Vilken portfölj är bäst över tid?

Vilken portfölj är bäst över tid?

En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
Vilken portfölj är bäst över tid?

En bra avkastning till låg risk över lång tid och utan mycket jobb eller engagemang. Så skulle jag sammanfatta min investeringsstrategi i en enkel mening. Att den sedan dessutom är bättre än 90 % av de flesta andra strategier, det är en ren bonus.

Jag är i dagsläget extremt nöjd med min strategi och den verkar också fungera väldigt väl. Samtidigt kan jag önska att jag kom på den långt tidigare, det skulle inte behövt ta mig 20 år och flera hundra tusen i förlorade pengar. Men som jag brukar säga till andra får jag väl säga till mig själv:

Man gör så gott man kan och fattar så fort man hinner.

De 3 portföljerna som tävlar

I den här artikeln tänkte jag jämföra de tre portföljer – eller egentligen finansiella strategier – som jag brukar skriva om här på bloggen:

  • Nybörjarportföljen – egentligen en variant på 60/40-portföljen
  • RikaTillsammans-portföljen – en variant på Harry Brownes permanent portfölj och allvädersportföljen
  • 100 % aktier portföljen

Det är egentligen lite vanskligt då det blir inte helt perfekt och det bygger på en mängd antaganden. I grunden så bygger mina tankar och funderingar på följande antagande:

  • Pengarna ska vara investerade i minst 10 år
  • Pengarna ska inte förvaltas aktivt, det enda som görs är en ombalansering 1-2 gånger per år
  • Ju lägre risk i form av standardavvikelse och maximal årlig förlust desto bättre.

A) Nybörjarportföljen (60 % aktier, 40 % räntor)

I korthet kan nybörjarportföljen beskrivas som en portfölj där aktier blandas med obligationer och räntor. För att göra det enkelt så utgår jag från breda indexfonder för aktierna och en blanding av stora ränte- och obligationsfonder för den räntebärande biten.

Fördelningen mellan räntor och aktier bör vara ca 60 % aktier och 40 % obligationer eller räntebärande. I artikeln beskriver jag en variant där jag påtalar en fördelning i räntor som är lika stor som antalet år man är gammal. Är man 33 som jag i skrivande stund, då tar man 33 % räntor och 67 % aktier.

Mer information finns i artiklarna:

B) 100 % aktier-portföljen

Det här är ingen portfölj som jag rekommenderar men jag tar med den eftersom när jag har diskuterat RikaTillsammans-portföljen så får jag alltid invändningar om att på lång sikt är aktier alltid bäst. I det här fallet frångår jag aktiv förvaltning då jag inte tror att det fungerar. Därför kommer jag i modellen representera portföljen med breda indexfonder.

Mer information finns i artikeln:

C) RikaTillsammans-portföljen (4 x 25 %)

Portföljen som jag själv använder och försöker bygga mot är en vidareutveckling av nybörjarportföljen. Den tar hänsyn till olika ekonomiska klimat och bygger således på en än större riskspridning än nybörjarportföljen genom att även introducera tillgångsslagen likvider och råvaror främst i form av guld och silver. Fördelningen är således:

  • 25 % aktier i form av breda indexfonder
  • 25 % obligationer
  • 25 % guld, silver och andra råvaror
  • 25 % kontanter och likvider

Mer information finns i artiklarna:

Faktorerna som bedöms mest är avkastning och risk

De viktigaste faktorerna i min jämförelse är:

  • Den genomsnittliga årliga avkastningen
  • Den genomsnittliga årliga standardavvikelsen
  • Största förlusten ett enskilt år
  • Sharpekvoten eller än hellre Sortino-kvoten

Två korta kommentarer om ovan. Största förlusten ett enskilt år viktig eftersom den påverkar hur gott vi sover om natten och hur stor sannolikheten är för att vi lämnar strategin. Det krävs nämligen mycket övertygelse för att inte göra en ändring i portfölj som backat 25-50 % på ett år. Den andra kommentaren är kring sortino-kvoten som jag inte brukar nämna. Den fungerar som Sharpekvoten och är ett mått på riskjusterad avkastning, fast den är lite bättre.

Jag utgår också i den här jämförelsen från en helt passiv investeringsstrategi. Det är alltså helt och hållet 3 st ”buy-and-hold”-strategier som jämförs. Anledningen är nämligen att det i princip är omöjligt att lyckas med en aktiv förvaltning (som slår index) över tid.

Mer information:

Antagande, metodik och portföljsammansättning i jämförelsen

I den första jämförelsen använder jag följande antagande:

  • Initial investering är 10 000 USD
  • Ingen återinvestering per år
  • En årlig ombalansering
  • Inga köp eller försäljningar sker

Portföljernas sammansättning ser ut som följer:

  • 60/40-portföljen får baseras på amerikanska börsen1 och deras långa statsskuldväxlar2
  • RikaTillsammans-portföljen representeras av 25 % amerikanska börsen1, 25 % långa obligationer4, 25 % korta obligationer/likvider5 samt 25 % guld
  • 100 % aktier portföljen representeras av 50 % amerikanska börsen1, 50 % internationella börserna3
  • Inflationen på bankkontot (med 0 % ränta) representeras av den amerikanska inflationen

Se noterna längst ner för de olika indexen som jag har använt för simulationen. Jag utgår också från en nominell och inte real inflationsjusterad avkastning. Data kommer från BogleHeads men också från PortfolioVisualizer.

Utfallet över ca 40 år (1972-2013)

Avkastningen över tid

Simulerar man dessa tre portföljer över 40 år, från och med 1972 till och med 2013, så ser resultatet och utvecklingen, för 10 000 efter 30 år, ut som följer:

Några observationer man kan dra direkt:

  • Bäst utifrån perspektivet högst avkastning är helt klart 100 %-aktier portföljen.
  • RikaTillsammans-portföljen ger sämst avkastning av de tre
  • Nybörjarportföljen är någonstans i mitten (precis som det alltid varit min avsikt)

Avkastningen över tid mot en logaritmisk skala

Tittar vi på samma bild fast med en logaritmisk skala så ser det ut som följer:

Det intressanta med den logaritmiska skalan är att den visar hur jämn avkastningen är över tid. Observera således att skillnaderna på de olika skalstrecken på y-axeln är ganska stora.

Antal utfall per avkastningsintervall (histogram)

Om man grupper de olika årsavkastningarna i intervall om 3 % får man följande histogram:

141220-pivot

 

Där visar samma sak som bilderna ovan (och nedan) fast i en annan form. Man kan tydligt se hur 100 %-aktier portföljen svänger med staplar ytterst i båda kanterna, nybörjarportföljen drar sig mer inåt mot mitten och mest samlad kring mitten ligger RikaTillsammans-portföljen.

Jämförelse av den riskjusterade avkastningen i tabellform

Tittar vi på tabellvärdena så ger de följande:

Portfölj Slutvärde CAGR Std.av. Bästa år Sämsta år Sharpe Sortino
Nybörjarportföljen 480 333 9.66 % ±11.80 % +28.75 % -20.20 % 0.43 0.84
RikaTillsammansportföljen 357 656 8.89 % ±7.87 % +39.28 % -5.17 % 0.50 1.54
100 % aktier portföljen 712 565 10.69 % ±18.76 % +44.41 % -40.57 % 0.38 0.66
Bankkontot 1 569 -5.94 % ±3.1 % -0.09 % -13.29 %  —

CAGR står för den årliga genomsnittliga avkastningen, det vill säga ränta-på-ränta fast baklänges. Sortino faktorn är räknad på en lägsta avkastning om 5 %.

Notera att jag för skojs skull har tagit med inflationen på bankkontot här, även om den är utom tävlan. Det visar ju att pengar på bankkontot är det sämsta stället för ens pengar. Därav t.ex. min artikel:

Rullande årsavkastning

Nedan följer ett par grafer som visar den rullande årsavkastningen för de tre portföljerna. De svarar mer eller mindre på frågan, hur kan jag förvänta mig att portföljen beter sig om jag behåller den under perioden av ett, tre, fem, tio och femton år. Bilderna bygger på samma data som innan.

1-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-1-ar

Som bilden ovan visar är det extremt volatilit (svängigt). Föga förvånande svänger 100 % aktier-portföljen mest. Det här är vad man får förvänta sig om man äger en portfölj bara ett enskilt år. Jag har i många artiklar skrivit om just det här fenomenet; att äga en portfölj 1 år är som att kasta tärning. Notera dock att RikaTillsammans-portföljen slår mindre och ligger faktiskt på plus de flesta år.

3-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-3-ar

Redan om man börjar titta på att investera på en 3-års horisont ser vi att det börjar bli bättre i betydelsen mindre svängningar. 100 %-aktier portföljen svänger fortfarande mest men det syns tydligt hur lite obligationer i nybörjarportföljen fungerar som krockkudde. Notera gärna det 2002 där den inte alls faller lika djupt som aktie-portföljen gjorde efter IT-bubblan.

5-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-5-ar

Den här perioden är egentligen den som jag tycker är mest intressant. Jag brukar på bloggen skriva att man ska investera på minst 5-10 års sikt. För ett antal år minska svängningarna drastiskt i förhållande till 1-års grafen. Till och med 100 %-aktier portföljen med sina svängningar ger i nästan ett positivt utfall i de flesta 5-års perioder.

Notera gärna hur jämn kurva RikaTillsammans-portföljen ger redan här på 5 år.

10-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-10-ar

Det här är egentligen bara en bättre bild av föregående graf där kurvorna mer och mer jämnas ut över tid. Värt att notera i den här bilden är hur jämnt och fint RikaTillsammans-portföljen håller sig inom spannet 5 – 10 % i genomsnittlig årlig rullande årsavkastning. Det är najs!

Det är härifrån mitt påstående om att man över tid ska kunna ha en genomsnittsavkastning om ungefär 8 % per år.

15-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-15-ar

Det är få som har en 15-årig sparhorisont, men jag tog med den ändå med anledning av mina artiklar om barnsparande. Det som jag faktiskt blev lite förvånad över här är att RikaTillsammans-portföljen är bäst i närtid. Men det beror också på att vi de senaste 15 åren haft två ordentliga börskrascher i och med IT-bubblan 2001 och Finanskrisen 2008 och ett 15-årigt medel träffar båda. Otur för 100 %-aktier portföljen.

Slutord – Vem är vinnaren?

Jag tycker att man får välja vinnare själv baserat på datat ovan.

För mig är det självklart att det är *trumvirvel* RikaTillsammans-portföljen! Även om den ger ”sämst” slutvärde. Jag tycker att de 2 % per år – även om det naturligtvis är mycket över lång tid – är värt det i form av att jag slipper oroa mig, kan sova gott om nätterna och inte minst fokusera på mina andra projekt som jag tycker är roliga.

Min motivering är framförallt att standardavvikelsen är extremt låg, till och med under den genomsnittliga avkastningen, vilket är extremt ovanligt. Det syns och i den jämnaste kurvan i betydelsen att den svänger helt klart minst i båda graferna. Sedan är historisk avkastningen ingen garanti för framtida, men jag tror inte att framtiden kommer vara annorlunda. Det är inte annorlunda nu.

Utifrån mitt perspektiv är det bättre att ha en lite lägre, men jämn avkastning över tid. För mig får det nämligen fördelen att det är mycket enklare att stå kvar i en sådan strategi över lång tid. Ta som exempel 2008, där den globala finanskrisen slog till. Då ser portföljernas förändring ut som följer:

Portfölj Värde 2007 Förändring 2008 Värde 2008 Differens
Nybörjarportföljen 324 641 -20.28 % 259 051 -65 590
RikaTillsammans-portföljen 252 845 -1.90 % 248 047 -4 798
100 %-aktier portföljen 583 667 -40.57 % 346 873 -236 794

Jag påstår att man ska vara ett fullblodsproffs utan känslor för att stå kvar och inte göra något med sin 100 %-aktieportfölj när den har förlorat 41 % på 12 månader. Jag kan helt ärligt säga att jag hade inte klarat det. Jag hade tyckt det hade varit extremt svårt att till och med stå kvar vid en förlust på -20 % som i nybörjarportföljen. Att stå kvar med en förlust på 2% – skitenkelt!

Hellre små förluster än stora vinster!

Jag värderar således små förluster högre än stora vinster. Jag gör det främst utifrån ett känslomässigt perspektiv, men också utifrån Warren Buffets klassiker om att investerande bara har två regler:

Rule 1. Never lose money.
Rule 2. Remember rule 1.Warren Buffet

Det hänger ihop med en väldigt enkel matematik. Om du har 100 kr och förlorar 50 %, hur mycket avkastning behöver du för att komma till 100 kr igen? Precis, 100 % avkastning, 50 % tar dig bara till 75 kr. Det är alltså mycket viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar.

Vilket för övrigt de båda måtten på riskjusterad avkastning; Sortino- och Sharpekvoterna i tabellen ovan visar. De andra portföljerna må ge en högre avkastning, men de har uppnått den här avkastningen genom att ta en högre risk. Den bästa riskjusterade avkastningen ges nämligen av RikaTillsammans-portföljen.

I ♥ RikaTillsammans-portföljen! :-)

Relaterade artiklar på bloggen

Noter

  1. CRSP Market Decile 1-10 1972-1992 och Vanguards Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 1993-2013
  2. Ibbotson 1972, Barclays U.S. Aggregate Bond Index 1973-1990, Vanguards Total Bond Index Fund (VBMFX) 1991-2013
  3. MSCI EAFE Index 1972-1987, 85% EAFE Index / 15% EM 1988-1996 och Vanguards Total International Index Fund (VGTSX) 1997-2013
  4. TAM Asset Management Spreadsheet 1972-1986 och Vanguards Long Term Treasury (VUSTX) 1987-2013
  5. T-Bills 1972-1983 och Vanguard Treasury Money Market Fund (VMPXX, VUSXX) 1984-2013
  6. KITCO returns 1972-2004 och GLD ETF 2004-2013
  7. BLS Consumer Price Index (Urban) 1972-2013

Relaterade etiketter och ämnen

aktier, inflation, Nybörjarportföljen

Kommentera

49 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Trygghet kostar….mycket! Man glömmer oftast det. Mot banksparandet kostar det över 700 000kr. Men även mot de andra portföljerna blir kostnaden för tryggheten avskräckande. Är man rädd för börsen ska man inte vara där alls.

    Gravatar ikon för användaren
    Amis
  2. Vit pil

    Superintressant inlägg och bra förklarat. En sak bara:
    I metoden anger du att det är en enda investering och inga fler köp.
    En av grundtipsen i sparandet är ju just att spara regelbundet. Dessutom ger aktier och fonder utdelningar som bör återinvesteras.

    Det vore mycket intressant att se din jämförelse inkluderat månadssparande och återinvesterade utdelningar. Egentligen även inklusive balanseringen 2ggr per år som du rekommenderar.

    Det kanske blir en omöjlig uppgift att ta med allt detta men vad najs det vore :)

    Gravatar ikon för användaren
    Tommy Sollén
  3. Vit pil

    Hej! Skulle man kunna köra på en blandning av nybörjarportfölj och RT-portföljen som följande:
    55% Tillväxt
    12,5 % Inflation
    12,5 % Recession
    20% Deflation

    Tänkte spara långsiktikt, dvs. >20 år. Eller om det är så pass långsiktigt, är det bäst med bara nybörjarportföljen tycker du?

    Gravatar ikon för användaren
    Lisa
  4. Vit pil

    Hej!

    Tack för en väldigt intressant blogg! Jag sitter och klurar över hur jag ska lägga upp mitt sparande, och jag undrar om du har någon kommentar angående den så kallade ”All Seasons”-portföljen som presenteras i Tony Robbins bok ”Money – Master the Game”. Portföljen ska vara Ray Dalios eget förslag för ”the average investor” som variant på hans egen All Weather Portfolio, som du också refererar till. All Seasons-portföljen föreslås fördelas så här:

    30 % Aktieindexfonder
    15 % Medellånga Obligationer (7-10 års)
    40 % Långa obligationer (20-25 års)
    7,5 % Guld
    7,5 % Commodities

    Läste en analys på en amerikansk sida där man back-testat portföljen och kommit fram till att ”From 1972-2013 the annual return of was 9.5% with a volatility of 7.9%. The largest loss was -4.2%”, vilket väl innebär, om jag tolkat att det rätt, att den till och med överträffar Rikatillsammans-portföljen? (Se: http://awealthofcommonsense.com/2014/11/back-testing-tony-robbins-weather-portfolio/)

    Vad är dina tankar? :)

    Vänligen,
    Fredrik

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Hej,
      jag undrar egentligen samma sak och är också intresserad av hur du resonerar Jan. Jag har också läst Tony Robbins bok. Resonemanget kring Ray Dalios allväders portfölj handlar om att 25% av risken ska ligga i varje ”årstid” snarare än 25% av kapitalet som det gör i rikatillsammans portföljen.

      Gravatar ikon för användaren
      Cecilia
    2. Vit pil

      Jag bygger mer på permanentportföljen av Harry Browne är jag gör på Dalio. Problemet med Dalio är att det är supersvåra att beräkna risken på det sättet. För att balansera risken på 25 % behöver man ju isf (om jag inte minns fel) öka andelen obligationer upp till fyra gånger via hävstång.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej,

    Jag har precis upptäckt din blogg och tycker att den är väldigt intressant, då jag är i en period då jag håller på och omstrukturerar hela mitt ”gamla” sparande med målet att bygga en penningmaskin. Min fråga är hur du ser på andra alternativ till guld och silver? Jag har t.ex. investerat lite i kryptovaluta (främst Ether men även Bitcoin), som en potentiell våg mot en sjunkande marknad. Har du skrivit något om en eventuell blankningsstrategi också?

    Allt gott,

    OJ

    Gravatar ikon för användaren
    Oscar J
    1. Vit pil

      Tack och välkommen! Nej, jag ser inte kryptovalutor som någon särskilt bra investering då det mest är till för spekulation. Jag tror det är svårt med blankning också eftersom börsen generellt går mer upp än den går ner. Det gör blankning ganska riskabelt.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej!
    Nybörjare här! Vad tror du på strategin att köra på lägre risk (rika tillsammans portföljen typ) när det går bra för börsen,

    sedan vid en börskrasch hålla sig lugn och efter att börsen gått ner stadigt i ett-två år lägga allt man äger i 100% aktier för att maximera den väntade uppgången? Sedan efter två år när börsen återhämtat sig fördela om det till lägre risk igen.

    /Jens

    Gravatar ikon för användaren
    Jens Haglöf
    1. Vit pil

      Absolut, det är en jättebra strategi om du i förväg vet när den ska upp eller ner. Tyvärr visar dock studier att marknadstajming snarare försämrar avkastningen än ökar den.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Personligen så sparar jag inte en krona i någon form av räntebärande papper. Dessa pengarna har jag på ett bankkonto och använder som ett spar argument gentemot banken när jag förhandlar om min boränta. Detta fungerar väldigt bra för mig p.g.a att jag ligger under 50% spärren för huslån.
    Men det kommer säkert en dag då jag kan behöva flytta en del av det kapitalet för att få upp min avkastning.
    Själv fann jag denna sida i februari och jag måste säga att jag är VÄLDIGT nöjd med detta året och min 50/50 aktie/fondportfölj, +29,43% än så länge.

    Tack så mycket för det du gör Jan, du gör ett fantastiskt jobb som coachar oss alla småsparare.

    Mvh
    Flunis

    Gravatar ikon för användaren
    Flunis2010
    1. Vit pil

      Tack så mycket! :)

      Ett tips, beroende på hur mycket kapital du har. Både Avanza och Nordnet har bra erbjudande till Private Banking kunder om bolån om de har mindre än 50 % belåning med räntor från 0,79 %.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej, vad innebär bra/låg bolåne ränta? Hur har du delat upp lånet och vilken ränta har du förhandlat fram?
      (Kul att höra vad som kan vara möjligt..)

      Gravatar ikon för användaren
      Sofie
  8. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag har tröttnat på vanligt aktiesparande och alla de fallgropar som är förenade med det, vilka du beskriver väl. Jag har läst många av dina inlägg här, men var kanske ändå något snabb när jag bestämde mig för att köra RikaTillsammans-portföljen. Jag kopierade den rakt av (genom Nordnet, ISK) – men med ”bara” 50 000 tillhands för sparande för tillfället (med ett månadssparande om 3 000 kr framgent). I efterhand ser jag att du på något eller några ställen rekommenderar Nybörjarportföljen när man har mindre än 60 000 kr tillhands.

    Min första (1) fråga är: hur kommer det sig? P g a att courtaget drar i väg? Trots mitt begränsade kapital gillar jag RT-portföljens låga risk och standardavvikelse.

    Min andra (2) fråga är: Vad gör jag nu? Fortsätter att månadsspara med sikte på 4*25%, men bara i vissa av fonderna? Lägger om _allt_ till att likna Nybörjarportföljen? Eller bara månadssparandet?

    Min tredje (3) fråga är: Bör jag lägga om så att månadssparandet i räntefonder går genom vanliga aktiedepån, snarare än ISK?

    Tack för en bra blogg!

    Gravatar ikon för användaren
    Simon
    1. Vit pil

      1) och 2) Om du gillar konceptet med RT-portföljen, kör på den. Det tycker jag absolut. Det är bara lite mer jobb att sätta ihop den, så för en nybörjare kan många gånger nybörjarportföljen vara något enklare.

      3) Ja.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Hej, jag är inte säker på att jag förstår riktigt vad du menar med din kommentar. Kanske menar du att RikaTillsammans portföljen blir bättre i oroliga tider, och att det är oroliga tider nu jämfört med tiden före 1995 (som var ett intervall jag jämförde med)? I vilket fall skulle jag önska att höra dina tankar kring min observation av skillnaden på nivån av rullande årsavkastning mellan före 1995 och efter 1995.

    Gravatar ikon för användaren
    Karsten Wijk
    1. Vit pil

      Jag ska försöka göra en sådan simulation också, men det är tidskrävande så det lär dröja ett tag. Det som jag skulle säga spontant är att inflationen var högre förr vilket gav lite högre nominella avkastningar och de senaste åren har den varit låg. Sedan kan man också säga att ju oroligare klimat, desto bättre trivs portföljen.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej, verkar som min kommentar jag skrev nyss inte kom med…? så jag skriver igen. Jag satt och tittade på graferna med rullande årsavkastning, och både 10 och 15 års graferna tycker jag visar tydligt på att det skedde en förändring i nivån mellan tiden före 1995 (snitt ca 12,5%) och efter (snitt ca 7,5%). Vore intressant att höra dina tankar kring detta. Man kan kanske gissa att detta beror på en generell ökning i volatiliteten. Oavsett vore det spännande om du gjorde en jämförelse mellan de tre portföljerna baserat på en historik som startar 1995. Då kanske RikaTillsammans portföljen blir mer konkurrenskraftig även i absoluta pengar, utöver den ”sova gott” faktor som du gillar. Eller har du kanske gjort en sådan jämförelse redan?

    Gravatar ikon för användaren
    Karsten Wijk
  11. Vit pil

    Jag har ändå svårt att se hur man inte kan rekommendera 100% aktieporföljen av de resultat som visas här? Även när det gick som sämst i den värsta crashen så höll den portföljen ändå högre värde än de andra två. Vet man om detta och således aldrig paniksäljer och bara sparar pengar som man ”har råd att förlora” så måste väl denna portfölj vara den bästa? Den ger i alla lägen bäst avkastning från alla mätningar här.

    Gravatar ikon för användaren
    Dan
  12. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för en extremt intressant och välskriven blogg. Jag har lärt mig en massa genom att läsa igenom det du skriver. Snyggt presenterat och bra förklaringar. Du borde ge ut en bok, det finns utan tvivel en marknad.

    Jag är samma årgång som du och försöker placera min tjänstepensionspengar lite smartare. Vad tror du om att använda RikaTillsammans-portföljen för det? Vi talar om 30 år av sparande så riskexponeringen kan vara ganska hög initialt. Står och väger mellan det och en fond som denna som lovar bättre skydd mot risker: http://www.soderbergpartners.se/VaraTjanster/Tjansteutbud/Tjanstepension/Trygghetsforvaltning/

    Jag har inget emot att lägga lite tid varje år och ombalansera, som du skriver. Kunskap är makt. Jag har varit okunnig om värdepappershandel alltför länge.

    Gravatar ikon för användaren
    Jep
  13. Vit pil

    Om ngn av portföljerna har ett bättre avkastning per riskmått som man även tror på framåt, men man vill ha den andra portföljens avkastning, så löses det genom en enkel belåning (som kan vara positiv eller negativ).

    Bra blogg för övrigt.

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik L
    1. Vit pil

      Hej, kan du förklara vad du menar? Att man hade kunnat ta lån och investera i rikatillsammansportföljen och därmed öka sin avkastning till aktieportföljnivå genom häv?

      Tänker väl att man då lika gärna kan ta lån och köpa aktier för pengarna, så länge som räntan är under förväntad avkastning (dvs 5-8%). Vad tror du?

      Gravatar ikon för användaren
      Artin
  14. Vit pil

    Hej!
    Fin artikel, tycker dock att det är ganska galet att argumentera att något som ger ca 2/3s avkastning skulle vara bättre. Det som ge bäst avkastning är ju bevisligen 100% aktier, (eller så har det ju varit hittills enligt all data vi har)

    en 100 % aktieportfölj och vetskapen att det verkligen kan svänga tycker jag känns som en mycket bättre idé, så länge man inte investerar pengar man behöver så ”gör” det ju inget att de går ner, de kommer ju med största sannolikhet öka igen.

    Min slutpoäng är iaf att 1/3 mindre avkastning känns som väldigt mycket för lite trygghet (för pengar som egentligen inte behövs, de ska ju inte investeras) när det gäller långsiktiga innehav.

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Ja, jag håller med om den enda faktorn man tar hänsyn till är avkastningen och bortser från volatilitet och risk.

      Problemet är att din strategi förutsätter att man har is i magen och inte gör något när aktier faller i t.ex. två år med totalt 50 %. Jag vet att jag inte har den disciplinen och de flesta andra investerare har det inte heller. I undersökningar från 1994 har man just visat på det här ”Behaviour Gap” där investerare konstant får ett par procents lägre avkastning än de investeringar de investerar i ger i genomsnitt.

      Så, visst är man beredd att plocka ut sina pengar i ett intervall av år (t.ex. vänta 5 år efter den dipp). Dvs. jag tänker ta ut dem 2020, men då är det en dipp, så jag väntar på en återhämtning till 2025 då fungerar det.

      Problemet är att jag vet att jag inte klarar det – jag hatar att förlora för mycket. Därav väljer jag bort den. Men som sagt – det är ett högst personligt val. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det är inte så självklart att högre förväntad avkastning är bättre. Man bör även ta hänsyn till risken i investeringarna och då blir det hela inte i närheten av lika entydigt – olika investerare har (varierande orsak) olika avvägning mellan förväntad avkastning och risk.

      Det som exemplet ”entydigt” visar är att man kan få högre förväntad avkastning om man accepterar högre risk – vilket är vad man fått lära sig. Skulle inte så vara fallet så är det uppenbart att en mer riskfyld investering är i det närmaste objektivt sämre, för att prata omkull en sådan slutsats måste man antingen angripa själva riskuppskattningen eller uppskattningen av risken (eller vifta bort det med att man uppskattar att riskera sina pengar).

      Om man accepterar historiken som grund för skattning av förväntad avkastning och risk (vilket jag påpekat kanske inte är så sunt, iaf när det gäller obligationer) så är det kanske inte så att man kommer till rikatillsammansportföljen som optimal ändå för någon form av riskvilja.

      Vilket som blir optimalt beror bortsett från riskvilja även på vilka tillgångslag som är tillgängliga. Troligen kommer de två andra alternativa rekommendationerna från en tid där endast aktier, räntemarknad och obligationer fanns som alternativ och då är det mer troligt att bägge är korrekt optimala givet förutsättningar. Blandar man däremot in även råvaror som alternativ så tror jag att optimal fördelning kommer bli med mindre vikt på råvaror.

      Sen kan man ju lägga till andra tillgångsslag som kanske finns tillgängliga…

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  15. Vit pil

    Hej,

    Jag har 200tkr investerade i en storstadslägenhet (kontantinsats) och min sambo har lika mycket. Nu tänker jag att resterande del av mitt långsiktiga sparande (också ca 200tkr i dagsläget) ska investeras bättre än på ett sparkonto. När jag nu har tänkt några varv fram och tillbaka så tycks jag landa i att kontantinsatsen (och framtida amorteringar) ska vara räntesparandet (lågrisk-krockkudde), och att själva investeringsportföljen ska bestå av 100 % aktier/aktiefonder. Vad tänker du Jan om det?

    Grundtanken är att likt din pengamaskin ha ungefär min ålder i en lågriskdel och resterande i en högriskdel, samt att inte pilla på pengarna och månadsinsättningarna under minst 10 års tid.

    Gravatar ikon för användaren
    Robin
  16. Vit pil

    En annan faktor jag tycker talar mot permanentportföljen är just obligationsdelen i dagens ränteläge. Med i det närmaste nollränta på obligationer(*) så förefaller det inte finnas något utrymme för att man skall kunna få avkastningar (dels så får man ingen ränta att tala om obligationerna, men dels så kan knappast räntan falla och göra obligationerna mer värda), men å andra sidan ger situationen möjligheter till att förlora pengar på obligationer.

    Visserligen kan en tillgång man inte förväntar skall ge avkasntning vara av nytta för att minska risken i portföjen, men när det gäller obligationer i dagens läge torde de endast bidra med risk för kursfall och därmed skulle t.ex. korta räntor vara bättre lämpade för att reducera risken då de åtminstonde inte kommer med samma risk för kursfall som obligationerna.

    (*) Jag tittade på 5-årsräntan på avanzas börsskärm, visserligen ligger räntan på 10-åriga lite högre.

    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      @Skyking – absolut, jag håller faktiskt helt och hållet med. Min enda invändning är att man är väldigt nära en aktiv förvaltning i det fallet. Då blir problemställningen enligt mig – vart drar man gränsen? Börsen är ju ganska övervärderad, guld har fallit om man räknar i USD, nu ligger oljan nere och så vidare…

      Halva poängen med strategin ovan är att INTE behöva fundera på dessa frågeställningarna. För jag tror inte att man kommer att kunna navigera rätt över tid. Mitt case för det finns i artikeln: ”Man kan inte förutsäga framtiden”. Därav köper jag obligationer – trots att det går mig känslomässigt emot – eftersom jag vet att om jag gör så över tid så kommer jag att få en överavkastning utan att behöva ”ha rätt”.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    För mig som inte vill investera i indexfonder pga etiska skäl blir det lite besvärligare när jag vill sätta ihop aktiedelen. Har du några förslag för att hantera detta?

    Gravatar ikon för användaren
    jkr
    1. Vit pil

      Nej, tyvärr. Där finns ju etiska fonder men de är oftast riktigt usla. Jag har för mig SPP som numer ägs av Storebrand följer deras etiska riktlinjer, men jag är inte insatt i hur de fungerar. Själv är jag så pass krass att jag försöker kompensera min påverkan på andra ställen (t.ex. via Better Globe) för det fungerar dåligt i finansvärlden. Sorry att jag inte har ett bättre svar.

      Om du har, eller kommer på något, så är jag jättenyfiken!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Med risk att jag låter som en hackig platta: enklare att hålla koll på etiskt placerande i enskilda aktier. Ju petigare man är, desto mer direkt måste man placera i underliggande.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    3. Vit pil

      Ärligt talat är väl aktierna den enkla delen ifall man vill styra var pengarna hamnar. Man kan ju ta och kolla igenom lämpligt index och stryka de aktier man inte vill ha sedan köper man aktierna.

      För småsparare blir det knepigare med t.ex. räntebärande – man kan väl knappast som småsparare komma åt en bråkdel av de räntebärande papper som finns i en räntefond. Om man av moraliska skäl vill undvika att äga aktier i Celsius så bör man ju heller inte låna ut pengar till Celsius (isht när det sistnämnda är mer tveksamt med tanke på att man gör affärer som direkt gynnar Celsius – vilket normalt alltså inte är fallet när man köper aktier).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  18. Vit pil

    Hej Jan och tack för en bra blogg! (Den som fick mig att engagera mig i ett stabilt sparande på lång sikt)!!

    Hur är din syn på stt investera efter konjunktursbarometern?
    Jag förstår ju att du prioriterar säkerhet i sparandet, men konceptet är ju ändå intressant då det slår ”permanent portfolio!
    Gissar att du läst Fredrik Gertzells studie från Lunds universitet i ämnet?!

    Tack, och god jul :)

    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Problemet med konjunkturbarometern är att den bara gäller för Sverige och vi är tyvärr ett litet flöte på det ekonomiska världshavet. Det är därför jag inte är så förtjust i att bara ha en exponering mot den svenska marknaden. Skulle man ha det så tror jag att volatiliteten skulle vara ännu högre. Men till en swing-trading-portfölj för Sverige tycker jag att den är skitbra. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    En sak jag aldrig har förstått är varför alla analytiker använder sig av statistiska portföljmodeller i en högst dynamisk finansiell marknad. Vad jag syftar på är att statistiska modeller bara kan förutspå historiken, det som har hänt. Man kan inte på något sätt påstå med stor trovärdighet att samma utfall eller volatila svängningar kommer att bestå i framtiden (för det stämmer väldigt sällan). Att sedan packa ihop en massa underliggande tillgångar i en form av strukturerad produkt (så som fonder, av alla de slag, faktiskt är) och säga att det på något sätt är säkrare än ett enskilt derivat så som en aktie, är att förvrida verkligheten (säg det till alla de investerare köpte in sig i vad de trodde var säkra lån till husägare som kunde betala för sig. Sub-prime krisen). Det kan ta lite längre tid för fonder att börja falla än vad det gör för en enskild aktie, men via ren och skär ”domino effekt” kan även fonderna falla en efter en. Kolla bara på Ryssland fonder, de fallen följde absolut inte statistikens trygga uppåtgående trender. Inte ens ens indexfonderna. Skulle man räkna ut lutningen mellan högsta och lägsta punkt på de graferna skulle man faktiskt, rent statistiskt, kunna bevisa att fonder över lag är lika riskabla om inte riskablare än enskilda ryska aktier. Statistiska modeller är väldigt förrädiska på det sättet eftersom de visar bara vad som har varit och bara under den givna tidsperiod man valt ut som mätperiod. Man kan visa vad man än vill och få rätt i sin tes.

    Det räcker med ett ”svart svan” event för att totalt utradera hela den statistiskt säkerställda historiken hos en fond. På det stora hela är indexfonder trygga så länge inget stör den statistiska ordningen (d v s domino effekten slår inte ut i full blom. Man kan hejda massarbetslösheten och konsumtionsfall i tid. Rejäla deflationstider, som de vi kommer att uppleva fram över, kommer inte att rädda svenska indexfonder. Kolla bara på vad lite marknadssanktioner mot ett stort land som Ryssland gav upphov till. Tror någon som läser på detta forum att lilla Sverige kommer att ha en suck av en chans när deflationstiderna verkligen drar igång? Tror någon på fullaste allvar att svenska indexfonder eller någon utländsk indexfond för den delen, kommer att se positiv, statistisk utveckling? Ifall ni gör det, då önskar jag er all lycka. För jag gör det inte och jag förväntar mig att jag personligen kommer att få ratta i volatiliteten som kommer).

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Ja, jag tror ABSOLUT att vi kommer se en positiv statistisk utveckling över tid. Vad är det som skulle vara annorlunda nu i förhållande till hur det har varit innan?

      Jag påstår att det enda vi kan lära av historien är att vi inte lär oss någonting. Så länge människan är samma, så kommer marknaderna att bete sig på samma sätt. Vi kommer ha kriser konstant, det har vi alltid haft, är det inte oljekrisen, kuba-krisen, finanskrisen, fastighetskrisen, IT-bubblan, vietnamkriget etc så är det bara någon annan kris. Vi har haft det här med jämna mellanrum i alla år.

      Jag vet att du förordar starkt en aktiv förvaltning. Jag personligen vet att jag inte har kapaciteten, tiden eller kompetensen för det.

      Jag blir för känslomässigt engagerad och klarar inte av att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Då har jag ändå hållt på i snart 20 år – köpte mina första aktier 1994. Den absoluta majoriteten av investerare klarar det inte heller – inte ens de professionella. Om de inte klarar det – med alla sina resurser – vad är då mina förutsättningar att klara det?

      Du kanske klarar ”ratta volatiliteten” – men då är du inte gemene man, i det fall önskar jag dig lycka till, och du får gärna berätta för oss dödliga hur du gör och när du gör det. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Men en så pass väldiversifierad portfölj som RikaTillsammans-portföljen är jag ju dessutom inte heller särskilt rädd för det scenariot som du beskriver. Det innehåller komponenter för att hantera alla de ekonomiska klimaten (inflation, deflation, recession och tillväxt). Aktiedelen i form av indexfonder är ju bara 25 %… Det är ju det som är hela poängen. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Vad sägs om en avstämning 1 januari 2017? För att se utvecklingen? Kanske har jag horribelt fel, kanske också det motsatta.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    4. Vit pil

      Gärna! Jag kör ju den här portföljen via Shareville, så man kan följa den i realtid. Kan du inte skapa en portfölj där också, fördelen är ju att man kan följa transaktionerna då också! Kanske jag kan få kopiera vissa delar till min hobby-trading-portfölj. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    5. Vit pil

      Ska kolla på det idag. Återkommer. Skulle vara intressant att jämföra graferna under kommande åren (d v s aktiv vs passiv förvaltning). Kanske man kan göra hos shareville direkt? Har bara kollat ytligt på shareville fram till nu.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    6. Vit pil

      Det gäller att skilja på å ena sidan portföljteorin och det man stoppar in i teorin å andra sidan.

      Det du har rätt i är att historiska data är mer eller mindre tillförlitliga indikatorer på framtida utveckling; men som någon sagt så är det svårt att spå, isht om framtiden, därför kan det vara frestande att ”spå” i det förgågna.

      Tittar man däremot på portföljteorin som sådan så ser jag inga brister i det utan bristerna består i vad man stoppar in för data i teorin. Anledningen till att en portfölj blir mindre riskabel än att lägga alla ägg i samma korg är att man inte har perfekt korrelation mellan utfallen – däremot hävdas normalt inte att det saknas korrelation mellan utfallen (dvs att alla aktier kan dras med ner i ett aktiefall). Det blir helt enkelt mer riskfyllt att lägga alla ägg i samma korg – iaf om man utgår från att du inte sitter med någon förhandsinformation som ingen annan sitter med (men det antas lite att man inte gör).

      Du tog rysslandsfonder som exempel och visst har dessa fallit i värde, men index är ju medelvärde och det innebär ju att det finns enstaka aktier som sjunkit mer än så. Risken häri ligger alltså att om du skulle välja en enstaka aktie så skulle det vara typ 50% risk att du råkar pricka någon som utvecklades ännu sämre än index.

      En viktig faktor att tänka på när det gäller riskhantering är att risk (dvs sannolikhet för något dåligt) väger tyngre än chans (sannolikhet för något bra). Att du har 50% chans att slå index kompenserar inte en 50% risk att utvecklas sämre än index.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking