lämpligt att sätta pengarna i ett investeringssparkonto, men det innebär att man behöver betala skatt idag (garanterad förlust). Det rationella är att ta förlusten i form av skattekostnaden idag för att i framtiden få en lägre skatt.”

    Det finns dock scenarier där ISK står sig kort. Det man kan utnyttja är ifall man har innehav av förhoppningskaraktär så kan man tänka sig att vissa aktier utvecklar sig så att man med fördel kan använda schablonregeln för anskaffningsvärdet och sedan kvitta verkliga förlusten på de förhoppningar som inte slår in.

    ”En annan klassiker i sammahanget är människor som inte vill komma över gränsen för statlig inkomstskatt eftersom de då får betala mer skatt. Att man ändå får mer pengar i slutändan – trots inkomsskatten.”

    Undantaget är ifall man har eget aktiebolag där man ju kan plocka ut det utöver gränsen i form av inkomst av kapital, med sänkt bolagsskatt så kan man förvisso göra gällande att man kan komma undan med lägre skatt även under gränsen (bolagsskatt+utdelningsskatt är väl lägre än arbetsgivaravgift+kommunalskatt?).

    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      Jo, på sätt och vis så är det så. Det som skiljer i de två resonemangen är att poängen i t.ex. RikaTillsammans- och nybörjarportföljen så är poängen att göra en fördelning mellan tillgångsslag för att behålla risken konstant, inte maximera vinsten.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Dessutom så om man tror på EMH (i princip att man inte kan förutsäga framtida kursutveckling) så innebär inte historisk utveckling något indicium om framtida utveckling. Då innebär inte ombalansering att man säljer framtida vinnare eftersom det är sån information som inte är känd än.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking