Vilken portfölj är bäst över tid?

En jämförelse av RikaTillsammans-, Nybörjar- och 100 % aktier-portföljerna

Vilken portfölj är bäst över tid?

En bra avkastning till låg risk över lång tid och utan mycket jobb eller engagemang. Så skulle jag sammanfatta min investeringsstrategi i en enkel mening. Att den sedan dessutom är bättre än 90 % av de flesta andra strategier, det är en ren bonus.

Jag är i dagsläget extremt nöjd med min strategi och den verkar också fungera väldigt väl. Samtidigt kan jag önska att jag kom på den långt tidigare, det skulle inte behövt ta mig 20 år och flera hundra tusen i förlorade pengar. Men som jag brukar säga till andra får jag väl säga till mig själv:

Man gör så gott man kan och fattar så fort man hinner.

De 3 portföljerna som tävlar

I den här artikeln tänkte jag jämföra de tre portföljer – eller egentligen finansiella strategier – som jag brukar skriva om här på bloggen:

  • Nybörjarportföljen – egentligen en variant på 60/40-portföljen
  • RikaTillsammans-portföljen – en variant på Harry Brownes permanent portfölj och allvädersportföljen
  • 100 % aktier portföljen

Det är egentligen lite vanskligt då det blir inte helt perfekt och det bygger på en mängd antaganden. I grunden så bygger mina tankar och funderingar på följande antagande:

  • Pengarna ska vara investerade i minst 10 år
  • Pengarna ska inte förvaltas aktivt, det enda som görs är en ombalansering 1-2 gånger per år
  • Ju lägre risk i form av standardavvikelse och maximal årlig förlust desto bättre.

A) Nybörjarportföljen (60 % aktier, 40 % räntor)

I korthet kan nybörjarportföljen beskrivas som en portfölj där aktier blandas med obligationer och räntor. För att göra det enkelt så utgår jag från breda indexfonder för aktierna och en blanding av stora ränte- och obligationsfonder för den räntebärande biten.

Fördelningen mellan räntor och aktier bör vara ca 60 % aktier och 40 % obligationer eller räntebärande. I artikeln beskriver jag en variant där jag påtalar en fördelning i räntor som är lika stor som antalet år man är gammal. Är man 33 som jag i skrivande stund, då tar man 33 % räntor och 67 % aktier.

Mer information finns i artiklarna:

B) 100 % aktier-portföljen

Det här är ingen portfölj som jag rekommenderar men jag tar med den eftersom när jag har diskuterat RikaTillsammans-portföljen så får jag alltid invändningar om att på lång sikt är aktier alltid bäst. I det här fallet frångår jag aktiv förvaltning då jag inte tror att det fungerar. Därför kommer jag i modellen representera portföljen med breda indexfonder.

Mer information finns i artikeln:

C) RikaTillsammans-portföljen (4 x 25 %)

Portföljen som jag själv använder och försöker bygga mot är en vidareutveckling av nybörjarportföljen. Den tar hänsyn till olika ekonomiska klimat och bygger således på en än större riskspridning än nybörjarportföljen genom att även introducera tillgångsslagen likvider och råvaror främst i form av guld och silver. Fördelningen är således:

  • 25 % aktier i form av breda indexfonder
  • 25 % obligationer
  • 25 % guld, silver och andra råvaror
  • 25 % kontanter och likvider

Mer information finns i artiklarna:

Faktorerna som bedöms mest är avkastning och risk

De viktigaste faktorerna i min jämförelse är:

  • Den genomsnittliga årliga avkastningen
  • Den genomsnittliga årliga standardavvikelsen
  • Största förlusten ett enskilt år
  • Sharpekvoten eller än hellre Sortino-kvoten

Två korta kommentarer om ovan. Största förlusten ett enskilt år viktig eftersom den påverkar hur gott vi sover om natten och hur stor sannolikheten är för att vi lämnar strategin. Det krävs nämligen mycket övertygelse för att inte göra en ändring i portfölj som backat 25-50 % på ett år. Den andra kommentaren är kring sortino-kvoten som jag inte brukar nämna. Den fungerar som Sharpekvoten och är ett mått på riskjusterad avkastning, fast den är lite bättre.

Jag utgår också i den här jämförelsen från en helt passiv investeringsstrategi. Det är alltså helt och hållet 3 st ”buy-and-hold”-strategier som jämförs. Anledningen är nämligen att det i princip är omöjligt att lyckas med en aktiv förvaltning (som slår index) över tid.

Mer information:

Antagande, metodik och portföljsammansättning i jämförelsen

I den första jämförelsen använder jag följande antagande:

  • Initial investering är 10 000 USD
  • Ingen återinvestering per år
  • En årlig ombalansering
  • Inga köp eller försäljningar sker

Portföljernas sammansättning ser ut som följer:

  • 60/40-portföljen får baseras på amerikanska börsen1 och deras långa statsskuldväxlar2
  • RikaTillsammans-portföljen representeras av 25 % amerikanska börsen1, 25 % långa obligationer4, 25 % korta obligationer/likvider5 samt 25 % guld
  • 100 % aktier portföljen representeras av 50 % amerikanska börsen1, 50 % internationella börserna3
  • Inflationen på bankkontot (med 0 % ränta) representeras av den amerikanska inflationen

Se noterna längst ner för de olika indexen som jag har använt för simulationen. Jag utgår också från en nominell och inte real inflationsjusterad avkastning. Data kommer från BogleHeads men också från PortfolioVisualizer.

Utfallet över ca 40 år (1972-2013)

Avkastningen över tid

Simulerar man dessa tre portföljer över 40 år, från och med 1972 till och med 2013, så ser resultatet och utvecklingen, för 10 000 efter 30 år, ut som följer:

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Några observationer man kan dra direkt:

  • Bäst utifrån perspektivet högst avkastning är helt klart 100 %-aktier portföljen.
  • RikaTillsammans-portföljen ger sämst avkastning av de tre
  • Nybörjarportföljen är någonstans i mitten (precis som det alltid varit min avsikt)

Avkastningen över tid mot en logaritmisk skala

Tittar vi på samma bild fast med en logaritmisk skala så ser det ut som följer:

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Det intressanta med den logaritmiska skalan är att den visar hur jämn avkastningen är över tid. Observera således att skillnaderna på de olika skalstrecken på y-axeln är ganska stora.

Antal utfall per avkastningsintervall (histogram)

Om man grupper de olika årsavkastningarna i intervall om 3 % får man följande histogram:

141220-pivot

 

Där visar samma sak som bilderna ovan (och nedan) fast i en annan form. Man kan tydligt se hur 100 %-aktier portföljen svänger med staplar ytterst i båda kanterna, nybörjarportföljen drar sig mer inåt mot mitten och mest samlad kring mitten ligger RikaTillsammans-portföljen.

Jämförelse av den riskjusterade avkastningen i tabellform

Tittar vi på tabellvärdena så ger de följande:

Portfölj Slutvärde CAGR Std.av. Bästa år Sämsta år Sharpe Sortino
Nybörjarportföljen 480 333 9.66 % ±11.80 % +28.75 % -20.20 % 0.43 0.84
RikaTillsammansportföljen 357 656 8.89 % ±7.87 % +39.28 % -5.17 % 0.50 1.54
100 % aktier portföljen 712 565 10.69 % ±18.76 % +44.41 % -40.57 % 0.38 0.66
Bankkontot 1 569 -5.94 % ±3.1 % -0.09 % -13.29 %  —

CAGR står för den årliga genomsnittliga avkastningen, det vill säga ränta-på-ränta fast baklänges. Sortino faktorn är räknad på en lägsta avkastning om 5 %.

Notera att jag för skojs skull har tagit med inflationen på bankkontot här, även om den är utom tävlan. Det visar ju att pengar på bankkontot är det sämsta stället för ens pengar. Därav t.ex. min artikel:

Rullande årsavkastning

Nedan följer ett par grafer som visar den rullande årsavkastningen för de tre portföljerna. De svarar mer eller mindre på frågan, hur kan jag förvänta mig att portföljen beter sig om jag behåller den under perioden av ett, tre, fem, tio och femton år. Bilderna bygger på samma data som innan.

1-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-1-ar

Som bilden ovan visar är det extremt volatilit (svängigt). Föga förvånande svänger 100 % aktier-portföljen mest. Det här är vad man får förvänta sig om man äger en portfölj bara ett enskilt år. Jag har i många artiklar skrivit om just det här fenomenet; att äga en portfölj 1 år är som att kasta tärning. Notera dock att RikaTillsammans-portföljen slår mindre och ligger faktiskt på plus de flesta år.

3-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-3-ar

Redan om man börjar titta på att investera på en 3-års horisont ser vi att det börjar bli bättre i betydelsen mindre svängningar. 100 %-aktier portföljen svänger fortfarande mest men det syns tydligt hur lite obligationer i nybörjarportföljen fungerar som krockkudde. Notera gärna det 2002 där den inte alls faller lika djupt som aktie-portföljen gjorde efter IT-bubblan.

5-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-5-ar

Den här perioden är egentligen den som jag tycker är mest intressant. Jag brukar på bloggen skriva att man ska investera på minst 5-10 års sikt. För ett antal år minska svängningarna drastiskt i förhållande till 1-års grafen. Till och med 100 %-aktier portföljen med sina svängningar ger i nästan ett positivt utfall i de flesta 5-års perioder.

Notera gärna hur jämn kurva RikaTillsammans-portföljen ger redan här på 5 år.

10-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-10-ar

Det här är egentligen bara en bättre bild av föregående graf där kurvorna mer och mer jämnas ut över tid. Värt att notera i den här bilden är hur jämnt och fint RikaTillsammans-portföljen håller sig inom spannet 5 – 10 % i genomsnittlig årlig rullande årsavkastning. Det är najs!

Det är härifrån mitt påstående om att man över tid ska kunna ha en genomsnittsavkastning om ungefär 8 % per år.

15-års rullande årsavkastning

141220-rt-portfolj-medel-15-ar

Det är få som har en 15-årig sparhorisont, men jag tog med den ändå med anledning av mina artiklar om barnsparande. Det som jag faktiskt blev lite förvånad över här är att RikaTillsammans-portföljen är bäst i närtid. Men det beror också på att vi de senaste 15 åren haft två ordentliga börskrascher i och med IT-bubblan 2001 och Finanskrisen 2008 och ett 15-årigt medel träffar båda. Otur för 100 %-aktier portföljen.

Slutord – Vem är vinnaren?

Jag tycker att man får välja vinnare själv baserat på datat ovan.

För mig är det självklart att det är *trumvirvel* RikaTillsammans-portföljen! Även om den ger ”sämst” slutvärde. Jag tycker att de 2 % per år – även om det naturligtvis är mycket över lång tid – är värt det i form av att jag slipper oroa mig, kan sova gott om nätterna och inte minst fokusera på mina andra projekt som jag tycker är roliga.

Min motivering är framförallt att standardavvikelsen är extremt låg, till och med under den genomsnittliga avkastningen, vilket är extremt ovanligt. Det syns och i den jämnaste kurvan i betydelsen att den svänger helt klart minst i båda graferna. Sedan är historisk avkastningen ingen garanti för framtida, men jag tror inte att framtiden kommer vara annorlunda. Det är inte annorlunda nu.

Utifrån mitt perspektiv är det bättre att ha en lite lägre, men jämn avkastning över tid. För mig får det nämligen fördelen att det är mycket enklare att stå kvar i en sådan strategi över lång tid. Ta som exempel 2008, där den globala finanskrisen slog till. Då ser portföljernas förändring ut som följer:

Portfölj Värde 2007 Förändring 2008 Värde 2008 Differens
Nybörjarportföljen 324 641 -20.28 % 259 051 -65 590
RikaTillsammans-portföljen 252 845 -1.90 % 248 047 -4 798
100 %-aktier portföljen 583 667 -40.57 % 346 873 -236 794

Jag påstår att man ska vara ett fullblodsproffs utan känslor för att stå kvar och inte göra något med sin 100 %-aktieportfölj när den har förlorat 41 % på 12 månader. Jag kan helt ärligt säga att jag hade inte klarat det. Jag hade tyckt det hade varit extremt svårt att till och med stå kvar vid en förlust på -20 % som i nybörjarportföljen. Att stå kvar med en förlust på 2% – skitenkelt!

Hellre små förluster än stora vinster!

Jag värderar således små förluster högre än stora vinster. Jag gör det främst utifrån ett känslomässigt perspektiv, men också utifrån Warren Buffets klassiker om att investerande bara har två regler:

Rule 1. Never lose money.
Rule 2. Remember rule 1.Warren Buffet

Det hänger ihop med en väldigt enkel matematik. Om du har 100 kr och förlorar 50 %, hur mycket avkastning behöver du för att komma till 100 kr igen? Precis, 100 % avkastning, 50 % tar dig bara till 75 kr. Det är alltså mycket viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar.

Vilket för övrigt de båda måtten på riskjusterad avkastning; Sortino- och Sharpekvoterna i tabellen ovan visar. De andra portföljerna må ge en högre avkastning, men de har uppnått den här avkastningen genom att ta en högre risk. Den bästa riskjusterade avkastningen ges nämligen av RikaTillsammans-portföljen.

I ♥ RikaTillsammans-portföljen! :-)

Relaterade artiklar på bloggen

Noter

  1. CRSP Market Decile 1-10 1972-1992 och Vanguards Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 1993-2013
  2. Ibbotson 1972, Barclays U.S. Aggregate Bond Index 1973-1990, Vanguards Total Bond Index Fund (VBMFX) 1991-2013
  3. MSCI EAFE Index 1972-1987, 85% EAFE Index / 15% EM 1988-1996 och Vanguards Total International Index Fund (VGTSX) 1997-2013
  4. TAM Asset Management Spreadsheet 1972-1986 och Vanguards Long Term Treasury (VUSTX) 1987-2013
  5. T-Bills 1972-1983 och Vanguard Treasury Money Market Fund (VMPXX, VUSXX) 1984-2013
  6. KITCO returns 1972-2004 och GLD ETF 2004-2013
  7. BLS Consumer Price Index (Urban) 1972-2013

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

51 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!
    Hur ser du på sparandet nu i Corona-tider? Har du några bra tips till en nybörjare som valt att börja spara nu när hela världen är i gungning på grund av pandemi och många experter förutspår en ekonomisk kris?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Alex
  2. Trygghet kostar….mycket! Man glömmer oftast det. Mot banksparandet kostar det över 700 000kr. Men även mot de andra portföljerna blir kostnaden för tryggheten avskräckande. Är man rädd för börsen ska man inte vara där alls.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Amis
  3. Superintressant inlägg och bra förklarat. En sak bara:
    I metoden anger du att det är en enda investering och inga fler köp.
    En av grundtipsen i sparandet är ju just att spara regelbundet. Dessutom ger aktier och fonder utdelningar som bör återinvesteras.

    Det vore mycket intressant att se din jämförelse inkluderat månadssparande och återinvesterade utdelningar. Egentligen även inklusive balanseringen 2ggr per år som du rekommenderar.

    Det kanske blir en omöjlig uppgift att ta med allt detta men vad najs det vore :)

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Tommy Sollén
      1. Hej Jan. Tack för ett riktigt bra inlägg (bokmärkt)! Just det här med rullande avkastning för olika tidsperioder är ju superviktigt för att kunna avgöra vilken risk man tar i sparandet, men samtidigt något som få pratar om. Det som Tommy Sollén efterfrågade är även det något som jag har eftersökt länge. Blev det någon sådan jämförelse gjord?

        0
        Gravatar för användaren
        Heimrich

Diskutera och fråga om andra ämnen i vårt forum Besök