Valutasäkring och valutarisker i investeringar i annan valuta än SEK

Ett räkneexempel och resonemang om att hantera risker i investeringar i t.ex. USD, EUR eller andra valutor...

Ett problem när man investerar i vissa specifika nisch-fonder, oftast de börshandlade ETF:erna, är att de handlas i en annan valuta än i SEK. Problemet med att investera i en annan valuta är att man gör två spekulationer samtidigt, en i den underliggande tillgången och en i valutakursen, t.ex. USD/SEK vilket kanske inte är helt optimalt.

I den här artikeln tänkte jag resonera lite kring valutasäkring och dessa för- och nackdelar. Jag vill först och främst säga att det här är överkurs och därmed inte aktuellt för för de flesta sparare (inkl. mig själv) men frågan har ändå gnagt på mig de senaste åren.

Det konstiga är att jag har pratat med många människor och många kundtjänster – både t.ex. Swedbanks Företagsrådgivning, flera bankers private banking-avdelningar, Nordnet och Avanzas-kundservice med flera – och ingen har kunnat ge mig något riktigt bra svar.

Problemet – två rörliga delar samtidigt

Ett av de största felen jag tycker många svenska sparare gör är precis samma fel som svenska fotbollssupportrar gör. Vi har en övertro på det egna landet och vi hamnar lätt i en psykologisk fälla där vi övervärderar det som vi känner till. Daniel Kahneman skriver mycket om det här i sin bok ”Tänka snabbt, långsamt”.

Precis som vi inte är bättre än vad vi är i fotboll så är den svenska börsen en extrem nischbörs på den globala marknaden. I förhållande till hela världens aktiemarknad så står den svenska aktiemarknaden för uppskattningsvis 1.1 % av värdet. Det betyder att om man skulle investera 10 000 kr i en global aktieportfölj så borde drygt 110 kr investeras i Sverige. De flesta jag känner tyvärr har 100 % av sina pengar i Sverige. Ridå.

Vill man nu investera utanför Sverige så uppstår direkt ett problem och det handlar om valutan. De flesta investeringar sker då i USD, eftersom den amerikanska marknaden står för drygt 60 % av den globala aktiemarknaden, därefter kommer EUR, YEN och ett antal andra valutor. Problemet att investera i t.ex. en fond som handlas i dollar blir att man har två rörliga delar på sin investering:

  • Den underliggande tillgången – t.ex. hela den amerikanska marknaden
  • Valutan – växlingskursen mellan USD/SEK

Om dollarkursen stärks gentemot den svenska kronan stiger värdet på fonden mätt i svenska kronor och det omvända gäller om dollarn skulle försvagas mot kronan.

Exempel 1) Köp av en apple-aktie i USD

Jag köper en Apple-aktie för 105 USD och betalar 8.50 kr per USD. Total kostnad blir då 892 kr. Sedan går det en månad och så säger vi att aktien ligger helt oförändrad i värde. Däremot sjunker USD/SEK-kursen från 8,50 kr per dollar till 8,00 kr per dollar. Då är mitt värde

  • Värde på aktien: 105 USD x 8,00 = 840 kr.
  • Förändring i valuta: -52 kr (=840-892 kr) i förlust

Jag har alltså förlorat pengar på grund av valutaförändring. Naturligtvis kan det gå omvänt också. Säg att kursen stigit till 9,00 kr till per dollar. Då blir det:

  • Värde på aktien: 105 USD x 9,00 = 945 kr
  • Förändring i valuta: +53 kr (=945 – 892 kr) i vinst.

Exempel 2) Indexet MSCI USA i USD respektive i SEK

Om jag illustrerar det här i ett större perspektiv på hela den amerikanska marknaden i form av indexet MSCI USA, så utvecklingen ut som följer:

Jämförelse av den amerikanska börsen i dollar vs kronor

Där ser man att den amerikanska börsens utveckling mätt i SEK är som ett gummiband runt den amerikanska börsen i USD. Det är ju trevligt när det går upp och är ovanför, men där är också perioder då det är nedanför och det kanske inte var det man hade tänkt sig. Det syns tydligt om vi även på samma graf lägger in växlingskursen mellan USD och SEK.

160803-msci-usa-sek

Det finns perioder då kronkursen är relativt stabil och då följer sig utvecklingen åt ganska väl, se t.ex. perioden 2010-2014. Men det finns också perioder då det blir väldigt stor skillnad, mest noterbart är oktober 2008 då finanskrisen var som störst. Då steg värdet på dollarn gentemot kronan med nästan 15 %. Det betyder att värdet på t.ex. USA-aktier och fonder då ökade och gav än högre avkastning än vad den underliggande tillgången gett.

Att investera i fonder, vanliga eller börshandlade (ETF:er), utanför Sverige medför alltså en valutarisk som man behöver vara medveten om.

Påverkan av valutarisk i t.ex. globalfonder och USA-fonder

Jag är ju som sagt konservativ och därmed förtjust att investera i stora och breda globala eller amerikanska indexfonder. Enligt Bloomberg skulle världskartan se ut storleksmässigt ungefär så här om man utgick från det totala värdet på olika aktiemarknader (aug 2015):

160803-market-cap

En globalfond kommer således investera 60 % av sina pengar i USA och därmed dollar, ungefär 20 % i Europa som handlas i euro och pund samt en del i tillväxtregioner och Japan. I en sådan blir valutapåverkan mycket mindre än i en enskild investering i bara t.ex. USA eller än värre Japan. Ett exempel är att titta på listan med alla innehav som fonden DNB Global Indeks har och de olika valutorna. T.ex. DNB skriver själva i sitt prospekt:

Fondets investeringer i utenlandske selskaper handles i utenlandsk valuta. Valutasvingninger mot norske kroner vil derfor påvirke verdien i fondet.

Min svenska favoritfond för USA – SPP Aktiefond USA, skriver i sitt fondfaktablad:

Valutarisk: Om fonden investerar i värdepapper i utländsk valuta påverkas värdet i svenska kronor när växelkursen ändras. Försvagas en utländsk valuta mot den svenska kronan minskar värdet på innehav köpta i den valutan i fonden.

I förvaltningsberättelsen för 2015 står där:

Valutaeffekter bidrog positivt med 7,8 procentenheter till fondens avkastning.

Det är i princip omöjligt att förutse valutakurser. Många fonder väljer därför att minska valutarisken genom att valutasäkra sina placeringar. Med valutasäkring, eller ”valutahedging” som det också kallas avses olika skyddsåtgärder vars syfte är att minska eller helt eliminera den risk som beror på kurssvängningar gentemot den utländska valutan. Det här kan göras på lite olika sätt. Det vanligaste exemplet är olika typer av derivat, t.ex. valutaterminer som garanterar framtida köp/försäljningar i fonden till en viss valutakurs. Det står ofta i fondens fondfaktablad om fonden är ”valutasäkrad” eller ej.

Ingen skillnad att investera i en valutaosäkrad USA-fond i SEK eller i en amerikansk fond i USD

En viktig sak att inse som jag inte kopplade direkt är att det är ingen skillnad mellan följande två scenarion:

  • Investera i en svensk USA-fond som inte har en valutasäkring
  • Investera i en amerikansk USA-fond i dollar

givet att båda investerar i samma index, t.ex. MSCI USA eller motsvarande. Valutarisken är där oavsett, den enda skillnaden är om du får fondens valutakurs eller om du får din mäklares valutakurs.

Det här gör att det ur ett valutarisk-perspektiv är bättre att köpa att faktiskt investera i indexfonden:

än fonden SPP Aktiefond USA om man vill ha en exponering mot en så stor del av den amerikanska marknaden. Vanguard-fonden ger dig ägande i över 3 600 bolag mot SPP-fondens drygt 500 bolag. Det är ju något som i alla fall jag har haft fel om tidigare.

Olika sätt att valutasäkra

Upprinnelsen till den här artikeln var att jag ville köpa amerikanska räntefonder. Dessa rör sig i genomsnitt bara någon procent per år och det var den avkastningen som jag ville åt. Problemet är att valutan blir ju som ett gummiband runt den underliggande utvecklingen. Om jag förenklar det grovt, säg att jag köper en räntefond som ska röra sig ±2 % per år, då vill jag inte att den rör sig ±8 % per år på grund av att valutan i sig rör sig ±6 % per år. Det sabbar hela tanken.

Ett annat problem är ju om man t.ex. vill investera i guld och silver såsom i RikaTillsammans-portföljen, via en ”pappers”-lösning såsom ETF:erna:

  • iShares Silver Trust (SLV)
  • SPDR Gold Shares ETF (GLD)
  • iShares Comex Gold Trust (IAU)

Då blir det utan en valutasäkring en dubbelspekulation. Först i guldpriset i USD och sedan även i SEK. Därför började jag undersöka om och hur det är möjligt att valutasäkra sin egen position i t.ex. USD. Det har visat sig vara klurigare än jag trott. Jag tänkte använda följande scenario i examplen nedan:

  • Totalt kapital: 200 000 SEK
  • En investering ska göras i en ETF på 100 000 SEK
  • USD/SEK-kursen är 8,50 kr per dollar när investeringen görs
  • Valutaväxlingen ger 11 765 USD

Poängen är alltså att skydda sig mot en nedgång i USDSEK-kursen. Det vill säga att när jag växlar tillbaka mina 11 765 USD så vill jag få samma summa i SEK oavsett vad valutakursen står i den dagen. För om den skulle stå lägre än 8,50 kr så får jag ju tillbaka mindre och vice versa.

1. Valutasäkring genom valutaterminer

Det första sättet som jag tänkte på och som jag känner till från mitt arbete i olika företag är valutaterminer. Det är vad de flesta svenska företag använder för att i framtiden få en viss specifik kurs när de gör en växling för att på så sätt kunna beräkna framtida utfall i svenska kronor. En terminsaffär är således helt enkelt ett avtal mellan en själv och banken om köp eller försäljning av en viss valuta för leverans vid ett senare datum till en kurs som bestäms idag. Avtalet är bindande och i det anges valutaslag, belopp, kurs samt valutans leveransdatum.

Jag har inte kommit på ett sätt hur det här skulle vara applicerbart i ett scenario med fonder i USD och det höll min bankkontakt med om. Dessutom är det tvingande och jag kanske inte är sugen att sälja fonderna vid det specifika tillfället. Dessutom uppstår problemet att man inte kan sälja fonder i USD utan att de omvandlas till SEK. Processen skulle alltså behöva se ut som följer – man säljer fonderna i USD, får in USD på ett valutakonto och sedan växlar man till terminens kurs till SEK från valutakontot. Omständigt.

Priset beräknas som en funktion av ränteskillnaden mellan Sverige och USA. När jag lät Swedbank räkna på det så skulle jag i dagsläget (USDSEK-kurs på 8,65) fått:

  • 8,37 SEK på 12 månader
  • 8,21 SEK på 24 månader

Nordnet hjälpte mig också med ett räkneexempel:

  • 8,45 SEK på 12 månader (kostnad, ca 1,4 %)
  • 8,02 SEK på 5 år (kostnad, ca 6,4 %)

Dock ger man upp hela uppsidan då men det innebär också att det är betydligt billigare än att köpa en option. Vid användande av terminer finns det även en del administration som ska hanteras, en limit avseende ca 10 % av säkringssumman behöver läggas upp (beroende på löptid) och så vidare. Inget vidare alternativ således.

2. Valutasäkring genom certifikat

Det andra sättet som jag hittade och som förmodligen också är det enklaste är valutasäkring genom certifikat. Ett certifikat är en börshandlad produkt som följer en underliggande tillgångs utveckling, i det här fallet valutaparet USDSEK.

Det finns dessutom i två varianter:

  • Lång (”Bull”) – som betyder att du tjänar pengar när den underliggande tillgången ökar i värde
  • Kort (”Bear”) – som betyder att du tjänar pengar när den underliggande tillgången minskar i värde

I vårt fall i valutasäkringen är det bara det korta ”bear”-certifikatet som är intressant eftersom vi redan tjänar pengar på om valutakursen går upp. Då ökar ju värdet på vår tillgång. Därför behöver vi något som kompenserar när valutakursen går ner och det är bear-certifikatet.

Sedan finns dessutom olika hävstänger på dessa två varianter. Att det finns en hävstång i ett värdepapper innebär att du får en extra utväxling på alla kursrörelser. Denna utväxling gör att du tjänar eller förlorar mer än den underliggande kursrörelsen. Vilken hävstång ett certifikat har framgår alltid i prospektet. Om vi t.ex. vi har 5 gånger hävstång så betyder det att om en rörelse, oavsett om den går upp eller ner, förstärks 5 gånger. En rörelse i valutakursen på 1 % kan med en hävstång om 5x förstärkas till 5 %.

Hos Avanza och Nordnet har vi alltså följande certifikat som vi kan använda:

  • BEAR USDSEK X2 AVA
  • BEAR USDSEK X3 H
  • BEAR USDSEK X4 S
  • BEAR USDSEK X5 AVA, C, SG
  • BEAR USDSEK X10 AVA, C
  • BEAR USDSEK X15 AVA

Tolkningen av ovan är:

  • BEAR – anger riktning, vi tjänar pengar när kursen sjunker
  • USDSEK – anger valutaparet
  • X – anger hävstången i gånger
  • AVA, H, S – anger de olika utgivarna. S = SEB, AVA = Morgan Stanley, H = Handelsbanken, C = Commerz Bank, SG = Societe General

Vill man ha utan hävstång så kan man köra på en vanlig kort position i USD med hjälp av certifikatet:

  • SHORT USD B S

Räkneexempel på valutasäkring med valutacertifikat

Om vi räknar på det och tar ett certifikat med hävstång 2x som exempel så skulle det kunna se ut som följer:

Nuvarande USD/SEK-kurs 8,50 SEK
Belopp att valutasäkra i SEK 100 000 SEK
Belopp att valutasäkra i USD 11 765 USD
Namn på BEAR-certifikat BEAR USDSEK X2 AVA
Hävstång 2x
Belopp i SEK som behövs för valutasäkringen
(=belopp att valutasäkra/hävstång)
50 000 SEK
Pris på certifikat 98,75 SEK
Antal certifikat som behövs
(=belopp för valutasäkring/pris på cert)
507 st
Pris på 507 st certifikat exkl. avgifter 50 066 SEK

Låt oss då kontrollräkna det här. Säg att jag den underliggande tillgången som jag har köpt för dessa 11 765 USD är helt stilla i två månader, men att valutan rör sig och slutar på att den nya dollarkursen är 8,00 kr. Det ger:

Ny USD/SEK-valutakurs 8,00 SEK
Rörelse i valutan (SEK) -0,50 SEK
Rörelse i valutan (%) -5,88 %
Nytt värde i SEK vid omräkning av 11 765 USD 94 120 SEK
Förändring mot tidigare 100 000 SEK – 5 880 SEK

Det betyder att utan en valutasäkring så skulle vi nu ligga 5 880 SEK back om den underliggande investeringen inte rört sig alls. Skulle den ökat i värde så skulle förlusten minskats, skulle den minskat i värde så skulle förlusten blivit än större. Låt oss då titta på hur certifikatet har betett sig:

Rörelse i BEAR-certifikatet med 2x hävstång +11,76 %
Nytt värde på certifikatet 55 956 SEK
Skillnad i värde mot inköp av certifikatet +5 890 SEK

Och lägger vi ihop certifikatets rörelse med den underliggande tillgångens rörelse så får vi:

Inköp underliggande tillgång 100 000 SEK
Värde underliggande tillgång 94 120 SEK
Differens -5 880 SEK
Inköp certifikat 50 066 SEK
Värde certifikat 55 956 SEK
Differens +5 890 SEK
Totalt inköp 150 066 SEK
Totalt värde 150 076 SEK
Total differens 10 SEK

Som syns i räkneexemplet tar certifikatet igen den förlusten i dollarkursen som ägde rum.

Räkneexemplet ovan kan naturligtvis varieras med både:

  • Hävstång – då behövs en mindre summa för valutasäkringen. Med ett certifikat med 5x hävstång, behövs bara 20 000 kr för valutasäkringen gentemot ovanstående 50 000 kr.
  • Riktning på dollarkursen – säg att dollarkursen hade ökat till 9 kr, då skulle den underliggande tillgången ökat i värde till 105 885 SEK men certifikatet skulle å andra sidan ha förlorat 5 896 kr.

Det stora problemet: daglig hävstång

Där är ett stort problem med certifikat och det är den dagliga hävstången. Varje dag räknas nämligen en ny hävstång ut baserat på dagens slutkurs. En daglig hävstång innebär att avkastningen över en längre period inte kommer att vara densamma som underliggande tillgångs avkastning för perioden, multiplicerad med hävstången.

I en marknad där den underliggande tillgången rör sig i rätt riktning, kommer avkastningen att bli högre än hävstångsfaktorn. I en nedåtgående riktning kommer samma sak ske, det vill säga att hävstångseffekten förstärks över tid vilket – en slags ränta-på-ränta-effekt. I en svängig och sidledes gående marknad, som valutamarknaden är, kommer den dagligt avräknade hävstången att gröpa ur avkastningen på sikt.

I följande bilder gör jag en jämförelse mellan just en daglig hävstång och en linjär och teoretisk hävstång. Nu tar jag också stora rörelser på kort tid som sällan inträffar för att kunna visa hur skillnaden kan se ut.

Daglig vs linjär hävstång i en uppåtgående marknad

Det visas tydligt i nedanstående räkneexempel för en stigande marknad.

Skillnad på 5x daglig hävstång i förhållande till teoretisk 5x linjär hävstång

Det man kan se är att i en uppåtgående trend så kommer certifikatet BULL daglig ge en högre avkastning än den underliggande tillgången och ett BEAR-certifikat kommer ge en lägre förlust. I siffror ser det ut som nedan.

Underliggande Bull (Daglig) Bear (Daglig) Bull (Linjär) Bear (Linjär)
0,0% 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr
Dag 1 5,0% 105 kr 125 kr 75 kr 125 kr 75 kr
Dag 2 2,0% 107 kr 138 kr 68 kr 136 kr 65 kr
Dag 3 4,5% 112 kr 168 kr 52 kr 160 kr 40 kr
Dag 4 6,5% 119 kr 223 kr 35 kr 196 kr 4 kr

Daglig vs linjär hävstång i en nedåtgående marknad

I en fallande marknad ser det ungefär ut tvärtom.

160807-bear

Det man ser i grafen ovan är att BULL och BEAR-linjerna har bytt plats och samma fenomen som innan äger rum. BEAR-certifikatet med daglig hävstång ger en högre avkastning om 223 kr mot det med en linjär hävstång om 184 kr, på grund av ränta-på-ränta-effekten. I siffror ser det ut som följer:

Underliggande Bull (Daglig) Bear (Daglig) Bull (Linjär) Bear (Linjär)
0,0% 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr
Dag 1 -5,0% 95 kr 75 kr 125 kr 75 kr 125 kr
Dag 2 -2,0% 93 kr 68 kr 138 kr 66 kr 135 kr
Dag 3 -4,5% 89 kr 52 kr 168 kr 45 kr 155 kr
Dag 4 -6,5% 83 kr 35 kr 223 kr 16 kr 184 kr

Daglig vs linjär hävstång i en volatil marknad

Det sista exemplet är egentligen det som är mest applicerbart i vårt fall, det vill säga en volatil eller sidledes-gående marknad.

160807-volatil2

Det man kan se i grafen ovan är hur den teoretiska och linjära hävstången slutar på samma ställe som den underliggande tillgången, medan de två certifikaten med daglig hävstång hamnar snett. I sifferform ser det ut som följer:

Underliggande Bull (Daglig) Bear (Daglig) Bull (Linjär) Bear (Linjär)
0,0% 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr
Dag 1 3,0% 103 kr 115 kr 85 kr 115 kr 85 kr
Dag 2 -5,0% 98 kr 86 kr 106 kr 89 kr 111 kr
Dag 3 -3,0% 95 kr 73 kr 122 kr 75 kr 125 kr
Dag 4 5,4% 100 kr 93 kr 89 kr 100 kr 100 kr

Sammanfattningsvis kan man säga att det här är ett ganska oönskat beteende. Det blir av förklarliga skäl också större ju större hävstång man använder.

Historisk glidningen på grund av daglig hävstång

Jag har gjort jämförelser av den här glidningen på perioden 2015-01-01 till och med 2015-12-31 och mellan 2016-01-01 och 2016-07-27. Då såg glidningen ut som följer per hävstång:

2015-01-01 tom 2015-12-31 2016-01-01 tom 2016-07-27
Hävstång x2 -0,80 % -0,16 %
Hävstång x3 -6,91 % -3,66 %
Hävstång x5 -31,67 % -16,77 %
Hävstång x10 -133,54 % -81,72 %
Hävstång x15 -253,29 % -180,50 %

Slutsatsen man kan dra är att det alltså är direkt olämpligt att använda en hävstång större än max x3 över en tidsperiod som 12 månader. Överhuvudtaget kan man säga att certifikat inte är särskilt lämpliga över längre tidsperioder och absolut inte med någon större hävstång.

Avgifter, avgifter och avgifter

I det föregående räkneexemplet har jag dessutom inte räknat med avgifter som:

  • Courtage för köp och försäljning – gratis hos Avanza vid köp över 1 000 SEK
  • Spread vid inköp och försäljning
  • Administrationsavgift under tiden du äger certifikatet

Dessa behöver man ta hänsyn till riktiga exempel, särskilt i säkring över tid då det kostar pengar och det äter upp en del av säkringen.

Du kan läsa mer om certifikat här:

Valutasäkring genom mini futures

Det andra som slog mig var att man kunde använda mini futures som Avanza och Nordnet också säljer. De fungerar ungefär som certifikat med skillnaden att de har en linjär hävstång och inte en daglig som certifikaten. Det borde ju göra susen tänkte jag.

Alternativen som vi har till förfogande är:

  • MINI S USDSEK AVA 2
  • MINI S USDSEK AVA 4
  • MINI S USDSEK AVA 5
  • MINI S USDSEK AVA 11
  • MINI S USDSEK AVA 12
  • MINI S USDSEK AVA 13

Man tolkar dessa ungefär som man tolkar certifikaten:

  • Mini – för att det är en mini future
  • S – för att det är en short (=bear), alternativet är L för long (=bull)
  • USDSEK – anger det underliggande valutaparet
  • AVA – anger utgivaren, i det här fallet Avanza via Morgan Stanley
  • X – anger den indikativa hävstången

Räkneexempel på en minifuture

I teorin räknar man ungefär som certifikaten, men de flesta utgivare har en simulator som räknar ut värdet. Den enklaste räknaren för mini futures har BNP Paribas för sina. Låt oss ta en minifuture MINISHRT USDSEK BP34 med ca 5 gångers hävstång. Den har paritet 1 vilket innebär att jag behöver en minifuture för att säkra 1 USD.

Precis som för certifikat är det tiden som ställer till det. Nedanstående tabell utgår från dagens värde på USD på 8,574 SEK per USD. Priset på mini-futuren är 1,5996 SEK. Jag har räknat på att vi får en slutkurs på 8,1415 SEK, det vill säga en värdeminskning på ca 5 %.  Jag har använt BNP Paribas egna simulator för beräkningen nedan.

Idag 1 dag 365 dagar (1 år) 730 dagar (2 år)
Underliggande 8,574 SEK 8,142 SEK (-5,04 %) 8,142 SEK (-5,04 %) 8,142 SEK (-5,04 %)
Pris på MINI Futuren 1,596 SEK 2,028 SEK (+27,05 %) 1,771 SEK (+10,95 %) 1,513 SEK (-5,20 %)

Vilket betyder att kostnaden återigen är väldigt hög. Dessutom tillkommer ju kostnader för administration och spread.

Du kan läsa mer om MINI Futures här:

Valutasäkring genom optioner

Ett annat sätt att valuta säkra är genom en option, det är den renaste formen derivat. När jag kollade upp det här med min bankkontakt på Swedbank så kostade under förra veckan en option på 3 år:

  • Valutasäkring av 100 000 USD på en kurs 8,40 SEK/USD om 3 år, kostade 105 000 kr.
  • Valutasäkring av 100 000 USD på en kurs 8,08 SEK/USD om 3 år, kostade 80 000 kr

Det betyder att för att ovan ska vara lönsamt så måste dollarkursen nästan sjunka till under 7,70 SEK per USD.

Sammanfattning och slutsats

Det som jag kan konstatera efter att ha lagt ganska mycket tid på det här är att det inte lönar sig att valutasäkra. Kostnaderna är väldigt stora i förhållande till det potentiella skyddet som de ger. Dessutom använder man hävstång tillkommer kostnader för spread, ränta för lånet i hävstången och glidningseffekter. Ska man då köra utan hävstång då behöver man ha så stor summor investerade vilket innebär en alternativ kostnad, där de pengarna kunde gett en annan avkastning istället. Att avgifterna är höga är i och för sig inte så konstigt eftersom där är någon annan som behöver ta den motsatta risken och förlora pengar om jag tjänar pengar.

Det andra som jag konstaterar är att det för t.ex. en USA-fond inte spelar någon roll om det är jag som tar valuta-risken genom att köpa en USA-fond i USD eller jag köper en USA-fond i SEK, eftersom jag bara flyttat valutaväxlingen till fonden istället för att ha den själv. Potentiellt skulle man kunna argumentera för att fonden borde få en bättre växlingskurs än jag själv, men det lär vara marginellt.

En tredje faktor är att många svenska företag med verksamhet utomlands också påverkas av dollar-kursen. Även om de skyddar sig mot de värsta svängningarna på kort sikt (<12 månader) så innebär det både höga kostnader och en risk oavsett. Det går således inte riktigt att ”komma undan” valutarisken enligt mig på längre sikt.

Slutsatsen blir således att jag inte kommer att lägga några pengar på valutasäkring av de fonder som jag köper i andra valutor. Däremot kommer jag att försöka sprida investeringarna i olika valutor om möjligt och finns möjligheten att välja en fond i SEK snarare i en annan valuta så kommer jag försöka göra det.

Jag känner mig således bara 90 % säker på det som jag skriver här och jag tar gärna feedback i kommentarerna. Tack!

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

27 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Några tankar:

    1: Kom ihåg att vid investering i till exempel Vanguard Total Stock Market i ett konto denominerat i SEK så åker du på en hel del växlingsavgifter. VTI betalar ut utdelningar, och varje gång utdelningen betalas ut så betalar du en växlingsavgift för att göra om den till kronor. Ska du återinvestera den så betalar du ännu en växlingsavgift för att göra om det till dollar igen. Det är en viktig skillnad mellan att äga en fond denominerad i dollar jämfört med en svensk fond. Du kan komma undan detta genom att sätta upp ett konto i dollar, men mig veterligen kan du inte göra detta med ett ISK, vilket innebär att du antagligen förlorar på skatten det du vinner på växlingsavgiterna.

    2: Det kan finnas poänger med att inte valutasäkra. Säg att Sverige upplever kraftig inflation. Värdet på valutan sjunker, och dina icke valutasäkrade investeringar kompenserar för din förlust av köpkraft. Vill minnas att jag läste en studie (kanske från Credit Suisse?) som menade att du egentligen inte får något vidare volatilitetssänkning av valutasäkring.

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Simon Pettersson

Diskutera och fråga om andra ämnen i vårt forum Besök