Vad kan man göra med en gåva, pengar vid skilsmässa eller ett arv?

Vad kan man göra med en gåva, pengar vid skilsmässa eller ett arv?

Fördelningen mellan amortering, buffertsparande, pengamaskin och konsumtion
Vad kan man göra med en gåva, pengar vid skilsmässa eller ett arv?

En läsarfråga som har kommit i olika varianter under hösten är hur man kan tänka om man får en större engångssumma t.ex. till föjld av en skilsmässa, en gåva eller ett arv.

Precis som i alla andra situationer är tyvärr svaret; ”Det beror på.”. Det beror på en hel mängd parametrar såsom:

  • Hur ser den ekonomiska situationen ut innan?
  • Hur stor är summan som kommer?
  • Vad är ens mål och drömmar?
  • Vilken risknivå kan man tänka sig?
  • etc

Men när jag har hjälpt goda vänner så har jag resonerat som så att summan bör delas upp i tre eller fyra delar.

  • En del till amortering på befintliga lån förutom CSN-lån.
  • En del till pengamaskinen och ett långsiktigt sparande
  • En del till alternativ investering/konsumtion.
  • En del till konsumtion om sådan önskas.

Del 1. Amortering av lån

När räntorna är så pass låga som de är nu så är det verkligen ett gyllene tillfälle att minska sin ekonomiska ofrihet genom att amortera. Det är nämligen oändligt mycket svårare att amortera när räntorna är höga.

Vän av ordning kommer då påpeka att det inte är så smart att amortera när räntorna är 2 % eftersom man kan få en överavkastning och sedan amortera vid ett engångstillfälle. Jag håller med, men det är överkurs, mer information. Den strategin är till för dig som är genuint intresserad och engagerad i din privatekonomi.

  • Amortera eller spara? - En jämförelse mellan att bara amortera eller både amortera och spara samtidigt

För gemene man är amortering bland det bästa man kan göra för att förbättra den generella ekonomiska situationen. Dessutom är det ju inte att förväxla med en utgift eftersom det som man kan amortera kan man oftast låna upp igen.

Här förutsätter jag att det i princip bara finns bolån och billån. Är där andra konsumtionskrediter då ska dessa amorteras först i ordning; högst ränta först. I en sådan situation bör också amortering vara den största delen.

Fördelningsmässigt skulle jag nog rekommendera mellan 25 % – 50 % av kapitalet här.

Del 2. Långsiktigt sparande och pengamaskin

Den andra delen bör gå till långsiktigt sparande med en tidshorisont på 5 till 10 år. Syftet är att förbättra privatekonomin på sikt och kunna förgylla vardagen med avkastningen från pengamaskinen. Lite beroende på summa så skulle jag rekommendera;

Här förutsätter jag att man redan har separat buffert och ett annat målsparande i enlighet med artikeln:

Annars gäller precis som vanligt – först buffertsparande sedan pengamaskin.

Fördelningsmässigt skulle jag nog rekommendera mellan 25 % – 100 % av kapitalet här.

Del 3. Alternativ investering/konsumtion

Det här är en liten specialare som jag inte brukar skriva så ofta om. När jag hjälpte en bekant så älskade hon sommarstugor och hon hade fått ut en del pengar i en skilsmässa. Eftersom sommarstugan gav energi och det gjorde hennes liv rikare så kom vi fram till att det kunde vara en sak att göra.

Jag skiljer ju på närande och tärande tillgångar – det vill säga tillgångar som gör dig rikare och tillgångar som gör dig fattigare. Hus och sommarstuga (och det mesta annat) är tärande tillgångar eftersom de (oftast) gör dig fattigare varje månad. Ett sätt att köpa sommarstugan men ändå göra den lönsam var att hon skulle hyra ut den under de perioder hon inte använde den. I alla fall till den nivån att intäkterna från uthyrningen skulle täcka alla utgifter hon hade för den.

På det sättet blir det en variant av att ”Äta kakan och ha den kvar samtidigt”. Pengarna minskar inte i värde samtidigt som det ger ett annat mervärde också.

Det här resonemanget går att applicera på det mesta fjällstuga, sommarstuga, hus utomlands och till och med på husbil, motorcykel och bil etc. Här förutsätter jag att del 1 och del 2 är i ordning först och främst.

Fördelningsmässigt skulle jag nog rekommendera mellan 0 – 30 % av kapitalet här.

Del 4. Konsumtion om så önskas

Jag har skrivit många gånger att jag tycker att livet är mer än pengar. Därför är jag inte en sådan motståndare till konsumtion som många tycks tro. Jag kan absolut tycka att det är befogat med att njuta av t.ex. en resa eller motsvarande i en sådan här situationen.

Fördelningsmässigt skulle jag nog rekommendera mellan 0 – 15 % av kapitalet här.

Exempel från verkligheten – arv på 750 000 kr

För ett par veckor sedan hjälpte jag en kompis som hade fått en summa om 750 000 kr. Den ekonomiska situationen innan var okej, men inte lysande. Jag vill minnas att den såg ut ungefär som föjer:

  • Bostadsrätt, värd ca 1 000 000 kr, lån ca 600 000
  • Inget buffertsparande
  • Ingen pengamaskin
  • Inget månadssparande
  • Inga övriga skulder förutom lite CSN

När vi gick genom min kompis drömmar så var det just exemplet med sommarstugan ovan som kom fram. Till slut kom vi fram till följande fördelning:

Exempelfördelning av 750 000 kr

Det vill säga att de 750 000 kr skulle fördelas enligt följande:

  • 300 000 kr (ca 40 %) som skulle användas till amortering. Eftersom räntan bara var 1.8 % skulle dessa sättas in på fasträntekonto med hög ränta under en period på 1 till max 3 år. Exempel på konton finns här.
  • 50 000 kr (ca 7 %) skulle gå till en buffert för oförutsedda händelser.
  • 100 000 kr (ca 13 %) skulle bli startplåten till en pengamaskin
  • 300 000 kr (ca 40 %) skulle gå till en stuga vid sjön som skulle hyras för att täcka alla utgifter och ge ett litet överskott.

Mitt första förslag var ju lika delar pengamaskin som amortering, men eftersom stugan vid sjön var så viktig så fick den komma med under förutsättning att den inte kostade några pengar på årsbasis.

Slutord – diskutera med kompisar och rådgivare

Jag vill verkligen betona att det här är ett av många exempel på hur man kan tänka. Jag skulle verkligen rekommendera att prata med ett par olika banker och höra deras syn på saken. Inte för att de nödvändigtvis har rätt eller kommer och säga något annat, men för att känna att du har gjort din research. Tidigare när jag var mer osäker så brukade jag dela upp beloppen i hälften. Sedan gjorde jag med hälften så som banken tyckte och den andra hälften använde jag själv på ett för mig sunt sätt.

Om vi vänder på steken så kan man säga så här; om du gör som ovan kommer ingen någonsin kunna säga att du gjorde något fel eller oansvarigt med dina pengar. Du kommer alltid ha möjligheten att ovan göra något annat med dina pengar som du så önskar.

Relaterade artiklar på bloggen

Relaterade etiketter och ämnen

amortering, buffert, läsarfråga, sparande

Kommentera

7 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Oftast har man de bästa direktavkastningarna i de egna fasta utgifterna. Har man en specifik fast utgift på 60.000 kr varje år och man, som i exemplet i inlägget ovan, mottager 750.000 kr någonstans ifrån (förutsättningen att det är en nettosumma). Då motsvarar den årliga fasta utgiften en direktavkastning på 60.000 kr / 750.000 kr = 0,08 X 100 = 8%. En hygglig avkastning enligt många börsanalytiker.

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Fel i min beräkning. Motsatt läge på nämnare och täljare, givetvis. Mitt fel. Räkna lite själva.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    2. Vit pil

      Vad snackar du om? Menar du att man skall sätta in sina 750 000 på ett nolräntekonto för att sedan beta av dem genom att betala en fast utgift med de pengarna så att de tar slut på ett visst antal år?

      Gravatar ikon för användaren
      Sparatilltusen
    3. Vit pil

      Nollräntekonto? Jag syftar på att lösa ut det fasta kontraktet du har möjlighet att lösa ut rakt av. Vissa fasta kontrakt är givetvis omöjliga att undvika i många fall (i e hyreskontrakt, el m fl). Andra fasta kontrakt är fullt möjliga att lösa ut där man övergår till ”pay-as-you-can-afford-it” (rörlig utgift).

      Innan ni dömer ut denna tanke som lite ”efter” bör jag nämna att den är fullt inspirerad av mångmiljardären Mark Cuban. Ingen originell tanke från min sida således.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    4. Vit pil

      Ah, tror jag förstår nu. Du menar att man köper något som eliminerar en fast kostnad som man har. Typ att köpa en rakkniv som håller livet ut och på så sätt slippa köpa rakblad månad in och månad ut. Har jag förstått?

      Gravatar ikon för användaren
      Sparatilltusen
    5. Vit pil

      Ungefär så. Investeringar handlar om att hantera kassaflöde till syvende och sist. Om man kan minska återkommande, tvingande kostnader då har man i praktiken uppnått en kassaflödesförbättring. En avkastning på pengarna. Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på att skapa mer inkomster, men om man inte samtidigt förbättrar lönsamheten på inkomsterna man får in då är alla tillskottsinkomster ganska meningslösa. Du känner säkert till hur den med mindre inkomster i praktiken kan bli rikare snabbare än den med stora inkomster om det är så att den med större inkomster inte skapar lönsamhet på sin inkomst? Fasta utgifter försämrar lönsamheten drastiskt och skapar dessutom en väldigt inflexibel privatekonomi. Ökar risken för privatpersonen. Försvinner den stora inkomsten då försvinner inte de fasta utgifterna samtidigt, som vi alla vet. Resten av händelseförloppet är ni nog väl förtrogna med. Arga samtal från fodrings ägare och inkasso, kronofogdens hutlösa avgifter, potentiell stämning i tingsrätten, potentiell finansiell ruin o s v.

      Man pratar om hur riskfylld den ena placeringen efter den andra är, men man ser inte hur riskfyllt man lever bara genom att sitta med sin signatur på en massa fasta kontrakt. Fasta utgifter är troligen privatpersoners största finansiella risk. Inte hur aktien på börsen går. Om man har lönsamhet i sin ekonomi och undviker att belåna sina investeringar då är det skit samma hur aktien på börsen går eller hur någon annan av ens placeringar utvecklar sig heller för den delen. Man har råd med risken. Jag kan förstå varför de flesta privatpersoner är livrädda för att investera eller spekulera (notera skillnaden mellan en investering som ger en inkomst och en spekulation som potentiellt ger tillväxt, men inget annat), de har inte finansiellt utrymme att kunna göra det. Deras fasta utgifter kväver de tyst och otrevligt till döds. Kapa några fasta utgifter, bibehåll (efter bästa förmåga) era nuvarande inkomster och se hur ni kan få tag i samma produkter fast i formen av engångskostnader (”pay-as-you-need-it” eller ”pay-as-you-can-afford-it”). Blir inte livet så mycket lättare? Känner ni inte då av hur lättsammare ni tar på de spekulationsmöjligheter och investeringsmöjligheter som ni innan hade fått panikångest över? Spekulationer och investeringar blir inte längre en fråga om liv och död. Det blir en fröjd. En lek. Så det ska vara.

      Om den lönsamheten ni får på inkomsten köper utdelningsaktier, andelar i ett patent som ger royalty när den kommersialiseras o s v då kommer lönsamheten att öka hela tiden. Det blir en positiv snöbollseffekt som skapar mer och mer. Då kan ni också bli en av de där rika som alltid tenderar att bli rikare och rikare. Att bli rik handlar om att hantera pengar rätt. Det är skillnad på utgifter och utgifter. Den ena utgiften kontrollerar du inte, den kontrollerar dig. Den andra utgiften har du 100% kontroll över. Ni har kanske läst någonstans att framgångsrika personer, speciellt investerare och spekulanter, vinner för att de har maximal kontroll över situationen de är i. Så öka kontrollen, kapa de fasta utgifterna.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
  2. Vit pil

    Jag har börjat omstrukturera mitt sparande med lite inspiration från ditt upplägg, lite skillnader har jag dock kommit fram till (bland annat att målsparandet och buffertsparandet hamnar på samma kontot och jag har tänkt mig att använda mig av lågvattenmärke där sparandet bara är av buffertkaraktär). En annan viktig skillnad är att låta fördelningen mellan målsparande och pengamaskinen vara dynamisk utifrån hur mycket målsparande man kommit upp i – när man har tillräckligt med pengar i buffert-/målsparande så viktar jag över så att allt sparande går till pengamaskinen.

    Detta får till följd att det inte spelar så stor roll i långa loppet ifall engångsbelopp hamnar i buffert-/målsparandet eller pengamaskinen. I det långa loppet kommer de hamna i pengamaskinen till slut ändå till stor del – isht om det är mycket pengar.

    När det gäller att använda pengarna till konsumtion så tycker jag att man bör tänka till lite och inte lägga dem på att skaffa sig ett konsumtionsmönster som man inte har ekonomi till att ha. Det är nog bättre att bränna pengarna snabbt på någon engångsutgift än att låta pengarna gå till regelbundna utgifter en längre tid – tids nog tar pengarna slut och då gäller det att man inte hunnit vänja sig vid att man har mer pengar att röra sig med än vad som flyter in.

    Gravatar ikon för användaren
    skyking