Frågor om våra sparmål, pension och Avanza Global
Sök:

Frågor om våra sparmål, pension och Avanza Global

RikaTillsammans-podden #66 - Svar på era frågor och några konkreta pensionstips

Vi älskar att det varje vecka ställs många frågor här på bloggen. Den här veckan har vi passat på att lyfta några av de frågor som vi tror att du och flest läsare skulle ha glädje av. Samtidigt passar vi på att göra en djupdykning i den nya globalfonden Avanza Global. 

Den här veckan unnade vi oss att gå tillbaka där vi började med avsnitten –  nämligen dina och andra läsares frågor. I veckans avsnitt passade vi på att diskutera och resonera kring följande frågor:

  • Vad tycker ni om Avanzas nya globalfond Avanza Zero?
  • Vilka är era sparmål?
  • Hur kan man tänka i sin tjänstepension och PPM?
  • Sprider man verkligen riskerna genom att spara i liknande fonder?
  • Vad ska man prioritera – amortera eller öka sparandet?
  • Varför har ni inte en företagsobligationsfond i era portföljer?

Jag måste verkligen säga att jag tycker att det är jättekul med alla frågor som ställs i “Frågor och svar”-delen här på bloggen. Det som började som ett litet experiment innehåller idag över 2 000 besvarade frågor i vitt skilda ämnen men alla relaterade till privatekonomi och sparande.

Det som jag tycker är extra kul är att många frågorna, som de vi tar upp i dagens avsnitt, får även mig att tänka, dubbelkolla och inte minst att lära mig nya saker. Verkligen tack för det. Det är verkligen att bli rika tillsammans.  

Förhoppningsvis får du också inspiration från dagens avsnitt och inte minst ett eller två tips på vad du skulle kunna göra annorlunda i ditt sparande och din privatekonomi.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

PS. Vi är nästan klara med höstplaneringen och det kommer bli en hel del spännande gäster. Några gamla men även en några nya såsom t.ex. Marcus Hernhag och Nicklas “Investeraren” Andersson. Vi tar gärna emot dina frågor till dem via sociala medier – så följ mig gärna antingen via Twitter, Facebook eller helst Patreon där vi lägger ut trådar när det är dags. Tack än en gång. DS.

Lyssna eller titta på avsnitt #66

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcast eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning som stämmer med videon, men kan diffa lite mot poddavsnittet på grund av klippningen. 

  • 00:01:54 – Vad tänker ni kring Avanza Global?
  • 00:09:03 – Vilka är era sparmål?
  • 00:19:03 – Hur tänker ni kring er PPM?
  • 00:26:36 – Finns det generella riktlinjer för tjänstepensionssparande?
  • 00:29:49 – Riskspridning i att investera i liknande fonder?
  • 00:34:19 – Hur kan man tänka – amortera eller spara mer?
  • 00:37:49 – Företagsobligationer i ert sparande
  • 00:43:50 – Avsnittets konkreta tips

Glöm inte bort att prenumerera om du vill ha notis om framtida avsnitt direkt när de släpps. 

1. Vad tycker ni om Avanzas nya fond “Avanza Global”?

För drygt två veckor sedan ploppade det helt plötsligt in 10 frågor på bloggen om en fond som hette Avanza Global. Det roliga var att jag satt och jobbade och såg notiserna men fattade först inte. Jag tänkte att någon måste ha skrivit fel och menat Avanza Zero. Efter en stund nådde dock Avanzas lanseringsmejl även mig. Eftersom det är en så pass stor sak har jag faktiskt valt att skriva en separat artikel med en recension av fonden.

Kontentan i recensionen är att jag är försiktigt positiv. Det är jättebra att Avanza återigen sätter press på andra aktörer genom att sänka avgifterna. Men den här gången är det inte lika revolutionerande som 2006 när man lanserade den första svenska fonden utan avgift. Dessutom är den “bara” 0.1 procent billigare närmaste konkurrent i Länsförsäkringar Global Indexnära. Så det är absolut bra, men inte revolutionerande.

Jag kommer inte göra några förändringar i portföljen i dagsläget. Däremot kommer jag att rekommendera den, som ett komplement, till de kunder som redan har sitt sparande hos Avanza. Men det finns ingen anledning enligt mig att byta från t.ex. Nordnet på grund av den här fonden.

Ska man ha t.ex. 60 % globalfonder (läs: globala barnportföljen) så kan man absolut unna sig 20 % i Länsförsäkringar Global Indexnära, 20 % i SPP Aktiefond Global och 20 % i Avanza Global. Men det motiverar inget akut byte eller någon annan sak som behöver göras just nu.

2. Vilka är era sparmål?

Följaren B4Post frågade i en kommentar på Youtube om mina och Carolines sparmål. Det var faktiskt en klurigare fråga än vad jag tänkte från början när jag planerade avsnittet. Det märktes inte minst i Carolines svar i podden som börjar prata om hur vi gör snarare än varför vi gör det. Det senare är ju betydligt svårare.

Jag tror egentligen att det för oss handlar om precis samma drivkrafter som för de flesta andra som sparar. Det vill säga rädsla och girighet.

Rädsla som drivkraft att spara

Jag kan erkänna direkt, jag är rädd för många saker – många av dem är inte ens rationella eller realistiska. En av mina coacher sa till och med att jag missbrukade min fantasi till att försöka komma på alla saker som skulle kunna gå åt skogen. Det är svårt att spekulera var rädslan kommer ifrån, en del är naturlig och en annan del har väl kommit med uppfostran.

När jag var mindre så hamnade vi en ekonomisk osäkerhet i samband med att min pappa dog. Mamma blev ensamstående med mig och min bror, vi visste inte om man skulle kunna bok kvar och så vidare. Omedvetet lär jag ha fattat ett beslut om att jag aldrig någonsin ska befinna mig i en sådan situation igen. Därav en drivkraft att spara, jag vill aldrig vara med om den upplevelsen igen.

Samtidigt som ovanstående är högst subjektivt, så finns det ett antal objektiva faktorer som fler skulle behöva vara medvetna om för att komma igång med sitt sparande. Först har vi ett antal faktorer som kan ge upphov till oförutsedda utgifter. Dessa bör man hantera enligt principerna för buffert och i “Fyra-hinkar-principen”.

Framförallt rädsla för pensionen och framtiden

Det andra som kanske kommer att ha en än större påverkan på vårt liv – särskilt oss 70-, 80- och 90-talister är pensionen. När vi ska gå i pension så tror jag personligen att det kommer att vara en önskedröm att gå i pension vid 65. Redan idag pratar man om 40-40-40-blåsningen där de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av lönen.

Pengarna kommer helt enkelt inte att räcka till i framtiden. I augusti publicerade Skandia en rapport som visade att 51 kommuner har så stora pensionsskulder att de skulle vara konkursmässiga om de togs med i balansräkningen.  Det är därför alla utredningar pekar på att vi kommer behöva jobba tills vi minst är 74 år. Frågan att ställa sig är – vill man jobba då? Eller än viktigare – kommer man att orka och ha förmågan att jobba?

Problemet med pensionen är att den enda tiden att påverka den är nu. Inte sedan. Det är nu man behöver börja spara. Det är därför jag rekommenderar alla att spara till pensionen och börja idag. Lite som kineserna säger; bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag.

Girighet som drivkraft för att spara

Motsatsen till rädsla ligger i girigheten. Jag hade länge problem att förlika mig med just ordet ”girighet” eftersom jag hade dåliga associationer till ordet. Jag vill ju vara generös och inte vara girig. Sedan fick jag hjälp att se att ett perspektiv på girig faktiskt handlar om att ha en önskan.

Jag har en önskan om mer tid för familj och projekt som jag tycker om. Man skulle kunna säga att man är girig på resursen tid. För mig handlar sparmålen på den här sidan väldigt mycket om livsstil. Jag och Caroline vill kunna ha och upprätthålla den livsstilen som vi har. Här i ligger snarare att kunna välja själva utan att ha en ekonomisk begränsning. 

Det handlar inte om att sluta jobba eller pensionera sig när man är 40. Det är alldeles för roligt att jobba, men det handlar verkligen om valmöjligheten och friheten. Friheten att kunna välja att Caroline är hemma nu när vi har fått tillökning och jag jobbar hemifrån. Möjligheten att kunna köpa hjälp i vardagen och så vidare. 

Som vi pratar om i kortdokumentären som Sveriges Radio gjorde, så handlar det för oss inte om att hamna på någon ”Rikast-i-din-kommun”-lista, utan snarare att kunna ha en aktivt vald livsstil och faktiskt också konsumera i linje med sina värderingar, drivkrafter och intentioner

Så det korta svaret, efter en lång utläggning, att inte behöva oroa oss för oförutsedda händelser och kunna framgent upprätthålla den livsstilen som vi aktivt har valt. 

3. Hur kan man tänka i sin pension och PPM?

Nästa fråga som togs upp av Johan löd ungefär som följer: 

Jag förstått att ni kör en 90/10 portfölj med AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. 

1. Kan inte inkomstpensionen (16 % av årlig lön) betraktas som en marknadsoberoende del av allmänna pensionen?

2. Då kan premiepensionen (2,5 % av årlig lön) investeras 100 % i aktiefonder t.ex. AP7 Aktiefond? 

Johan

Sedan ett tag tillbaka har vi kört en 90/10-portfölj i vårt PPM-sparande bestående av AP7 Aktiefond och Spiltan Räntefond Sverige (ej AP7 Räntefond). Johans resonemang fick mig faktiskt att tänka efter en gång till och inse att jag kanske gjort ett misstag. 

Att vi valde en 90/10-portfölj byggde på resonemanget i avsnitt #45 där vi jämförde 90/10-fördelningen med en 100/0-fördelning. Jag vidhåller att det fortfarande stämmer i en isolerad portfölj. Men i det här fallet gör Johan en intressant sak då han jämför det mot inkomstpensionen snarare än som jag en isolerad portfölj. 

Inkomstpensionen är basen som har en väldigt låg risk…

Genom skatten sätts 18.5 procent av din lön (upp till ca 469 000 kr) till pension. Dessa 18.5 procent fördelas 16 procent till inkomstpensionen och 2.5 procent till premiepensionen. Inkomstpensionen kan vi inte förvalta eller göra något åt utan det är den del av fördelningssystemet mellan nuvarande och kommande pensionärer. Däremot bokförs de intjänade pensionsrätterna på dig, men deras värde i framtiden kan variera. 

Tanken är att värdet på pensionsrätterna ska öka med en årlig ränta motsvarande den allmänna löne- och prisutvecklingen. Jag brukar normalt räkna på ca 2 procent om året. Inkomstpensionen kan således klassas som en lågrisk-investering i paritet med en räntefond.

Här blir det intressant. Det betyder nämligen att om man tittar på PPM och Inkomstpensionen som en helhet – då bör man ta en mycket högre risk i PPM-sparandet.

… vilket ger möjlighet att drastiskt öka risken i PPM-sparandet

När jag grävde vidare på sjunde AP-fondens hemsida hittade jag faktiskt att de hade gjort den jämförelsen själva. 

Tillsammans tillhör inkomst- och premiepensionen placerad i AP7 Såfa, risknivå 3 enligt SRRI*, vilket betyder medelrisk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet, upp till 55 års ålder. Efter 55 års ålder minskar risken i AP7 Såfa men det påverkar inte den totala risknivån för den allmänna pensionen.

Tittar man enbart på premiepensonen tillhör AP7 Såfa, för sparare under 55 år risknivå 6, vilket betyder mycket hög risk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet. 

Sjunde AP-fondens hemsida

Det betyder att utifrån det perspektivet så är det onödigt att ha en krockkudde på 10 procent. Det blir ett onödigt ankare (sänke?) när det redan finns en så stabil bas i form av inkomstpensionen. 

AP7 SÅFA sänker risken automagiskt

En annan sak som är bra att veta är att sjunde AP-fonden dessutom gör en automatisk ombalansering åt oss baserat på ålder enligt följande modell: 

Ombalanseringen som sker i AP7 SÅFA baserat på ålder.

Det är anledningen till att man inte kan välja AP7 SÅFA och en annan fond (däremot kan man ha AP7 Aktiefond för sig själv, men då får man ingen ombalansering). Som jag sagt tidigare, det här har staten gjort väldigt, väldigt bra. 

Handen på hjärtat så är det också en liten idiotförklaring av mig själv – då jag varit en för försiktig general och borde ha tagit mer risk. Men – man lär så länge man lever. Insikten är att jag i alla fall har ändrat till AP7 SÅFA i mitt eget sparande så behöver jag inte bry mig om det de kommande 18 åren. 

AP7 Såfa har överpresterat mot de flesta PPM-sparare

Det var inte meningen att den här artikeln skulle bli en lovsång till AP7 (nej, ingen ersättning har utgått heller :-) ) men jag brukar nästan alltid visa följande bild i sammanhanget av den. Även om den är från 2015 så är den väldigt talande: 

Årlig genomsnittlig värdeutveckling för PPM och AP7 SÅFA
Årlig genomsnittlig värdeutveckling för PPM och AP7 SÅFA

Den visar nämligen den årliga genomsnittliga utvecklingen mellan 1994 och 2015 för de sparare med egen portfölj och de som har valt AP7 SÅFA. Det går helt och hållet i linje med allt som jag brukar skriva om vikten av att spara passivt, låta pengarna vara och låga avgifter. 

Hur kan man tänka i sin tjänstepension?

Jag påstår att resonemanget kring tjänstepension inte skiljer sig nämnvärt från annat sparande. I bästa fall om man har det hos t.ex. Nordnet så kan man sätta ihop en global barnportfölj eller motsvarande. Problemet är dock att många av de största leverantörerna, t.ex. SEB Trygg Liv inte har ett fantastiskt utbud av fonder. 

Då rekommenderar jag att köra enligt de principerna som alltid fungera: 

  • Spara så globalt och brett som möjligt 
  • Välj passiva indexfonder med låga avgifter 

De flesta tjänstepensionslösningar brukat nämligen åtminstone erbjuda en passivt förvaltad globalfond eller i värsta fall en svensk passiv indexfond. 

4. Sprider man riskerna om man väljer t.ex. två globalfonder

En ganska vanlig fråga handlar om diversifiering, det vill säga riskspridning, i flera fonder. Det är ofta lite klurigt eftersom till skillnad från enskilda aktier – där flera aktier innebär en högre riskspridning – så är det inte nödvändigtvis sant med fonder. 

Om du t.ex. väljer två Svenska indexfonder som följer OMX30-indexet (=slarvigt sagt Sveriges 30 största bolag), så innebär det exakt noll i riskspridning. De båda fonderna följer nämligen exakt samma 30 bolag. På precis samma sätt fungerar det med globalfonder som följer samma index. 

Däremot kan man inte säga att alla globalfonder överlappar, för det gör de inte. Det beror nämligen på om de följer indexet eller om de har indexet som jämförelse. Exempelvis så är Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global och Swedbank Robur Access Global i princip identiska – de följer alla MSCI World-indexet. 

Däremot om vi jämför de tre fonderna med Coeli Global Selektiv så innebär det riskspridning eftersom den äger 30 bolag – som är helt andra – än de 1500 som ägs av de förut nämnda fonderna. Båda kallas för globalfonder för att de investerar globalt och har MSCI World som jämförelsindex.

De tre fonderna vill följa det och Coeli, som är en aktivt förvaltad fond, vill slå det. Läs gärna mer i avsnitt #36 som är en intervju med Andreas och Henrik som förvaltar fonden.

En sista kommentar. Även om det innebär en viss riskspridning att välja fonder som innehåller olika aktier, så är det en ganska liten riskspridning jämfört med att välja ett annat tillgångsslag som t.ex. räntor. Risksprida mellan aktier det är som att lägga lite bomull mellan äggen i en korg. Det hjälper, men åker korgen i golvet kommer äggen gå sönder. Att lägga pengar i ett annat tillgångsslag är som att ha en annan korg. 

5. Vad ska man prioritera? Amortera eller höja sparandet

Jag tycker det här är en spännande fråga som jag har skrivit mer om i tidigare artiklar bl.a. 

  • Amortera eller spara? - En jämförelse mellan att bara amortera eller både amortera och spara samtidigt

Grundregeln som jag brukar tipsa om är att följa amorteringskravet om att amortera 2 procent per år ner till 70 procents belåning och därefter 1 procent per år ner till 50 procent. Det är ganska rimligt även om jag ogillar att det är krav.

Personligen ser jag inte särskilt mycket poäng att amortera bortom 50 procent om man samtidigt har ett sparande i aktier och fonder. Det är nämligen bättre då man tjänar mellanskillnaden mellan vad aktierna avkastar långsiktigt och det du betalar i ränta. 

Det som jag själv har som mål (då vi köpte hus nyligen) är att amortera till 50 procent och sedan välja det bolån-alternativ som Nordnet och Avanza erbjuder sina private banking-kunder med belåningsgrader under 50 procent. Då får man nämligen ofta en extremt förmånlig ränta som idag är typ 0,69 procent. 

6. Varför har ni inte en företagsobligationsfond i sparandet?

En ytterligare bra fråga som fick mig att tänka till. Svaret är tyvärr att jag hade missat det då jag drog alla företagsobligationsfonder över en kam. I det kommande avsnitt #67 har vi faktiskt med Carnegie Corporate Bond A i ett exempel på räntetrippel som man göra tillsammans med Spiltan och IKC. Mer om det på söndag. 

Sedan kommer högst sannolikt de största förändringarna i nästa års ombalansering komma just bland räntefonderna. Särskilt eftersom jag själv lärde mig ganska mycket i förra avsnittet om just räntefonder.

Slutord – Tack för era frågor!

Jag vill slutligen verkligen säga tack för alla de frågor som du och andra läsare skickar in och inte minst svarar på. Jag tycker det är fantastiskt att vi i ”Frågor och svar”-delen på bloggen idag har över 2 000 besvarade frågor – många med väldigt kvalificerade svar som är bättre än vad många finansiella rådgivare (eller jag) hade kunnat ge. Tack!

Jag vill också säga till alla er Patroner som stödjer bloggen varje månad via Patreon som gör det möjligt att fokusera på sådana här osponsrade och fördjupande avsnitt!

Nästa veckas avsnitt kommer att handla om en sammanställning av de bästa sparkontona med de bästa sparräntorna. Hoppas att vi ses även då!

Kommentera

16 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Apropå pension så vore ett drömavsnitt för mig ett på temat hur man fixar en jämställd pension i sin relation. Har för mig att ni nämnt i förbifarten någon gång att Caroline kompenseras för att hon tex jobbat mindre och varit hemma med barnen. Vore så kul och intressant med konkreta tips på olika upplägg, både för sambos och gifta, som håller oavsett om man är ihop tills döden skiljer en åt eller går isär tidigare i livet. Tycker själv att det är något som känns jättesvårt och vet inte själv hur man ens börjar räkna på det.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hanna
  2. Vit pil

    Jag är fortfarande lite fundersam gällande att välja fler olika globalfonder av samma typ.
    Då jag är lite av en minimalist, på gott och ont, attraheras jag av tanken på att endast ha en enda fond för mitt långsiktiga sparande, och då tänker jag mig att LF Indexnära eller den nya Avanza Global passar perfekt för det.
    Tanken om en enda billig global indexfond kommer från JL Collins blogg. Han är en stark förespråkare av Vanguard, men de är inte lika lättillgängliga för oss i Sverige.

    Under punkt 1 ovanför skriver du att man kan unna sig t ex 20% vardera i Avanza Global, LF indexnära och SPP Global, men i punkt 4 skriver du att det inte innebär någon riskspridning att välja både Avanza Global och LF Indexnära.

    Så för att vara övertydlig, ser du någon som helst nackdel med att endast spara i en globalfond istället för flera olika globalfonder?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Patriq Hansson
  3. Vit pil

    Hej och tack igen för en utmärkt artikel. Läste även ”amortera eller spara” som du länkar till.

    Jag har en fundering gällande belåningsgraden. Som standard tar vi lån vs marknadsvärdet, men är det helt korrekt? Marknadsvärdet varierar, men skulden består.

    För egen del, räknar jag med nuvarande marknadsvärde hamnar vi på 52% belåningsgrad. Det är ju så bra att vi snart skulle kunna, eller redan idag, sluta amortera. Samtidigt har vi amorterat av ca 15% av det ursprungliga lånet sedan bostadens köp, på ca 5 år.

    Det jag funderar över här är just marknadsvärdet, speciellt med nuvarande priser. Då är det prisökning, inte vår amortering så har hjälpt till mest, nästan överdrivet mycket känner jag.

    Är det då verkligen vettigt att alldeles strax mer eller mindre stoppa amorteringarna?
    Jag vill gärna, då detta skulle boosta min sparkvot betydligt, men tycker att bostadsvärderingarna idag är helt uppåt väggarna och kan inte ta min belåningsgrad på 52% som fullaste allvar. 75% känns mer rimligt.

    Någon som kan komma med lite input på mina tankar ovan?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar. Jag skulle säga att din sparkvot kommer vara oförändrad om du slutar amortera men fortfarande investerar pengarna som du annars hade amorterat. Jag skulle även då rekommendera som nästa sparmål att komma upp på private banking nivå hos t.ex. Nordnet. Då får du tillgång till deras låga räntor, så kan du spara och investera ännu mer. :-)

      Angående värderingarna – de är som de är, det är ju bara att tacka och ta emot (och inte köra någon mental bokföring på dem, åt något håll). :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej Jan,
    Tack för som vanligt intressant artikel.

    Har en liten fundering till följande i din text:
    ”Det är därför alla utredningar pekar på att vi kommer behöva jobba tills vi minst är 74 år. ”

    Menar du med detta att utredningarna visar/pekar på att vi inte kommer HA RÅD att gå i pension förrän vid 74-års ålder eller menar du att vi inte kommer att HA RÄTT att gå förrän vid 74, dvs lägsta möjliga pensionsålder är så pass hög då?

    Vid sistnämnda så måste väl i så fall spannet i utredningar mellan exempelvis en tidig 70-talist och en sen 90-talet vara ganska stor? Det skiljer ju 30 år mellan dessa.

    Även vid förstnämnda så borde ju detta åldersspann vara en stor skillnad i utredningsresultatet?

    Tänker mest att just 74 år är ganska generaliserande siffra för ett åldersspann om 30 år…?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tobbe
    1. Vit pil

      Han menar nog att vi inte kommer ha råd att gå i pension förrän vid 74. Sen är det ju upp till politikerna om de vill tvinga folk att jobba mer för att öht få ut pension, eller om man ska kunna välja att gå tidigare men få lägre pension. Gissar att det gäller för någon som är ”ung” nu.

      Fast 40-40-40 blåsningen vet jag inte om jag håller med om. Problemet är ju att alla inte jobbar 40år. Etableringsåldern i Sverige är ju typ högst i OECD, runt 30, dvs åldern när man börjar heltidsarbeta. Innan dess pluggar man, reser eller något annat, men inte jobbar. Inte fel i sig, men det kostar ju pengar. Men då blir det mer 40-35-40 regeln.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
      1. Vit pil

        När jag skrev det så tänkte jag på den gemensamma pensionsutredningen som har gjorts. Där pratade man om att höja pensionsåldern från 65 till 74. Jag tror att rättigheten kommer att flyttas med ungefär som man gör nu. Jag tror det kommer att ske stegvis.

        Du har förmodligen rätt kring 40-35-40-regeln. Men lägger vi på den höjda pensionsåldern så blir det nog 40-45-40-regeln. Så 40-40-40 kanske kan få vara ett genomsnitt. Hursomhelst är det ju inte där det står och faller. :-D

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Ja, ”repan” är slang för reception :) mvh /Skåning i Stockholm

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jacob
    1. Vit pil

      Haha, då har man lärt sig det. Tack. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Vill också lägga en röst på spiltan högräntefond istället för Carnegie Corp Bond A pga av lägre avgift. Något som är intressant med Spiltan högräntefond är att den viktat om sitt innehav till obligationer med rörlig ränta(FRN). Så även om löptidenerna är långa så skulle fonden gynnas utav stigande räntor.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
  7. Vit pil

    Tack igen för upplysande avsnitt!

    En följdfråga om hur många fonder man ska välja i PPM:

    Tidigare i bloggen har jag läst att den riskjusterade avkastningen ökar om man sprider sin portfölj upp till 7-12 fonder i antal. Bör man inte resonera på samma sätt för premiepensionen och komplettera sjunde AP aktiefonden med fler fonder?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan Sjöberg
    1. Vit pil

      De med 7-12 fonder var en undersökning som Avanza gjorde där de såg att den riskjusterade avkastningen ökade upp tills dess att spararna hade 7-12 fonder. Jag skulle säga att det är logiskt om man t.ex. har nischfonder såsom region- eller branschfonder. När det gäller en globalfond, och särskilt AP7, så är det inte lika säkert att det blir bättre då den redan är så bred och fördelad.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Jag har själv funderat på Carnegie Corporate Bond, men fastnade istället för IKC Avkastningsfond och Spiltan Högräntefond. De har en sharpekvot på 4,36 respektive 3,01 och är billigare än Carnegie.
    /Kim

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kim
    1. Vit pil

      Kim: Som jag förstår det är Sharpe-kvoten du skriver ut för de senaste 3 år, jag skulle vilja ha Sharpe-kvoten sedan 2014-02-14 som är datumet då Spiltans Högräntefonden startades men hittar inte denna någonstans. Helst skulle jag vilja se en Sharpe-kvot ännu längre tillbaka men det är lite klurigt då Spiltans Högräntefond är så pass nystartad.

      Jämför jag dessa fondernas avkastning med varandra i ett diagram så ser Carnegies fond mindre volatil ut till något sämre sämre avkastning. Så jag i alla fall är inte övertygad om att Spiltans Högräntefond har gett bättre historiskt riskjusterad avkastning än Carnegie Corporate Bond A.

      Plus på Carnegie Corporate Bond A dessutom är att den har en lång historik då den startades 1990.

      Har jag fel? Övertyga mig gärna. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan
      1. Vit pil

        Hej. Du har kanske rätt. Jag har som sagt övervägt Carnegie också eftersom den verkar bra, men fastnade till slut för kombinationen IKC/Spiltan där den förstnämnda verkar mindre volatil och den sistnämnda mer volatil. Båda har innehav med rörlig ränta och gynnas om Riksbanken höjer sin ränta.
        Lycka till
        /Kim

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Kim

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.