Vad fungerar på Stockholmsbörsen | Intervju med Henning Hammar
Sök:

Vad fungerar på Stockholmsbörsen?

RikaTillsammans-podden #69 - Intervju med Henning "Investerarfysikern" Hammar

Regelbaserade eller så kallade kvantitativa strategier är Henning ”Investerarfysikern” Hammars specialområde. I den här intervjun pratar vi om vad som historiskt sett har fungerat på den svenska börsen samtidigt som jag ställer en hel del av de frågor som ni läsare har skickat in.

Henning är en av de gäster som ni läsare har önskat att jag ska intervjua i podden. Förrförra fredagen fick vi äntligen möjligheten att sitta ner i Stockholm och prata om sparande, investeringar men framförallt olika typer investeringsstrategier.

Det som är speciellt med Hennings sparstrategi är att han har (försökt) plocka bort den känslomässiga aspekten ur sparandet. Dessutom har han tagit och testat många strategier som fungerat i USA och testat om de fungerar här i Sverige. Därav titeln på hans studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen” som kommer från den amerikanska studien ”What works on Wall Street?”

Jag vill varna lite för att både avsnittet och studien är ganska nördig och inte direkt nybörjarvänlig. Den kräver tyvärr ganska mycket förkunskaper, men framförallt disciplin. Däremot tycker jag att intervjun är intressant ur perspektivet introduktion till en annan typ av investeringsstrategi än den som jag följer eller förespråkar. 

Avsnittet är inte sponsrat, men vi kom in på Hennings företag och tjänst Börslabbet under samtalet. Han erbjuder nämligen sina följare möjligheten att låta honom göra analyserna och studierna. Sedan skickar han ut notiser när man behöver ändra på något. Jag håller själv på och testar hans tjänst, men vågar inte riktigt uttala mig om den än. Den största anledningen är att den kräver ganska mycket is i magen, något vi tar upp i avsnittet. 

Jag vill också be kort om ursäkt för att veckans avsnitt var lite sent. Jag hängde nämligen på en utbildning i Stockholm hela helgen och planerade lite dåligt. På söndag är vi däremot på banan igen – den gången med en intervju med Nicklas ”Investeraren” Andersson från Avanza. :-) 

Tack för den här veckan!
Jan

Avsnitt #69 med Henning Hammar

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning. Den stämmer ganska väl med videon, men den kan diffa lite mot podden på grund av klippning.

  • 00:00:48 – Lite om Hennings bakgrund
  • 00:04:06 – Investering med kvantitativa metode
  • 00:07:24 – Bättre resultat med checklistor
  • 00:10:45 – Konsekvenser av beteendemisstag
  • 00:13:03 – Utveckling av kvantitativa strategier
  • 00:15:38 – Värde versus Momentum
  • 00:18:46 – Momentum i Stockholmsbörsen
  • 00:21:42 – När ska man sälja?
  • 00:24:27 – Säsongseffekt med investeringar
  • 00:26:56 – Fördelen med att vara privat sparare
  • 00:32:36 – Entydig forskning på momentumstrategi
  • 00:36:10 – Kritiken mot dessa strategier
  • 00:39:39 – Den emotionella aspekten
  • 00:40:53 – Så funkar den trendföljande strategin
  • 00:44:29 – Riskhantering med diversifiering
  • 00:48:16 – Dual Momentum och Golden Butterfly
  • 00:51:51 – När portföljen går ner med 22,6%
  • 00:54:39 – Disciplin, intuition och känslor
  • 00:58:39 – Vikten av erfarenhet
  • 01:01:57 – Hennings många portföljer
  • 01:04:01 – ”Hur konstig är du?” och boktips

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps – t.ex. via nyhetsbrevet.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Idag är det dags för avsnitt 69 och gäst idag är Henning ”Investerarfysikern” Hammar. Henning, du doktorerar vid Uppsala universitet och driver Börslabbet.se och bloggen Investerarfysikern.se.

Nu har du också börjat podda. Jag skulle vilja säga att i sparvärlden så är väl du den som är mest känd för så kallade kvantitativa eller mekaniska strategier. Och jag tänkte att det är lite det vi ska prata om idag, så varmt välkommen hit. Är det något du vill tillägga i presentationen?

HH: Jag kan ju nämna att podden vi har heter Dataspaning och handlar om datateknik och företagande och investerande.

Lite om Hennings bakgrund

JB: Vad roligt. Jag tror att vi kommer in på det mer senare. Du doktorerar i fysik vill jag gissa utifrån namnet. Vad var det du doktorerar i?

HH: Jag doktorerar i magnetiska molekyler och det heter enstaka magnetiska molekyler. Det är i stort sätt att man minimerar, man tar bara en molekyl och försöker kontrollera den och se vad som händer. Mitt forskningsområde är pulser, för vi vet inte riktigt vad som händer om vi har en puls genom de här magnetiska molekylerna.

JB: Och hur blev det ekonomi? För det känns ju som att steget är ganska långt.

HH: Ja, det är ganska långt, men jag har alltid haft ett ekonomiskt intresse och jag läste faktiskt nationalekonomi vid Lunds universitet, men på distans, när jag var på utbytesstudier. Det var då jag fick intresset. Jag läste en kurs som hette ”Finansiell Teori” och jag tänkte att när jag får ett jobb, då ska jag börja investera. Det var så det började. När jag började doktorera så fick jag lön och då började jag investera. Jag var väl lite intresserad av makroekonomi och allt sådant, så det var det jag gjorde på fritiden. Jag läste på om makroekonomi, företagande, företag, och så vidare. Sedan ledde det in mig på kvantitativa strategier.

JB: Men det är ändå lite spännande. Min fru har jag ju doktorerat. Är det ändå inte lite konstigt att som forskare också vara intresserad av ekonomi? Du måste ändå sticka ut lite.

HH: Vi har faktiskt diskussioner om ekonomi med flera andra där. Jag vet att det är fler som är intresserade. I alla fall, när man har en ganska matematisk grund, när man går in som matematiker lite i ekonomiintresset. Alla är intresserade av siffror, i alla fall eftersom jag håller på med teoretisk fysik, som bara är att sitta och räkna, så är alla intresserade av siffror. Att räkna på ekonomi är samma sak. Sedan är helt andra grundantaganden.

JB: Sedan skulle jag också säga att det är mycket enklare att räkna på ekonomi än fysik.

HH: Jo, men det är mycket svårare på ett sätt. I fysiken så har man sina lagar, och om man ska beskriva en boll, och så kommer vi veta att till exempel en boll kommer studsa hundra gånger av fallen. Men med ekonomi så kanske det studsar så där 99 gånger av fallen. Det blir jättesvårt, vad händer den hundrade gången?

Då får man en svart måndag, till exempel. Det är väldigt intressant och det är också det som gör att det är så svårt att applicera matematiska formler på ekonomi. Man kan göra det, jag har läst på om det, men då börjar man prata om sannolikhetsdistributioner, slumpmässiga rörelser och sådant för att förutsäga priser. Det är väldigt svårt.

Investering med kvantitativa metoder

JB: Men kan vi inte gå lite på det där? Din nisch är ju lite de här mekaniska strategierna eller kvantitativa metoderna. För den som är nybörjare, kan du beskriva lite? Det låter ju väldigt fancy med kvantitativa metoder.

HH: Jo, det är ju det. I stort sätt är det att folk har observerat det som funkar på börsen, och sedan kanske man har tänkt att kan vi inte göra det här lättare? Kan vi inte hitta några regler för det här, så att vi kan investera på det här sättet, utan att själva behöva analysera bolagen eller analysera vad som funkar. I stort sett en av de kändaste kvantitativa strategierna är Magic Formula.

Det var i stort sätt att Joel Greenblatt, som var en jättebra investerare, han fick 40% per år under en 20-årsperiod. Han kom på att det här som Warren Buffet säger, det är väldigt smart. Hur kan jag göra det i enkla regler, som gemene man kan investera efter?

Så tog han det att man ska köpa billiga bolag med hög avkastning på investerat kapital, och då valde han bara att man sorterar alla som är billigast efter ett mått och de som har högst avkastning på eget kapital, så investerar vi i dem. Och i stort sätt är det det man gör.

JB: Du får det att låta sjukt enkelt. Men, fungerar det? Om det är så enkelt som du säger, varför gör inte alla det?

HH: Jo, det är det som är så svårt. Den frågan har jag fått flera gånger och det är just att det är inte så enkelt. Investerar du i en indexfond, då kommer den att utvecklas som index, det är ju i stort sätt det som är grejen. När du investerar efter en kvantitativ formel, aktierna där kan utvecklas helt annorlunda, så du behöver inte alls få samma avkastning som index.

Till exempel, jag har ju investerat nu kvantitativt i flera år, och jag har haft perioder där kanske min portfölj har gått ner 10% och index går upp 10%. Så det betyder 20% underprestation och det kan vara på en period på kanske några månader.

Det är få som klarar det och det som också, till exempel Joel Greenblatt visar på, är att de bästa aktiva förvaltarna är de som under en 10-årsperiod så låg de några år i den lägsta kvantilen. Så du måste underprestera för att kunna överprestera.

Den bästa fonden mellan 2000–2010, snittinvesteraren förlorade pengar i den fonden. Det är också ett känt exempel, att personer köper det som har funkat det senaste året. Man är så kortsiktig så man måste uthärda de här underprestationerna, men när man kan göra det så kan man hitta smarta regler och investera kvantitativt efter.

Bättre resultat med checklistor

JB: Jag tänker på den här filmen Big Short.

HH: Ja, det är roligt, för han som är i Big Short, han har faktiskt förvaltat pengar åt Joel Greenblatt. Så han som sitter där med trummorna.

JB: Ja, just det. Han bara stängde fonden. Folk ville ta ut sina pengar och han bara nej. Och folk hatade honom, verkligen. Men sedan var det så att han hade ju rätt och han stängde väl fonden?

HH: Jo, jag tror det är han som var en av de förvaltarna där man förlorade i snitt också.

JB: Jag läste någonstans ett citat du hade skrivit, ”Jag insåg även att vi människor ofta gör beteende misstag när vi investerar, men vi lyckas ofta bättre när vi följer enkla regler.”

HH: Ja, och det finns också väldigt mycket forskning på att om du har en enkel checklista, och följer den till exempel om du ska diagnostisera en person, så även professionella utövare kommer klara sig mycket bättre om de har en bra genomtänkt check-lista, och går efter, än om de själva skulle göra en bedömning.

Och det är samma sak här, att om jag har den här enkla check-listan som går igenom mina aktier. Jag kom ju på mina regler för aktier och sedan investerar jag enligt check-listan, istället för att själva gå ut efter aktierna.

Det är något som heter ”broken leg problem”. Det kommer från hur stor är sannolikheten att en person går på bio, och sedan får du göra om det. Hur stor är sannolikheten att en person går på bio om du får veta att den har brutit benet? Problemet är att ofta är ursprungssannolikheten är närmare än om du fick veta att personen hade ett broken leg. Så många hittar de här felen och säger till exempel jag kan inte investera i det här företaget för det har det här felet.

Eller kanske aktierörelsen den senaste månaden har varit stor i det här företaget, vilket kan vara helt en ologisk förklaring, eftersom många marknadsrörelser är ologiska. Men det kan fortfarande vara någonting som gör den här broken leg, så att man i stort sätt har bättre resultat när man investerar efter enkla regler. Och indexfond är ju det egentligen. Kvantitativ strategi är ju bara ett smartare indexfond, kan man säga.

JB: Jag tänker på det där med misstag när du sa att kursrörelserna är ologiska, för att jag pratade ju med Kavastu, och en av de stora insikterna jag fick när jag gick hans utbildning det var att en all time high på en aktie följs ofta av 42-43 nya all time highs. Det känns ju jättefel att köpa någonting när det har nått sin högsta punkt. Är det den typen av beteendemisstag?

Konsekvenser av beteendemisstag

HH: Ja, det är den typen av beteendemisstag man går efter, och det är det som är så intressant också med börsen till exempel. Jag hörde liknande statistik angående index. Man säger nu är Stockholmsbörsen på all time high, ja, men det kommer ju bli massa dagar, jag tror det brukar fortsätta i 100 dagar i en all time high cykel.

Det kommer gå upp till slut, så det måste ju bli en dag som är en ny all time high, igen och igen. Om inte aktien är jättevolatil och går upp på en dag och ner på en dag, men det är få aktier som är så. Grejen är att man har en idé om vad företaget är värt innan, vilket kallas anchoring. Så mycket av det här är ju dokumenterat i till exempel Kahnemans bok att man har ankare vid tidigare priser.

Man har många beteendemisstag som man gör, och ett stort är ju att man säljer det som går upp och behåller det som går ner. Det är ett dubbelfel och jag gjorde exakt samma grej.

JB: Jag gjorde också det misstaget i mer än tio år, sedan fick jag det så förklarat av en person som sa, tänk hästar. Du har en häst som har vunnit de senaste 21 loppen, du har en häst som har förlorat de senaste 21 loppen. Vilken häst satsar du på i det 21:a loppet?

Den som har vunnit. Ja, varför då göra tvärtom med aktier? Just det här med 21 dagar, så var det 70% sannolikhet att en aktie som har gått upp i 21 dagar, det var ungefär 70% sannolikhet att den fortsätter upp den 22:a dagen.

JB: Vad är det för typ av kvantitativa strategier som du använder?

Utveckling av kvantitativa strategier

HH: Jag spenderade ju några år på att läsa på om det här. Jag läste igenom tusentals bloggar och en massa böcker och all forskning som man har gjort i USA om det här. För det har inte funnits så mycket forskning i Sverige, så jag kände att jag vet vad som funkar där och det borde funka här. Det bästa sättet att testa någonting är ju out-of-sample.

Man tar någonting som funkar på ett ställe och implementerar det på ett annat ställe, som till exempel den svenska börsen. Tur nog har jag fått tillgång till börsdatas databas över alla aktier på Stockholmsbörsen, och då kunde jag testa de här strategierna.

Då tog jag fram nya strategier utifrån vad som har funkat på Stockholmsbörsen och vad som funkar bäst här. Det är nu så som jag investerar en stor del av mina egna pengar. Innan jag kunde göra det här testet så använde jag de strategierna som finns i USA och det gick lika bra det. Det var några små ändringar.

JB: Jag har också testat strategier och jag har sett på Twitter att vi följer ganska mycket samma personer. Men jag tyckte att det var ganska komplext när jag skulle testa strategier. Alltså att göra de här dataanalyserna. Kan en dödlig person, som inte doktorerar i fysik, göra sådana här tester?

HH: Jag skulle väl säga att en dödlig person kan doktorera i fysik, bara om man lägger ner tillräckligt tid och energi. Det kan man ju göra. Men jag kan säga att jag fick själv lära mig Python och Pandas som är programmeringsspråk. Jag var ju så van, det är ju det jag gör på jobbet, så för mig var det ganska lätt att göra det här. Jag är van att arbeta med siffror och det är ju i stort sätt det jag är utbildad i. Det är lika svårt som att komma igång med att jobba med databaser eller liknande.

JB: Vi dödliga, som inte gör allt det där, om jag får pick your brain, vad är slutsatserna du har dragit?

Värde VS Momentum

HH: Jag gjorde ju allt det här för att sedan skriva ihop det i en studie, så på Börslabbet.se finns den här studien, som heter Börslabbet Studie, och den heter Vad funkar på Stockholmsbörsen? Jag tog det namnet från Jim O’Shaughnessy, som har skrivit en liknande bok som är som en Bibel ungefär för den amerikanska börsen, som heter ”What works on Wall Street”. Där tar jag fram de här strategierna, utifrån vad som alla andra har gjort i USA har jag testat de strategierna i Sverige och sett vilka som har varit de bästa.

HH: I stort sätt så är värde en effekt, momentum är en effekt. Värde betyder ju köp billiga aktier, i stort sätt gå på P/E-tal, som är pris mot vinst, P/S-tal, som är pris mot försäljning för en aktie. Sedan kan man säga, till exempel, har ett bolag en halv miljard i försäljning och värderas till en miljard, då har den ett P/S-tal på 2.

Så kan man ranka alla bolag då efter de här talen. Ett P/S-tal på 2 kommer vara mycket billigare än ett P/S-tal på 4, för då betalar du dubbelt så mycket för samma omsättning. Men det kan variera med vinsten, men i alla fall brukar det vara att man överskattar förhoppningsbolag.

Till exempel, bland de dyraste bolagen på amerikanska börsen som är väldigt kända det är Netflix och Amazon och sådana företag som är väldigt hypade och de kommer ta över världen och så vidare. Då finns också den förväntningen i aktiekursen.

Jag tror att förväntningarna är överdrivna bland aktörerna på aktiemarknaden, och det är i stort sätt så det brukar vara. Det är det som till exempel Warren Buffet tjänar pengar på. Vad handlar aktiemarknaden om, om du ska slå aktiemarknaden? Då måste du köpa där förväntningarna inte är de som är i aktiekursen. Så du köper en aktie billigare än vad den är värd, och det handlar värdeinvestering om.

Momentum är just det här som vi nämnde tidigare. En aktiekurs går upp i pris, och när aktiekursen går upp så finns det mer sannolikhet att den fortsätter upp. Problemet är att man tror snarare tvärt om. Om nyheter effektivt skulle prissättas av marknaden, då ska hela marknaden plötsligt inse att den här aktien är värd så här mycket mer, så att den kanske ska gå upp flera hundra procent, men det gör inte aktier. Utan det tar ett tag för en förändring att införlivas. Vi brukar säga att Apple byggdes inte på en dag. Apple blev ju Apple efter lång, lång tid.

Momentum i Stockholmsbörsen

HH: Ett intressant exempel här på svenska börsen var ju Fingerprint. Det tog lång tid, folk var väldigt skeptiska, men sedan gick det upp och det blev lite bubbel-beteende. Grejen med momentum är att du i stort sätt hänger med på resan upp, sedan tar det en lång tid innan folk börjar ändra åsikt, och du hoppar av innan.

Om du skulle bara ha haft en momentumportfölj på svenska börsen så kunde den gå upp 100% bara på grund av att Fingerprint gick upp typ 1000%. Man bara satsar på de bolagen. Så de är två strategier som funkar. Men i USA funkar de ungefär lika bra och kanske är värde lite bättre än momentum. I Sverige är det tvärtom, momentum funkar mycket bättre än värde.

Sedan vet man inte om vi kanske är bättre på att värdera bolagen här, men det tror jag inte skulle vara fallet, eller att det är mycket större rörelse. Momentum är också att man utnyttjar rörelsemönstren i bolagen. Kavastu använder ju momentum mycket. Jag har analyserat att utifrån mitt test, skulle du bara investera i aktierna som har gått upp mest på stockholmsbörsen under perioden 2001-2016, skulle du fått över 30% per år. Det känns som en no-brainer.

JB: Om jag lite sammanfattar det där, så är det en no-brainer, man hade kunnat göra detta. Men om det är så enkelt, varför gör inte folk det? Det är för att du får de här rörelserna mot index, att du kan ligga back några år. Stämmer det?

HH: Jo, det är det. Jag var själv väldigt skeptisk mot momentum till en början. Jag tänkte det måste ju finnas ett värde, man kan inte bara utgå ifrån kursrörelse. Det är inte det som bolagsvärdering och aktiemarknaden handlar om. Men under det här året som det var väldigt bra för Fingerprint, kollar man året efter, då tror jag portföljen gick ner 30%. Under vissa korta perioder kan det gå ner 30%, samtidigt som börsen står stilla. Då gäller det att inte sälja.

När ska man sälja?

JB: Det där också en av läsarfrågorna. Men hur vet du då? Säg att du följer den här strategin och sedan så rasar det 30%, sedan rasar det 10% till… När lämnar man en sådan strategi?

HH: Det är det som är så svårt. Nu i USA så har det funkar lite mindre bra med momentum de senaste tio åren. Då kan man fråga sig om en tio år en tillräckligt lång period. Många av de som forskar inom det här i USA säger att efter ungefär 20 år kan man utvärdera att något har slutat fungera.

Grejen är att du försöker hitta strategier där underprestationer inte är så lång. Om man har tillräckligt koncentrerad strategi brukar det inte vara mer än tre år. Jo, kan vara jobbigt. Det är därför man måste vara känslokall när man investerar efter sådana här strategier.

Men det som jag och många andra inser är att kör inte på en. Många försöker sälja in sin. De tog fram strategin, som är den bästa, men det funkar inte så. Det finns heller inte en bästa fond eller bästa tillgångsslaget, och det finns inte en strategi som är bäst. En strategi som har funkat bra de senaste tio åren behöver inte funka bra de kommande tio åren. Det bästa är att kombinera och ha kanske fyra olika strategier och på det sättet göra en kombinerad portfölj. Då är underprestationen klart mycket mindre.

JB: Ok, en multistrategi. Men du sa att man kan plocka fram på de här nyckeltalen som Magic Formula. Jag är ju passiv investerare, men jag har varit inne på både Börslabbet och Börsdata. På Börsdata kan du trycka, om jag inte minns fel, och få Magic Formula-bolagen och få fram en lista.

Så om jag som ny sparare skulle vilja testa detta, då är det egentligen så att jag kan öppna ett ISK-konto, föra över lite pengar, och sedan börja läsa och se hur den kvantitativa strategin ser ut, till exempel Magic Formula. Sedan bara, lite slaviskt följa. Köpa precis de bolagen som sorteras ut på de här nyckeltalen.

Säsongseffekt med investeringar

HH: Ja, och det är jätteenkelt. Det är det Börslabbet handlar om. Börsdata har de här vanliga strategierna. Det jag gjorde med Börslabbet var egentligen att ta fram de som är bäst för den svenska börsen utifrån den här 15-årsperioden. Köper man medlemskap på Börslabbet (annonslänk) så får man tillgång till listor på 20 aktier av varje strategi, så kan man investera i topp-10 av varje. Sedan byter man ut efter ett kvartal eller ett år, och det finns faktiskt en säsongseffekt som gör att det är ganska bra att investera kvartalsmässigt.

Det beror på att vi har aktiva förvaltare som vill ”window dressa”. I varje kvartalsbokslut ska man skicka ut kvartalsrapporten till sina investerare. Det här är mycket vanligare i USA, för där måste de visa sina innehav varje kvartalsslut. Då vill man visa att man har varit smart. Jag underprestera, men jag var ändå smart så jag hade Amazon i min portfölj.

Grejen var att du hade inte Amazon hela tiden, du köpte Amazon den sista tiden när du visste att den hade gått bra, och du sålde de som hade förlorat. På det sättet så visar man en annan bild för omgivningen än vad du har i din portfölj. Liknande effekt fungerar i Sverige. Då köper man aktier som har gått upp mest och momentum-effekten blir förstärkt i slutet av kvartalet.

JB: En läsarfråga: Om man kan göra detta på Börslabbet, varför startar du inte en fond?

HH: Ja, jag har gått i de funderingarna, men det kostar en del att starta en fond. Det är väl där som barriären är.

JB: Men finns det andra fonder som gör det här?

HH: I USA finns det sådana fonder, men inte på svenska börsen. Det vore ju väldigt intressant att starta något sådant. Men det handlar också om ett skalningsproblem. Det är en viss mängd kapital som kan köras i de här strategierna, men just nu är det så lite på svenska börsen.

JB: Precis, du menar att om man hade 20 miljarder så är det svårt, för då kanske inte de här effekterna uppstår på samma sätt.

Fördelen med att vara privat sparare

HH: Nej, men det är ju svårt för en stor förvaltare. Det är många privatpersoner som säger att de inte startar fonder, som är bra på att förvalta, för de vet att de inte kan förvalta andras pengar med samma avkastning som de skulle kunna förvalta med sina egna. Jag tror det är samma med Kavastu till exempel. Skulle han ha flera miljarder att förvalta, så hade han kanske behövt förvalta de med en annan avkastning.

JB: Det tror jag också. Han slutade publicera sina innehav för att han sa att han redan nu driver kurs i det. En annan fråga som kom på Twitter, som jag tyckte var ganska roligt: ”Ni är två profiler som ofta hävdat att studier stödjer era sätt att investera, ändå ligger ni så olika. Vad hindrar er från att anamma den andras strategi?” Så Henning, varför inte indexfonder?

HH: Det enkla svaret är att när jag började investera så hade jag läst finansiell teori och jag investerade efter indexfonder. Jag började min blogg genom att skriva att indexfonder är det enda rätta, runt 2014. Sedan började jag intressera mig för aktier. Om man kollar på en graf över IT-bubblan så ser man att marknaden inte är så effektiv.

Det var lite det här med momentum och sådant som jag insåg att egentligen bara genom att använda den här enkla grejen som trendföljande regler, eller så, så kan jag komma ut ur börsen och in i börsen igen, lite beroende på. Jag utforskade allt själv och undersökte om jag kunde göra det på ett bättre sätt. Det var lite så jag kom in på det. Jag satt i Excel och bara testade runt. Sedan insåg jag att det finns ju mycket forskning i det här och det finns många som har lyckats bra, och det var Magic Formula.

I stort sätt var det precis när Börsdata hade implementerat Magic Formula på sin sida. Jag gick in där och så såg jag att här står det ju att de får 20% per år. Det är ju inte möjligt, det här är helt falskt. Så det fick in mig på att läsa på om det här och sedan dess har jag bara läst mer och insett att det går att slå börsen, för att vi människor är inte helt rationella varelser.

JB: Om jag ska vara lite kritisk, djävulens advokat här. Jag fikade faktiskt med Jonas Lindmark imorse, på Morningstar, han som skriver krönikorna där. Då sa han också en klok grej som jag inte har tänkt på. Han sa att de flesta sparare tror att det räcker att man slår genomsnittet, grejen är ju att det räcker inte att du slår alla privatsparare, du måste ju dessutom slå alla proffsen. Du brinner ju för det här. Kan man göra detta som en normal person?

HH: Proffsen har svårt också, för att de har yttre investerare. De förvaltar andras pengar och de andra kommer agera liknande som oss, som privatpersoner. Den här fonden jag nämnde tidigare som var den bästa presterande fonden, största kapitalet han förvaltade det var ju inte privatpersoner.

Det var oftast andra förvaltare, eller privatpersoner med väldigt mycket pengar. De presterar lika dåligt de. Det gör att man inte kan ha en fond som plötsligt går ner 20% mot index. Det är det som Joel Greenblatt som jag nämnde tidigare, han lämnade tillbaka alla pengar för han ville inte förvalta andras pengar.

Han visste att det kan gå ner 30% på en vecka. Det är samma med Warren Buffet. Mitt i IT-bubblan så gick deras aktiekurs ner med 50% och allt annat går bra. Han hade ju aldrig fått behålla pengarna, men det var i stort sätt under hals kontroll så han sket ju i det och fortsatte med det han var bra på.

JB: Så du säger att vi sparare har en edge i det att vi kan unna oss, eller göra saker som professionella förvaltare inte kan, för att vi springer under radarn.

HH: Ja. De har ju en massa yttre mått. Det är alltid folk som utvärderar. Till och med institutionella förvaltare anställer ju folk som fysiker, för att utvärdera på några matematiska mått på vilken risknivå, och det kallas ju för value at risk, att man utvärderar vad är risken i fonden, hur korrelerar min fond ihop med andra fonder och sådana saker. Det blir väldigt inrutat på ett sätt, vilket man inte behöver tänka på som privatsparare.

Entydig forskning på momentumstrategi

JB: Om jag skulle svara på den frågan så skulle jag säga att jag tror att momentum är en av de få grejer som forskning faktiskt stödjer, att du kan överprestera. Forskningen är till och med ganska entydig. Men hur jag har löst det för mig själv är att jag har den här fyra-hinkar-principen. Första hinken är buffert-pengar, den andra hinken är mellanrisk, den tredje hinken är passivt sparande.

När en hink är fylld, så fyller man den andra. Den sista hinken, den aktiva hinken, där är det jättebra att köra en strategi eller att testa. För jag tänker ändå att som sparare bör man åtminstone få börsens avkastning i genomsnitt, över en längre tidsperiod, innan man börjar försöka överprestera mot den. Jag tänker, som svar till läsaren, så säger vi egentligen inte så mycket emot varandra, utan vi säger att det är två kompletterande strategier. Man behöver inte välja det ena eller det andra.

HH: Nej och sedan kan man använda en liten del av sitt sparande aktivt, men det finns också en stor del varför 80% underpresterar börsen. Det är just de här känslomässiga delarna och de kommer vara lika mycket kvar när du kör en kvantitativ portfölj, som en aktiv. Det är som att ha en aktiv fond, den kommer underprestera också ibland.

JB: Hur gör du för att hålla dig till de reglerna du har satt upp?

HH: Det bästa är att starta ett företag som säljer det här och man har flera tusen som följer sin Twitter och blogg, och som hela tiden utvärderar en. Nej, men att försöka att inte kolla för mycket och så. Jag kan vara ärlig. Nu under sommaren så gick det inte jättebra för portföljen. Det gick jättebra i höstas och jag var jätteglad.

Första juni så fyllde Börslabbet ett år och då hade Börslabbets portfölj över presterat index med 20%. Jag var jätteglad över det. Men nu har det inte alls gått lika bra. Först över presterar vi med 20% och sedan underpresterar vi med 20%. Ja, det är det som händer och det är det man får leva med. Om jag skulle investera aktivt skulle det vara lika jobbigt, men hade jag investerat aktivt, då börjar jag tänka att nu måste jag ändra någonting.

Man får inte röra, helt enkelt. Den värsta perioden av underprestation för en av mina portföljer var precis innan Trump valdes, och jag tror den gick ner 20% mot index. Sedan blev Trump vald och då visade det sig att alla bolagen, det var en amerikansk portfölj, och alla bolagen skulle få jättemycket skattesänkningar och all oro som fanns i bolagen försvann plötsligt och det gick upp 30%. Det är det som är det svåra också att investera kvantitativt.

Kritiken mot dessa strategier

JB: Så vad är då kritiken mot kvantitativa strategier och momentum?

HH: Dels det som jag sa, att det är svårt. Men de säger också att när det blir allmänt känt, så kommer alla implementera det, och det kommer bli svårt. Det här måste man ändå ha koll på. Momentum fungerar fortfarande bra i Sverige och det finns mycket som talar för att momentum på marknader kommer inte försvinna. Momentum för USA-börsen, som är 60 gånger större än svenska börsen, vilket är extremt mycket pengar.

Visst, kan det väl komma förvaltare som är tillräckligt stor och påverka hela det här, men på ett sätt så sätts hela tongången av världshandel, världsekonomin och allting. Så där kommer det fortfarande vara en trend och liknande. En sådan här trendföljning har man gjort i nästan tusen år, eller man har i alla fall gjort bra studier på 200 års sikt. Enskilda aktier kan vara svårare, här på Stockholmsbörsen har vi fortfarande en väl fungerande momentumeffekt. USA-börsen är där som det har varit en period där det har varit lite dåligt, men det kan komma tillbaka.

Men sedan har vi P/B-talet, där man kan köpa bolag billigt efter eget kapital. I stort sätt, du vill investera i bolag som har mycket eget kapital. I sina böcker kanske de har fyra gånger mer eget kapital än vad du köper aktien för, och det känns ju jättebra, men oftast är de mycket belånade eller så är det något annat problem.

Det här är det som populärt har kallats för värde och slog igenom för 30 år sedan, att det är så man köper värdeaktier. Sedan startade Vanguard och en massa andra som har smarta beta-fonder där man justerar efter värdeaktier och att man investerar mer i värdebolagen. Det här är faktiskt historiskt den sämsta faktorn, och har man kollat nu sedan år 2000, på grund av det har varit sådant stort intresse och stort institutionellt intresse, så har den faktorn försvunnit.

Så i stort sätt att investera efter P/B-bolag är inte bra längre. Dels på grund av att det blev ett stort intresse, men också för att egenkapitalet i bolagen har tappat sin motivation. Du kan skapa ett IT-bolag, hur mycket av Facebook, hur mycket spelar det roll vad Facebook har på sitt bankkonto?

För det är egentligen det de har. Man kan göra så mycket andra grejer. Man kan leasa ut sina lokaler, då plötsligt så får du mycket lägre egenkapital och då får du mycket högre P/B-tal. Så kritiken är väl att om för många följer, så kommer det tappa effekt. Det kan vara svårt att följa och vissa nyckeltal kan sluta fungera.

Den emotionella aspekten

JB: Så kan jag också sammanfattningsvis lägga till det du också var inne på med beteende-biten, att du måste palla att genomföra strategin fullt ut. Du kan inte sluta när det är -30, utan du behöver hänga kvar. En annan spännande fråga, nu om jag tittar. Den amerikanska börsen har väl gått upp konstant sedan 2009, tror jag, med runt 320%. Svenska börsen, det beror på om man räknar med dippen 2011 eller inte, har ju också gått upp i 6, 7, 8 år. Är det inte dags för en börskrasch?

HH: Jag försökte studera det och 2015 tänkte jag att nu blir det en riktig börskrasch. Det blev ju en krasch och vi såg nedgångar på 30% tror jag på Stockholmsbörsen. Men småbolagen blev knappt drabbade, det var ju de stora bolagen. Det blev lite skakigt, men allmänt så gick det upp efteråt.

Så funkar den trendföljande strategin

JB: Kan man göra en variant, tänker jag, på det här med trendföljande, som berättar för mig i stora drag?

HH: Det finns två regler som jag har gått efter. Det är glidande medelvärde, där man egentligen bara tar senaste årets utveckling, eller 200 dagars utveckling, MA200, och så tar man ett sträck genom det för att få medelvärdet. Sedan ser man om man befinner sig över eller under medelvärdet. Om det är över så behåller man sitt, är det över, så säljer man. På samma sätt så kan man göra det när man kollar det senaste årets avkastning.

Då frågar man vad alternativkostnaden är, det är att man investerar sina pengar direkt på ett sparkonto och får ränta på dem, och så jämför man mot det om man har fått högre avkastning eller inte. Idag så är det egentligen mot 0, men på 70-talet var det ändå stor skillnad. Du kanske kunde få många procent på sparkontot. Båda två har fungerat väldigt bra och det är de som man har testat under 100–200 år och på det sättet kan man hela tiden kolla om trendföljning funkar och vad är trender på marknaden.

Det gör att man kommer ut ur IT-bubblan och man kommer ut ur alla bubbel-scenarier. Om man tror att det kommer hända en bubbla på marknaden, då är de här trendföljande reglerna jättebra. Om man inte tror att det kommer hända en bubbla, då är man ganska fine.

JB: Man kan väl kolla MA200 på Nordnet och Avanza. Jag har för mig att i graferna kan man bara klicka i dem, och få det här. Då ser man att när 50 går under 200, då ska man sälja, och när 50 går över 200…

HH: Man kan skippa det här med MA50. Det räcker med bara aktiekurserna, det brukar funka mycket bättre att bara kolla på aktiekursen går under MA200, sälj, går aktiekursen över MA200, köp. Man behöver inte ha det här gyllene korset som det kallas.

JB: Om jag skulle kolla nu till exempel, för jag har ju Globala Barnportföljen, Nybörjarportföljen, som är indexportföljer. Då skulle jag kunna säga så är att att jag kollar globalt index, så om det sjunker undan då skulle man kunna säga att om jag gör det tillräckligt många gånger, att jag säljer av när det har gått under, så kommer det bespara mig de här krascherna.

HH: Ja, man kanske får -20% eller -30% nedgång, istället för -50%, så du skyddar inte hela. Och det funkar inte varje gång. 2015, 2016 gick börserna ner, men sedan gick de upp direkt igen. Då var det att man säljer och sedan köper man tillbaka, men då kanske man köper tillbaka för en lägre kurs, så där tappade man typ 10% avkastning om man implementerar dem.

Riskhantering med diversifiering

JB: Så hur skulle du argumentera mot mig då, som säger att det bättre att skita i allt det där och bara sitta kvar i båten.

HH: Man kan sitta kvar i båten, men man kan satsa på två sätt. Man kan ha diversifiering men man kan också diversifiera genom att ha olika strategier. Om man har trendföljning på en del av portföljen. Jag har kör det. Jag har en trendföljning på en tredjedel av min portfölj och kör jag kvantitativa strategier, det är ungefär halva min portfölj, en tredjedel är trendföljning, och då kör jag hela världens marknader och så investerar jag i de marknader som har gått upp mest det senaste året.

Det här är bara att utnyttja de här jättestora flödena av pengar och investera i hetaste området och det har också gett en bra avkastning, mot mycket lägre risk. Jag testade det från 1970 och många, många har gjort sådana tester och det har gett ungefär runt 20% år och då är den största nedgången runt 20-25%. Sedan har det funkat mindre bra de senaste 20 åren, men det har fortfarande slagit börsen.

Man kan diversifiera med olika strategier för att få ner risken. Jag har också kunnat testa de här reglerna på Stockholmsbörsen sedan 1918 tror jag, eller 1901, för Riksbanken har dataserier från 1901. Och det är imponerande hur de har samlat all data och det är jätteroligt, för de har också så långa dataserier för bostadsmarknaden. Jag testade på bostadsmarknaden, så SEB har data för bostadsmarknaden, vad hände då under 90-talsbubblan? Skulle man kunna komma ur den och sedan investera och inte förlora så mycket pengar? Ja. Samma med USA-bubblan.

Intressant nog kom vi precis tillbaka genom MA200, från att ha legat längsta perioden under MA200, sedan 2005 när typ value guard började ha månadsdata. Vi ligger över den nu igen, men man kan också säga att det är bara den ena trendföljande regeln som säger så. Den andra trendföljande regeln säger fortfarande att vi har en negativ avkastning på ett år, vilket gör att det ska gå ner.

Så hälften säger upp, hälften säger ner, så vi vet inte. Det är hösten som kommer avgöra. Det är det som är nackdelen med de här strategierna, för det kan ju gå upp nu, sedan kan det ligga över i 2,3 månader och sedan dyka ner igen. Och det är det man brukar kalla för bulltrap, att man fångar in de som är positiva igen, för att förlora alla pengar.

JB: Precis, du ska inte tro att du kommer undan! Roligt, gud, det går så fort när man har roligt. Kan du berätta om dual momentum?

Dual Momentum och Golden Butterfly

HH: Dual Momentum togs fram av Gary Antonacci, och han tog fram det genom att han kollade på USA, som egentligen är halva världens börsvärde och han kollade på resten. Så såg han att det finns stora kapitalflöden. Ibland har vi 10-årsperioder där USA går bäst, vi har också 10-årsperioder där andra delar gå bäst.

I stort sätt så investerar vi i de här två, så jämför vi med ränteläget, så investerar vi de som går bäst. Så man roterar mellan två olika räntor. Istället för att få 10% per år, som båda börserna hade gett, så får han 15% per år. Det är en liknande princip som det här med global trendföljning som jag tog fram på Börslabbet, och om man har ännu fler marknader så kan man få ännu högre.

Men de marknader man har det är Sverige, eller norden och Europa, Asien och USA. Så det är jättemarknader och man bara jämför de här jättemarknaderna. I vissa tider går det bra för en marknad och i andra tider går det bra för en annan. Det är det som de här stora förvaltarna sitter och debatterar. Ska vi satsa i Europa eller ska vi satsa i USA?

JB: Hur hinner du göra något annat än detta, Henning?

HH: Det har varit lite stressigt, men jag kommer bli klar i februari, så då kanske jag kommer ha mer tid.

JB: Jag vet att du har skrivit om Golden Butterfly, använder du den?

HH: Nej. Jag gillar RikaTillsammans-portföljen, eller permanenta portföljen som vi ska kalla den, men jag tyckte att den är alldeles för defensiv. Man har bara 25% aktier, så jag tänkte ok, vad finns det för andra alternativ? Så kom jag in på portfolio-hemsidan där de hade testat en massa olika strategier sedan 1970 och då visade det sig att Golden Butterfly var väldigt bra.

Och Golden Butterfly betyder då att man har ungefär 40% aktier, men det är small cap, large cap, guld och sedan har du 20% guld och 40% räntor. Så det är väldigt likt RikaTillsammans-portföljen. Men i alla fall, det visar att har du guld i portföljen, så får du en högre riskjusterad avkastning. Du kan skippa guld, men då får du större nedgångar, och sådant. Men guld har varit väldigt bra i portföljen.

Jag har inte mycket guld, jag har 5% guld i min portfölj, för att jag vill mer ligga mot aktier och är ung. Men det visar väldigt bra på det. Jag gjorde ett test på svenska börsen där jag jämförde Golden Butterfly mot permanenta eller RikaTillsammans-portföljen, och de hade gett ungefär lika stor avkastning. I USA så var det mycket bättre med Golden Butterfly, men i Sverige så var faktiskt den permanenta portföljen nästan bättre om man tittar på riskjusteringen. Nedgången där var -10% istället för -20% och avkastningen i stort sätt samma.

När portföljen går ner med 22,6%

JB: Spännande. När om dagen hade du ett tankeexperiment på Twitter. Om din portfölj gick ner med 22,6%, för det var ju det som hände ’87, så ställde du frågan vad skulle du göra om din portfölj gått ner 22,6%, sedan gårdagen? Så vad skulle du göra?

HH: Jag lyssnade ju er intervju med Kavastu. Jag tyckte att hans svar där med Trump blev vald och han gjorde något helt annat, och jag tror att det är det jag skulle göra. Jag skulle läsa… När Trump blev vald och när vi hade Brexit och det var jättestor rörelse, så satt jag där och mentalt tränade mig själv på att förlora pengar.

Jag har sprungit maraton och jag har faktiskt sprungit ett halvt maraton precis utanför här och inför det gäller intervallträning. Du vill ju döda dig själv för att bli bättre. Man måste trycka och trycka, och det är så jobbigt, men det känner jag med investeringar också. Man kan väl blunda för förlusten, men jag brukar alltid kolla på procenten och då slipper jag tänka på pengar.

JB: Det var någon dag jag hade förlorat typ 20 000 och då kände jag att det var ju lönt att jag hade gått till jobbet de där två veckorna. Det var min tanke. En av läsarfrågorna var också, vad är det för skillnad på det du gör och det till exempel Arne Talving Kavastu gör?

Vi pratade ju om det när vi tog en liten paus och jag tänker också att ni investerar ju väldigt likt. Det är väldigt, väldigt kvantitativt. Men sedan tror jag också att hemligheten hos både dig och Kavastu är att ni är väldigt disciplinerade. Jag kan ju bli nyfiken på vart den disciplinen kommer ifrån.

Disciplin, intuition och känslor

HH: När jag höll på och började komma in i det här, det var precis när Kavastu började bli stor och man fick höra talas om honom. Jag försökte implementera hans strategi men det var, han gör det väldigt kvalitativt och han gör det med känsla och har den här disciplinen att få ner det i ett Excel-dokument varje vecka från text-TV. Det är ju helt sjukt.

Jag har insett det, dels med min fysikbakgrund, men också nu när jag gör tester, att sitta och gå igenom jättestora dokument och bara arbeta med data, då får man känslan för datan och man förstår vad det betyder. Så jag förstår varför han gör det och varför det har gett honom framgång.

För han får en bra känsla. Jag försökte själv att implementera en del bara genom att läsa hans blogg, men då insåg att jag inte hade den där känslan och disciplinen att på egen hand bolla runt med hur marknaden känns.  han använder sig av.

De känner av hur folk agerar på marknaden och så agerar de efter det, och det är det som gjorde att jag följer kvantitativa strategier. För den säger, en gång i kvartalet köp de här aktierna, sälj de här. Sedan behöver jag inte tänka på det. Jag behöver inte reflektera om jag gjorde rätt eller så och då kan jag följa mina regler helt strikt utan att blanda in några känslor.

JB: Det finns ju en jättebra bok på det där ämnet, Blink, av Malcom Gladwell. Jag vet inte om du har läst den? Den handlar precis som det här med känslan, för det kan ju låta lite magiskt. Jag tror han inleder den boken med att det kommer in en konstkännare på New Yorks museum och så säger han att den där statyn är falsk.

Och ingen håller med honom, så de frågor hur han vet det. Då säger han att han bara har en känsla att den är falsk, och mycket riktigt så var den ju falsk. Sedan handlar hela boken om den här intuitionen som är baserad på 20-års erfarenhet, eller att sitta som du säger och nöta data.

Vikten av erfarenhet

HH: Jag har läst två böcker i det här ämnet och jag läste de för ett år sedan tror jag. Den enda heter Talent is Overrated. Den är jättebra. Den går igenom varför man egentligen säger att Mozart inte var ett underbarn, utan han började när han var tre, så när han var 16 kunde han komponera, för andra började när de var 15-20, så de ligger efter med att bygga upp sin förståelse.

Jag tror att man gör det både när det är professionellt med aktier, men också när man håller på med andra grejer, som sporter och sådant. Många som har har sett de pluggar extremt mycket. De här som jag ser att de här klarar det. De här kan investera på aktiemarknaden och de lyckas och jag har varit ganska skeptisk till att det ska gå, men så har de hittat någonting. Då ser man att det som är gemensamt är att de lägger enormt mycket tid och det är någon som sa att lägg 10-15 timmar i 10 år, då kan du börja slå index.

JB: Ja jag håller helt med. Apropå det, Talent Code av Daniel Coyle, fantastisk bok, precis på samma ämne. Jag säger också inte att det inte går att slå index, men det kräver något extraordinärt. Någonstans tänker jag att som sparare behöver man fatta det där beslutet, vill jag lägga fyra timmar per år, köpa en indexportfölj och låta det vara, eller vill jag lägga de där 10–15 timmarna i 10 år? Då kommer jag bli rikligt belönad för de där 10-15 timmar i 10 år, för det är det som gör hindret som gör att inte alla andra gör det också.

HH: Ja, sedan kan man alltid fråga, de där 10-15 timmarna som de lägger i veckan, skulle jag kunna göra de på något annat och bli till exempel musikartist och tjäna de pengarna? Oavsett vad man lägger mycket tid på, så kan man ju bli bra.

JB: Precis. Jag tänkte att vi skulle börja runda av här. Jag har en till kort läsarfråga här:

Hur ofta kollar du portföljen? (Ärligt!!)

HH: Ja, det är en sådan jobbig fråga, eftersom jag har precis nu i veckan kollat den flera gånger. Men faktiskt, jag har så många portföljer så jag orkar inte kolla. Jag delar upp dem och nu har jag företagsportföljer för Börslabbet, som jag visar på sidan, sedan har jag mina egna, så det är jättemycket olika portföljer och det är svårt att hålla koll på alla. Jag gör en sammanställning en gång i slutet av månaden, bara pengamässigt. Då ser jag att jag har mer eller mindre pengar. Har jag mer, så får jag jobba mer, men det kan ju vara att börsen gick ner.

Hennings många portföljer

JB: Så hur många portföljer har du?

HH: Oj. En ISK försöker jag ha för varje portfölj. Jag har nog 10 på Avanza. Sedan har jag kanske tre på Nordnet. Och ungefär tre kapitalförsäkringar, sedan använder jag inte giro. Men de aktiva portföljer jag har är fyra aktiestrategier på svenska börsen, sedan har jag Börslabbets portfölj, Börslabbets nordiska portfölj, sedan har jag min trendföljning med guld också, och sedan har jag en portfölj som är ett sparkonto. Sedan har jag två amerikanska portföljer, så det är väl ungefär tio. Jag har också en portfölj för mina syskon som jag gör en insättning på och det är den som finns på Shareville, det är en av Börslabbets strategier, så jag investerar åt dem.

JB: Borde det inte gå mot index, aggregat?

HH: Men det är så lite pengar. Vissa portföljer har jag fem aktier i. I stockholmsbörsen har vi ungefär 300 bolag, och där har jag i snitt 15-20 bolag, vilket blir få procent. Jag har också 20 bolag på amerikanska börsen och det är 5000 bolag där, så även om det är många portföljer, så är det lite aktier.

”Hur konstig är du?” och boktips

JB: Ok, en fråga jag brukar ställa till alla mina gäster: På en skala 1-10, hur konstig är du?

HH: Det här tycker jag är en jätterolig fråga. Jag skulle säga 8, tänkte jag. Jag tänker mig ofta som att jag är helt normal, det är bara att jag har ett jätteintresse i data och siffror. Jag kan sitta en hel kväll och bara sammanställa grejer från Avanza och ta fram en massa siffror, vilket inte är helt normalt.

Och det är inte helt normalt att ha det här jätteintresset samtidigt som man håller på och dispoterar i fysik. Det var en ekonomistudent som frågade mig, ”Ni som håller på och studerar fysik, är alla som i The Big Bang Theory?” Och jag tyckte att det var så roligt, för det finns en viss likhet, för jag tycker att de är konstiga, men samtidigt jätteintressanta. Jag vill hellre umgås med de än sådana som inte har de här intressena.

JB: Jag brukar säga att jag älskar nörderi i alla former, och det spelar ingen roll vilket ämne det är i. Är det något som är sant för dig som nästan ingen annan håller med om?

HH: Oj, det var en svår fråga. Det är väl det här med att man med enkla regler kan slå börsen. Det tycker jag. Jag har pratat med folk i branschen och de himlar med ögonen och kollar åt ett annat håll, även om jag säger att det finns en massa forskning på det.

Då säger de, ”Jaja, då skulle alla ha gjort det”. Ja, att investera på börsen är enkelt men inte lätt. Och jag tycker att det är detsamma med kvantitativa strategier. För egentligen, ta bara Warren Buffets regler och så säger du att det här är de och så investerar du så. Det är enkelt men inte lätt.

JB: Om du skulle tipsa om en bok?

HH: ”What Works on Wall Street” är ju en jag nämnde tidigare, men den är om man gillar att läsa tabeller i stort sätt. Kanske Magic Formula boken, sedan finns det flera andra böcker, en som jag också gillar är ”The Aquire’s Multiple”, som handlar om att köpa billiga bolag. Han jämför lite med Magic Formula och sådant.

Hans son har en enormt bra podd, som jag kan rekommendera, ”Invest like the best”. De intervjuar enormt intressanta personligheter. Han sa det att han är själv en kvantperson och investerar kvantitativt, men han vill inte intervjua sådana personer, så han intervjuar alla aktiva som är typ hedgefondsförvaltare, han har haft en nu om kryptovalutor, och sådant. Det är alltså Patrick O’Shaughnessys podd.

JB: Är det inte någon O’Shaughnessy som har en podd, som läser sjukt mycket böcker?

HH: Han läser jättemycket böcker, det är samma person, så han skickar ut ett nyhetsbrev. Han läser en bok om dagen. Han intervjuar folk från Wall Street och gör jätteintressanta intervjuer. Han har nu varit aktiv i lite över ett år och det är nästan den enda podden jag lyssnar varenda avsnitt på.

JB: Coolt. Sista frågan, är det någon fråga du önskar att jag hade ställt?

HH: Oj, svår fråga. Nu tycker jag att vi tog allting. Man brukar ju bara prata om kvantitativa strategier, men jag tycker att vi fick med global trendföljning och så också, så vi har tagit det mesta. Jag kan väl säga att Börslabbets strategier går på utdelning, hög avkastning på eget kapital, att hitta de billigaste aktierna och momentum.

Sedan kombinera allt det här. Så utdelningsaktier har varit väldigt bra. Börslabbet handlar om att slå börsen utan att spendera en massa tid. Du får all forskning, du blir medlem på Börslabbet, signar upp dig (annonslänk), köper de här aktierna, byter ut en gång i kvartalet, en gång per år. Lika enkelt som att köpa en Indexfond och det bästa är att inte kolla på portföljen under året utan bara låta det vara, för över tid kommer man få bättre avkastning. Det finns ju en bra korrelation på de också som kollar få gånger i sin portfölj, mot den avkastning de får.

Det kostar från 199 kronor per månad, sedan kan man få 25% rabatt om man är medlem på Börsdata, för att vi har nära samarbete. Sedan finns det också amerikanska aktier, vilket är lite dyrare.

JB:  Jättekul Henning att du ville vara här och nörda dig tillsammans med mig. Jag hoppas att du vill komma tillbaka vid ett annat tillfälle.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så gillar du nog även: 

Kommentera

9 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Gillar i princip allt med vad ni gör, men den här frågan: Hur konstig är du, tycker jag alltid blir fel. Att vara en sju till åtta i konstighet är i min värld att typ att knappt kunna prata med folk, gå omkring i en stor orange hatt och ha tre svanar som inneboende samt bara leva på sylt. INGEN av de du har intervjuat är över fyra på konstiga. Visst de har kanske speciella intressen men nästan alla har ju något specialintressen även om det är knyppling, 1700-talet eller indexfonder. De är bara helt vanliga snubbar som intervjuas som verkar ha sjukt konstig självbild som tror att de är så annorlunda. Varje gång folk svara sju-åtta (vilket de alltid gör), vill jag ropa: NEEEEJ! du är inte konstig alls!!!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Inga
  2. Vit pil

    Henning, om man själv vill experimentera med olika strategier, hur får man tag i all data?

    Nasdaq:s webbsida ger oss möjligheten att exportera kursdatan till en .csv-fil. Men utöver det skulle jag behöva utdelningshistoriken samt när splits har skett för att testa en strategi som jag funderat på. Måste man samla ihop den själv manuellt eller finns det någon tjänst som hjälper mig med detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  3. Vit pil

    Detta är andra gången på kort tid du intervjuar en personer som påstår sig hitta mönster i börskurser (Henning och Kavastu). Båda dessa ”profiler” tjänar även pengar på dessa påståenden, så det skulle vara på sin plats med åtminstone någon kritisk fråga.

    Testar man bara tillräckligt många strategier kommer många av dem att prestera mycket bättre än snittet. Även om det beror på ren slump. (Detta gäller alla typer av signaler inte bara en börskurs.) Slänger man sen alla strategier som presterade sämre än index, så får man kvar några strategier som ser jättebra ut. Detta brukar kalla ”Survivorship bias”.

    Samma problem återfinns inom finans. Titta t.ex. på Sveriges största Hedgefondförvaltare, Brummer och partners. De startar nya hedgefonder med nya strategier med jämna mellanrum och lägger ner de som gått dåligt. Går man in på deras hemsida nu finns det ett fåtal som funnits länge och har extremt bra utveckling och några nya. Alla misslyckade försök är borta.

    Detta var något jag tänkte på när Henning nämnde att han hade 10 olika portföljer. Med stor sannolikhet kommer några av dem gått mycket bättre än index om 5 år. Men jag är ytterst skeptiskt till om de i genomsnitt kommer slå index.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Skeptisk
    1. Vit pil

      Jag tror ju inte att de kommer att göra det. Jag ställde ju den frågan till Henning också – att övertid borde ju det gå mot en genomsnittlig avkastning. Jag tar gärna tips på bättre frågor, det är nämligen inte alltid helt lätt. Men jag tar till mig feedbacken, så tack.

      Sedan tänker jag också att det är ju svårt. Mig tog det ju mer än 10 år att inse att jag inte slår index. Tittar jag på mina resultat sedan 2014 så har jag slagit index fyra år i rad. Skillnaden är ju att jag inser att det är tur och inte beror på skicklighet. Så min tro i grunden är nog att man kan slå index, men då krävs det att man är lite speciell som Nicklas, Henning, Arne och company. Men inte ens det är säkert.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej Jan!lefter att jag hört intervju som var mycket intressant så tycker jag att storebrand multi factor borde vara någonting att kolla upp.Bad tycker du om den Jan.läste att den har 4 strategier och är global.Fem stjärnor på Morningstar.
    Tack för bra blogg och läsvärda artiklar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  5. Vit pil

    Hej Jan! Ännu ett bra och intressant avsnitt.spontant när jag lyssnat faller mina tankar på att storebrand multi factor borde vara en fond att kolla upp.Vad tror du om den?likaviktade mellan 4 strategier.Tack för ett bra program och för all tid du lägger ner!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  6. Vit pil

    Hej Jan! Bra intervju med ännu en person som överpresterar mot konstighetsindex =). Jag har också varit inne och experimenterat lite på http://www.portfoliocharts.com och tyckte att det var roligt att Henning nämnde att han också sneglat på GOLDEN BUTTERFLY portföljen och att det kunde vara ett alternativ till RT portföljen. Den har tydligen gått ner 11% som mest sedan 1970 och då har den återhämtat sig efter 2 år bara och gett en snittavkastning på 6,5% (är detta inflationsjusterat?).
    Låter definitivt som en portfölj som passar min risk (volatilitets) profil, MEN tror ni att den går lika bra i framtiden med tanke på delen ”20% LONG TERM BONDS”. Räntorna är ju på väg upp och då sjunker väl värderingen av långa RF. Känns ju som att långa RF endast fyller ett syfte efter att räntan gått upp lite grann åtminstone. Det är inte särskilt troligt att man sänker ännu mer innan man höjt?

    GOLDEN BUTTERFLY portföljen rekommenderar följande fördelning:
    20% total stock market
    20% small cap value
    20% long term bonds
    20% short term bonds
    20% gold

    Kan man köpa någon världsindexfond för ”small cap value”?
    Vad rekommenderar ni för köp för delen ”long term bonds” om man nu ska ha den?

    Total stock market är väl en vanligt globalindexfond (ex. Länsförsäkringa Global Indexnära)
    Short term kan man väl köpa Spiltan Räntefond alternativt ha pengar på nischbank.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Toni
    1. Vit pil

      Hej

      Tyvärr har jag inga svar. Bara ytterligare en fråga.
      Det var nog i ett avsnitt av Mej Favers för nån vecka sen då dom nämnde det är med REIT some ytterligare ett tillgångsslag som man bör ha för diversifiering. Tips på såna instrument? Jag köpte lite UB Global REIT men tycker egentligen den är dyr med +1.4%

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
    2. Vit pil

      Hej Kalle,

      Är för dåligt insatt i det där med REIT fonder men med en snabb googling hittade jag en ETF med låg avgift. Kanske något att titta på?

      ”Vanguard REIT Index Fund ETF”

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Toni

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.