Tjäna pengar på statens räntefria lån på ditt uppskovsbelopp

Vår kalkylator visar hur snabbt du tjänar in pengarna baserat på när du sålde din bostad med vinst och hur mycket

Den 1 januari träder den nya lagstiftningen om slopad uppksovsränta i kraft. Det innebär att det faktiskt finns pengar att tjäna för dig som har sålt din bostad med vinst 2014 eller senare och därefter köpt en ny bostad. Det gäller oavsett om du har betalat in din vinstskatt eller ej.

Den här artikeln är ett överkursresonemang, likt den här artikeln ”Amortera, investera eller till och med belåna”, där du kan utnyttja en situation till din fördel. Precis som vanligt behöver man också väga det matematiskt och statistiskt korrekta svaret mot det känslomässigt korrekta. De två behöver nämligen inte vara lika.

Sedan en tid tillbaka har vi i forumet haft en diskussion huruvida det är lönsamt att begära tillbaka vinstskatt och hur man kan utnyttja situationen. Efter att ha läst på landar jag mer och mer i att – om man har möjligheten – då bör man utnyttja möjligheten som ges nu av staten. Nedan följer mitt resonemang kring det.

Ett extra stort tack till Jörgen (@jorander) i forumet som bidragit med värdefulla kommentarer. Verkligen samskapande och rika tillsammans när det är som bäst. Tack Jörgen.

Bakgrunden: 22 % skatt på vinsten

När du säljer ett boende med vinst ska du betala en vinstskatt på ca 22 %. Det vill säga att om du säljer med 1 000 000 kr i vinst så ska du betala 220 000 kr till staten. Problemet är dock att om du har köpt något för 3 Mkr, gjort en 1 Mkr i vinst så hade du tidigare ett boende för 4 Mkr, men nu kan du bara köpa något för 3 780 000 kr. Det vill säga mindre än det du sålde för. Det skapade inlåsningseffekter i form av folks ovilja att sälja, då det framtida boendet blev ”sämre” än det som de redan hade.

Därför införde man från staten en möjlighet att skjuta på den här skatten så att om du sålde för 4 Mkr, då kunde du – något förenklat – köpa något nytt för 4 Mkr eller mer. Det är dock inte ett explicit krav att det nya boendet måste vara dyrare. Generellt kan man säga att man beroende på hur mycket billigare ersättningsbostaden är kan få göra uppskov med en mindre del av vinsten. Mer info på Skatteverkets hemsida.

Staten ville dock inte gå lottlös ur affären så man var tvungen att betala en årlig skatt på 0.5 % på hela vinsten. Det vill säga i det här fallet 5 000 kr (0.5 % på 1 Mkr i vinsten) per år. En vanlig missuppfattning är att man bara betalar 0.5 % på de 220 000 kr (skattebeloppet), men det stämmer inte.

Eftersom man dessutom inte fick göra ränteavdrag på lånet så motsvarade det en ränta på 3.25 % på vinsten. Matten blir så här:

  • Total skatt: 1 000 000 kr * 22 % = 220 000 kr
  • Uppskovsränta: 1 000 000 * 0.5 % = 5 000 kr
  • Ränta i förhållande till vinsten: 5 000 / 220 000 kr = 2.27 %
  • Inget ränteavdrag: 2,27 / 0,7 = 3,25 %

Det vill säga att det har varit ett ganska ”dyrt” lån med en ränta på 3.25 %. Det ska dock sättas i perspektiv som t.ex. Nestor gör i forumdiskussionen:

Det är inte så förskräckligt många år sedan som bolåneräntorna låg på 4-5 procent. I det perspektivet framstår 2.27 procent ej avdragsgill ränta som rimlig.

Nestor i forum-tråden

Valet fram till den 1 januari 2021 har alltså varit att:

  1. Betala in hela vinstskatten direkt
  2. Inte betala in skatten utan ha ett lån från staten på 3.25 %

Men det är det som förändras nu.

Slopad uppskovsränta

Det som händer nu är att man slopar uppskovsräntan, bland annat genom att man säger att man vill öka rörligheten på bostadsmarknaden och minska inlåsningseffekterna. Det vill säga att man tänker sig att det ska t.ex. hjälpa människor att byta till en mindre lägenhet utan negativa privatekonomiska konsekvenser.

Jag tänker att tiden får utvisa huruvida det var rätt eller ej. Mitt perspektiv är inte heller primärt bostadspolitiskt, utan jag tänker mer privatekonomiskt. Det här beslutet påverkar dig som har sålt din bostad 2014 eller senare – eftersom man har rätt att gå tillbaka och ändra en befintlig deklaration upp till fem år i efterhand.

Fram till den 31 december 2020 har du rätt att ändra deklarationen för inkomstår 2014. Men från och med den 1 januari 2021 har du bara rätt att ändra för inkomstår 2015. Därför är det viktigt att om du har sålt 2014 att du gör det här innan årsskiftet.

Har du sålt senare så är det inte riktigt samma ko på isen.

Räkneexempel, du sålde 2017 med 1 Mkr i vinst

Om vi ska ta ett räkneexempel, så kan det se ut som följer. Med reservation för felräkning och att Skatteverkets siffror är de som gäller. Du sålde en bostadsrätt eller villa 2017 med 1 000 000 kr i vinst. Du betalade in hela vinstskatten (=220 000 kr) i samband med försäljningen.

Om vi nu leker med tanken att du omprövar och går tillbaka och ändrar deklarationen för att få tillbaka dina 220 000 kr, så blir matematiken enligt följande.

  • 2017 – året du sålde – 0 kr i uppskovsränta
  • 2018 – uppskovsränta: 5 000 kr
  • 2019 – uppskovsränta: 5 000 kr
  • 2020 – uppskovsränta: 5 000 kr (deklareras dock i maj 2021)
  • 2021 – uppskovsränta: 0 kr

Det vill säga att din totalkostnad blir 15 000 kr. Om du begär omprövning kommer du alltså få in på ditt konto 220 000 kr minus dessa 15 000 kr. Du kommer alltså få ut 205 000 kr. Principen är samma ända bak till 2015.

Vad är alternativinvesteringen?

Om vi fortsätter på exemplet ovan och man nu har möjligheten till 205 000 kr, då har man egentligen tre val att göra med pengarna. Man kan antingen konsumera pengarna, göra en extra amortering på sitt bolån eller investera pengarna.

Konsumera pengarna? Nej! Jag skulle väl direkt avfärda alternativet konsumtion. Det är fortfarande ett lån, om än räntefritt. Det vill säga att någon gång i framtiden kommer du att behöva betala tillbaka det. Om inte annat i samband med att du säljer din nuvarande bostad. Möjligen kan man då få ett nytt uppskov, under förutsättning att man köper en ny bostad, men det är en annan fråga. Det är alltså INTE en skatteåterbäring.

Gör en extra-amortering? Kanske. Om vi leker med tanken att man direkt tar pengarna och gör en extra amortering, då kommer det att löna sig enligt kalkylatorn nedan efter ca 7 år. Man brukar väl skoja om att en politiskt beslut livslängd är ca 10 år, så det borde nätt och jämnt gå.

Investera pengarna? Ja (om du känslomässigt klarar det). Om det är så att du inte behöver pengarna, kan sova gott om natten och har lång tidshorisont på ditt sparande, då kan det vara ett alternativt. Räknar vi med en 50 procent aktier och 50 procent räntor portfölj som över en 10 års period bör ge ca 4 % i årsmedelavkastning, då har vi räknat hem det här på ca 2 år.

Så matematiskt korrekt svar är att investera pengarna. Men bara för att det är matematiskt korrekt, betyder det inte att det är känslomässigt korrekt. Att investera lånade pengar är något som jag och andra generellt avråder från. Det är dock värt att överväga eftersom oddsen, särskilt över en 10 års period är på ens sida.

Tidshorisonten är kopplad till ditt eget boende

Som Jörgen påtalar i forumet är det viktigt att sätta tidshorisonten i relation till sitt nuvarande boende:

Just detta med kravet att återföra uppskovet till beskattning vid försäljning av bostaden tycker jag är en viktig aspekt att ta med när man tittar på alternativet “Investera pengarna?”.

Den “tidshorisont” du där skriver om handlar inte bara om horisonten på ditt sparande utan också på hur länge man tänker sig att bo kvar i sitt nuvarande boende.

Om det bara är några få år kanske investeringstiden inte räcker till för att täcka “uppskovskostnaden”. Ännu viktigare blir detta i alternativet “Gör en extra-amortering?” som rimligen kräver en längre period givet dagens låga bolåneräntor.

Användaren: @jorander i forumet

Testa med dina egna siffror

Vi har satt ihop en kalkylator där du kan räkna på uppskovet med dina siffror. Notera att du måste dubbelkolla med Skatteverkets kalkylator som exakt räknar ut vad ditt uppskovsbelopp blir. Nedanstående kalkylator säger inget om hur stort ditt belopp blir. Bara hur det faller ut vid olika investeringsalternativ.

Med reservation för eventuella felberäkningar.

Räkna själv på ditt uppskovsbelopp

Din totala vinst och uppskovskostnad sedan start

Nedan följer en uppskattning av din totala uppskovskostnad. Notera att du redan kan ha betalt delar av den här om du inte betalat in vinstskatten.

Totalt vinstskatt (22 %) på beloppet:
220 000 kr
Total uppskovskostnad sedan :
25 000 kr
Belopp att disponera:
220 000 kr

Dubbelkolla den ovanstående siffran, med Skatteverkets kalkylator så att de är ungefär i samma härad. Annars faller resterande del av beräkningen. Om de inte stämmer, ställ in ovan så att du får samma siffra. Vår räknare visar vad du kan göra med pengarna, inte hur stort ditt uppskovsbelopp är.

Olika alternativ för dina 220 000 kr

Du genomför en extra-amortering idag

I nedanstående uträkning har jag antagit att du har 30 % ränteavdrag.

Du tjänar in beloppet efter ca:
7 år

Du investerar pengarna idag

I nedanstående beräkning antar jag att du investerar beloppet idag. Rimlig avkastning att räkna med över en 10 års period är ca 7 % för 100 % aktier-exponering. För en 50/50-portfölj kan du räkna ca 4 % procent.

Du tjänar in beloppet efter ca:
4 år

Så har vi räknat

Nedanstående tre tabeller visar resultaten för beräkningarna i de andra flikarna.

Amorteringsalternativet utan extra-amortering

Nedanstående tabell visar hur lånet utvecklar sig idag utan någon extra amortering. Den här tabellen är mest som referens till nästa tabell.

Amorteringsalternativet MED extra-amortering

Här jämför vi den lägre räntan med räntan i tabellen ovan. Den sista kolumnen visar när du har räknat hem affären genom att den lägre räntan har ”betalat” uppskovsräntan.

Det vill säga att när beloppet i den sista kolumnen är större än 0, då har du räknat hem affären.

Pengarna investeras istället

Här kan du se den ackumulerade avkastningen av att investera pengarna istället. När beloppet i den sista kolumnen är större än då har du räknat hem affären.

Ytterligare två anledningar att begära retroaktivt uppskov

Det finns ytterligare två anledningar till att begära ut uppskovet.

Du har svårt att få ett nytt bolån – ibland kan man t.ex. välja att studera vilket gör att ens inkomster sjunker vilket gör det svårt att t.ex. lån. En annan situation är om man är äldre och inte har inkomster som motsvarar bankens KALP (Kvar Att Leva På)-kalkyler.

Jag har t.ex. ett par kompisar vars föräldrar har en 20+ Mkr lägenhet i Stockholm men låg pension. När de skulle renovera inför en försäljning fick de inget lån av banken trots att lägenhet i princip var obelånad. Deras pension var helt enkelt för låg för att få ut ett lån. Jättekonstigt i min värld.

Det är sannolikt att du kommer sälja din nuvarande bostad med förlust – man kan kvitta en förlust i en försäljning mot en vinst i en tidigare försäljning. I en sådan situation är det bra att ha uppskovsbeloppet aktiverat.

Viktig kommentar i forumet:

Därmed borde vinsten från en tidigare bostadsaffär kunna kvittas mot vilken som helst förlust under kapital, exv förlust vid försäljning av aktier/fonder från en vanlig depå. Förutsättningen för att det ska vara en bra affär är dock rimligen att förlusten är så stor (över 100 000) att skatteavdrag inte får göras för hela beloppet.

Jörgen (@jorander)

Så gör du rent konkret på Skatteverkets hemsida

Då jag inte har sålt någon bostad de senaste åren fick jag ta hjälp av min kompis Jakob som guidar oss genom hur man gör rent konkret.

Det är således relativt enkelt även om det kräver att man har koll på sina siffror. Sedan kan man alltid ringa till Skatteverkets kundtjänst som jag påstår är en av Sveriges bästa.

  • Skatteverket: 0771-567 567

Småspararguiden hittar ett smart kryphål att utnyttja skattesystemet

Bloggrannen Småspararguiden beskriver i sin artikel på samma ämne en möjlighet att utnyttja skattesystemet till sin fördel. Precis som de skriver är det värt att ta sig en funderare på etiken i det. Återigen ett klassiskt exempel på att det finns ett matematiskt och ett känslomässigt svar till en fråga.

Så här beskriver de möjligheten – som jag helt ärligt ska säga inte hade en tanke på själv. De utgår från att man sålde ett boende med vinst 2017. Då kan man enligt dem göra så här:

Småspararguidens resonemang
  1. Begär retroaktivt uppskov nu, betala engångskostnaden och få loss pengar.
  2. I slutet av 2023 gör du ytterligare en retroaktiv ändring och tar bort uppskovet från 2017. Då behöver du betala tillbaka pengarna du fick ut, men du får också tillbaka den uppskovsränta du betalat in. 
  3. De tre åren däremellan får du därför ett helt gratis lån som du kan göra någonting med.

Pengarna kan man enligt tidigare resonemang antingen investera, eller eftersom de är helt gratis, sätta in på ett låst sparkonto med insättningsgaranti och göra en helt säker – s.k. arbitrage – vinst.

👍 till Småspararguiden för det tipset.

Uppdatering till Småspararguidens tips

Forum-användaren Jörgen har en viktig kommentar till ovanstående också:

Småspararguidens kryphål tror jag beskrivs som lite bättre än vad det egentligen är. När de säger att lånet under åren 2021-2023 är gratis givet att man gör en ny omprövning senast 2023 för att återföra uppskovet till beskattning.

Det är rätt att man då får tillbaka en uppskovsränta man betalat och att man själv måste betala tillbaka de pengar man fick ut i samband med den första omprövningen. Men eftersom det man faktiskt gör är en omprövning av en 6 år gammal deklaration som innebär att man får högre skatt 2017 så blir man även skyldig att betala kostnadsränta på sitt skattekonto från och med 13 februari 2018 (tidpunkten då man enligt omprövningen skulle ha betalat in skatt överskjutande 30 000 kr) fram till den tidpunkt 2023 då pengarna återbetalas.

Denna ränta är för tillfället 1.25%. Så det innebär att “gratislånet” i detta fall kostar ungefär 6 * 1.25% = 7.5% icke avdragsgill ränta som en engångskostnad.

Jorgen (@jorander) i forumet

Potentiell politisk risk

Man brukar skoja om att ett politisk beslut sällan har en livslängd längre än 10 år. Även det är något som är värt att hålla i beaktande. För att citera Jörgen igen:

Upplägget innehåller ytterligare en potentiell politisk risk som kanske förtjänar att nämnas i artikeln, nämligen att skatten på vinst vid försäljning av bostad höjs i framtiden. Det uppskov man får är inte ett uppskov med att betala vinstskatten, det är ett uppskov med att föra vinsten till beskattning, vilket innebär att det år man för vinsten till beskattning (frivilligt eller pga att ersättningsbostaden säljs) betalar man den skattesats som då gäller, inte den skattesats som gällde vid den ursprungliga försäljningen.

Det innebär att man, om man väljer att ha ett uppskov, behöver vara lite uppmärksam på regelförändringar i detta område så att man kan planera för ett eventuellt förtida återförande om skatten skulle höjas i framtiden. Det är också något som riskerar att förkorta den tidshorisont man kan använda för att räkna hem vinsten på en investering eller amortering.

Personligen tror jag inte att denna risk är så stor, men man ska aldrig säga aldrig.

Om du har sålt 2014 så är deadline 2020-12-31

Om du har sålt eller känner någon som sålde sin bostad under 2014 då är det tyvärr ganska bråttom att göra ansökningen. Du har nämligen bara till den 31 december i år att begära ändring i deklarationen. Har du sålt efter 2014 så är det inte lika bråttom, men å andra sidan så finns det liten anledning att skjuta på det.

Använd gärna Skatteverkets kalkylator som du dessutom direkt kan göra en ansökan från.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

36 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Stort tack för hjälpen med denna artikel.
    Har just hjälpt mina föräldrar med detta då de sålde sin villa för att flytta in i lägenhet för ett par år sedan.

    Förtydligas bör att man INTE behöver köpa en bostad/bostadsrätt för samma eller högre pris. Även om man köper för lägre pris får man dra nytta av detta, men då i omfattningen :

    Inköpspris Ny bostad / (Försäljningspris gamla bostad-Försäljningsomkostnader )

    Ex:
    Paret A har sålt sin Villa för 3 000 000 med vinst om 1 000 000 och har tidigare då betalat in 220 000 i skatt på vinsten.

    Hade de köpt en bostad för lika eller högre pris (=> 3 000 000) så hade de fått tillabaka hela summan 220 000 (- räntekostnaderna för åren fram tilll 2021)

    Men eftersom bostadrättem de nu köpte kostade 1 500 000 så får de nu tillbaka 110 000 (- räntekostnaderna för åren fram tilll 2021).

    Kan också tillägga att i vissa fall behöver man kanske inte endast se att det enda vettiga alternativet är att investera eller amortera denna summa. Jag tänker här på pensionärer med låg pension som sitter med ett stort bundet kapital , utan lån i den nuvarande bostaden. I det fallet tycker jag att man mycket väl ska kunna se dessa pengar som ett tillskott på sin pension för ett antal år frammåt. Har man ändå räknat med att bo kvar livet ut så kommer ju skatteskulden inte att behöva betalas in förrän båda av dessa dör och lägenheten säljs av och skulden klaras då av via dödsboet. – Och dör ena av parten , så får uppskovet från den ena i det fallet flyttas över till den andra, så det uppstår inga problem i det fallet heller.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Stefan
  2. Hej. Två saker som jag tror inte tagits upp här eller på forumet som jag funderar kring är maxtaket för uppskov och att många tar ett lån för att betala in vinstskatten.
    Om jag inte tänker fel så här på söndagseftermiddagen så har du nått maxtaket för uppskov på 3 miljoner så kan det påverka ifall du behöver köpa en ersättningsbostad och säljer med vinst. (Gäller mest Stockholm förstås) Det kan bli ett problem för någon som köpt när priserna var låga och kanske inte har så stor möjlighet att belåna.)
    Det andra är att ifall du begär tillbaka uppskovet och lånade pengar av banken för att betala in vinstskatten så innebär det ju att du kommer att ha betalat mer ränta för pengarna, dels räntan på 0,5% på hela uppskovsbeloppet samt bankräntan. (Även om den går att kvitta mot vinst).

    Eller missar jag något?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Andipendency
  3. Hej! Tack för en mycket bra artikel gällande uppskovsränta.

    Vi har ansökt på skatteverkets hemsida och tack vara flera lyckade lägenhetsförsäljningar i Sthlm kommer vi få tillbaka ca. 800 TSEK efter ränta. Jag har funderar fram och tillbaka hur dessa pengar på bästa sätt skall användas. Givetvis förstår jag resonemanget att det är bättre att investera pengarna än att amortera (då vår bolåneränta är relativt låg (1,25 %) och våra lån uppgår till ca. 4 MSEK = ca. 45 % belåningsgrad) men är ändå uppväxt i skolan att man inte skall låna pengar för att investera.. Jag menar att trots belåningsgraden om ca. 45 % har vi ändå 4 MSEK i lån vilket givetvis är mycket pengar. Ett tredje dilemma är inlåsningseffekten i relativt höga lån och samtidigt relativt höga fondinnehav, dvs vill inte sälja fondandelar när pengamaskinen börjar leverera men måste samtidigt betala relativt höga räntbelopp varje månad. Dessa räntebelopp kommer dessutom öka när räntan går upp vilket potentiellt minskar möjligheten till månatlig sparinvestering. Någon som har någon vägledning eller kloka tankar hur vi bör göra? 50 % amortering och 50 % investering?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Mac
      1. Hej,

        Tack, jag har ställt frågan i forumet. Skulle gärna vilja få dina eller andras synpunkter på detta. Tack för en fantastiskt inspirerande podd och sida. Vi har helt klar samma syn på investeringar, fonder och ekonomi!

        // Markus

        0
        Gravatar för användaren
        Mac
  4. Det blir förstås en kalkylerad risk men eftersom vi räknar med att bo kvar i tio år så begär vi retroaktivt uppskov kopplat till vinst på 1,8 MSEK år 2017. Det ger oss uppskjuten skatt netto 370 tkr och även med blygsam avkastning på investering bör det bli en väldigt bra affär. Först ska vi förstås tjäna tillbaka de 27 tkr vi får betala i retroaktiv ränta.
    Som jag ser det har vi också en viss ”säkerhet” (lite starkt ord) i att nuvarande hus på tre år har stigit ett antal hundratusen i värde. Om vi nu mot förmodan säljer tidigare.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Ola
  5. Hej!
    Om jag sålt min bostad o betalat in hela uppskovsbeloppet o sedan flyttar till en hyreslgh. Alltså inte investerar i ett nytt boende. Har jag då ändå möjlighet att utnyttja denna situation?
    Mvh

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Stefan
  6. Tack för en gedigen genomgång om förutsättningarna för denna manöver! Nu har vi ansökt om uppskov för en försäljning 2017. Vi får tillbaka 63 000 kr till en kostnad av 4 600 kr. Pengarna går in på renoveringskontot för den nya bostaden.

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Oskbollen
  7. Fundera på om man ska använd pengarna (ca 200000 kr) och köpa en liten lägenhet i Uppsala. Räcker till insatsen om man skjuter till lite sparkapital. Lånar resten av banken. Bor i hus nu sedan vi sålde lägenheten 2015. Om 6-8 år ska barnen ha någonstans att bo. Kan ha den som övernattningslägenhet och kanske hyra ut under perioder. Vad tror du/ni om det alternativet som investering?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Anders
  8. Ännu en onödigt subventionäring för villaägare som trots stora vinster vid försäljning av boende vägrar betala rätt skatt

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Erwin
    1. Nja.. De blir ju inte av med skatten, den flyttas på framtiden. Samma skatt kommer att behöva betalas in förr eller senare. Det detta gör är att det löser de konstiga inslåsningseffekter som varit , och som gör att äldre nu kan flytta ur en alldeles för stor villa som de bott i sedan den kostade 50 000:- år 1960. Detta har varit problem tidigare då skatten på vinsten ätit upp så stor del av försäljningssumman att man med kvarvarande pengar inte har råd att köpa sig en lägenhet och, och man får heller inte låna pga ålder. Så istället är man mer eller mindre tvingad att bo kvar.

      Staten får in samma skatt ( om än lite senare ) , och man får rörlighet på bostadsmarknaden.

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Stefan
  9. Hej,
    Tack för tipset! Vi sålt lägenhet i 2016 och gjorde 500kkr vinst, vi betalade vinstskatt och köpt ersättningslägenhetet i 2017 som vi bor kvar. Men vi planerar att sälja nuvarande lägenhet och köpa ett hus i 2021.
    Om vi får uppskovet från omprövning. Kan vi behålla uppskovet när vi sälja nuvarande lägenhet och gör en andra uppskov på den andra vinst från nuvarande bostad?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Sunny
  10. 2015 sålde jag en bostadsrätt och gjorde en vinst på 830 000 kr och jag betalade in hela vinstskatten direkt. Vi flyttade då in i en hyresrätt och bodde där fram tills nu (2020) då vi nu har köpt ett radhus för 4 450 000 kr.
    Gäller detta även oss?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Ivan
  11. Har lyssnat på detta poddavsnitt och som hastigast läst igenom den tillhörande artikeln.

    Tycker ni missar att ta upp en sak, alternativt om det är jag som missar att ni tar upp det. :)

    Det är när ni diskuterar vem som ska begära uppskov retroaktivt. Om man planerar att inom kort, säg 1 år, att flytta från sin bostad som man ÄGER till en som man HYR så är detta inte något man bör göra väl? Detta eftersom man då måste betala in vinstskatten och att det då blir väldigt svårt att på 1 år tjäna in pengarna som man förlorar i och med att betalar uppskovsräntan.

    Rätta mig gärna om jag har fel. :)

    Svara
    3
    Gravatar för användaren
    Sensini
    1. Du kan inte göra uppskov om du flyttar från något du äger till något du hyr.

      Svara
      1
      Gravatar för användaren
      Joppa
  12. Tack för tipset!
    Pratade med skatteverket och skickat in skriftlig begäran på ändring idag.
    Ser framemot att plocka tillbaka pengar.

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Johan
  13. I vårt fall sålde vi med vinst år 2015. Hyrde bostad i två år innan vi på nytt köpte bostad. Gäller detta även oss som inte köpte ny bostad direkt?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Lotta
  14. Jösses va svårt detta skulle vara att förstå. Hjälp mig gärna reda ut vad som gäller i mitt fall:
    Under 2014 sålde jag min lägenhet med ca 400 000kr i vinst. Jag gjorde då uppskov på vinsten.

    Bör jag göra något nu?

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Robin
  15. En ytterligare anledning att begära retroaktivt uppskov och att göra en extra amortering borde väl dessutom vara att det lägre lånet ger ett visst ”skydd” mot framtida räntehöjningar (även om det för tillfället ser ut att vara låg ränt för en överskådlig tid framöver).

    Svara
    2
    Gravatar för användaren
    Dan
  16. Hej,

    Tolkar jag reglerna rätt om uppskovsbeloppet vid försäljning av en tidigare ägd bostad, att det krävs att ens nuvarande boende köptes för minst samma belopp eller högre för att uppskovsbeloppet skall bli enligt din kalkyl?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Niclas
  17. Jag har en fundering kring räkneexemplet ovan. Om man sen behöver betala tillbaka lånet efter ett tag, är det inte då 220000 som Skatteverket vill ha tillbaka? Så för att ens gå +-0 på det måste man först få pengarna att växa till 220000 igen?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Hampus Andersson
  18. Varför ökar räntan när man inte får begära avdrag för den? Borde det inte varit så att den reella räntan skulle blivit lägre än 2,27 ifall man kunnat vara avdrag för den? Jag missar antagligen något uppenbart här.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Erik
      1. Ja det kanske var lite otydligt, det jag inte förstod var varför man gjorde steget 2,27/07=3,25. Men tror jag har förstått nu att det är för att kunna jämföra med en ränta där man får ränteavdrag. Får passa på att tacka annars för en utmärkt artikel.

        0
        Gravatar för användaren
        Erik
  19. ”För det betalade man en skatt på 0.5 % på hela vinsten (inte skatten som många tror)”
    Första ”skatt” ska ersättas med ”ränta”?

    Svara
    2
    Gravatar för användaren
    Oskbollen

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök