Vilken portfölj är bäst över tid?
En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna
En bra avkastning till låg risk över lång tid och utan mycket jobb eller engagemang. Så skulle jag sammanfatta min investeringsstrategi i en enkel mening. Att den sedan dessutom är bättre än 90 % av de flesta andra strategier, det är en ren bonus.
Jag är i dagsläget extremt nöjd med min strategi och den verkar också fungera väldigt väl. Samtidigt kan jag önska att jag kom på den långt tidigare, det skulle inte behövt ta mig 20 år och flera hundra tusen i förlorade pengar. Men som jag brukar säga till andra får jag väl säga till mig själv:
Man gör så gott man kan och fattar så fort man hinner.
De 3 portföljerna som tävlar
- Nybörjarportföljen – egentligen en variant på 60/40-portföljen
- RikaTillsammans-portföljen – en variant på Harry Brownes permanent portfölj och allvädersportföljen
- 100 % aktier portföljen
Det är egentligen lite vanskligt då det blir inte helt perfekt och det bygger på en mängd antaganden. I grunden så bygger mina tankar och funderingar på följande antagande:
- Pengarna ska vara investerade i minst 10 år
- Pengarna ska inte förvaltas aktivt, det enda som görs är en ombalansering 1-2 gånger per år
- Ju lägre risk i form av standardavvikelse och maximal årlig förlust desto bättre.
A) Nybörjarportföljen (60 % aktier, 40 % räntor)
I korthet kan nybörjarportföljen beskrivas som en portfölj där aktier blandas med obligationer och räntor. För att göra det enkelt så utgår jag från breda indexfonder för aktierna och en blanding av stora ränte- och obligationsfonder för den räntebärande biten.
Fördelningen mellan räntor och aktier bör vara ca 60 % aktier och 40 % obligationer eller räntebärande. I artikeln beskriver jag en variant där jag påtalar en fördelning i räntor som är lika stor som antalet år man är gammal. Är man 33 som jag i skrivande stund, då tar man 33 % räntor och 67 % aktier.
Mer information finns i artiklarna:
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
- Analys av nybörjarportföljen - Total genomlysning av nybörjarportföljen enligt steg 4 i serien så blir du rik
B) 100 % aktier-portföljen
Det här är ingen portfölj som jag rekommenderar men jag tar med den eftersom när jag har diskuterat RikaTillsammans-portföljen så får jag alltid invändningar om att på lång sikt är aktier alltid bäst. I det här fallet frångår jag aktiv förvaltning då jag inte tror att det fungerar. Därför kommer jag i modellen representera portföljen med breda indexfonder.
Mer information finns i artikeln:
- Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden
C) RikaTillsammans-portföljen (4 x 25 %)
Portföljen som jag själv använder och försöker bygga mot är en vidareutveckling av nybörjarportföljen. Den tar hänsyn till olika ekonomiska klimat och bygger således på en än större riskspridning än nybörjarportföljen genom att även introducera tillgångsslagen likvider och råvaror främst i form av guld och silver. Fördelningen är således:
- 25 % aktier i form av breda indexfonder
- 25 % obligationer
- 25 % guld, silver och andra råvaror
- 25 % kontanter och likvider
Mer information finns i artiklarna:
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
- Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital - Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014
Faktorerna som bedöms mest är avkastning och risk
- Den genomsnittliga årliga avkastningen
- Den genomsnittliga årliga standardavvikelsen
- Största förlusten ett enskilt år
- Sharpekvoten eller än hellre Sortino-kvoten
Två korta kommentarer om ovan. Största förlusten ett enskilt år viktig eftersom den påverkar hur gott vi sover om natten och hur stor sannolikheten är för att vi lämnar strategin. Det krävs nämligen mycket övertygelse för att inte göra en ändring i portfölj som backat 25-50 % på ett år. Den andra kommentaren är kring sortino-kvoten som jag inte brukar nämna. Den fungerar som Sharpekvoten och är ett mått på riskjusterad avkastning, fast den är lite bättre.
Jag utgår också i den här jämförelsen från en helt passiv investeringsstrategi. Det är alltså helt och hållet 3 st ”buy-and-hold”-strategier som jämförs. Anledningen är nämligen att det i princip är omöjligt att lyckas med en aktiv förvaltning (som slår index) över tid.
Mer information:
- Minska risken i ditt sparande - Ett videoklipp med en förklaring och resonemang kring standardavvikelser för indexfonder
- Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden
Antagande, metodik och portföljsammansättning i jämförelsen
- Initial investering är 10 000 USD
- Ingen återinvestering per år
- En årlig ombalansering
- Inga köp eller försäljningar sker
Portföljernas sammansättning ser ut som följer:
- 60/40-portföljen får baseras på amerikanska börsen1 och deras långa statsskuldväxlar2
- RikaTillsammans-portföljen representeras av 25 % amerikanska börsen1, 25 % långa obligationer4, 25 % korta obligationer/likvider5 samt 25 % guld
- 100 % aktier portföljen representeras av 50 % amerikanska börsen1, 50 % internationella börserna3
- Inflationen på bankkontot (med 0 % ränta) representeras av den amerikanska inflationen
Se noterna längst ner för de olika indexen som jag har använt för simulationen. Jag utgår också från en nominell och inte real inflationsjusterad avkastning. Data kommer från BogleHeads men också från PortfolioVisualizer.
Utfallet över ca 40 år (1972-2013)
Avkastningen över tid
Simulerar man dessa tre portföljer över 40 år, från och med 1972 till och med 2013, så ser resultatet och utvecklingen, för 10 000 efter 30 år, ut som följer:
Några observationer man kan dra direkt:
- Bäst utifrån perspektivet högst avkastning är helt klart 100 %-aktier portföljen.
- RikaTillsammans-portföljen ger sämst avkastning av de tre
- Nybörjarportföljen är någonstans i mitten (precis som det alltid varit min avsikt)
Avkastningen över tid mot en logaritmisk skala
Tittar vi på samma bild fast med en logaritmisk skala så ser det ut som följer:
Det intressanta med den logaritmiska skalan är att den visar hur jämn avkastningen är över tid. Observera således att skillnaderna på de olika skalstrecken på y-axeln är ganska stora.
Antal utfall per avkastningsintervall (histogram)
Om man grupper de olika årsavkastningarna i intervall om 3 % får man följande histogram:
Där visar samma sak som bilderna ovan (och nedan) fast i en annan form. Man kan tydligt se hur 100 %-aktier portföljen svänger med staplar ytterst i båda kanterna, nybörjarportföljen drar sig mer inåt mot mitten och mest samlad kring mitten ligger RikaTillsammans-portföljen.
Jämförelse av den riskjusterade avkastningen i tabellform
Tittar vi på tabellvärdena så ger de följande:
| Portfölj | Slutvärde | CAGR | Std.av. | Bästa år | Sämsta år | Sharpe | Sortino |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nybörjarportföljen | 480 333 | 9.66 % | ±11.80 % | +28.75 % | -20.20 % | 0.43 | 0.84 |
| RikaTillsammansportföljen | 357 656 | 8.89 % | ±7.87 % | +39.28 % | -5.17 % | 0.50 | 1.54 |
| 100 % aktier portföljen | 712 565 | 10.69 % | ±18.76 % | +44.41 % | -40.57 % | 0.38 | 0.66 |
| Bankkontot | 1 569 | -5.94 % | ±3.1 % | -0.09 % | -13.29 % | — | — |
CAGR står för den årliga genomsnittliga avkastningen, det vill säga ränta-på-ränta fast baklänges. Sortino faktorn är räknad på en lägsta avkastning om 5 %.
Notera att jag för skojs skull har tagit med inflationen på bankkontot här, även om den är utom tävlan. Det visar ju att pengar på bankkontot är det sämsta stället för ens pengar. Därav t.ex. min artikel:
- Ekonomisk barnmisshandel är att spara till barnen på ett bankkonto... - Förväntade utfall och sannolikheter för ett barnsparande i aktier över 18 år
Rullande årsavkastning
1-års rullande årsavkastning
Som bilden ovan visar är det extremt volatilit (svängigt). Föga förvånande svänger 100 % aktier-portföljen mest. Det här är vad man får förvänta sig om man äger en portfölj bara ett enskilt år. Jag har i många artiklar skrivit om just det här fenomenet; att äga en portfölj 1 år är som att kasta tärning. Notera dock att RikaTillsammans-portföljen slår mindre och ligger faktiskt på plus de flesta år.
3-års rullande årsavkastning
Redan om man börjar titta på att investera på en 3-års horisont ser vi att det börjar bli bättre i betydelsen mindre svängningar. 100 %-aktier portföljen svänger fortfarande mest men det syns tydligt hur lite obligationer i nybörjarportföljen fungerar som krockkudde. Notera gärna det 2002 där den inte alls faller lika djupt som aktie-portföljen gjorde efter IT-bubblan.
5-års rullande årsavkastning
Den här perioden är egentligen den som jag tycker är mest intressant. Jag brukar på bloggen skriva att man ska investera på minst 5-10 års sikt. För ett antal år minska svängningarna drastiskt i förhållande till 1-års grafen. Till och med 100 %-aktier portföljen med sina svängningar ger i nästan ett positivt utfall i de flesta 5-års perioder.
Notera gärna hur jämn kurva RikaTillsammans-portföljen ger redan här på 5 år.
10-års rullande årsavkastning
Det här är egentligen bara en bättre bild av föregående graf där kurvorna mer och mer jämnas ut över tid. Värt att notera i den här bilden är hur jämnt och fint RikaTillsammans-portföljen håller sig inom spannet 5 – 10 % i genomsnittlig årlig rullande årsavkastning. Det är najs!
Det är härifrån mitt påstående om att man över tid ska kunna ha en genomsnittsavkastning om ungefär 8 % per år.
15-års rullande årsavkastning
Det är få som har en 15-årig sparhorisont, men jag tog med den ändå med anledning av mina artiklar om barnsparande. Det som jag faktiskt blev lite förvånad över här är att RikaTillsammans-portföljen är bäst i närtid. Men det beror också på att vi de senaste 15 åren haft två ordentliga börskrascher i och med IT-bubblan 2001 och Finanskrisen 2008 och ett 15-årigt medel träffar båda. Otur för 100 %-aktier portföljen.
Slutord – Vem är vinnaren?
För mig är det självklart att det är *trumvirvel* RikaTillsammans-portföljen! Även om den ger ”sämst” slutvärde. Jag tycker att de 2 % per år – även om det naturligtvis är mycket över lång tid – är värt det i form av att jag slipper oroa mig, kan sova gott om nätterna och inte minst fokusera på mina andra projekt som jag tycker är roliga.
Min motivering är framförallt att standardavvikelsen är extremt låg, till och med under den genomsnittliga avkastningen, vilket är extremt ovanligt. Det syns och i den jämnaste kurvan i betydelsen att den svänger helt klart minst i båda graferna. Sedan är historisk avkastningen ingen garanti för framtida, men jag tror inte att framtiden kommer vara annorlunda. Det är inte annorlunda nu.
Utifrån mitt perspektiv är det bättre att ha en lite lägre, men jämn avkastning över tid. För mig får det nämligen fördelen att det är mycket enklare att stå kvar i en sådan strategi över lång tid. Ta som exempel 2008, där den globala finanskrisen slog till. Då ser portföljernas förändring ut som följer:
| Portfölj | Värde 2007 | Förändring 2008 | Värde 2008 | Differens |
|---|---|---|---|---|
| Nybörjarportföljen | 324 641 | -20.28 % | 259 051 | -65 590 |
| RikaTillsammans-portföljen | 252 845 | -1.90 % | 248 047 | -4 798 |
| 100 %-aktier portföljen | 583 667 | -40.57 % | 346 873 | -236 794 |
Jag påstår att man ska vara ett fullblodsproffs utan känslor för att stå kvar och inte göra något med sin 100 %-aktieportfölj när den har förlorat 41 % på 12 månader. Jag kan helt ärligt säga att jag hade inte klarat det. Jag hade tyckt det hade varit extremt svårt att till och med stå kvar vid en förlust på -20 % som i nybörjarportföljen. Att stå kvar med en förlust på 2% – skitenkelt!
Hellre små förluster än stora vinster!
Jag värderar således små förluster högre än stora vinster. Jag gör det främst utifrån ett känslomässigt perspektiv, men också utifrån Warren Buffets klassiker om att investerande bara har två regler:
Rule 1. Never lose money.
Rule 2. Remember rule 1.Warren Buffet
Det hänger ihop med en väldigt enkel matematik. Om du har 100 kr och förlorar 50 %, hur mycket avkastning behöver du för att komma till 100 kr igen? Precis, 100 % avkastning, 50 % tar dig bara till 75 kr. Det är alltså mycket viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar.
Vilket för övrigt de båda måtten på riskjusterad avkastning; Sortino- och Sharpekvoterna i tabellen ovan visar. De andra portföljerna må ge en högre avkastning, men de har uppnått den här avkastningen genom att ta en högre risk. Den bästa riskjusterade avkastningen ges nämligen av RikaTillsammans-portföljen.
I ♥ RikaTillsammans-portföljen! :-)
Relaterade artiklar på bloggen
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
- Kom igång med RikaTillsammans-portföljen - Tips och exempel på en nybörjarvariant av RikaTillsammans-portföljen för alla väder
- Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital - Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014
- Nybörjarportföljen på Shareville - Fördelning av 10 000 kr i nybörjarportföljen + 1 500 kr i månadssparande
Noter
- CRSP Market Decile 1-10 1972-1992 och Vanguards Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 1993-2013
- Ibbotson 1972, Barclays U.S. Aggregate Bond Index 1973-1990, Vanguards Total Bond Index Fund (VBMFX) 1991-2013
- MSCI EAFE Index 1972-1987, 85% EAFE Index / 15% EM 1988-1996 och Vanguards Total International Index Fund (VGTSX) 1997-2013
- TAM Asset Management Spreadsheet 1972-1986 och Vanguards Long Term Treasury (VUSTX) 1987-2013
- T-Bills 1972-1983 och Vanguard Treasury Money Market Fund (VMPXX, VUSXX) 1984-2013
- KITCO returns 1972-2004 och GLD ETF 2004-2013
- BLS Consumer Price Index (Urban) 1972-2013
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
