Diskussion kring invändning mot Kollektiva Fondval

Diskussion kring invändning mot Kollektiva Fondval

En diskussion kring risker och möjligheter med Kollektiva Fondval

För ett par dagar sedan skrev jag en artikel om pension där jag rekommenderade att man ska pröva den kostnadsfria tjänsten Kollektiva Fondval. Läsaren Patrick från småspararguiden hade några invändningar som resulterade i en intressant diskussion.

Jag uppskattar ju en diskussion med olika åsikter så länge som åsikterna är fakta-underbyggda och diskussionen är generativ. Istället för att köra den här diskussionen via mejl, tänkte jag att den kan bidra till fler eftersom den är ganska intressant, från flera perspektiv. För dig som inte har läst den förra artikeln, så kan du läsa den här:

Jag rekommenderar även att testa tjänsten, det är kostnadsfritt och du riskerar ingenting, så att du kan bilda dig din egen uppfattning:

Det hela började med att Patrick mejlade mig och länkade till artikeln på sin sajt:

och frågade hur jag ställde mig till den kritiken. Jag svarade att jag delvis delar den kritiken. Det är ungefär samma kritik som jag har haft mot tävlingar som Börs-SM, som inte har något med långsiktigt investerande att göra. När det gäller Kollektiva så tycker jag ändå det är OK eftersom de tittar på långsiktig avkastning sedan start. Det gör att man jämför sig mot användare som har presterat bättre än genomsnittet i flera år.

När jag har analyserat det grovt så är det också intressant att se att ränteandelen ökar med ökande ålder – precis som vi båda rekommenderar. Som underlag använde jag Kollektivas sammanställning:

Mejlkonversation #1

På det svaret fick jag svar från Patrick med följande frågor:

1. Du nämner att det handlar om långsiktig avkastning. Tror du att de ”bästa”, dvs de som råkat slå genomsnittet, på något sätt har större chans att slå index i framtiden?

Ja, jag tror de bästa kommer att fortsätta slå genomsnittet av spararna. Ej nödvändigtvis index. Enligt mig är det två olika saker. Men när man tittar på det i dagsläget så ligger ju de flesta spararna inte särskilt nära index.

2. Du nämner att räntedelen ökar med ålder men när jag kikar på länken så stämmer inte ens detta.

I sammanställningen av fonder per generation, så fick jag ett överslag till följande andel räntefonder. Det som är lite klurigt i beräkningen är att man behöver räkna in räntefonderna som finns inuti generationsfonderna eller sjunde AP-fonden (AP7 Såfa) som skiftar nivå av räntor baserat på ålder.

  • 50-talister: ca 21 %
  • 60-talister: ca 17 %
  • 70-talister: ca 14 %
  • 80-talister: ca 9 %

Sedan kan man ju diskutera om det är tillräckligt eller ej. Tittar man på AP7 Såfa, som är det alternativet som staten väljer om man själv inte gör något val, då får man inget räntesparande förrän man är 55 år. Det betyder att i princip 60-, 70- och 80-talisterna borde ha 0 % i ränte- och obligationsfonder.

3. Vad är det för övrigt som garanterar att det kommer vara hög ränteandel för äldre personer? Tjänsten kommer ju på lång sikt lyfta fram de sparare som tagit mycket risk.

Där är ju inget som garanterar det. Jag tror att risken blir lägre eftersom det är mätpunkter på “sedan start” så kommer de som tagit väldigt hög risk straffas ut. De brukar ju sällan klara en bra avkastning över lång tid. Tittar du dessutom på risknivån på t.ex. 80-tal där jag kan jämföra så ligger man strax över genomsnittsspararen i risk och inte övedrivet mycket.

4. Kan du också stå för att de fyra portföljer som Kollektivas Konsensus nu visar är generellt bra portföljer för gemene man? Jag tänker särskilt på avgiftsnivåerna.

Ja, med tanke på att pensionsmyndigheten har jag förhandlat ner avgifterna med nästan 0.5 %. Tittar vi på 80-talist portföljen så blir avgiften:

Fond Andel Avgift
215996 – Nordea Generationsfond 80-tal 13 % 0.20 %
313742 – Länsförsäkringar Fastighetsfond 24 % 0.34 %
581371 – AP7 Aktiefond 29 % 0.11 %
721035 – Carnegie Fund – Swedish Small Cap Sub-fund 26 % 0.40 %
972497 – Spiltan Räntefond Sverige 8 % 0.10 %
Viktad summa: 100 % ∼ 0.25 %

Det hamnar gott och väl under de 0.4 % som jag brukar sätta som en gräns för fonder. Jämför man det med icke-vals alternativet AP7 Såfa, så ligger den på lite mer än dubbelt så mycket, 0.25 % istället för 0.11 %. Skillnaden finns där, men den är inte jättestor enligt mig. När jag kör den i min jämförelseräknare med 8 % årlig avkastning i 30 år med 100 000 kr så blir skillnaden:

Fond A 0.25 % Fond B 0.11 % Skillnad
Värde efter 30 år 933 469 SEK 973 583 SEK 40 114 SEK
Avkastning efter 30 år 933.47 % 973.58 % 40.11 %
Totala avgifter 30 år 29 112 SEK 13 168 SEK 15 944 SEK
Avgifterna i förhållande till
total avkastning
3.49 % 1.51% 1.99 %

Det vill säga att skillnaden på 0.14 % mellan Fond A och Fond B resulterar i en total skillnad i avkastning på 40 114 SEK och 1.99 %. Betydelsen är att i det senare fallet får du behålla 2 % mer av din avkastning.

Utgår man från att Kollektiva hjälper till att höja avkastningen så är det således hyfsat rätt att räkna hem.

5. Anser du att en 80-talist skall ha någon del räntefond i sin ppm-portfölj?

Jag kan ju argumentera för både ja och nej – vilket gör att jag tycker att den här diskussionen blir extra intressant. Det uppenbara svaret är ju ”nej”. Som 80-talist har man som minst 26 år kvar tills att man kan få börja plocka ut PPM som tidigast vid gällande lagstiftning (61 års ålder). Det betyder att pengarna kommer att vara investerade i minst 25 år. Det är en väldigt lång tidsperiod. Med tanke på den så kan man hävda nej, vilket också är hur AP7-fonden resonerar. Det är det rationella resonemanget.

Om jag ska argumentera för ”ja”, så bygger det på samma resonemang som jag för kring nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen. Det vill säga att vi människor är tyvärr inte rationella. Som nobelpristagaren Daniel Kahneman visade i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” så ogillar vi människor mer att förlora än vi gillar att vinna. Jag tror att om en sparare i en nedåtgående trend inte backar lika mycket som index, så kommer man känna sig lite bättre och det minskar sannolikheten för att man börjar aktivt pilla på portföljen. Det vill säga att genom att minska risken med ränte- och obligationfonderna (och därmed även avkastningen lite) så tror jag att man på lång sikt kommer att tjäna mer genom att det kommer att ”kännas bättre”. Logiskt nej, men vi är ju inte logiska. Tyvärr.

Mejlkonversation #2

Som svar på ovan fick jag följande kommentar och frågor:

[..] Sparande handlar primärt om att anpassa risknivån och välja fonder med låg avgift. Kollektiva lägger fokus på en rolig och snygg it-tjänst som kapitulerar för frågan om risknivå och avgifter. [..]

Jag delar den uppfattningen om att det handlar om att anpassa risknivån, t.ex. genom att välja olika typer av tillgångar, och välja fonder med låga avgifter. Sedan huruvida Kollektiva kapitulerar för frågaon om risknivå, det är ju mer en bedömningsfråga. Jag ska kontakta Kollektiva och höra deras egna syn på frågan.

1. Är det verkligen önskvärt att folk använder en tjänst där de inte väntas slå index? Att folk slår genomsnittet är ju ganska ointressant anser vi. Vad händer om alla svenskar använder tjänsten och den fortsätter att exkludera AP7 Såfa? Är det en bra idé att uppmuntra svenskarna att lämna AP7 Såfa när den finansiella kunskapen och intresset är så lågt?

På samma sätt här så tror jag att man kan argumentera för båda sidorna. De flesta slår inte index över tid, det är ju tyvärr fakta. AP7 Såfa är ju onekligen en bra fond, som också återkommer i 75 % av portföljerna. Det är ju inte heller så konstigt eftersom den dessutom har en inbyggd hävstång på 1.5. Det kan man ju också diskutera lämpligheten i.

Jag skulle snarare resonera att tjänsten inte är primärt är till för att slå index (det tror jag inte går över så lång tid), men jag tror att den kan höja avkastningen och jag tror att en kombination av olika tillgångsslag kan över tid ge en bättre avkastning än om man väljer själv eller väljer AP7 Såfa. Sedan tror jag dessutom att de som inte har något större intresse eller den låga finansiella kunskapen någonsin ens kommer att använda en tjänst som Kollektiva. Resonemang som att ”alla” skulle göra något brukar mest vara teoretiska övningar.

2. Du skriver att folk kommer ”straffas ut”. Det är ju just det som är problemet när vanligt folk följer efter dessa personers portföljer och också straffas.

Utan att ha räknat för mycket på det, så tror jag inte det eftersom där är en tröghet i systemet. Jag har t.ex. 6 % avkastning i genomsnitt sedan start. Det betyder ju att jag inte ens ligger nära för att hamna på listan över ”de bästa” i min generation. Om jag plötsligt börjar ta väldigt hög risk, säg att jag skulle lägga allt i en enda fond, så får det inte något större genomslag – om jag har förstått det rätt. Därför ser jag det inte som någon större risk.

Det är här jag tänker att det är enormt viktigt att populationen är tillräckligt stor, det vill säga att vi är tillräckligt många sparare i varje generation för att vi som massa ska vara smartare än oss som enskilda individer. Just det här om att den stora massan är smartare än de smartaste enskilda individerna, kan man läsa om bl.a. på Wikipedia.

3. Avgifterna är nedtryckta i PPM, ja. 0,4% i avgift är väl ok för en indexfond i en ISK men i ppm-valet är det dyrt. 0,3% extra avgift per år gör mycket på en livstid.

Jag har bara gjort överslag på de andra generationsfördelningarna, men skillnaden ligger inte på 0.3 % utan snarare på hälften enligt uträkningen ovan.

4. Vi skulle gärna höra dina argument för unga att hålla räntefonder i sin premiepensionsportfölj då det skulle gå emot vad forskning och experters råd säger.

Det beror på vilken forskning man lutar sig på. Utgår man från traditionell nationalekonomi där modellen är att vi människor är helt rationella, vi påverkar inte psykologiskt av nedgångar och gör rationella val och beslut. Absolut. Då ska man inte ha några räntefonder.

Utgår man som jag, att de flesta sparare inte är proffs, som mår dåligt när det går neråt så kan ränte- och obligationsfonderna vara en krockkudde i portföljen som gör att det känns bättre och kanske gör att man inte tar lika mycket känslomässiga beslut. Frågan är liknande om man bör ha ränte- och obligationsfonder i ett barnsparande som också kan sträcka sig över flera år.

Jag har skrivit om det här tidigare i samband med nybörjar- och RikaTillsammans-portföljerna. Jämfört med en 100 %-aktier portfölj kommer dessa aldrig att få samma avkastning över tid. Men frågan är om man psykologiskt sett klarar av volatiliteten, risken i form av svängningar i portföljen.

Nedanstående bild visar jämförelsen av de tre portföljerna:

Det är inget snack om att 100 % aktier är bäst över tid, men frågan är om man psykologiskt klarar nedgångarna 1999-2003 och 2007. Det är massiva nedgångar på uppemot 40-50 %. Jämför det med en portfölj som är 60 % aktier och 40 % räntor- och obligationer. Avkastningen är mindre men svängningarna är betydligt lägre. Minst är de med RikaTillsammans-portföljen.

Det som talar emot lite är ju att pensionspengarna är låsta på ett annat sätt än om man har portföljerna ovan hos t.ex. Avanza eller Nordnet.

5. Tjänsten rekommenderar folk att investera i en Biotech-fond. Känns det vettigt som ett generellt råd till svenska 70-talister?

Nej, det kan jag ju inte påstå om man ser det på lång sikt. Jag skulle ju själv önskat att det var Ap7 Såfa istället. Skulle vara intressant att höra från Kollektiva varför det skiljer så mycket på 70-talisterna mot de andra.

6. Jag skulle vilja veta vad det är du rekommenderar. Du säger att eftersom tjänsten är gratis kan man testa den för att se vilka fonder man har men skulle du ärligt kunna rekommendera någon att följa råden som kommer fram?

Det som jag kan rekommendera är att man testar tjänsten – om inte annat för att se hur man själv ligger till. Det tycker jag personligen är kul att se. Risken är minimal och ”kostnaden” är ju att man delar med sig av sitt fondval. Det tycker jag är rimligt. Jag själv tycker att 80-tals portföljen är rimlig och den tog mer risk än min egen portfölj, vilket gör att jag tror att för mig passar den.

Alternativet är ju att jag fortsätter köra min 60 % / 40 %-portfölj som fokuserar på riskjusterad avkastning i perioder på 5 – 10 år. Jag misstänker att från mitt perspektiv så kommer den att öka risken och förhoppningsvis därmed även avkastningen. Särskilt enligt resonemanget tidigare, kring huruvida jag som 80-talist borde ha ränte- och obligationsfonder i mitt sparande.

Samtal med Pontus Kristiansson på Kollektiva

När jag skrev svaren ovan så konstaterade jag att där var några saker som jag var osäker på och som jag ville kolla upp. En av de sakerna är vilket genomslag en enskild sparare kan få. T.ex. säg att jag är en av dessa bästa sparare och så får jag för mig att gå wild-and-crazy och välja en hög-hög-risk-fond. Hur mycket genomslag kommer det här att få i Konsensus och på den rekommendationen som går ut till kunderna.

Så här förstod jag det i stora drag när Pontus förklarade hur det fungerar. Processen ser ut ungefär så här:

  1. Man börjar med att titta på alla sparare som är anslutna till tjänsten
  2. Därefter grupperar man dessa i förhållande till den generation som de tillhör (50-, 60-, 70- och 80-talister)
  3. Därefter tar man de bästa 15 % i varje generation och tittar på deras allokering av tillgångar – dvs. andelen aktiefonder, andelen blandfonder och andelen räntefonder. Utifrån denna beräknas fördelningen i de olika tillgångsslagen.
  4. Eftersom antalet fonder i PPM är begränsat till 5 så blir det ofta att även om t.ex. räntefonderna uppgår till säg 5 % av portföljen så allokeras de en ”slot” i konsensus-portföljen.
  5. När tillgångsallokeringen är gjord, det vill säga att man har valt ut hur många typer av fonder som ska vara med, börjar man titta på de populäraste fonderna hos dessa bästa 15 %. Utifrån dessa väljer men de bästa fonderna i varje tillgångskategori.
  6. I sista steget beräknar man allokeringen av varje respektive fond också baserat på vikten av de bästa fonderna i varje tillgångstyp.

Det här gör att systemet blir ganska trögrörligt, vilket också bekräftades av Pontus. Om jag alltså väljer en crazy-fond, då behöver jag först och främst vara bland de 15 % bästa sedan start. Därefter behöver min fond kvala in på någon av slottarna för tillgångskategorin, därefter behöver min fond också vara vald av flera av de bästa 15 % i min generation. Att jag som ensam person väljer 100 % i en annan fond kommer således inte ens synas i konsensus.

Det andra som jag pratade med Pontus om var hur många personer i populationen som behöver vara med för att det ska vara statistiskt säkerställt. Enligt Pontus var det en svår fråga eftersom ”crowd intelligence” inte fungerade på riktigt det sättet. Om populationen skulle vara 100 personer, så kommer varje person påverka med 1/100. Är där 1000 personer så kommer varje person i populationen påverka med 1/1 000-del och så vidare.

Av erfarenhet berättade Pontus att redan vid 500 personer så börjar man få ut vettig information. Det gör att även om säg att ca 3 500 st 80-talister finns i populationen, vilket är en bråkdel av de ca 750 000 st 80-talister som har PPM, så är det ändå tillräckligt för att ha ett statistiskt underlag och kunna dra slutsatser. 15 % på dessa 3 500 st är ju över 500 personer.

[to be continued]

Så fort jag får svar från Kollektiva eller Patrick på småspararguiden.se så uppdaterar jag det…

PS. Tack Patrick för konversationen, hoppas att du uppskattar den lika mycket som jag. :-) DS.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

läsarfråga

Kommentera

3 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Efter att ha läst det blogginlägg så måste jag hålla med om att han har en bra poäng, och att man ser över flera år hjälper bara till viss del.

    Om man antar att vi har tusen gamblers som fifty-fifty kraftigt under presterar eller överpresterar på en ärlig basis. Det betyder att man efter ett år kommer ha 500 som slår de försiktiga, efter två år är det 250 osv. Det är förväntat att av dessa skall det finnas en som har turen att vinna tio år i rad.

    Är man inte medveten om denna effekt kan det kanske vara lätt att förledas att tro att den som klarat av att överpresterar fler är i rad skulle göra detta av ren skicklighet snarare än tur. Om det bara är pga tur så finns det inget som säger att de skall lyckas lika bra i framtiden.

    Detta gäller alltid när man försöker slå index. Det bör rent sannolikhetsmässigt finnas de som lyckats i tiotals år utan att det för den sakens skull skall behöva bero på skicklighet.

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking