Indexfonder – fonder som inte slår index…
...men som slår 9 fonder av 10 och är perfekta för din pengamaskin
Jag har ju många gånger tidigare skrivit om vikten av att välja fonder och investeringar med låga avgifter, eftersom avgifterna ofta äter upp hela vinsten. Det senaste året har jag arbetat vidare med att förädla både min egen strategi och strategin jag använder för Frejas investeringar.
Sedan jag köpte mina första aktier och fonder i slutet av 90-talet känner jag att jag nu till stora del har gått hela varvet runt och att jag har kommit tillbaka till startpositionen, dock med betydligt mer kunskap, erfarenhet och framförallt trygghet och säkerhet.
De första investeringarna jag gjorde var nämligen i ”breda” fonder och investmentbolag som i sin tur ägde andra bolag. Sedan började jag lära mig mer om aktier, fonder och investeringar. I takt med att självförtroendet och (arrogansen?) växte började jag ta större risken, gå in på nischade och exotiska investeringar – för att jag var ju en person som kunde mer än andra, jag var en av de få utvalda som naturligtvis kunde slå index. Eller iaf. så trodde jag. Nästan 10 år senare, med nästan en miljon i förlorat kapital i IT-kraschen, USA-kraschen, Asien-kraschen är jag betydligt visare och mer rik på erfarenhet. Detta har gjort att jag iaf. nu upplever att jag gör mer rätt, men med betydligt mer ödmjukhet.
Det är därför jag är tillbaka i princip där jag började med att investera i breda och passiva indexfonder över lång tid som jag låter vara i fred över tid. En index-fond är en som en påse som man har fyllt med ett antal fördefinierade aktier. Det är t.ex. det som Rapport och Aktuellt redovisar på kvällen när de berättar ”idag gick börsen upp/ner X.XX %”. Indexet OMX30 består av de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid en uppgång i OMX30 kan man med visshet säga att börsen som helhet går upp.
Något förenklat handlar det alltså om att när du lägger 100 SEK i en indexfond så betyder det att dina pengar fördelas på de 30 största bolagen som vi har i Sverige i enlighet med deras vikt i indexet (se Wikipedia). Det skulle alltså bli ungefär 12 SEK i Hennes & Mauritz, 10 SEK i Nordea, 10 SEK i Ericsson, 9 SEK i Telia, 5 SEK i Volvo, 5 SEK i Handelsbanken, 5 SEK i Sandvik, ända ner till 50 öre i Lundin Petroleum.
Fakta som borde göra dig förbannad
- Flera undersökningar visar på att ungefär 9 av 10 fonder slår inte sitt index (SvD)
- SVT Rapport visade den 17:e oktober 2011 ett inslag kring Nordea där de visade inte bara att 9 av 10 fonder inte slog sitt index, utan dessutom visade att nästan hälften av fonderna gick minus. Jämförde man det med index som då låg på 86 % på 10 år, så betyder det att 6 av 10 generationsfonder gick mer än 86 % sämre än indexet.
- En aktivt förvaltad fond med en förvaltningsavgift på 1.5 % kostar dig på 25 år (8 % avkastning) ca 25 % av ditt kapital. Det vill säga att om du tjänar 1.000.000 SEK då har banken tagit 250.000 SEK – OAVSETT om du har tjänat pengar eller inte!
- Bankens rådgivare är inte rådgivare – de är säljare. Det betyder att i de flesta fall så är de ute efter att uppfylla på sina budget- och säljmål. Det betyder att deras incitament är att sälja fonder med höga avgifter för det gör att banken tjänar pengar.
Indexfonder som investeringsstrategi
- Den är enkel att automatisera vilket ökar sannolikheten för att den följs
- Den kräver ingen insats i form av tid och engagemang där man behöver engagera sig i att följa bolag.
- Du slipper företagsrisken i att du t.ex. har rätt om en bransch men väljer fel företag i branschen
- Du slipper betala dyra förvaltningsavgifter
- Du kommer alltid att träffa index-avkastningen
- Du sprider dina ägg i hundratals korgar
- Du spelar med oddsen och statistiken istället för mot den
Som jag ser det är de uppenbara nackdelarna:
- Du kommer per definition aldrig att slå index
- Det är inte sexigt för fem öre
- Det är enkelt men det är inte lätt
- 95 % av alla rådgivare kommer att ljuga för dig och säga att de kan göra bättre än du
Några anledningar till att en passiv investeringsstrategi i längden alltid kommer att slå en aktiv
Den första anledningen handlar som jag har påpekat så många gånger innan i den här artikeln om avgifterna. En snabb titt på Morningstar fonderna visar att den genomsnittliga totala avgiften (TER%) för fonder är 1.60 %. Det betyder att om Sverige indexet slutar på en avkastning på 8 % och fonderna ovanpå det tar 1.60 % i avgift, så behöver fonden de facto hamna på minst 9.60 % för att landa på index. Om fonden slutar på index, så kommer fonden efter avgifter bara leverera 6.6 %. Den genomsnittliga avgiften för indexfonder är ca 0.2 % eller till och med 0 & (Avanza Zero).
Så låt oss ta två scenarion: I det första scenariot går Stockholmsbörsen +10 % och en person som investerar i indexfonder mot Stockholmsbörsen kommer att få 9.80%. En person som har sina pengar i aktivt förvaltad fond som slutar på 10 % kommer bara få ut 8.6 %. I det andra scenariot – låt oss anta att Stockholmsbörsen slutar på -10 %, det betyder att indexinvesteraren kommer att ha en förlust på -10.20 %, medan den som hade den aktivt förvaltade fonden som slutar på index, kommer ha förlorat – 11.6 %. Det betyder att indexinvesteraren har en bättre avkastning i båda fallen. Att hävda något annat är att hävda att 8 – 1.6 är något annat än 6.4…
Spelar 1.4 % per år verkligen någon roll? Ja, ungefär 6 år…
Låt oss ta ett räkneexempel. Vi investerar 100.000 SEK i 25 år till en genomsnittlig avkastning till 8 % i två fonder. En indexfond med 0.2 % i avgift och en fond med 1.6 % i avgift. Efter 25 år så är resultatet som följer:
| Aktivfond | Index | Skillnad | |
|---|---|---|---|
| Värde efter 25 år | 457 585 SEK | 651 414 SEK | 193 830 SEK |
| Totala avgifter 25 år | 98 518 SEK | 15 301 SEK | 83 217 SEK |
| Avgifterna i förhållande till total avkastning |
27.55 % | 2.77% | 24.78 % |
Det vill säga att skillnaden är enorm i det ena fallet betalar du nästan 25 % av avkastningen i avgifter! På 100.000 är alltså skillnaden nästan 200.000 SEK, på en miljon förvaltat kapital blir skillnaden nästan 2 Mkr!
Tar vi och tittar på det på 40 år, så blir skillnaden ännu mer extrem:
| Aktivfond | Indexfond | Skillnad | |
|---|---|---|---|
| Värde efter 40 år | 1 139 605 SEK | 2 005 265 SEK | 865 661 SEK |
| Totala avgifter 40 år | 286 422 SEK | 52 870 SEK | 233 552 SEK |
| Avgifterna i förhållande till total avkastning |
27.55 % | 2.77% | 24.78 % |
Det vill säga att den där avgiften på 1.4 % som till synes är obefintlig gör att på 40 % du går miste om i princip hälften av kapitalet!
Sedan kan det ju vara som så att vi inte har 40 år på oss men det visar än principen. Mellan tummen och pekfingret kan man däremot säga att för varje 0.25 % som du kan sänka dina avgifter, så kommer du nå dina mål ett år tidigare. Det innebär att 1.6 % är värt ungefär 6 år för oss vuxna. Det är 6 år tidigare som du kommer att nå dina mål!
Nobelpristagarens kommentar
Nobelpristagaren William Sharpe (1990) skrev i en berömd artikel om ovanstående resonemang:
”Properly measured, the average actively managed dollar must underperform the average passively managed dollar, net of costs.”
Han noterar också i artikeln att beviset är ”pinsamt enkelt” och det lyder ungefär som följer:
”We adults seem to buy into the excpectation that our active manager is really good, so we will be among the few who beat the market. of course, if my manager is so good that he can beat all the other managers, then why isn’t he working for the billion-dollar investors?”
Det handlar således att hjärnan lurar oss och får oss att släppa den logiska tanken om enkel matematik och får det att handla om våra lägre psykologiska drivkrafter såsom signifikans, viljan att vara lite bättre och lite smartare än alla andra. Anledningen är att vi har väldigt svårt att se på oss själva som mediokra eller som en del i snittet.
Om jag nu ändå tar mig till att jag kan se mig själv som en medelsvensson, då borde det iaf. vara möjligt för mig att hitta en förvaltare som är bättre än medel. Det är EXAKT samma princip som i undersökningen där 82 % av alla bilförare bedömer sig själv som bättre än medel. Vi vill inte vara som snittet!
Anledningen till att vi gör FEL när vi litar på vår intuition och vill ha en bra förvaltare
En annan psykologisk anledning som gör att vi trillar i fällan är att vi har lärt oss att ju dyrare desto bättre. Att en dyr förvaltare måst ju vara bättre än en billig förvaltare, så är det ju i de flesta områden. Om jag behöver opereras så börjar jag ju inte leta på Blocket efter den billigaste kirurgen, eller hur?
Problemet är att anologin är inte sann och jämförelsen haltar enormt. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra situationer och professioner så är investerande ett noll-summe-spel. Det vill säga – en kirurgs sannolikhet för att uppnå ett lyckat resultat är endast avhängt på honom själv, det spelar absolut ingen som helst roll hur det går för någon annan kirurg. Två kirurger som opererar, gör det helt oberoende av varandra. För fondförvaltare är det precis tvärtom. Om min fondförvaltare köper en aktie från din fondförvaltare, så kommer min förvaltares vinst (eller förlust) att komma direkt på bekostnad (eller vinst) av din fondförvaltare. För varje investerare som slår index ett år, så finns det en investerare som har missat index det året.
Sannolikheten att kasta bara kronor i rad minskar för varje gång du kastar myntet
Ett av de sista bevisen som verkligen övertygade mig om index-fondernas förträfflighet över aktivt förvaltade investeringar var faktiskt enkel statistik. Om vi tar exemplet att jag kastar en krona så har jag 50 % sannolikhet att det kommer upp en krona. Inget konstigt.
Sannolikheten att kasta två kronor i rad är däremot bara 25 % (0.5 x 0,5), att kasta 3 kronor i rad händer bara 12.5 % av gångerna, 4 gånger 6.25 % också vidare. Det vill säga för varje kast som jag gör så minskar sannolikheten.
Allan Roth, som är pappa till många av resonemanget i den här artikeln har visat med en (Monte Carlo) datorsimulation som bygger på jämförelser av passivt förvaltade fonder mot aktivt förvaltade fonder över flera år så ger det en statistik som ser ut som följer. Antagandet är en index fond med TER på 0.23 % och en aktivt förvaltad på 2.00 %.
| Antal år | Sannolikhet att en aktiv fond slår en passiv |
| 1 | 43 % |
| 5 | 29 % |
| 10 | 23 % |
| 25 | 12 % |
Nu börjar det bli spännande igen, det visar att sannolikheten minskar ju längre tid du äger de aktiva fonderna, precis på samma sätt som när du kastar krona eller klave.
MEN, det blir till och med värre än så, för ovanstående modell bygger på att du äger en aktivt förvaltad fond och en index-fond. Men så ser inte verkligheten ut, de flesta svenskar är flera stycken fonder, ibland till och med fler än 10 fonder om man räknar in pengarna i PPM, tjänstepensioner, individuellt pensionssparande och sina depåer.
Om tabellen ovan uppdateras med att du äger fler fonder blir sannolikheten för att dina aktiva fonder slår dina passiva fonder enligt den:
| Antal fonder | 1 | 5 | 10 |
| År 1 | 42 % | 32 % | 25 % |
| År 5 | 30 % | 18 % | 9 % |
| År 10 | 23 % | 11 % | 6 % |
| År 25 | 12 % | 3 % | 1 % |
Från ovan kan vi dra framförallt två slutsatser:
- Desto fler fonder du äger, desto sämre är dina odds
- Desto längre du spelar spelet och äger dina fonder, desto sämre blir dina odds.
Det är dessutom inte slut än… och dessutom blir det värre. Även om vi bortser från kostnaderna som en aktivt förvaltad fond drar på sig genom att de köper och säljer investeringar så kommer vi drabbas av ytterligare en dålig grej som handlar om timing.
Vi investerare har en tendens att köpa fonder och investeringar EFTER att de redan har gått bra. Det vill säga att när vi läser om fonden i tidning och hört att den redan har gått bra i flera månader. På samma sätt har vi en tendens att sälja först efter flera månader när fonden har gått dåligt. Jason Zweig har skrivit om det här fenomenet i bl.a. Wall Street Journal. Det här beteendet kan simuleras av 1.5 % i ”timingstraffavgift”.
Lägger vi på denna 1.5 % i timingstraffavgift så kommer resultatet i Monte Carlo simulationen ovan att bli ännu mer deprimerande.
| Antal fonder | 1 | 5 | 10 |
| År 1 | 38 % | 20 % | 12 % |
| År 5 | 22 % | 7 % | 2 % |
| År 10 | 3 % | 1 % | 0 % |
| År 25 | 1 % | 0 % | 0 % |
Resultatet ovan visar att sannolikheten för att slå en index-fond med en avgift på 0.23 % genom äga 10 st aktivt förvaltade fonder med en avgift på 2 % i 10 år är extremt, extremt osannolikt. Det är ungefär lika sannolikt som att vinna på Lotto. Det märkliga är att de flesta investerare (inkl. jag själv i många år) tar sina pengar, förvaltar dem aktivt och spelar spelet trots att de i princip inte har någon chans att vinna.
Första steget för dig att göra – ta reda på dina totala avgifter!
Du kan kolla upp den totala avgiften för dina fonder på den utmärkta sajten Morningstar under fliken avgifter. Titta efter värdet i kolumnen TER% som står för ”Total Expense Ratio” och visar den totala avgiften, inte bara förvaltningsavgiften.
Om du idag har en finansiell rådgivare är en briljant fråga att ställa: ”Hur mycket betalar jag idag i totala avgifter för mina investeringar?” Se till att få svaret skriftligt i mejl både i form av en procentsats och i absoluta tal (dvs. kronor och ören). Sannolikheten är tyvärr stor att du kommer upptäcka att du som medelsvensken betalar mellan 2.0 % och 3.0 %. Här kan du räkna hur mycket du skänker till finansbranschen så att du blir förbannad på riktigt.
Kom ihåg att din nettoavkastning alltid är marknadens avkastning minus avgifter. Om dina kostnader inte är så låga som de bara kan vara, så kommer inte statistiken och matematiken att vara på din sida och du kommer få kämpa både i motvind och i uppförsbacke.
Sammanfattningsvis: aldrig mer än max 0.40 % i avgifter!
Andra steget skapa en portfölj baserad på indexfonder
Jag har skrivit en del om det i följande artiklar:
Generella råd som gäller (nästan) alltid
- Ovanstående strategi och antagande bygger naturligtvis på att där finns en långsiktighet i ditt sparande och investerande.
- Vissa av antaganden bygger på historisk avkastning som naturligtvis inte är någon garanti för framtida avkastning.
- Det är många gånger bättre att vid investering av en större summa smeta ut investeringstillfällena över ett antal månader och år för att minska påverkan av timing-risken.
- Investera inte pengar som du inte har råd att förlora.
- Var försiktig med belåning
- Läs på och kolla källor så du får impulser från flera håll.
Relaterade artiklar på bloggen
- Det går inte att förutsäga framtiden
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin
- De bästa indexfonderna just nu
- Samlingssida: Frejas pengamaskin
- Samlingssida: ”Så här blir du rik”
Böcker att läsa vidare i:
- Bok: ”How a second-grader beat Wall Street (annonslänk)” av Allan. S. Roth
- Bok: ”Så kan alla svenskar bli miljonärer (annonslänk)” av Per H. Börjesson
- Bok: ”Bygg din egen pengamaskin (annonslänk)” av Tobias Schildfat
- Bok: ”A random walk down Wall Street (annonslänk)” av Burton Malkiel
- Bok: ”Thinking Fast, Thining Slow (annonslänk)” av Daniel Kahneman (nobelpristagare)
- Artiklar av: Allan S. Roth, William Sharpe och Jason Zweig
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
