Indexfonder - fonder som inte slår index...

Indexfonder – fonder som inte slår index…

...men som slår 9 fonder av 10 och är perfekta för din pengamaskin
Indexfonder – fonder som inte slår index…

Jag har ju många gånger tidigare skrivit om vikten av att välja fonder och investeringar med låga avgifter, eftersom avgifterna ofta äter upp hela vinsten. Det senaste året har jag arbetat vidare med att förädla både min egen strategi och strategin jag använder för Frejas investeringar.

Sedan jag köpte mina första aktier och fonder i slutet av 90-talet känner jag att jag nu till stora del har gått hela varvet runt och att jag har kommit tillbaka till startpositionen, dock med betydligt mer kunskap, erfarenhet och framförallt trygghet och säkerhet.

De första investeringarna jag gjorde var nämligen i ”breda” fonder och investmentbolag som i sin tur ägde andra bolag. Sedan började jag lära mig mer om aktier, fonder och investeringar. I takt med att självförtroendet och (arrogansen?) växte började jag ta större risken, gå in på nischade och exotiska investeringar – för att jag var ju en person som kunde mer än andra, jag var en av de få utvalda som naturligtvis kunde slå index. Eller iaf. så trodde jag. Nästan 10 år senare, med nästan en miljon i förlorat kapital i IT-kraschen, USA-kraschen, Asien-kraschen är jag betydligt visare och mer rik på erfarenhet. Detta har gjort att jag iaf. nu upplever att jag gör mer rätt, men med betydligt mer ödmjukhet.

Det är därför jag är tillbaka i princip där jag började med att investera i breda och passiva indexfonder över lång tid som jag låter vara i fred över tid. En index-fond är en som en påse som man har fyllt med ett antal fördefinierade aktier. Det är t.ex. det som Rapport och Aktuellt redovisar på kvällen när de berättar ”idag gick börsen upp/ner X.XX %”. Indexet OMX30 består av de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid en uppgång i OMX30 kan man med visshet säga att börsen som helhet går upp.

Något förenklat handlar det alltså om att när du lägger 100 SEK i en indexfond så betyder det att dina pengar fördelas på de 30 största bolagen som vi har i Sverige i enlighet med deras vikt i indexet (se Wikipedia). Det skulle alltså bli ungefär 12 SEK i Hennes & Mauritz, 10 SEK i Nordea, 10 SEK i Ericsson, 9 SEK i Telia, 5 SEK i Volvo, 5 SEK i Handelsbanken, 5 SEK i Sandvik, ända ner till 50 öre i Lundin Petroleum.

Fakta som borde göra dig förbannad

Om vi nu lägger till lite fakta så ser det ut som följer:

  • Flera undersökningar visar på att ungefär 9 av 10 fonder slår inte sitt index (SvD)
  • SVT Rapport visade den 17:e oktober 2011 ett inslag kring Nordea där de visade inte bara att 9 av 10 fonder inte slog sitt index, utan dessutom visade att nästan hälften av fonderna gick minus. Jämförde man det med index som då låg på 86 % på 10 år, så betyder det att 6 av 10 generationsfonder gick mer än 86 % sämre än indexet.
  • En aktivt förvaltad fond med en förvaltningsavgift på 1.5 % kostar dig på 25 år (8 % avkastning) ca 25 % av ditt kapital. Det vill säga att om du tjänar 1.000.000 SEK då har banken tagit 250.000 SEK – OAVSETT om du har tjänat pengar eller inte!
  • Bankens rådgivare är inte rådgivare – de är säljare. Det betyder att i de flesta fall så är de ute efter att uppfylla på sina budget- och säljmål. Det betyder att deras incitament är att sälja fonder med höga avgifter för det gör att banken tjänar pengar.

Indexfonder som investeringsstrategi

Med avseende på allt ovan är det rätt intressant att betrakta en investeringsstrategi som baserar sig på indexfonder. En sådan investeringsstrategi har dessutom några uppenbara fördelar:

  • Den är enkel att automatisera vilket ökar sannolikheten för att den följs
  • Den kräver ingen insats i form av tid och engagemang där man behöver engagera sig i att följa bolag.
  • Du slipper företagsrisken i att du t.ex. har rätt om en bransch men väljer fel företag i branschen
  • Du slipper betala dyra förvaltningsavgifter
  • Du kommer alltid att träffa index-avkastningen
  • Du sprider dina ägg i hundratals korgar
  • Du spelar med oddsen och statistiken istället för mot den

Som jag ser det är de uppenbara nackdelarna:

  • Du kommer per definition aldrig att slå index
  • Det är inte sexigt för fem öre
  • Det är enkelt men det är inte lätt
  • 95 % av alla rådgivare kommer att ljuga för dig och säga att de kan göra bättre än du

Några anledningar till att en passiv investeringsstrategi i längden alltid kommer att slå en aktiv

8 – 1.6 är inte 8….
Den första anledningen handlar som jag har påpekat så många gånger innan i den här artikeln om avgifterna. En snabb titt på Morningstar fonderna visar att den genomsnittliga totala avgiften (TER%) för fonder är 1.60 %. Det betyder att om Sverige indexet slutar på en avkastning på 8 % och fonderna ovanpå det tar 1.60 % i avgift, så behöver fonden de facto hamna på minst 9.60 % för att landa på index. Om fonden slutar på index, så kommer fonden efter avgifter bara leverera 6.6 %. Den genomsnittliga avgiften för indexfonder är ca 0.2 % eller till och med 0 & (Avanza Zero).

Så låt oss ta två scenarion: I det första scenariot går Stockholmsbörsen +10 % och en person som investerar i indexfonder mot Stockholmsbörsen kommer att få 9.80%. En person som har sina pengar i aktivt förvaltad fond som slutar på 10 % kommer bara få ut 8.6 %. I det andra scenariot – låt oss anta att Stockholmsbörsen slutar på -10 %, det betyder att indexinvesteraren kommer att ha en förlust på -10.20 %, medan den som hade den aktivt förvaltade fonden som slutar på index, kommer ha förlorat – 11.6 %. Det betyder att indexinvesteraren har en bättre avkastning i båda fallen. Att hävda något annat är att hävda att 8 – 1.6 är något annat än 6.4…

Spelar 1.4 % per år verkligen någon roll? Ja, ungefär 6 år…

Låt oss ta ett räkneexempel. Vi investerar 100.000 SEK i 25 år till en genomsnittlig avkastning till 8 % i två fonder. En indexfond med 0.2 % i avgift och en fond med 1.6 % i avgift. Efter 25 år så är resultatet som följer:

Aktivfond Index Skillnad
Värde efter 25 år 457 585 SEK 651 414 SEK 193 830 SEK
Totala avgifter 25 år 98 518 SEK 15 301 SEK 83 217 SEK
Avgifterna i förhållande till
total avkastning
27.55 % 2.77% 24.78 %

Det vill säga att skillnaden är enorm i det ena fallet betalar du nästan 25 % av avkastningen i avgifter! På 100.000 är alltså skillnaden nästan 200.000 SEK, på en miljon förvaltat kapital blir skillnaden nästan 2 Mkr!

Tar vi och tittar på det på 40 år, så blir skillnaden ännu mer extrem:

Aktivfond Indexfond Skillnad
Värde efter 40 år 1 139 605 SEK 2 005 265 SEK 865 661 SEK
Totala avgifter 40 år 286 422 SEK 52 870 SEK 233 552 SEK
Avgifterna i förhållande till
total avkastning
27.55 % 2.77% 24.78 %

Det vill säga att den där avgiften på 1.4 % som till synes är obefintlig gör att på 40 % du går miste om i princip hälften av kapitalet!

Sedan kan det ju vara som så att vi inte har 40 år på oss men det visar än principen. Mellan tummen och pekfingret kan man däremot säga att för varje 0.25 % som du kan sänka dina avgifter, så kommer du nå dina mål ett år tidigare. Det innebär att 1.6 % är värt ungefär 6 år för oss vuxna. Det är 6 år tidigare som du kommer att nå dina mål!

Nobelpristagarens kommentar

Nobelpristagaren William Sharpe (1990) skrev i en berömd artikel om ovanstående resonemang:

”Properly measured, the average actively managed dollar must underperform the average passively managed dollar, net of costs.”

Han noterar också i artikeln att beviset är ”pinsamt enkelt” och det lyder ungefär som följer:

”We adults seem to buy into the excpectation that our active manager is really good, so we will be among the few who beat the market. of course, if my manager is so good that he can beat all the other managers, then why isn’t he working for the billion-dollar investors?”

Det handlar således att hjärnan lurar oss och får oss att släppa den logiska tanken om enkel matematik och får det att handla om våra lägre psykologiska drivkrafter såsom signifikans, viljan att vara lite bättre och lite smartare än alla andra. Anledningen är att vi har väldigt svårt att se på oss själva som mediokra eller som en del i snittet.

Om jag nu ändå tar mig till att jag kan se mig själv som en medelsvensson, då borde det iaf. vara möjligt för mig att hitta en förvaltare som är bättre än medel. Det är EXAKT samma princip som i undersökningen där 82 % av alla bilförare bedömer sig själv som bättre än medel. Vi vill inte vara som snittet!

Anledningen till att vi gör FEL när vi litar på vår intuition och vill ha en bra förvaltare

En annan psykologisk anledning som gör att vi trillar i fällan är att vi har lärt oss att ju dyrare desto bättre. Att en dyr förvaltare måst ju vara bättre än en billig förvaltare, så är det ju i de flesta områden. Om jag behöver opereras så börjar jag ju inte leta på Blocket efter den billigaste kirurgen, eller hur?

Problemet är att anologin är inte sann och jämförelsen haltar enormt. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra situationer och professioner så är investerande ett noll-summe-spel. Det vill säga – en kirurgs sannolikhet för att uppnå ett lyckat resultat är endast avhängt på honom själv, det spelar absolut ingen som helst roll hur det går för någon annan kirurg. Två kirurger som opererar, gör det helt oberoende av varandra. För fondförvaltare är det precis tvärtom. Om min fondförvaltare köper en aktie från din fondförvaltare, så kommer min förvaltares vinst (eller förlust) att komma direkt på bekostnad (eller vinst) av din fondförvaltare. För varje investerare som slår index ett år, så finns det en investerare som har missat index det året.

Sannolikheten att kasta bara kronor i rad minskar för varje gång du kastar myntet

Ett av de sista bevisen som verkligen övertygade mig om index-fondernas förträfflighet över aktivt förvaltade investeringar var faktiskt enkel statistik. Om vi tar exemplet att jag kastar en krona så har jag 50 % sannolikhet att det kommer upp en krona. Inget konstigt.

Sannolikheten att kasta två kronor i rad är däremot bara 25 % (0.5 x 0,5), att kasta 3 kronor i rad händer bara 12.5 % av gångerna, 4 gånger 6.25 % också vidare. Det vill säga för varje kast som jag gör så minskar sannolikheten.

Allan Roth, som är pappa till många av resonemanget i den här artikeln har visat med en (Monte Carlo) datorsimulation som bygger på jämförelser av passivt förvaltade fonder mot aktivt förvaltade fonder över flera år så ger det en statistik som ser ut som följer. Antagandet är en index fond med TER på 0.23 % och en aktivt förvaltad på 2.00 %.

Antal år Sannolikhet att en aktiv fond slår en passiv
1 43 %
5 29 %
10 23 %
25 12 %

Nu börjar det bli spännande igen, det visar att sannolikheten minskar ju längre tid du äger de aktiva fonderna, precis på samma sätt som när du kastar krona eller klave.

MEN, det blir till och med värre än så, för ovanstående modell bygger på att du äger en aktivt förvaltad fond och en index-fond. Men så ser inte verkligheten ut, de flesta svenskar är flera stycken fonder, ibland till och med fler än 10 fonder om man räknar in pengarna i PPM, tjänstepensioner, individuellt pensionssparande och sina depåer.

Om tabellen ovan uppdateras med att du äger fler fonder blir sannolikheten för att dina aktiva fonder slår dina passiva fonder enligt den:

Antal fonder 1 5 10
År 1 42 % 32 % 25 %
År 5 30 % 18 % 9 %
År 10 23 % 11 % 6 %
År 25 12 % 3 % 1 %

Från ovan kan vi dra framförallt två slutsatser:

  • Desto fler fonder du äger, desto sämre är dina odds
  • Desto längre du spelar spelet och äger dina fonder, desto sämre blir dina odds.

Det är dessutom inte slut än… och dessutom blir det värre. Även om vi bortser från kostnaderna som en aktivt förvaltad fond drar på sig genom att de köper och säljer investeringar så kommer vi drabbas av ytterligare en dålig grej som handlar om timing.

Vi investerare har en tendens att köpa fonder och investeringar EFTER att de redan har gått bra. Det vill säga att när vi läser om fonden i tidning och hört att den redan har gått bra i flera månader. På samma sätt har vi en tendens att sälja först efter flera månader när fonden har gått dåligt. Jason Zweig har skrivit om det här fenomenet i bl.a. Wall Street Journal. Det här beteendet kan simuleras av 1.5 % i ”timingstraffavgift”.

Lägger vi på denna 1.5 % i timingstraffavgift så kommer resultatet i Monte Carlo simulationen ovan att bli ännu mer deprimerande.

Antal fonder 1 5 10
År 1 38 % 20 % 12 %
År 5 22 % 7 % 2 %
År 10 3 % 1 % 0 %
År 25 1 % 0 % 0 %

Resultatet ovan visar att sannolikheten för att slå en index-fond med en avgift på 0.23 % genom äga 10 st aktivt förvaltade fonder med en avgift på 2 % i 10 år är extremt, extremt osannolikt. Det är ungefär lika sannolikt som att vinna på Lotto. Det märkliga är att de flesta investerare (inkl. jag själv i många år) tar sina pengar, förvaltar dem aktivt och spelar spelet trots att de i princip inte har någon chans att vinna.

Första steget för dig att göra – ta reda på dina totala avgifter!

Även om jag hittills inte har nämnt mer än en index-fond per namn så skulle jag säga att det första steget för dig borde vara att kolla hur mycket du betalar för din förvaltning idag. Det vill säga, är du en av dem som försöker bevisa att 8 – 1.6 är något annat än 6.4? Sannolikheten är stor att om din förvaltningsavgift är större än 0.5 % så försöker du bevisa att just det och du är på den förlorande sidan av ekvationen.

Du kan kolla upp den totala avgiften för dina fonder på den utmärkta sajten Morningstar under fliken avgifter. Titta efter värdet i kolumnen TER% som står för ”Total Expense Ratio” och visar den totala avgiften, inte bara förvaltningsavgiften.

Om du idag har en finansiell rådgivare är en briljant fråga att ställa: ”Hur mycket betalar jag idag i totala avgifter för mina investeringar?” Se till att få svaret skriftligt i mejl både i form av en procentsats och i absoluta tal (dvs. kronor och ören). Sannolikheten är tyvärr stor att du kommer upptäcka att du som medelsvensken betalar mellan 2.0 % och 3.0 %. Här kan du räkna hur mycket du skänker till finansbranschen så att du blir förbannad på riktigt.

Kom ihåg att din nettoavkastning alltid är marknadens avkastning minus avgifter. Om dina kostnader inte är så låga som de bara kan vara, så kommer inte statistiken och matematiken att vara på din sida och du kommer få kämpa både i motvind och i uppförsbacke.

Sammanfattningsvis: aldrig mer än max 0.40 % i avgifter! 

Andra steget skapa en portfölj baserad på indexfonder

Det är omöjligt att här på bloggen skriva något som kan ge dig ett konkret råd kring hur du ska göra kring din portfölj, eftersom jag har synen att en investering är ett fordon som ska ta dig från en punkt till en annan. En investering är därmed, precis som ett fordon, beroende av både en start- och en slutpunkt. Dessa start- och slutpunkter är ju naturligtvis väldigt olika för oss alla och därmed är det svårt att säga något generellt.

Jag har skrivit en del om det i följande artiklar:

Generella råd som gäller (nästan) alltid

För hygienfaktorns skull är det också viktigt att säga ytterligare ett par generella råd:

  • Ovanstående strategi och antagande bygger naturligtvis på att där finns en långsiktighet i ditt sparande och investerande.
  • Vissa av antaganden bygger på historisk avkastning som naturligtvis inte är någon garanti för framtida avkastning.
  • Det är många gånger bättre att vid investering av en större summa smeta ut investeringstillfällena över ett antal månader och år för att minska påverkan av timing-risken.
  • Investera inte pengar som du inte har råd att förlora.
  • Var försiktig med belåning
  • Läs på och kolla källor så du får impulser från flera håll.

Relaterade artiklar på bloggen

Böcker att läsa vidare i:

Jag önskar att jag kunde säga att jag är pappa till ovanstående resonemang, utan dessa bygger på många olika källor och många års samlad erfarenhet. Men om jag skulle ge några pointers så skulle de vara som följer:

Relaterade etiketter och ämnen

akelius spar, avanza, Avanza Zero, courtage, förvaltningsavgift, frejas portfölj, mina investeringar, morningstar, nordnet, OMX, räkneexempel, sharpekvot, spiltan, tips, Vanguard REIT

Kommentera

18 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan,

    Läser det mesta på Din blogg med stor behållning.

    Fondavgifter ?

    Det är uppenbart att höga fond avgifter över tid har en stor påverkan på tillväxten av mitt sparkapital. Men hur får man en korrekt uppfattning om den TOTALA avgiften. Det är begripligt om fondbolagen försöker undvika att redovisa den verkliga kostnaden om de inte måste. För att välja rätt fond är det ju helt avgörande att man får helhetsbilden. När det gäller själva begreppet avgift verkar det råda en viss nomenklatur-förbistring. Ord som TER, TKA, förvaltnings avgift, årsavgift, total avgift mm förekommer. Morningstar ger viss vägledning men redovisar inte TER längre. Ordet total årlig avgift förekommer sällan eller aldrig.

    Finns det någon begriplig väg att effektivt kolla fondernas totala avgifter. Clas Hemberg ger sig på ett försök idag på sin blogg där han mest tar det från ett PPM perspektiv. Problemet med transparens avseende fondernas avgifter är väl generellt och gäller inte bara PPM och frågan om rabatter.

    T.ex.en förvaltningsavgift på 0,2 % låter ju bra men om det inte är hela sanningen så gör man kanske fel val.

    Mvh
    Göran

    Gravatar ikon för användaren
    Göran
  2. Vit pil

    Stort tack. Har snart läst de flesta sidor känns det som, du länkar föredömligt vidare.
    Ska snart läsa dina råd om att investera en större summa, en annan kväll..
    Ser längre ned i kommentarsfältet att du delvis svarar på min fundering om indexfonder vs aktier med god utdelningshistorik, sk aristokrater. Minns nu inte vilken blogg men någon förespråkar en utdelningsportfölj där utdelningar kommer månadsvis (ja, mycket USA-aktier). Går kanske inte att automatisera men vad är dina tankar kring denna jämförelse? Min horisont är ca 20 år.

    Gravatar ikon för användaren
    AndersB
  3. Vit pil

    En sak till. Du skriver i din FB-kommentar att ”det korrekta borde nog vara att säga att Spiltan Investmentbolag är en fond som investerar i investmentbolag, dessa i sin tur äger ofta andra företag och som helhet går de sannolikt bättre än Stockholmsbörsen OMX30-index”. Menar du detta, att det är sannolikt att de slår index? Då är det väl bättre att skippa svensk indexfond och köpa denna investmentbolagsfond istället? Eller t o m bolagen som finns i fonden, så slipper du förvaltningsvagiften. Är det långsiktigt så är courtaget försumbart relativt årlig förvaltningsbolag. Det är dessutom få bolag i denna fond.
    Men blir inte hela resonemanget upp och ner på detta sätt? Varför skulle Kinnevik, Investor och Industrivärden gå bättre än Index, när inte aktivt förvaltade fonder gör det?

    Gravatar ikon för användaren
    Per Johansson
    1. Vit pil

      Hej Per,

      Tack för din kommentar. Ja, jag resonerar som att ett index bestående av investmentbolag bör gå bättre än index. Jag baserar det här mycket på fakta som Tobias Schildfat beskriver i sin bok ”Vägen till din första miljon”. I korthet så tror jag det som talar för just det är – en tydlig ägare som känner ansvar för ägarnas (sina) pengar, (mer) långsiktiga tidshorisonter och ofta en talang.

      Följden lär ju bli som du skriver, varför inte bara skippa indexfonderna? Jag själv vågar inte riktigt det eftersom jag tycker att indexet är för litet ca 20 bolag i förhållande till en global indexfond på > 5000 bolag. Så man kan ha rätt om indexet men ha fel om bolaget så att säga. Därför tror jag än så länge på en blandning av de både investmentbolag och indexfonder.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Mycket intressant inlägg. Mycket matnyttigt, men jag är inte helt övertygad om att inte det finns duktiga förvaltare som över tiden slår index. Annars får man ju idiotförklara hela kåren, eller? Skagen Global, Skagen Kontiki, Lannebo Småbolag, Granit Småbolag, Didner & Gerge har förvaltare med stjärnstatus och fonderna har gått bra/bättre än index. Är det då inte sannolikt att dessa fonder kommer slå sina index också framöver? Vad tror du?

    Gravatar ikon för användaren
    Per Johansson
    1. Vit pil

      Nej, jag tror inte det. Statistiskt sätt är det i princip omöjligt. Men – om du har en tillräckligt stor population så kommer ju några att lyckas. Det vill säga att har vi 1000 personer som singlar slant så kommer där vara någon som statistikt sätt singlar samma sak flera gånger i rad. Problemet är ju att i förväg veta vem det kommer att vara.

      Det är som t.ex. med Peter Lynch och Magellan på 80-/90-talet. Fantastisk fond och utveckling men efter tag så gick det inte längre och de flesta investerare kom in när det inte längre fungerade. Därför tror jag hellre på en strategi där jag inte försöker hitta vinnaren (och på så sätt undviker 90 % av förlorarna) än att försöka hitta det där guldkornet som är osannolikt att jag hittar i alla fall.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej! Jag är en färsking vad det gäller investering och byggande av en pengamaskin. Dock är dina blogginlägg några av de mest informativa och inspirerande jag läst så nu är jag äntligen igång. Lyssnar för tillfället på How a Second Grader Beats Wall Street och det har dykt upp några funderingar.

    Deras portfolio ser ju ut som sådan:
    60% Vanguard Total Stock Market ETF (VTI)
    30% Vanguard Total International Stock ETF (VXUS)
    10% Vanguard Total Bond Market ETF (BND)

    Vad är Bond Market? Är det obligationer? Vad tycker du om det och vad har gjort att du valt bort den ur ex Frejas portfölj?

    Tack

    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  6. Vit pil

    Tack Jan för den mycket intressanta artikel!
    Och Tack för att du delar med oss av dina erfarenheter.
    Jag började nyligen en kurs i Balansekonomi med dig som kurs ledare. Det är jag glad för!!
    Du rekommenderade att vi skulle läsa en bok av Per Börjesson ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer”. Den är toppen!
    Han också talar varmt om Indexfonder. OCH ÄVEN mycket varmt om Svenska Småbolagsfonder-Aktiva fonder som verkligen försöker slå index. Han skriver om dem på s.104 i boken.
    Jag kollade även i Morningstar där Jonas Lindmark uttalar sig om olika slags fonder och ge tips- du vet. Han skriver följande om Småbolag -Sverigefonder:……….

    ”Småbolagsfonder är motsatsen till de smala indexfonderna, de köper enbart aktier i bolag med börsvärde under en bestämd gräns. När börsen stiger så klättrar ofta småbolagens aktier snabbare, men å andra sidan är de ofta förlorare under börsras. Det extra risktagandet har historiskt sett lönat sig vilket hjälpt till att locka fler fondsparare till kategorin.
    De som lockar mig mest är därför Strand Småbolag och Lannebo Småbolag. Fast de som följt det jag skrivit genom åren vet att Didner & Gerge är en av mina gamla favoriter, som var med i Morningstars PPM-portföljer från 2000 till 2008. Sedan dess är det Lannebo Småbolag som är mitt tips bland Sverigefonder”

    ….. Det verkar på deras uttalande att svenska fondbolag som har Sverige fonder som verkligen försöker vara aktiva och slå index är något man borde ha i sin portfölj. Vad tycker du Jan?

    Han kallade även Avanza för en SMAL indexfond, jag citerar:…….

    ”Smala indexfonder som passivt köper samma fördelning som ett börsindex har blivit fler och de följer OMX S30-index med de 30 mest omsatta aktierna. Det ger ett renodlat ägande i storbolag, vilket de senaste fem åren varit en fördel. Ett välkänt exempel är Avanza Zero, den första svenska fonden utan förvaltningsavgift”.

    …. Det verkar att du Jan kallar den för BRED index fond (om jag uppfattade dig rätt)

    Han (Jonas Lindmark) fortsätter:
    …..”BREDA indexfonder följer index där även små och medelstora börsbolag ingår, vilket ger bättre riskspridning. De senaste åren har deras avkastning varit lite lägre, men i ett längre perspektiv är det småbolagsaktier som har stigit mest”

    Vad tycker du? Jag frågar eftersom jag står i begrepp att investera min kapital för första gången i mitt liv. Det känns stort och jag befinner mig utanför min trygghetszon att göra det. Men jag VILL och VÄLJER att göra det. Jag tänker förstörs i första hand på Index fonder och mest på Avanza Zero. Är den smal och därför högre risk? Jag tittade även på indexfond hos Nordnet Aktieindex Sverige som består av de 80 till 100 största och mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Är den BRED därför att den innehåller fler aktier och därför risken är mindre??

    Rekommenderar du Avanza Zero eller Nordnet Aktieindex Sverige eller båda i samma portfölj?.Kan du rekommendera även Lannebo Småbolag att komplettera med? (Har du erfarenhet av dem?)
    Med tanke på att jag är ny och oerfaren läser jag rekommenderade böcker och sajter. De ge mig dock olika förslag.
    Samtidigt vill jag lära mig av ANDRAS erfarenheter som dina ovan.

    Vänligen/Wictoria
    Ps. Detta brev kommer jag även att dela i min googlegroups för att andra kan ha utbyte:)

    Gravatar ikon för användaren
    Wictoria
  7. Vit pil

    Jag delar de flesta av författarens insikter. Jag köpte själv 2007 min första index-fond. Det var en ETF som följde Brasiliens index. På den tiden var utbudet av EFT:er inte lika stort som idag och jag var tvungen att handla på USA-börsen för att komma åt den. Jag håller med att köpa indexfonder är ett utmärkt sätt att hålla nere kostnaden, få bra avkastning och sprida riskerna. Man sparar dessutom en hel del tid då analysen av vilken indexfond är enklare (särskilt om den är global) än av ett aktiebolag. Jag tror på ett långsiktigt sparande som inte tar för mycket tid i anspråk, men att man ändå tjänar på att jobba med timingen av sina insättningar och om man inte tror på indexet med dess nuvarande värdering också ska lämna det. Själv ser jag då och då över mitt sparande. Jag själv spritt mitt sparande: indexfonder, fonder, företagsobligationer, aktier, ädelträdskog (Better Globe), med mera. Jag har inte använt Vanguard tidigare men ska kolla upp dem. Eftersom att förstå ett bolag och följa det tar tid i anspråk så handlar jag i princip bara med 3-5 aktiebolag.

    Gravatar ikon för användaren
    Johan Dahl
    1. Vit pil

      Hej Johan!

      Tack för din kommentar!

      Det är extra roligt när du kommenterar, eftersom jag vet både hur duktig och noggrann du är med siffror. :-)

      Många hälsningar,
      //jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Tack för intressant läsning. Jag har märkt att jag själv är en väldigt passiv investerare och egentligen mest hamstrar på mig diverse aktier utan större uppföljning av årsredovisningar etc. Det fungerar ok, men sneglar lite mot de indexfonder du nämner. Men vet du hur det ser ut med utdelningarna?, Avanza Zero har jag för mig delade ut 2-3%? förra året, som direktåterinvesteras, helt ok ju. Men Vanguard?.

    Annars tror jag det är där skon klämmer för mig, med utdelningarna. Men kanske stirrar för mycket på dem, finns ju även alltid en risk att de bolag man äger idag inte kommer dela ut lika mycket i framtiden.

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Johansson
    1. Vit pil

      Hej Andreas,

      Jag har faktiskt inte kollat upp det själv, utan utgått från standard practice som är att de återinvesteras i fonden om de inte betalas ut.

      Hälsningar,
      //jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    En sak till.. Vanguard Total International Stock Index Fund som du skriver om ovan investerar i allt utom bolag i USA, vilket ju låter attraktivt. De investerar dock i USD, så man kommer inte undan valutarisken (Jag försöker undvika investeringar i USA/USD helt).

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias Vesterlund
    1. Vit pil

      Jag vet, det är det enda som jag själv tycker suger något. Problemet är ju att hur man än vänder och vrider på det, så råkar man ju ut för en valutarisk antingen direkt eller indirekt eftersom vi själva är en sådan pyttevaluta i världen. Skulle fonden vara i SEK hade förmodligen kostnaderna för valutasäkringen och valutatransaktionerna istället hamnat i TER%-en.

      Sedan tänker jag att det kanske (jag kan ha fel här) att det fungerar ungefär som med inflationen. Skulle dollarn krascha så kommer ju inte tillgången att krascha för det. Liksom som i Tyskland på 30-talet, det var ju alltid bättre att äga ägget än skottkärran med D-mark.

      Så problemet är väl snarare att vi bor i ett pytteland med pytteekonomi. Jag hade ju inte velat att fonden var i EUR, önskvärt hade väl varit Yuan, men det dröjer väl ett par tills vi kan köpa den typen av fonder :)

      //jan

      PS. Vanguards Pacific fond är också ganska intressant. DS.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej!

    Bra artikel, intressant! Hur resonerar du när det gäller direktinvesteringar i aktier, om man jämför med fonder med avgift under 0,5%? Är direktköp i aktier, oavsett aktie, en krydda? =)

    /Tobias.

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias Vesterlund
    1. Vit pil

      Hej Tobias!

      Kul att du kommenterade. Jag har skrivit lite om det ovan, jag tror generellt att aktier är bra, men de kräver mycket mer tid och energi än en bred fond. Skulle jag göra distinktionen skulle jag säga att aktier är mer en del av en talangplan än en mekanisk plan.

      //jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Mycket intressant! Men jag undrar varför du bara resonerar kring aktier? För att minska risken i portföljen kan man väl också ha tillgångsslag som inte korrelerar, t.ex. räntor, råvaror, m.m.

    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Hej Anders,

      Jag är kluven när det gäller aktier. Aktier är ju egentligen väldigt bra, problemet som jag har konstaterat med mig själv är att jag över tid uppenbarligen inte följer dem. Jag vet liksom vad jag borde göra (t.ex. sälj förlorare, köp mer av vinnare m.m.) men jag har inte engagemanget att följa dem. Så jag tror att aktier är bra, men för egen del så har jag gett upp på det för de kräver en större arbetsinsats än den som jag är motiverad till.

      Sedan har jag funderat mycket på det där med korrelation, förr var det viktigt, men om man kollar på korrelationsgrafer och hur korrelationen har utvecklats de senaste åren så hänger olika typer av investeringar mycket mer ihop än tidigare. Se t.ex. följande artikel som visar hur korrelationen har förändrats från 2005 till 2012. Jag tror att det idag därmed är betydligt svårare att bygga en diversifierad portfölj – vilket innebär att det mer eller mindre inte spelar någon roll vad du köper när det går ner, och inte heller när det går upp. Vilket i sig tror jag är ännu ett argument för billiga passiva indexfonder.

      Hälsningar,
      //jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson