Frågor om våra sparmål, pension och Avanza Global
Svar på era frågor och några konkreta pensionstips
Vi älskar att det varje vecka ställs många frågor här på bloggen. Den här veckan har vi passat på att lyfta några av de frågor som vi tror att du och flest läsare skulle ha glädje av. Samtidigt passar vi på att göra en djupdykning i den nya globalfonden Avanza Global.
Den här veckan unnade vi oss att gå tillbaka där vi började med avsnitten – nämligen dina och andra läsares frågor. I veckans avsnitt passade vi på att diskutera och resonera kring följande frågor:
- Vad tycker ni om Avanzas nya globalfond Avanza Zero?
- Vilka är era sparmål?
- Hur kan man tänka i sin tjänstepension och PPM?
- Sprider man verkligen riskerna genom att spara i liknande fonder?
- Vad ska man prioritera – amortera eller öka sparandet?
- Varför har ni inte en företagsobligationsfond i era portföljer?
Jag måste verkligen säga att jag tycker att det är jättekul med alla frågor som ställs i “Frågor och svar”-delen här på bloggen. Det som började som ett litet experiment innehåller idag över 2 000 besvarade frågor i vitt skilda ämnen men alla relaterade till privatekonomi och sparande.
Det som jag tycker är extra kul är att många frågorna, som de vi tar upp i dagens avsnitt, får även mig att tänka, dubbelkolla och inte minst att lära mig nya saker. Verkligen tack för det. Det är verkligen att bli rika tillsammans.
Förhoppningsvis får du också inspiration från dagens avsnitt och inte minst ett eller två tips på vad du skulle kunna göra annorlunda i ditt sparande och din privatekonomi.
Tack för den här veckan!
Jan och Caroline
PS. Vi är nästan klara med höstplaneringen och det kommer bli en hel del spännande gäster. Några gamla men även en några nya såsom t.ex. Marcus Hernhag och Nicklas “Investeraren” Andersson. Vi tar gärna emot dina frågor till dem via sociala medier – så följ mig gärna antingen via Twitter, Facebook eller helst Patreon där vi lägger ut trådar när det är dags. Tack än en gång. DS.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
1. Vad tycker ni om Avanzas nya fond “Avanza Global”?
För drygt två veckor sedan ploppade det helt plötsligt in 10 frågor på bloggen om en fond som hette Avanza Global. Det roliga var att jag satt och jobbade och såg notiserna men fattade först inte. Jag tänkte att någon måste ha skrivit fel och menat Avanza Zero. Efter en stund nådde dock Avanzas lanseringsmejl även mig. Eftersom det är en så pass stor sak har jag faktiskt valt att skriva en separat artikel med en recension av fonden.
- Avanza Global | Recension av Avanzas nya globalfond – mina tankar om Sveriges senaste globalfond
Kontentan i recensionen är att jag är försiktigt positiv. Det är jättebra att Avanza återigen sätter press på andra aktörer genom att sänka avgifterna. Men den här gången är det inte lika revolutionerande som 2006 när man lanserade den första svenska fonden utan avgift. Dessutom är den “bara” 0.1 procent billigare närmaste konkurrent i Länsförsäkringar Global Indexnära. Så det är absolut bra, men inte revolutionerande.
Jag kommer inte göra några förändringar i portföljen i dagsläget. Däremot kommer jag att rekommendera den, som ett komplement, till de kunder som redan har sitt sparande hos Avanza. Men det finns ingen anledning enligt mig att byta från t.ex. Nordnet på grund av den här fonden.
Ska man ha t.ex. 60 % globalfonder (läs: globala barnportföljen) så kan man absolut unna sig 20 % i Länsförsäkringar Global Indexnära, 20 % i SPP Aktiefond Global och 20 % i Avanza Global. Men det motiverar inget akut byte eller någon annan sak som behöver göras just nu.
2. Vilka är era sparmål?
Följaren B4Post frågade i en kommentar på Youtube om mina och Carolines sparmål. Det var faktiskt en klurigare fråga än vad jag tänkte från början när jag planerade avsnittet. Det märktes inte minst i Carolines svar i podden som börjar prata om hur vi gör snarare än varför vi gör det. Det senare är ju betydligt svårare.
Jag tror egentligen att det för oss handlar om precis samma drivkrafter som för de flesta andra som sparar. Det vill säga rädsla och girighet.
Rädsla som drivkraft att spara
Jag kan erkänna direkt, jag är rädd för många saker – många av dem är inte ens rationella eller realistiska. En av mina coacher sa till och med att jag missbrukade min fantasi till att försöka komma på alla saker som skulle kunna gå åt skogen. Det är svårt att spekulera var rädslan kommer ifrån, en del är naturlig och en annan del har väl kommit med uppfostran.
När jag var mindre så hamnade vi en ekonomisk osäkerhet i samband med att min pappa dog. Mamma blev ensamstående med mig och min bror, vi visste inte om man skulle kunna bok kvar och så vidare. Omedvetet lär jag ha fattat ett beslut om att jag aldrig någonsin ska befinna mig i en sådan situation igen. Därav en drivkraft att spara, jag vill aldrig vara med om den upplevelsen igen.
Samtidigt som ovanstående är högst subjektivt, så finns det ett antal objektiva faktorer som fler skulle behöva vara medvetna om för att komma igång med sitt sparande. Först har vi ett antal faktorer som kan ge upphov till oförutsedda utgifter. Dessa bör man hantera enligt principerna för buffert och i “Fyra-hinkar-principen”.
Framförallt rädsla för pensionen och framtiden
Det andra som kanske kommer att ha en än större påverkan på vårt liv – särskilt oss 70-, 80- och 90-talister är pensionen. När vi ska gå i pension så tror jag personligen att det kommer att vara en önskedröm att gå i pension vid 65. Redan idag pratar man om 40-40-40-blåsningen där de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av lönen.
Pengarna kommer helt enkelt inte att räcka till i framtiden. I augusti publicerade Skandia en rapport som visade att 51 kommuner har så stora pensionsskulder att de skulle vara konkursmässiga om de togs med i balansräkningen. Det är därför alla utredningar pekar på att vi kommer behöva jobba tills vi minst är 74 år. Frågan att ställa sig är – vill man jobba då? Eller än viktigare – kommer man att orka och ha förmågan att jobba?
Problemet med pensionen är att den enda tiden att påverka den är nu. Inte sedan. Det är nu man behöver börja spara. Det är därför jag rekommenderar alla att spara till pensionen och börja idag. Lite som kineserna säger; bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag.
Girighet som drivkraft för att spara
Motsatsen till rädsla ligger i girigheten. Jag hade länge problem att förlika mig med just ordet ”girighet” eftersom jag hade dåliga associationer till ordet. Jag vill ju vara generös och inte vara girig. Sedan fick jag hjälp att se att ett perspektiv på girig faktiskt handlar om att ha en önskan.
Jag har en önskan om mer tid för familj och projekt som jag tycker om. Man skulle kunna säga att man är girig på resursen tid. För mig handlar sparmålen på den här sidan väldigt mycket om livsstil. Jag och Caroline vill kunna ha och upprätthålla den livsstilen som vi har. Här i ligger snarare att kunna välja själva utan att ha en ekonomisk begränsning.
Det handlar inte om att sluta jobba eller pensionera sig när man är 40. Det är alldeles för roligt att jobba, men det handlar verkligen om valmöjligheten och friheten. Friheten att kunna välja att Caroline är hemma nu när vi har fått tillökning och jag jobbar hemifrån. Möjligheten att kunna köpa hjälp i vardagen och så vidare.
Som vi pratar om i kortdokumentären som Sveriges Radio gjorde, så handlar det för oss inte om att hamna på någon ”Rikast-i-din-kommun”-lista, utan snarare att kunna ha en aktivt vald livsstil och faktiskt också konsumera i linje med sina värderingar, drivkrafter och intentioner.
Så det korta svaret, efter en lång utläggning, att inte behöva oroa oss för oförutsedda händelser och kunna framgent upprätthålla den livsstilen som vi aktivt har valt.
3. Hur kan man tänka i sin pension och PPM?
Nästa fråga som togs upp av Johan löd ungefär som följer:
Jag förstått att ni kör en 90/10 portfölj med AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.
1. Kan inte inkomstpensionen (16 % av årlig lön) betraktas som en marknadsoberoende del av allmänna pensionen?
2. Då kan premiepensionen (2,5 % av årlig lön) investeras 100 % i aktiefonder t.ex. AP7 Aktiefond?
Johan
Sedan ett tag tillbaka har vi kört en 90/10-portfölj i vårt PPM-sparande bestående av AP7 Aktiefond och Spiltan Räntefond Sverige (ej AP7 Räntefond). Johans resonemang fick mig faktiskt att tänka efter en gång till och inse att jag kanske gjort ett misstag.
Att vi valde en 90/10-portfölj byggde på resonemanget i avsnitt #45 där vi jämförde 90/10-fördelningen med en 100/0-fördelning. Jag vidhåller att det fortfarande stämmer i en isolerad portfölj. Men i det här fallet gör Johan en intressant sak då han jämför det mot inkomstpensionen snarare än som jag en isolerad portfölj.
Inkomstpensionen är basen som har en väldigt låg risk…
Genom skatten sätts 18.5 procent av din lön (upp till ca 469 000 kr) till pension. Dessa 18.5 procent fördelas 16 procent till inkomstpensionen och 2.5 procent till premiepensionen. Inkomstpensionen kan vi inte förvalta eller göra något åt utan det är den del av fördelningssystemet mellan nuvarande och kommande pensionärer. Däremot bokförs de intjänade pensionsrätterna på dig, men deras värde i framtiden kan variera.
Tanken är att värdet på pensionsrätterna ska öka med en årlig ränta motsvarande den allmänna löne- och prisutvecklingen. Jag brukar normalt räkna på ca 2 procent om året. Inkomstpensionen kan således klassas som en lågrisk-investering i paritet med en räntefond.
Här blir det intressant. Det betyder nämligen att om man tittar på PPM och Inkomstpensionen som en helhet – då bör man ta en mycket högre risk i PPM-sparandet.
… vilket ger möjlighet att drastiskt öka risken i PPM-sparandet
När jag grävde vidare på sjunde AP-fondens hemsida hittade jag faktiskt att de hade gjort den jämförelsen själva.
Tillsammans tillhör inkomst- och premiepensionen placerad i AP7 Såfa, risknivå 3 enligt SRRI*, vilket betyder medelrisk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet, upp till 55 års ålder. Efter 55 års ålder minskar risken i AP7 Såfa men det påverkar inte den totala risknivån för den allmänna pensionen.
Tittar man enbart på premiepensonen tillhör AP7 Såfa, för sparare under 55 år risknivå 6, vilket betyder mycket hög risk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet.
Sjunde AP-fondens hemsida
Det betyder att utifrån det perspektivet så är det onödigt att ha en krockkudde på 10 procent. Det blir ett onödigt ankare (sänke?) när det redan finns en så stabil bas i form av inkomstpensionen.
AP7 SÅFA sänker risken automagiskt
En annan sak som är bra att veta är att sjunde AP-fonden dessutom gör en automatisk ombalansering åt oss baserat på ålder enligt följande modell:
Det är anledningen till att man inte kan välja AP7 SÅFA och en annan fond (däremot kan man ha AP7 Aktiefond för sig själv, men då får man ingen ombalansering). Som jag sagt tidigare, det här har staten gjort väldigt, väldigt bra.
Handen på hjärtat så är det också en liten idiotförklaring av mig själv – då jag varit en för försiktig general och borde ha tagit mer risk. Men – man lär så länge man lever. Insikten är att jag i alla fall har ändrat till AP7 SÅFA i mitt eget sparande så behöver jag inte bry mig om det de kommande 18 åren.
AP7 Såfa har överpresterat mot de flesta PPM-sparare
Det var inte meningen att den här artikeln skulle bli en lovsång till AP7 (nej, ingen ersättning har utgått heller :-) ) men jag brukar nästan alltid visa följande bild i sammanhanget av den. Även om den är från 2015 så är den väldigt talande:
Den visar nämligen den årliga genomsnittliga utvecklingen mellan 1994 och 2015 för de sparare med egen portfölj och de som har valt AP7 SÅFA. Det går helt och hållet i linje med allt som jag brukar skriva om vikten av att spara passivt, låta pengarna vara och låga avgifter.
Hur kan man tänka i sin tjänstepension?
Jag påstår att resonemanget kring tjänstepension inte skiljer sig nämnvärt från annat sparande. I bästa fall om man har det hos t.ex. Nordnet så kan man sätta ihop en global barnportfölj eller motsvarande. Problemet är dock att många av de största leverantörerna, t.ex. SEB Trygg Liv inte har ett fantastiskt utbud av fonder.
Då rekommenderar jag att köra enligt de principerna som alltid fungera:
- Spara så globalt och brett som möjligt
- Välj passiva indexfonder med låga avgifter
De flesta tjänstepensionslösningar brukat nämligen åtminstone erbjuda en passivt förvaltad globalfond eller i värsta fall en svensk passiv indexfond.
4. Sprider man riskerna om man väljer t.ex. två globalfonder
En ganska vanlig fråga handlar om diversifiering, det vill säga riskspridning, i flera fonder. Det är ofta lite klurigt eftersom till skillnad från enskilda aktier – där flera aktier innebär en högre riskspridning – så är det inte nödvändigtvis sant med fonder.
Om du t.ex. väljer två Svenska indexfonder som följer OMX30-indexet (=slarvigt sagt Sveriges 30 största bolag), så innebär det exakt noll i riskspridning. De båda fonderna följer nämligen exakt samma 30 bolag. På precis samma sätt fungerar det med globalfonder som följer samma index.
Däremot kan man inte säga att alla globalfonder överlappar, för det gör de inte. Det beror nämligen på om de följer indexet eller om de har indexet som jämförelse. Exempelvis så är Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global och Swedbank Robur Access Global i princip identiska – de följer alla MSCI World-indexet.
Däremot om vi jämför de tre fonderna med Coeli Global Selektiv så innebär det riskspridning eftersom den äger 30 bolag – som är helt andra – än de 1500 som ägs av de förut nämnda fonderna. Båda kallas för globalfonder för att de investerar globalt och har MSCI World som jämförelsindex.
De tre fonderna vill följa det och Coeli, som är en aktivt förvaltad fond, vill slå det. Läs gärna mer i avsnitt #36 som är en intervju med Andreas och Henrik som förvaltar fonden.
En sista kommentar. Även om det innebär en viss riskspridning att välja fonder som innehåller olika aktier, så är det en ganska liten riskspridning jämfört med att välja ett annat tillgångsslag som t.ex. räntor. Risksprida mellan aktier det är som att lägga lite bomull mellan äggen i en korg. Det hjälper, men åker korgen i golvet kommer äggen gå sönder. Att lägga pengar i ett annat tillgångsslag är som att ha en annan korg.
5. Vad ska man prioritera? Amortera eller höja sparandet
Jag tycker det här är en spännande fråga som jag har skrivit mer om i tidigare artiklar bl.a.
- Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
Grundregeln som jag brukar tipsa om är att följa amorteringskravet om att amortera 2 procent per år ner till 70 procents belåning och därefter 1 procent per år ner till 50 procent. Det är ganska rimligt även om jag ogillar att det är krav.
Personligen ser jag inte särskilt mycket poäng att amortera bortom 50 procent om man samtidigt har ett sparande i aktier och fonder. Det är nämligen bättre då man tjänar mellanskillnaden mellan vad aktierna avkastar långsiktigt och det du betalar i ränta.
Det som jag själv har som mål (då vi köpte hus nyligen) är att amortera till 50 procent och sedan välja det bolån-alternativ som Nordnet och Avanza erbjuder sina private banking-kunder med belåningsgrader under 50 procent. Då får man nämligen ofta en extremt förmånlig ränta som idag är typ 0,69 procent.
6. Varför har ni inte en företagsobligationsfond i sparandet?
En ytterligare bra fråga som fick mig att tänka till. Svaret är tyvärr att jag hade missat det då jag drog alla företagsobligationsfonder över en kam. I det kommande avsnitt #67 har vi faktiskt med Carnegie Corporate Bond A i ett exempel på räntetrippel som man göra tillsammans med Spiltan och IKC. Mer om det på söndag.
Sedan kommer högst sannolikt de största förändringarna i nästa års ombalansering komma just bland räntefonderna. Särskilt eftersom jag själv lärde mig ganska mycket i förra avsnittet om just räntefonder.
Slutord – Tack för era frågor!
Jag vill slutligen verkligen säga tack för alla de frågor som du och andra läsare skickar in och inte minst svarar på. Jag tycker det är fantastiskt att vi i ”Frågor och svar”-delen på bloggen idag har över 2 000 besvarade frågor – många med väldigt kvalificerade svar som är bättre än vad många finansiella rådgivare (eller jag) hade kunnat ge. Tack!
Jag vill också säga till alla er Patroner som stödjer bloggen varje månad via Patreon som gör det möjligt att fokusera på sådana här osponsrade och fördjupande avsnitt!
Nästa veckas avsnitt kommer att handla om en sammanställning av de bästa sparkontona med de bästa sparräntorna. Hoppas att vi ses även då!
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
