Vanliga frågor angående Better Globe

Vanliga frågor angående Better Globe

Mina tankar om några vanliga frågor och svar med risker kring Better Globe
Vanliga frågor angående Better Globe

När jag själv hörde talas om Better Globe för ett antal år sedan var lite skeptisk och jag hade många frågor. Istället för att avfärda det valde jag att åka ner till Afrika 2008, 2012 och 2015 för att ta reda på svaren på många av de frågor som jag då hade själv.

Frågor som var kritiska för mig innan jag valde att investera mina egna pengar i projektet. Nedan följer en sammanställning av de frågorna som jag hade och som jag många gånger får i min roll som ambassadör för Better Globe. Notera att det här mina svar på frågorna så som jag har fått dem besvarade. Jag har verifierat dem med Better Globes ledning men på grund av bloggens natur om att det här inlägget blir åldrat över tid att dessa svar fortfarande är aktuella (även om jag naturligtvis försöker hålla dem så aktuella som möjligt).

Använd följande länkar för snabbare navigation på sidan:

  1. Var kommer pengarna ifrån?
  2. Vad händer vid händelse av brand?
  3. Vad händer om mitt träd dör?
  4. Vem äger träden som jag köper?
  5. Vad händer om jag dör?
  6. Vad händer om Better Globe går i konkurs?
  7. Kan jag få tillbaka mina pengar om jag ångrar mig?
  8. Är avkastningen garanterad?
  9. Vad händer om det blir extrem torka eller missväxt ett år?
  10. Afrika är politiskt instabilt. Vad händer om det blir ett maktskifte?
  11. Vad händer om priset på virke faller?
  12. Hur vet jag att Better Globe gör det som de säger att de gör?
  13. Var finns plantagerna?
  14. Hur beskattas mina Better Globe träd?
  15. Vad händer om euron/dollarn kollapsar?
  16. Hur ser utvecklingen priset på timmer/virke ut?
  17. Vilka är räntorna på mikrolånen?
  18. Är träden i Better Globe försäkrade på något sätt?
  19. Hur är det med landgrabbing?
  20. Vad är historien med Green Planet?
  21. Better Globe i Dagens Nyheter – är Better Globe ett pyramidspel?
  22. Vilka är riskerna med Better Globe?
  23. Hur stora är de olika plantagerna?
  24. Vad är en ambassadör för Better Globe?
  25. Är det någon skillnad att köpa via hemsidan eller från en ambassadör?
  26. Är Better Globe en välgörenhetsorganisation?
  27. Hur mycket går till välgörenhet och hur mycket går till overhead?
  28. Finns det någon offentlig årsredovisning?
  29. Vad är det som hindrar bönderna som idag sköter träd åt Better Globe att börja odla egna träd?
  30. Hur pass god marginal har Better Globe, när det gäller att hantera ev. nedgångar i marknadspriser
  31. Hur många träd har man planterat?

 

1. Var kommer pengarna ifrån?

En av de viktigaste frågorna för mig i alla projekt är att lista ut var pengarna kommer ifrån byggd på den klassiska devisen ”follow the money”. Om det inte går att lista ut, är otydligt eller ens det minsta oklart är det ett bra tecken att dra öronen åt sig. I Better Globes fall är det här ganska enkelt faktiskt.

Better Globe är en affärsdrivande verksamhet (inte en välgörenhetsorganisation) som behöver pengar in för att kunna betala anställda, produktion, overheadkostnader och vinst till sina ägare. Pengarna in till bolaget kommer genom att kunderna (t.ex. jag) köper träd och donationspaket. Dessa träd generar en inkomst till företaget som företaget använder för sin löpande verksamhet där ett av stegen är att ett träd planteras i marken.

Korrekt är egentligen att det planteras ungefär 60 % Mukau träd och 40 % cash crop-träd som t.ex. Mango-träd, Acacia Senegal-träd, Nimm-träd, etc. Så på 10 köpta träd planteras 6 st Mukauträd och 4 st cash-crop träd. Mukau träden är träd som är naturliga för regionen och som klassas som ädelträd (hardwood) som är väldigt fint virke fullt jämförbart med t.ex. mahogny. Problemet är att det här trädet behöver växa i 20 år innan det är avverkningsbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Det andra cash crop träden som t.ex. äpplemango som vi planterar mycket i Nyongoro är ett träd av uselt virke, men som ger frukt redan efter 3 – 5 år.

Om man sätter det i relation till avkastningsmodellen för ett Better Globe-träd så är den väldigt tydlig i att du köper ett träd idag. Man får inga pengar de första 5 åren, därefter får man ca 15 % per år i 15 år och slutligen får man år 20 ca 10 gånger pengarna. En väldigt konstig avkastningsmodell om man bara tittar på siffrorna. Tittar man däremot utifrån perspektivet träd så är det fullt naturligt. Du kan läsa mer i artikeln nedan:

De första fem åren behöver nämligen t.ex. Mango-trädet växa upp. Efter 5 år når det full produktionskapacitet och man kan börja skörda frukten och sälja den på marknaden. När man säljer frukten på marknaden får man in pengar till bolaget. En del av dessa pengar som kommer in delas ut till ägaren av trädet – i det här fallet du och jag. I konkreta pengar för närvarande 2.55 € per år och per träd. Samma avkastning får du år 6, 7, 8 och så vidare till och med år 19. Totalt ackumulerat ca 38 € under de 15 åren.

Det är alltså frukten som säljs och ger inkomsterna som delas ut som den årliga avkastningen. År 20, då kommer den stora avkastningen om 10 gånger insatt kapital, i dagsläget ca 170 € per träd. Varför då? Jo, för då avverkas Mukauträdet som hittills bara har växt i 20 år och det säljs på marknaden vilket ger den stora avkastningen. Avkastningsmodellen är således totalt kopplad till den underliggande tillgången i det här fallet de två typerna av träd – mukau för virket och cash crop för den årliga avkastningen.

Bolaget har även fler intäktskällor såsom att man ger ut en tidning Miti som går till de flesta inom skogsnäringen i östra Afrika, man konsultar inom skogsvård och man säljer sticklingar till andra skogsföretag och plantager. Över tid kommer den här andelen minska när volymen träd ökar.

Klicka gärna på nedanstående bilder som visar både Mukauträden och cash-crop träden.

2. Vad händer vid skogsbrand?

Jag minns när jag ställde den här frågan till Jan Vandenabeele som är Better Globes trädexpert. Han tittade väldigt frågande på mig, sedan förklarade han och jag lärde mig saker jag inte hade en aning om. :-)

Bränder är nämligen väldigt ovanliga i anlagda trädplantager. Man har nämligen fördelen att man kan bygga in brandgator och motsvarande strukturella fördelar redan från början och på så sätt hindra att elden sprider sig mellan plantagernas olika delar. Det andra är att det som ofta brinner vid en skogsbrand är inte själva träden utan allt material som ligger mellan träden. På plantager är man ju väldigt noga med att rensa undan sly och annat mellan träden vilket gör att där finns inte särskilt mycket material för en eld att fästa i.

Dessutom har man ju folk som bor i anslutning till plantagerna som håller uppsikt på plantagerna även nattetid – kanske inte så mycket för eldrisken som t.ex. på vissa ställen som i Nyongoro där vi en natt fick påhälsning av en flock flodhästar som förstörde flera tiotalstusen nyplanterade träd. Jag lärde mig dessutom av Jan Vandenabeele att det största hotet mot Better Globe-träden de första åren faktiskt är getter som älskar träden och som medan trädet är ungt helt kan förstöra det.

Den tredje riskminimeringen är att du och jag som kunder inte äger ett specifikt träd. Vi äger en andel i alla de träd som har planterats ett särskilt år vilket innebär att om en plantage mot förmodan skulle påverkas så finns det fler plantager på andra geografiska ställen för att täcka upp för det som blir förstört på ett ställe.

3. Vad händer om mitt träd dör?

Ingen kund i Better Globe äger ett specifikt träd utan en mer korrekt jämförelse är att man äger en andel i det årets planterade träd. Om det t.ex. planteras 100 st träd och du har köpt 1 träd då äger du 1 % av det årets planterade träd och inte ett specifikt träd eftersom det skulle vara ohållbart. Tänk om t.ex. vi köpte två träd och ditt var ett riktigt alfa-träd och mitt dog efter två år då skulle du få dubbelt så stor avkastning och jag ingen. :-) Därför har Better Globe valt att ”smeta ut” det och se till att alla äger ett genomsnittlig träd.

På det sättet blir det också att Better Globes avsikt är att betala ut en viss förbestämd summa per ägt träd, vilket egentligen är det enda som vi som kunder behöver ta i beaktande. Hur de löser det är ju deras uppgift, det är ju det som vi har betalat för när vi har köpt trädet.

4. Vem äger trädet som jag köper?

Du naturligtvis. I konkreta ekonomiska termer så köper du ett träd av Better Globe vilket hamnar i det kenyanska skogsbolaget Better Globe Forestry Ltds. balansräkning som en skuld till dig som köpare. Det innebär att t.ex. vid en potentiell konkurs så är träden en tillgång som du äger och som då kommer förvaltas av en potentiell konkursförvaltare enligt dina instruktioner. En långsökt liknelse är att det fungerar på samma sätt som när du köper en aktie eller sätter in pengar på banken. Även om banken skulle gå i konkurs så är det fortfarande dina pengar och inte bankens. Ett köpt träd är ditt och ingen annans.

5. Vad händer om jag dör?

Då går träden över till ditt dödsbo och behandlas som vilken annan tillgång som helst. Var dock noga med att i dina viktiga papper berätta om att du har Better Globe-träd så att dina efterlevande vet det.

6. Vad händer om Better Globe går i konkurs?

I det enligt mig mindre sannolika fallet att Better Globe skulle gå i konkurs så gäller vanlig lagstiftning (om än kenyansk i det här fallet). En konkursförvaltare utses som ska hantera konkursen och hen lär kontakta oss trädägare för att höra hur vi vill göra med vår tillgång i form av planterade träd. Det finns dokumenterat av jurister förhållandet mellan trädägare, träd och BGF som bolag (jmf. svensk aktiebok). Certifikatet som man kan ladda ner från sitt Better Globe-konto gäller som bevis på sitt innehav.

7. Kan jag få tillbaka mina pengar om jag ångrar mig?

I enlighet med gällande lagstiftning har vi kunder 14 dagars ångerrätt där du har ”öppet köp” på alla dina köp av träd. Efter 14 dagar kan du inte ångra dig eftersom då är processen att plantera träden redan igång.

Det har skett fall däremot att träd har sålts på en ”begagnat”-marknad mellan olika trädägare. Jag själv har köpt gamla investerares träd om vi har kunnat komma överens om ett pris, då ett av förklarliga skäl (närmare till avkastning) ett äldre träd är mer intressant att äga än ett nyplanterat.

8. Är avkastningen garanterad?

Nej. Better Globe kan inte garantera och garanterar inte någon avkastning. Det är därför jag också är noga om att prata om förväntad avkastning. Denna förväntade avkastning baseras på de kalkyler och prognoser som man idag vet om kostnader för arbetskraft och maskiner och andra omkostnader är idag. Samt kunskap och prognoser om priset på träd och andra saker som säljs idag.

Precis som i alla andra verksamheter kan man göra prognoser av förväntad utveckling på många saker och det har även Better Globe gjort. Vad man däremot inte tagit in i kalkylen är någon prisökning på t ex timmer från den nivå som är känd idag. Kalkylerna är således väldigt defensiva eftersom det är extremt osannolikt att tillgången på virke kommer vara större i framtiden än vad den är idag, med tanke på den skövling som sker runt om i världen. Sverige är t.ex. det enda land i världen som har en nettotillväxt på skog. Se även fråga 30.

9. Vad händer om det blir extrem torka eller missväxt ett år?

Better Globe verkar ju konstant i den är miljön. Det är det som t.ex. Jan Vandenabeele har över 30 års erfarenhet av och är hans stora bidrag till verksamheten. Alla träden är också naturliga i närområdet vilket gör att de har en naturlig resiliens till torka och missväxt. Den andra faktorn är att man har spridit sina plantager till olika geografiska ställen för att minska påverkan av den typen av produktionsstörningar. T.ex. klarar sig gummiakacian (”Acacia Senegel”) upp emot 1.5 år utan vatten enligt uppgift.

10. Afrika är politiskt instabilt. Vad händer om det blir ett maktskifte?

Jag tror personligen att det här inte är en särskild stor risk. För mig handlade det väldigt mycket om okunskap. Nu när jag rest i Kenya och lärt känna landet och besökt även de omgivande länderna såsom Uganda, Tanzania, Rwanda så är det länder med en enorm tillväxt. Landet som är instabilt är ju Somalia och där har Better Globe ingen verksamhet av förklariga skäl. Både Kenya och Uganda där den primära verksamheten befinner sig har visat stabilitet över tid även om de naturligtvis inte har kommit så långt som vi i västvärlden men det är en fråga om en handfull år och inte decennier. Med start från 2017 kommer man även börja plantera träd i Uganda vilket gör att man har plantager och verksamhet i två länder som minskar risken.

11. Vad händer om priset på virke faller?

Det som händer är att Better Globe kommer att få mindre betalt för sina produkter och kommer att behöva korrigera sina prognoser och kalkyler. Det är ju naturligtvis något som gör kontinuerligt. Däremot påverkar det inte de överenskommelser som redan är gjorda angående träden.

De som äger träd får sin överenskomna avkastning även om Better Globe skulle bli tvungna att ändra avkastningen för de som köper nya träd. Jag håller det personligen dock för ganska osannolikt att priset på träd skulle sjunka eftersom obalansen mellan tillgång och efterfrågan på jordens tillgångar av träd är mycket stor redan idag. Priset på virke har dessutom ökat med mellan 5- 10 % per år de senaste åren och bara i Afrika huggs det ned 28 st träd för varje träd som planteras.

12. Hur vet jag att Better Globe gör det som de säger att de gör?

Det är en jättesvår fråga att svara på. Jag själv behövde åka ner för att se att allting fanns på plats eftersom mitt sätt att lita på något är att se det med egna ögon eller få en egen upplevelse av det.

För att det ska bli lättare att tro på så har jag här på bloggen publicerat iaf. en 300 foton och videoklipp från mina två egna resor som jag gjorde 2008, 2012 och 2015. Det är det bästa tipset som jag kan ge förutom att lära känna människorna som Rino Solberg, Jan Vandenabeele och Jean-Paul Deprins. Personer som alla finns på t.ex. Facebook och är relativt lätta att ta kontakt med.

Det andra är att faktiskt åka ner själv. Better Globe arrangerar resor ner till Afrika med jämna mellanrum och det är bara att anmäla sig. Då kan man se allting med egna ögon och bilda sig en egen uppfattning.

13. Var finns plantagerna?

Plantagerna finns i skrivande stund på fyra olika ställen i Kenya. De går dessutom numer att se via Google Maps via satellit! :-)

Kiambere plantagen finns på:
GPS: 0.691755° S 37.912830° E eller -0° 41′ 30.32″, +37° 54′ 46.19″
Slå upp plantagen på Google Maps →

Kibwezi Mukuyu Farm finns på:
GPS: 2.375481° S 38.076478° E eller -2° 22′ 31.73″, +38° 4′ 35.32″
Slå upp plantagen på Google Maps →</>

Witu Nyongoro Ranch-plantagen finns på:
GPS: -2.330086° S, 40.323278° E‎ eller -2° 19′ 48.31″, +40° 19′ 23.80″
Slå upp plantagen på Google Maps →</>

Under 2017 så kommer man även starta upp en plantage i Karamoja i Uganda.

Numer låter man även bönder odla träd för Better Globes räkning i så kallade outgrower-projekt. Läs mer:

14. Hur beskattas träden?

Träden beskattas enligt den skatte-lagstiftning som du lyder under. I Sverige beskattas avkastningen från träden som inkomst av kapital på 30 %, om du äger träden som privatperson. Beskattning sker också i den stund som du får avkastningen utbetalt till ditt Better Globe-konto och inte när du tar hem pengarna till ditt bankkonto. Rent praktiskt fyller du i din avkastning i deklaration i fältet ”överskott av kapital”.

Det vore administrativt ohanterligt för Better Globe att skicka in kontrollupgifter till flera tusen kunder i över 60 olika länder och därför är det ditt ansvar som kund till Better Globe att du uppfyller gällande lagstiftning i ditt land. Hur träden beskattas om du äger dem via ditt företag, behöver du ta med din revisor och skattejurist. Det finns flera kunder med reviderade bokslut där Better Globe-träden ingår, så det är inga problem att investera i Better Globe via företag. Titta t.ex. på mitt bolag Better Globe Vision AB på allabolag.se.

15. Vad händer om euron kollapsar?

Om euron kollapsar har det en mycket liten påverkan ur trädägarnas synpunkt då avkastningen är beroende av att den säljs på världsmarknaden, och där får man betalt i den valuta som är mest gångbar för tillfället.

16. Hur ser utvecklingen priset på timmer/virke ut?

Jag själv fick tipset av Jan Vandenabeele att följa ITTO (http://www.itto.int) som kontinuerligt lämnar marknadsrapporter och analyser, även om deras rapporter inte följer specifikt Mukau som är Better Globes trädslag. Det är däremot av bättre kvalitet än mahogny som de rapporterar om då är marknadsanlaysen i vår favör.

Enligt ITTO var priset (Export sawnwood prices) för Kiln Dried Mahogny 665 € per kubikmeter i slutet av 2009, samma pris i slutet av 2011 var 685 € per kubikmeter. En ökning på ca 3 % på två år. Under 2015 steg priset för African Kiln Dried Mahogany till över 800 € per kubikmeter.

Better Globes mahognyträd Mukau har också en väsentligt bättre kvalitet än ”Afrikaans mahogny” och ett fullvuxet träd ger ca 0.4 kubikmeter träd värt ca 230 € med 2012 års priser, som mer än väl täcker de 170 € som skall betalas ut efter 20 år. Dessutom är det rimligt att tro att priset inte kommer att stå still de kommande 20 åren, men även om de gjorde det så finns det tillräckligt marginal.

17. Hur stora är mikrolånen?

Eftersom alla pengarna i Better Globes mikrokreditverksamhet har skänkts genom köp av donationspaket, har Better Globe inget vinstintresse i mikrolån-verksamheten. Det är en verksamhet som dessutom inte sköts i Better Globes regi utan görs i samarbete med den kenyanska organisationen K-Rep Fedha Services Ltd. Det kan även nämnas att K-Rep är samma organisation som t.ex. EU och FN använder för mikrolån i Afrika.

Mikrolånen fungerar också som så att de ges till grupper av mäniskor och inte enskilda individer. Enligt uppgift som jag fick nere på plats så ligger räntorna lägre än snittet för mikrolån då det inte finns något vinstintresse. Om jag minns rätt så låg de på runt 10 % per år i ränta. Du kan läsa mer om en artikel om Mikrolån här:

Nedan följer utdrag från en kommentar från Facebook som Rino skrev till mig baserat på en fråga om mikrolånen 2013:

Better Globe’s kunder har siden 2006 kjøpt donasjonspakker, hvor det inngår € 1,50 til mikrofinans i hver pakke. Dette har i tiden 2006-2012 blitt 64,784 Donasjonspakker eller € 97,176 til mikrofinans. Better Globe hadde disse pengene stående på rentebærende konto i Norge helt til 2012/2013 med henblikk på å samle opp penger nok til å starte vår egen bank.

Imidlertid fant vi ut at det var en mye bedre løsning å inngå samarbeid med den mest kjente og anerkjente Mikrofinans institusjon i Kenya K-Rep, som vi har samtalet med i nesten 3 år før vi bestemte oss. Dette vil være mer transparent og enklere å holde kontroll på, samtidig som vi ønsket å spesialisere oss på treplanting, som vi har oppnådd meget stor anerkjennelse på i Kenya, hvor mange ministere og til og med Visepresidenten i Kenya har besøkt våre plantasjer.

Det er kundene som eier banken og det vil være de som får ALL fortjeneste fra driften og på denne måten vil lære å spare og bygge opp sin egen kapital. Better Globe, gjennom sine kunder DONERER penger til denne banken og har intet med driften å gjøre og heller ingen fortjeneste. Siden starten i july 2013 så har banken trenet 1114 personer i hvordan de skal kunne bygge en kapital for seg selv, samtidig som de vil kunne drive sin egen farm med hjelp fra Better Globe på den tekniske siden. Denne tjenesten er gratis fra oss.

Det er videre gitt 115 lån på til sammen Ksh 1,301.160 som blir i gjennomsnitt ca € 100 per lån.

Bilderna nedan visar invigningen av mikrofinansbanken som Better Globe finansierade:

Uppdatering 161116. Fram till den 1 november 2016 hade Better Globe finansierat mikrolån med 161 251 €.

18. Är träden i Better Globe försäkrade på något sätt?

Nej. När jag pratade med Rino och Jean-Paul om det här så berättade de att de hade undersökt möjligheterna men att det blev extremt dyrt. Istället har man valt att försöka ha en överproduktion av träd det vill säga att plantera fler träd än som köps för att på det sättet skapa en större buffert. Målet är att när produktionen är i full gång så planteras det dubbelt så många träd som köps.

19. Hur är det med ”landgrabbing”?

Det är ett mycket stort problem världen över och det drabbar fattiga länder och fattiga individer. Jag och Better Globe är helt emot den utvecklingen samtidigt som man behöver vara fullt medveten om vad fattiga människor med små resurser är beredda att gå med på när det stora kapitalet kommer.

Inte så sällan så gör multinationella företag upp med fattiga regeringar som säljer ut sitt folk och tvingar av dem deras land. Detta är bara ytterligare ett skäl till varför det är så viktigt att vi gör detta arbete och att du hjälper till. Utan oss så kommer naturligtvis förr eller senare någon annan som tar ifrån dessa människor deras mark istället för en sådan som oss – som inte köper deras mark – utan leasar den och ger dem arbete, skolor, vatten och en rad andra faktorer beskrivna ovan.

Jag har skrivit mer om det här:

20. Vad är historien om Green Planet?

Om man googlar på Better Globe så kommer man förr eller senare till historien om Green Planet. Istället för att ge ett kort svar här, så är här en länk till när jag ställde samma fråga till Rino själv för att få reda på hans version av hela händelsen och händelseförloppet. Läs mer här »

21. Är Better Globe ett pyramidspel?

Nej. Pyramidspel är förbjudet enligt lag. Better Globe har bedrivit sin verksamhet i snart över 10 år och de har aldrig fått någon anmärkning för att bedriva en olaglig verksamhet.

Den andra stora skillnaden mellan Better Globe och ett pyramidspel är att i ett pyramidspel tjänar man bara pengar om ”nya” personer kommer in till pyramiden – dessa behöver man själv sälja till. I Better Globe är över 99 % av alla kunder, bara just kunder, de har aldrig sålt ett träd eller värvat någon annan person. De tjänar sina pengar på den avkastning som trädet ger dem. Det spelar inte heller någon roll i antalet träd som man äger.

En tredje skillnad är att de få återförsäljare till Better Globe som finns i Sverige (

Sedan finns det ytterligare anledningar som motsäger alla påståenden om pyramidspel, men dessa är de viktigaste. Jag har skrivit mer om det i mina artiklar här:

22. Vilka är riskerna med Better Globe?

Jag har skrivit en hel artikel om min bedömning om riskerna i Better Globe som du finner nedan:

23. Hur stora är plantagerna?

Plantage Storlek i ha
Sosoma 60 705 ha
Nyongoro 23 000 ha
Kimabere 5 000 ha
Mukuyo Test Fram 20 ha

24. Vad är en ambassadör?

En ambassadör är en säljare för Better Globe. Vem som helst som är kund hos Better Globe kan välja att bli en säljare. En säljare hos Better Globe får en ren provisionsbaserad ersättning om 1 € per sålt träd.

25. Är det någon skillnad på att köpa från en ambassadör eller via hemsidan?

Man kan bara köpa träd via Better Globes hemsida. När du köper träd anger du ambassadörens kundnummer. Då vet Better Globe vem som har hjälpt dig med försäljningen och de vet också vem de ska betala ut provisionen till. Om du inte anger något kundnummer brukar Better Globes kundservice kontakta köparen för att försöka lista ut vem som har hjälp till med försäljningen. Som kund gäller samma pris oavsett om du köper via hemsidan med eller utan en ambassadörsreferens.

26. Är Better Globe en välgörenhetsorganisation?

Nej, Better Globe är ett vinstdrivande skogsbolag registrerat i Kenya. Bolaget har byggt sin verksamhet kring CSR och det som brukar kallas för marknadsdriven välgörenhet. Du kan läsa mer om själva skogsbolaget på deras hemsida: http://www.betterglobeforestry.com

27. Hur mycket går till välgörenhet och hur mycket går till overhead?

Jag tycker personligen det här en fråga som är lite felställd av flera anledningar. För det första är inte Better Globe en välgörenhetsorganisation utan ett vinstdrivande företag, vilket tyvärr medför att alla nedbrytningar är hemliga, precis som H&M inte redovisar hur kostnader fördelas för en köpt T-shirt. För de andra anledningarna rekommenderar jag verkligen Dan Palottas föreläsning på TED.com som förklarar dem långt mycket bättre än vad jag kan.

28. Finns det någon offentlig årsredovisning?

Nej, det finns det tyvärr inte. Jag själv har efterfrågat det här flera gånger, men i Kenya så finns där inte samma regler på att årsredovisningar blir offentliga. Jag har påtalat det här och ledningen där nere har satt det som ett mål att göra det i framtiden, men i dagsläget är det inget som finns.

Det norska försäljningsbolaget Better Globe AS har lämnat in offentliga årsredovisningar till den norska motsvarigheten till Bolagsverket, Brønnøysundregistra. Problemet är dock att det här bara visar det årliga resultatet av försäljningen och inte det kenyanska skogsbolagets balansräkning som är det intressanta.

29. Vad är det som hindrar bönderna som idag sköter träd åt Better Globe att börja odla egna träd?

Dealen med bönderna som odlar träd åt Better Globes räkning ser ut ungefär så här. De får plantor och utbildning gratis mot att de förbereder sin mark för plantorna. Hälften av plantorna för de odla för egen räkning och hälften odlar de för Better Globes räkning. Dör således 2 av plantorna, så dör en av bondens och en av Better Globes plantor. De får betalt baserat på priset på de carbon credits Better Globe lyckas sälja vart femte år. Den stora behållningen sker däremot när de ska slutavverka trädet där Better Globe har skrivit avtal att de köper tillbaka trädet för marknadspris + 10 % för att säkerställa att bönderna säljer till Better Globe istället för någon annan leverantör.

30. Hur pass god marginal har Better Globe, när det gäller att hantera ev. nedgångar i marknadspriser

Svårt att säga något om då jag inte är på insidan av företaget. Min egen gissning är att ganska goda. Ett mango-träd ger enligt uppgift mellan 100 – 400 kg frukt per år och vi får 2.55 €. Ett Mukau-träd varierar i spot-pris på mellan 600 € – 950 € per kubikmeter fram till idag. Enligt uppgift har Better Globe en kalkyl som går ihop med dagens priser och det är ganska osannolikt att priset om 20 år med den avverkningstakten vi har på skog i världen att det skulle vara lägre. Men självklart, skulle det kollapsa av någon anledning så blir det svårt att betala enligt löfte. För att minimera den risken försöker Better Globe också plantera fler träd än som har sålts. Det vill säga kompensera i form av volym.

31. Hur många träd har man planterat?

I november 2015 var 555 000 träd planterade. I november 2016 var 887 852 st träd planterade. Till nästkommande regnperiod 2017 räknar man med att plantera ut ytterligare 443 922 plantor som står redo i de så kallade nurserys.

Är där någon fråga som jag har missat?

Om det är något som jag har missat ovan eller som du funderar över – kommentera gärna nedan eller kontakta mig på jan@rikatillsammans.se.

Relaterade etiketter och ämnen

Avanza Zero, avkastning, bolåneräntan, buffert, lån, mlm, nätverksmarknadsföring, välgörenhet, video

Kommentera

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan!
    En fråga relaterad till punkt 15, ”Vad händer om euron kollapsar?”: Hur ser du generellt på valutarisken i den här formen av investering?
    Jag är 35 och har senaste året kommit igång med ett långsiktigt sparande. Det rekommenderade månadssparandet på 1 DP + 10 träd skulle dock motsvara omkring 25% av det jag kan spara varje månad. Av den anledningen går jag i funderingar att göra månadssparandet i Better Globe i 2-5 år, och därefter aldrig mer. Då skulle de sista träden avverkas omkring min 60-årsdag. Men vem vet vad Euro/SEK står i då (eller för den delen om SEK ens finns kvar). Den långa inlåsningen i annan valuta får mig att tveka. Hur går dina tankar?

    Gravatar ikon för användaren
    Jerry
    1. Vit pil

      Jag är inte så orolig för valutan. Bolaget kan ju nämligen sälja träden i vilken valuta som helst. Som det ser ut nu, så säljs träden initialt i KSH eller USD eftersom det är gängse valuta i Kenya. Man skulle ju t.ex. kunna behålla det i USD om det skulle krisa med EUR tänker jag.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej!
    Stort tack Jan för hur ingående du beskrivit Better Globe. Har suttit i mer än en timme nu och läst dina tankar, fakta och riskbedömning. För mig är det väldigt aktuellt hur mycket jag påverkar växthuseffekten med dessa träd.

    Du skrev i https://rikatillsammans.se/2013/12/07/riskerna-i-better-globe/ att:
    ”Ett Mukau träd binder under 20 år totalt ca 500 kr koldioxid”

    Vad menar du med 500 ”kr” koldioxid?
    Precis som du skrev så är flera olika sorters träd än bara Mukau och jag hittar ingen fakta om fördelningen eller om hur mycket CO2 de andra träden binder.

    Min fråga är alltså,
    hur många ton koldioxid binder mina 17 € (eller 223 €) sammanlagt efter 20 år?

    Hoppas du haft en riktigt bra påsk!

    /Max Gunhamn

    Gravatar ikon för användaren
    Max Gunhamn
  3. Vit pil

    Tack för ditt snabba svar. Jag ska läsa på lite mer först och återkommer sen när eventuellt fler frågorna börjar komma.

    Gravatar ikon för användaren
    Angelica
  4. Vit pil

    I artikelns inledning står det att du åkt ner själv även 2015. Men artikeln är publicerad 2013, hur hänger detta ihop? Tycker det är ett väldigt spännande koncept men är just nu i tanken ”för bra för att vara sant” så gör därför lite research.

    Gravatar ikon för användaren
    Angelica
    1. Vit pil

      Beror på att jag kontinuerligt uppdaterar artikeln med nya frågor som kommer. Jag kan gärna ta ett telefonsamtal eller svara på alla frågor du kan ha mejlledes. Tror inte där är någon fråga som jag ännu inte har fått. Mejla mig på jan@rikatillsammans.se

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hela konceptet med Better Globe verkar initialt som mkt förnuftigt och gynna en god sak. Tittar man lite närmare på siffrorna blir man dock lite fundersam. Donationspaketet kostar 53 EUR och för det får man 2 investeringsträd för 17 EUR/st och 2 träd som man donerar (som måste kosta ca 8 EUR/st om man ska hålla sig inom 53 EUR). Med dessa 4 träd är man då uppe i 50 EUR. Sedan tillkommer bidrag till skolbyggnad, mikrofinansiering och 500 liter vatten för 3 EUR. Pga priset på träd avviker om det är ett investeringsträd eller donationsträd så kan man för enkelhetens skull tro att kostnaden för inköp/plantering/drift av ett träd kanske enbart är 5 EUR. Det gör att av 50 EUR är hela 30 EUR overhead, dvs ca 60%. Det är självklart att de som arbetar och säljer Better Globe produkter ska ha lön för sitt arbete, men det presenteras inte alls utan donationspaketet presenteras som en god sak utan dold agenda. Man kan jämföra med AirBnb som har en synlig serviceavgift för sin administration. Med Better Globe förekommer den dolt. De som köpt donationspaketet kan eventuellt få en utdelning om 20 år för sina 2 träd, trots alla risker (politiska, bränder, mm) vilket nog är ett önsketänkande. Better Globe ger sken av att riskerna är minimala. Om det verkligen blir ngt gott som kommer lokalbefolkningen till nytta, vet ingen. Det enda man kan vara förvissad om, är att de personer som bidrar med försäljning och administration av Better Globes produkter blir rikare (de som är mottagare av de 60%) Svagheten med Clinton Fundation är inte dess syfte utan att ingen redovisning finns, vilket är detsamma för Better Globe, och detta oavsett om Kenyas skattelagstifning kräver offentlig årsredovisning eller ej. Vädjar man till folks förtroende så bör man också visa respekt (om man är seriös) till de som vill bidra till en god sak.

    Gravatar ikon för användaren
    Gunnar Rehnberg
    1. Vit pil

      Hej Gunnar,

      Tack för din kommentar. Jag delar vissa av dina åsikter, som den om en mer transparent redovisning. Det har jag skrivit om många gånger tidigare.

      Däremot så tolkar jag det (kanske felaktigt) att du kommer från ett håll där du jämför det med en välgörenhetsorganisation vilket det inte är. Better Globe är ju ett vinstdrivande skogsbolag som arbetar på ett etiskt och hållbart sätt. De flesta företag redovisar ju inte heller sina marginaler på produktbasis. Min egen gissning är att säljoverheaden ligger i spannet 0 – 20 % på försäljningspriset. Sedan behöver man ju ta i beaktande att Better Globe åtar ju sig att sköta trädet i 20 år och för det behöver det ju också fonderas en del pengar.

      Sedan tycker jag inte att det är som att man ger sken av riskerna är minimala, själv har jag en hel artikel på ämnet:

      Däremot skulle jag säga att folk ofta blandar ihop riskerna. Det man tror är risk är sällan risken och det man inte ens tänker på är risk. T.ex. de flesta oroar sig för att det är ett bedrägeri eller bluff. Det är det inte. Det sätter jag mitt ord på. Däremot är risken att det är ett relativt litet bolag med en omsättning (gissning) på mellan 25 – 50 miljoner kronor vilket är ju lite i ett globalt sammanhang. Beroende av nyckelpersoner är en annan sådan risk.

      Jag vet också att de har pratat om att rulla välgörenhetsbiten (19 € per DP) genom en ren NGO för att göra det transparent. Så det jobbas i den riktningen. Tiden får helt enkelt utvisa det. :)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej Jan!

    Det vore intressant att få lite kött på benen om landytan som används för att odla träden, jag har för mig att jag läst någonstans att det inte inkräktar på odlingsbar yta, men vore bra att ha det sammanställt även här.

    Med vänliga hälsningar,
    Magnus Stigson

    Gravatar ikon för användaren
    Magnus Stigson
    1. Vit pil

      Det stämmer! Man odlar i gränslandet mellan bördig jord och öken, det som kallas för ”Arid and semi-arid lands (ASAL)”. Det inkräktar inte på böndernas mark. Jag har skrivit om det lite i artikeln om Landgrabbing.

      Sedan håller man även på med så kallad agro-forestry där man planterar träden på bönders mark mellan deras normala grödor. Du kan läsa mer i den här artikeln om bonden Samuel Mulli:

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson