Aktiesparande med Nicklas ”Investeraren” Andersson

Få personer besitter så mycket kunskap om ekonomi och sparande i allmänhet och aktier i synnerhet som ”Investeraren”. I dagens avsnitt pratar om vi om allt från vilka aktier han investerar i, vikten av låga avgifter, ränta-på-ränta till hur han tänker och resonerar i sin egen ekonomi. Jag tar även upp en hel del av era läsarfrågor – som bland annat om man kan slå index eller inte.

Förutom att vara en av Sveriges mest kända sparprofiler har Nicklas varit en av de gäster som ni läsare har önskat mest. Trots att han förespråkar enskilda aktier medan jag alltid rekommenderar fonder, visade det sig att vi står inte i helt olika ringhörnor. Nicklas tycker också att indexfonder är ett väldigt bra alternativ och jag är absolut för aktier om man har tiden, intresset och ser det som en hobby. 

Jag hoppas att du gillar avsnittet och Nicklas delar dessutom väldigt generöst med sig av de aktier som han äger. Jag skulle avråda från att ta det som investeringstips och lägga alla sina pengar i dessa – men som inspiration och en bevakningslista till sin aktiva hink är det jättebra inspiration. 

Jag hoppas att du gillar den här intervjun och får ut värde av den. Du får väldigt gärna stödja mig och Caroline på Patreon så att vi kan fortsätta göra dessa osponsrade avsnitten.

Tack på förhand och ses nästa söndag!
Jan och Caroline (som gjorde det möjligt för mig att besöka Nicklas i Stockholm)

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt 70 och idag så har jag tagit mig till Avanza för att träffa Niklas ”Investeraren” Andersson. Jag tänker att i detta avsnitt kommer vi prata lite om vardagsekonomi och läsarfrågor, men för de som inte känner dig Niklas ska jag säga att vi både är passionerade ekonominördar.

Men, det känns som att du har tagit det steget längre för jag har inte blivit kallad för ”Mr Google” på en sådan här uppesittarkväll. Sedan driver du podden Investeraren, du jobbar på Avanza, har varit på SEB som rådgivare, varit engagerad hur länge som helst i unga aktiesparare. Vill du lägga till någonting?

NA: Till att börja med är det kul att vara med på ditt 70-avsnittsjubeleum. Finansiellt yrväder från Norrbotten. Flyttade ner till Stockholm för finansbranschen två veckor efter Lehman Brothers kollaps, sådan fantastisk timing. Men annars så var det ganska bra.

Man kan definitivt slå index

Jan: Men vet du vad, jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Jag tänker så här, den frågan som flest läsare vill ha svar på… Du och jag har ju gjort det här ganska länge, både poddat och investerat, och vi har ju ganska olika strategi. Den frågan som flest lyssnare ställer är ”Kan man slå index eller inte?” Shoot!

NA: Så här tänker jag.

Min bild är att du kan definitivt slå index. Det är ingen fråga om saken egentligen; det går. Problemet är du behöver vara självsäker, du behöver jobba hela tiden, följa börsen, förstå hur och vad som driver värdeskapande i ett bolag.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

Bara senast idag var jag på lunch med ett fondbolag där det stod att i litteraturen till SwedSec-licensen så står det att en aktivt förvaltad fond – när jag såg det så tänkte jag att det här ska jag prata med Jan om i eftermiddag – då stod det att omsättningshastigheten får inte vara för låg, för att man betalar en aktivt förvaltad fond för aktivitet. Och att man inte gör affärer är inte det samma som passivitet, om det är bra bolag.

För du måste fortfarande ha koll bolagen, vad som händer, marknadsförutsättning och konkurrens. Du vet, allt möjligt. Så bara för att jag inte gör affärer och har en hög omsättningshastighet och bränner en massa pengar i kurtage, så betyder inte det att det är en passivt förvaltad fond. Det där tyckte jag var intressant.

Någonting annat jag tänker på när det kommer till indexförvaltning det är ju att värdet index egentligen, ja i USA har vi egentligen fler index än vad vi har aktier, vilket också är ganska fascinerande. Det finns ungefär 10000- 11000 där borta. I Sverige och tar vi OMXS30, de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Det är ju 29 bolag och Atlas Copco har både A och B.

Det är ju 60% av Stockholmsbörsen, börsvärdesmässigt. Det intressanta är att det vi i vanligt tal kallar för Stockholmsbörsen det är ju de 30 mest omsatta aktierna. Det är det vi följer i mångt och mycket när vi har en indexprodukt. Är det så att de 30 mest omsatta aktierna, bara för att de handlas mest, betyder det att det kommer vara de bolagen som är mest värdeskapande över tid?

Det är en sådan där grej som jag har klurat på de senaste dagarna. Nej, självfallet är det inte så. Och det finns vissa faktorer, när man tittar på det långsiktigt, som är så där viktigt när det kommer till vilka bolag lyckas och vilka lyckas inte. För tar man index, det är ju som ett fotbollslag.

Ibland pratar man om att toppa laget och ibland så säger man att det roliga är att spela, inte att toppa värdet. Jag var back när jag spelade fotboll, inte jättebra, men jag gillade att tacklas och så där. Vissa är bättre och vissa är sämre.

Passiv kontra aktiv förvaltning

Till jag kom in på börsen 13 juni 2000 har jag förmodligen med nöd och näppe genererat en positiv avkastning, inklusive utdelning, annars, glöm det. Ericsson var värt 1800 miljarder år 2000, stod för 48% av index. Nu är den risken lite mindre, för att det finns kapningsregler, så det innebär att den fick inte utgöra 48% av en indexfond.

Men det gör också, de här vet vi har inte alls varit speciellt roliga investeringar. Så det här med passiv kontra aktiv förvaltning… Jag är inte emot passiv förvaltning av indexfonder, för det kan jag tänka mig, vi hade ju en lyssnare som skrev här också för en tid sedan ”Men kan ni inte göra det här tillsammans?”.

Då kanske man tänker att vi tar en varsin ringhörna. Det som är intressant är att det behöver inte vara ett motsatsförhållande. Jag vet att de flesta människorna inte lägger ner den tiden och energin som krävs.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

Jan: Men handlar det bara om tid och energi?

NA: Tiden är en extremt viktig faktor. Det är en jätteviktig edge, att man har tiden på sin sida. Många säger ju att jag är långsiktig med sparande. Jag säger våga vara långsiktig. För de flesta är ”långsiktiga” tills det blir jobbiga tider på börsen. Då säljer man ur.

Egentligen står det och väger mellan om man ska in på börsen överhuvudtaget, gillar jag det här eller inte? Passivt förvaltade indexfonder är ett jättebra komplement för att skippa madrassen som urgröper pengarnas värde under tid och komma in och få en exponering mot börsen.

Men är det så att man blir extra intresserad så kan man antingen behålla indexfond som en bottenplatta och cherry picka bolag, eller så säger man det här är så pass roligt att jag dedikerar lite tid och energi. Jag bygger min aktieportfölj. Det är också det här just med att försöka toppa laget.

I indexet handlar det om hur snittet går. Det finns många bolag där man ser att det går inte speciellt bra. Ta Ericsson som exempel. Man har haft jättemycket konkurrens och jobbiga utmaningar som Kina exempelvis. Jag såg senast idag en Huawei-dator. Ta Telia som exempel, där har vi också ägarstyrningsmässigt och att koka människor där korruption är ett stort problem, det är ingen smart grej att göra.

För det första ska man inte göra det överhuvudtaget, det låter inte speciellt trevligt. Och de där riskerna ska man inte underskatta heller. Att staten är ägare och det brukar sätta lite käppar i hjulet. Försök hitta de bolagen som man tror att här finns det faktorer som faktiskt är värdeskapande. Man har sett historiskt att de har lyckats öka sin försäljning, som har goda marginaler, en vettig lönsamhet, de har någon form av vallgrav och är prissättare snarare än pristagare.

Och att fundera kring varför är de prissättare och är det här rimligt och hållbart över tid? Hur har track-record varit? Hur har de levererat på sitt mål över tid? I vissa branscher har vi ju sett att affärsmodeller förändras och att någonting som är jättebra ena dagen kan försvinna nästa dag. Jag tror att något annat som är jätteviktigt kring bolagen också är ägarbilden.

Vikten av företagets ägarbild

NA: Jag var på en lunch med ett fondbolag och de pratade om sin globalfond. Det var Didner & Gerges globalfond. Där sa det att det vi ser, de bolagen som går allra bäst, det är ju när vi ser att VD har varit i mer än 15 år hade de sett i någon studie. Och det är ju klart. Har man en VD som har varit i bolaget jätteläge, som känner bolaget… Då kan man säga att då är man inte lika hungrig som man var dag 1, men man känner bolaget. Vilka bolag har skin in the game?

Ta de bolagen som har det då. Melker Schörling  och Erik Selin på Balder, och vi har Stefan Persson på H&M. Men där har det varit lite jobbigt, för det har varit sedan de vände, men det har förmodligen varit en av Sveriges mest värdeskapande investeringar genom tiderna. Så att hitta de här bolagen. Familjen Wallenberg eller Stenbeckssfären, alla de här har genererat avkastning som är bra mycket högre än index.

Familjen Gustaf Douglas med familj, det har finns väldigt många bolag där man hittar människor som kan sina bolag, de har skin in the game, och då gör man någonting annat än den breda massan. Så kan man slå index? Ja, man kan slå index. Kan alla göra det och vill alla lägga ner den tiden och den energin? Nej, och därför är indexfonder ett fantastiskt instrument för att få en exponering mot börsen.

Vi ska komma ihåg att det här med börsen och sparande har absolut inte varit en självklarhet historiskt. Dina föräldrar och mina föräldrar, det är ganska stor sannolikhet att de som tittar och lyssnar på det här, att den möjligheten absolut inte riktigt fanns på samma sätt som vad den faktiskt gör idag.

Jan: Absolut. Vilken utläggning Niklas. Du är väldigt lättintervjuad. Om du skulle sammanfatta det du sa, så skulle du säga så här att det finns ett antal faktorer man kan titta på om man lägger ner tid. Om du bara skulle lista dem. Du var inne på ägarbilden, vad är det mer man ska titta efter?

NA: Dels kan man ju titta på just de där nyckeltalen och sedan gå in på lite mjuka värden också, men då är det ju att titta historiskt. Det är ingen garanti för framtiden, men titta på ganska långsiktigt på fem eller tio år. Hur har försäljningen utvecklats, hur har marginalerna utvecklats? Bruttomarginalen och rörelsemarginalen. Hur har vinsten utvecklats?

Och utdelningen är också något som är ganska statiskt över tid. Under finanskrisen så var det tre bolag i OMXS30 2008 som slopade utdelningen, det är ganska ovanligt att de gör det. Kolla vad VD har sagt i VD-orden. Kolla bak några år, levererar man på det man lovar? För man ska inte underskatta förtroendekapital i den här branschen. Om du säger någonting och levererar på det, så kommer du få ett förtroende. Ordförande, inte minst, brukar också ut och prata. Kolla på den här branschen, växer branschen mycket?

Vi pratar ofta om branschen har strukturell tillväxt, som just nu skulle kunna vara gaming, som växer jättemycket just nu, eller e-sport, en megatrend. Skulle kunna vara urbanisering, att vi får mer sjukdomar. Lite omvärldsspaning och så är ägarbilden jätte, jätteintressant, att se där hur avkastningen har varit historiskt. Det säger ingenting om framtiden, men man får ändå ett hum. Jag kan inte nog betona den där ägarbilden.

Ta Investor från 87 när jag föddes, de har levererat 14–15% i avkastning. Investor, så långt jag kan blicka bak har levererat 16%. [ohörbart 00:11:39] har levererat 23%, Berkshire Hathaway har levererat omkring 20% med Warren Buffets bolag. Alla de här bolagen, HM har levererat 30% innan de peakade.

Och det är klart, det här är förändrade marknadsförutsättningar. Det tar tid att vända och det har gått blixtsnabbt med konsumentförändringar och det förändrade konsumentbeteendet som nu sker. Men kan fundera litegrann på vad är det som gör att bolagen lyckats leverera sådana enorma avkastningssiffror i snitt, år efter år. 20% är ju dubbelt så mycket som börsen.

Jan: Jag gillar jättemycket det du sa att egentligen handlar det inte om att vara i olika ringhörnor, utan att jag tror att på någon nivå brukar jag säga, när jag pratade med Kavastu om det här också sa vi att tricket måste ändå vara att först bör man få samma avkastning som börsen i genomsnitt.

Sedan när man får samma avkastning som börsen kan man börja lägga till bolag. Du som lyssnar känner igen detta från min fyra-hinkar-princip. Men jag tänker också såhär, borde man inte skilja på de som har sparande som hobby, eller sparar jag för att tjäna pengar? För jag skulle säga att det är en skillnad på de två.

Buffert och psykologiska faktorer

NA: Det är en skillnad, jag håller med till 137,5%. Har du det som hobby så tror jag också att man kan ta på sig en lite mer långsiktig hatt. I mitt fall, likväl som i ditt fall, du tycker ju att det här är fantastiskt roligt… Jag ser framför mig en livslång horisont, men det innebär också att jag har sparande på annat håll.

Man har bostaden, man har en amortering som man antingen valt själv eller blivit påtvingad. Statligt tvångssparande. Även om det är en dålig sparform så är det fortfarande något som sänker risken i hushållet. Sedan ska man ha buffert, för bufferten, och nu kommer mina klyschiga och klassiska husmorstips, ja, fast har du en buffert som är en Kina mur kring din ekonomi, det innebär att du på riktigt kan ha den här långsiktiga investeringshorisonten i ditt sparande, för du kommer inte behöva vara där och nalla om du behöver pengar.

Min buffert ser jag som en försäkring mot att inte behöva ta ut pengar från portföljen, när de egentligen borde vara där och jobba. Richard H Thaler som pratar ju om det här med behavioral economics. Då tänker jag att man sätter det här med pensionspengar, nu är ju inte pensionspengar ens bundet, så vad hindrar dig egentligen från att ta ut alla pengar på ditt pensionskonto och åka till Liseberg?

Ja, för att du vet att det är pensionspengar för att du har satt en postit-lapp eller liksom bara en titel på det där kontot. Och jag har gjort samma sak. Jag har sparat 50% av min lön hela livet. Det är roligt att vi spelar in den här podden nu för jag har haft en tid där jag inte fick prata ekonomi hemma, sedan hittade jag en podd och nu är jag i en annan podd med trevligt sällskap där jag kan fortsätta prata om det här. De som lyssnar gillar det här mer än vad man på hemmaplan gillade det förut. Så det är högre verkningsgrad.

Jan: Jag håller helt med dig. Normalt sätt så brukar man prata 10% och jag idag skulle jag väl säga att 10% är någon slags hygienfaktor. Men jag tror att man behöver spara 10-20%. Sedan så tror jag också att det där förändras lite nu. Nu har vi ju båda barnperioder och jag är lite äldre än dig så jag har hunnit ha mina pengar jobbandes ett tag till. Jag läste någonstans att tricket för framgång var att inte spendera pengarna trots att du har råd. Att man behåller sin sparkvot.

Att göra ett avtryck på jorden

NA: Ja, när du har ett sparande kan du säga ”Jag kan köpa det här, om jag vill. Men jag måste inte”. Men om du inte har ett sparande och säger att ”Jag kan inte göra det här. Jag kan inte följa med mina vänner på den här resan. Jag kan inte göra det här som de ska göra.” Då får du ont i magen istället. Så bara känslan av att ha byggt upp ett sparkapital är ett värde i sig. Den tryggheten som det ger. Och att kunna känna att jag kan om jag vill, men jag måste inte, det har ett värde i sig.

Jan: Absolut. Men nu går jag helt off-script här. Vad är det som driver dig?

NA: Dels är det den ekonomiska friheten, att veta att det finns finansiella muskler om och när jag i livet vill ta mig an någonting. Jag vill kunna livet på det sättet jag vill, inte måste. Jag vill inte att ekonomin ska stå som en trång sektor och sätta käppar i hjulen, utan jag vill kunna ha möjligheter.

Om vi blickar fram till när jag lämnar jordelivet, så är jag ganska säker på att jag kommer fortsätta vara kvar på det här bolaget, fortsätta göra det jag gör idag, för att jag tycker att det här är fantastiskt givande. Jag har mat på bordet, jag får pengar jag kan spara till min portfölj, det är viktigt i och för sig, men det viktiga tror jag är att man gör något genom att man lämnar ett avtryck.

Om min dotter säger ”Pappa, du älskade det här med finans, men vad gjorde du för avtryck här på jorden då?”, nu kommer ingen komma ihåg mig sedan ändå, men jag känner personligen att man får någonting tillbaka. Det som driver mig är inte pengarna. Samma sak med de här bolagen jag har i portföljen. Man lär ju känna dem. Ta en människa som går på museum, vad är det som driver de och få gåshud och blir alldeles varm i kroppen när de ser gamla föremål från hundra år tillbaka?

Vad är det som driver oss att få gåshud och bli alldeles varm i kroppen när man läser på bolagens historia, avkastning i familjerna, värdeskapandet, svenska exportsuccéer, vad de har gjort och allt sådant. Det är intressant, det är samhällsorienterat, det är allmänbildande.

Portföljen är kapital, inte pengar

NA: Det är kul att följa bolagen och också kul i efterhand att se i backspegeln hur bra investering det blev. Och att det också blir den här ekonomiska tryggheten. Jag vill bara sväva ut med att säga att jag då har bufferten, det gör att jag tänker på min portfölj som kapital, inte pengar.

Vad är skillnaden då? Det är en ganska stor skillnad. Om jag säljer någonting, om börsen går ner och jag får ont i magen och säljer, vad ska jag göra då? Jag ska ju inte ta ut dem. Jag har aldrig tagit ut pengar ur portföljen, jag har alltid återinvesterat utdelningen, jag har alltid haft det sparandet som jag pratade om.

Ja, men vad ska jag då göra? Vilken annan kapphäst springer snabbare om börsen går ner under finanskrisen? Det gör att jag är ganska iskall i magen när börsen går ner och snarare funderar på vad jag kan cherry picka, om vi får en överreaktion.

För börsen överreagerar alltid, eller ofta, upp och ner. Vi ser det ganska ofta. Jag är mer lugn i magen än om jag hade tänkt att ”Hmm, det här skulle kunna vara en resa, det skulle kunna vara en bil, det skulle kunna vara en lägenhet.” Nu köpte jag en lägenhet i veckan. Jag hade inte ens finansieringen färdig när jag köpte den.

Där skänkte det mig ett lugn för det spelade ingen roll. Jag vet att det löser sig för att jag har sparat. Jag hade ändå ont i magen, lite grann, det hade jag faktiskt. Men just den känslan bara att jag kunde vara lugn, den har ett värde på riktigt. Den var jag så fruktansvärt tacksam över när jag gick och lade mig på kvällen, och då får jag ut ett värde ur portföljen även fast jag inte har sålt det så att säga.

Utmanande med stora inköp

Jan: Men vad är det som satte igång detta då när du var liten?

NA: Nu har jag löst det ändå, så nu behöver jag inte ta ut de här pengarna ur portföljen. Vi ska prata om vad som satte igång intresset, men det gör ju att nu kommer mina pengar överleva i portföljen. Nu kan jag tänka fortsatt långsiktigt för nu är det ganska långt till vi köper lägenhet eller bostad nästa gång.

Men samma sekund, Jan, samma sekund som jag satt och skrev på det här avtalet så tänkte jag, ”Niklas, du är fullständigt dum i huvet som gör det här nu. Vad håller du på med?” Det är också känslomässiga beslut med bostäder. I samma sekund så tänkte jag, ”Aha, jag har en portfölj som jag nästan aldrig pratar om, som är ett spread case, men att jag har lånat upp pengar och investerat pengar för snart fem år sedan. Det jag kunde låna till 0,25 och hade ett kassaflöde på 7% då och kunde ta mellanskillnaden.

Jag tog risken, för att inflationen stiger, räntan stiger och för att jag skulle pressa kurserna. Samma sekund som jag skrev på avtalet så hände det någonting. Nu tänkte jag inte på de där pengarna som kapital längre. Helt plötsligt så tog jag av mig rustningen och bara blottade och blev extremt sårbar.

Det är för att någon gång i tiden visste jag att de där pengarna skulle jag använda för att det är en kontantinsats i en framtida lägenhet. Och då vill jag ju sälja direkt. Sedan n är jag fick finansiering på plats så är riddarrustningen tillbaka. Nu när investeringen på plats. Hur fascinerande det kan vara, bara mindset, och jag brukar säga att förutom det vi har pratat om, de här bolagen och vad som driver det över tid, det absolut största hotet mot en långsiktig portfölj, det är mindset.

Det är du själv. Det är din psykologi. Det är hur du reagerar och agerar i dåliga tider. Vi pratade innan vi började spela in, du sa ”Kommer du ihåg IT-kraschen?” Du kom ihåg IT-kraschen, ni gjorde fantastiska investeringar med skolpengarna. Du har varit med i finanskrisen och jag också, det är en jobbig tid. Det är nyttigt.

Jan: Jag påstår ju att innan man har upplevt en kris så är man inte investerare på riktigt. Det är ingen konst att investera i en uppgång på 9 år.

NA: Jag tror och hoppas att någon som lyssnar på det här då som kanske skulle få lite ont i magen om det går ner, att man tänker att de bästa affärerna verkligen görs i de sämsta av tider. Det är skillnad på om ett bolag går ner mycket och det är bolagsspecifika skäl kontra om börsen går ner mycket.

Finanskrisen varade i 473 dagar. Vi pratar om finanskrisen tio år senare, men den gick ner från 13 juli 2007 till 27 oktober 2008. Sedan har det varit en uppgång sedan dess. En del av det är faktiskt återhämtning och en del är stigande vinster och så där.

Niklas motivering och barndom

Jan: Vi hoppar tillbaka till det där. Vad är det som gjorde att du började på den här banan?

NA: Förlåt. Jag har alltid sparat pengar, jag har alltid varit galet intresserad av det här och sålde jultidningar över hela Bodens kommun när jag liten. Sedan fick pappa köra runt mig när de skulle levereras, så just rörelsemarginalen i min lilla business kunde man alltid ifrågasätta.

Men sedan började jag jobba när jag 13, 14 för 30 spänn i timmen och flippade burgare. Det var inte jättebra pengar ens då. Men sedan under gymnasietiden så jobbade jag heltid på kvällarna vid sidan av studierna. När det orangea kuvertet kom, det kom årskiftet 2000/2001, det här var 2003, då fick jag det orangea kuvertet och då tänkte jag, ”Men herregud, vad är det här för något?”

Jan: Precis, för du är född 1987. Det ska sägas.

NA: Ja, jag är född ett halvår innan den stora kraschen den 19e oktober då Dow Jones föll 508 punkter. Nu står den i 26000, 508 punkter var drygt en fjärdedel av börsen då. Så det var en stor nedgång.

Jan: Ja, så intresset har funnits där.

NA: Lite kort bara om pensionen, för då insåg jag att jag kan sätta pengarna i arbete. Jag kan låta pengarna jobba för mig samtidigt som jag själv jobbar. Det öppnade upp en helt ny värld och sedan dess har det varit en blodad tand och bara förkovrats mer och mer.

Jan: Hade du föräldrar som pratade med dig om det här?

NA: Om jag säger så här, utan att vara politisk. Jag kommer från ett rödfäste, Norrbotten är väldigt rött och Boden och Luleå där är Västerpartiet väldigt starka. Du vet vad de tycker om vinster i välfärden och kanske aktiemarknaden ska privatiseras och så där. Så jag kan säga som så här, nej, det här med aktier. Jag är nog svarta fåret. Det kanske är därför jag flyttade.

Investerarens Big Wins

Jan: Vad bra. Jag tänkte vi ska ta några andra grejer här. För som sagt, jag tror att lyssnarna fattar nu varför du brukar kallas Mr Google. Men om vi skulle titta på en privatekonomi så påstår jag att det är vissa saker som man ska göra rätt. Du skrev ju också om det här mer buffert, att byta sparkonto och få 0.2% högre ränta är kanske inte det som kommer göra mest skillnad i livet. Så vilka skulle du säga är de stora vinsterna? The Big Wins. Detta behöver du få koll på eller göra rätt.

NA: När det kommer till sparande, dels är bufferten urviktig. Och anledningen till att bufferten är urviktig det är för att det är skyddet för oförutsedda kostnader, utgifter, som också skyddar dig från att inte nalla i ett långsiktigt sparande. Aktiemarknaden är det tillgångsslaget historiskt som är det absolut bästa tillgångsslaget för att skapa och generera värden över tid.

Det finns inget annat tillgångsslag historiskt. Det är det absolut bästa stället att ha sina pengar över tid. Jag säger som Börje Ekholm, den största risken långsiktigt är att stå utanför marknaden. Det är viktigt för en själv att ha bufferten, så att man inte är och nallar på det långsiktiga sparandet. Annars får du inte värdeökningen över tid. Warren Buffet byggde upp större delen av sin förmögenhet efter 60.

Tar man en krona dag ett och fördubblar den några gånger. En krona fördubblad i 30 dagar är 1 miljard 70 miljoner. Det kan man inte riktigt få, men bara för att förstå vad ränta på ränta effekten faktiskt gör över tid. Är man ung så är det nästan tjänstefel att ha för stor andel räntor. Jag har 0% ränta. Jag skulle aldrig få för mig att ha räntor i min dotters placeringar.

Jag har en kollega vars far sparade i en penningmarknadsfond i 20 år. Jag sa till henne ”Säg inte till din far vad han placerade i.” Därför att under de senaste 20 åren har börsen gått upp 500%, inklusive återinvesterad utdelning, och utdelningen över tid är en jätteviktig faktor. Jag tar Investor igen, det är ju ett folkkärt innehav. Två tredjedelar av totalavkastningen sedan 1987 kommer från återinvesterad utdelning, så man förstår vad det gör över tid.

Jan: Ja, så spar långsiktigt och aktier. Vad är tredje?

Ränta på ränta effekten gäller också avgifter

NA: Det här mer ränta på ränta är världens åttonde underverk som Einstein lär ha sagt. Jag skjuter in en fjärde, en bonus bara, och det är aktiemarknaden är ett sätt att föra över värden, kapital, pengar, från de som är kortsiktiga till de som är långsiktiga. Och det är ju så. I Sverige, tittar vi på statistik från Fondbolagens förening, så ser vi att folk köper aktier när börsen har gått upp, när grannen byter bil och allt det där, och säljer när det gör jätteont i magen och Thailandsresan är borta.

Jan: Jag kan publicera en bild i samband med den här artikeln. Jag har gjort egen undersökning på det här. Det är perfekt negativ korrelation mellan insättningar och börsens utveckling.

NA: Som jag sa, psykologi, lär känna dig själv. Det får vara femte. Men fjärde är att ränta på ränta effekten också gäller avgifter.

Om jag får en procent mer i avkastning från idag till då jag går i pension, det kommer vara mer pengar än vad jag har tjänat in på hela mitt yrkesverksamma liv. Så varje procent har betydelse.

Nicklas ”Investeraren” Andersson

En och en halv procent från att du är 25 till 65, en och en halv procent mer i avgift, fördubblar ditt kapital på 46 år. Får du tre procent mer, det fördubblar ditt kapital på 24 år och får du fyra procent mer, så har du tre gånger så mycket pengar efter 30 år. Så det har betydelse. Det blir en lång utsändning, men skalavgifterna som storbankerna har, det är direkt bedrövligt värdeförstörande. Jag har ingen förståelse över huvud taget.

Så fungerar skalavgifter

Tänk så här, man går till mataffären och köper ett tuggummi. Då betalar man 2,50 för en plastkasse som förut kostade 1,50. Ok. Men går du och köper en oxfilé, då får du betala 50 spänn för den här plastkassen. Det är ganska orättvist. Och inte nog med det, för du kommer få betala för den här plastkassen resten av ditt liv.

Oxfilén ynglar av sig, så då kommer få betala 250 kronor eller 500 kronor eller 1000 kronor om några år. Det ligger och dras avgifter hela tiden, för en plastkasse. Skalavgiften är alltså en procentuell avgift man tar ut för depåer eller kapitalförsäkringen som tittar på vad är för värde här? Hur mycket har du sparat? Hur mycket pengar har du lyckats generera? Då vill vi ha en liten andel av det. Vi tar ingen risk, vi vill bara ha en andel för att du har en depå. Det kan vara en avgift på typ 0,65.

Då kan man fråga sig vad gör 0,65 då? Jo, det ska jag berätta. Att om jag har ett tjänstepensionssparande på 3000 i månaden och skulle nå 10% om året i totalavkastning, Stockholmsbörsen idag yieldar 4,2, säg 4, du behöver alltså att kurserna ska gå upp 6%.

Utdelningen där till 4, då är vi uppe på 10. Vi har sagt att många bolag är uppe på 12, 13, 14, 15. Investor 20, 21, 22, 23. Många skulle säga att 10 är nästan att ta i, men låt oss vara där. Det är tre miljoner i kostnader från 0,65. Jag vill inte betala tre miljoner för en plastkasse när jag köper en oxfilé. Glöm det. Hur viktigt tycker du att det här, Jan? För folk förstår inte.

Jan: Jag håller helt med dig.

NA: Jag tror inte ens att folk på banken vet vad det här gör över tid.

Jan: Låga avgifter och ränta på ränta länge, det har jag tjatat om sedan 2008.

Inget intresse för höga avgifter

NA: Och det är så jäkla viktigt och det är så bra att du gör det, för jag blir skogstokig. Jag ska berätta en till grej. Jag var på Almedalen 2016 och så var det en väldigt namnkunnig aktör inom pensionsbranschen där. Det var mycket snack om det här med provisionsförbud och så tyckte de att de hade tagit in en internationell specialist, som sa att 3% i avgift för finansiell rådgivning, det tycker vi är bra.

Man dör en gång, man gifter sig en eller några gånger, man får barn en eller några gånger, alltså de här juridiska spörsmålen. Och då var vi där en samling människor och jag kan absolut inte vara tyst när det är så. Jag sa, ”Men tror du på fullaste allvar, att en människa som är 25-65 har ganska bra lön från början, det har ju inte alla. Men vi säger att den 25-åringen har kanske 40+, 45, det är mycket…

Tror ni på fullaste allvar att den här personen skulle köpa den är rådgivningen om man dag ett sa att det här kostar 4,5 miljon? Nej, jag tror inte det. Det blev ganska tyst. De ville gå vidare till nästa fråga. Det var bara det att ingen ville ställa nästa fråga, utan alla ville höra svaret. Och sedan kom folk fram, då var det folk från pensionsbranschen, och sa, ”Du, jäklar vad bra!”

90/10 eller 100/0?

Jan: Du bara droppar en sådan här grej. Här blir det nog att vi hamnar i lite olika ringhörnor. Så det ska bli spännande. Du säger inga räntefonder. Jag skulle argumentera, eller jag brukar argumentera till exempel att en 90/10 portfölj har bättre förutsättningar än en 100/0 portfölj. Hur tänker du?

NA: Jag tänker så här, varför ska du ha 90/10? Varför ska du ha matlagningsgrädden i portföljen när du lika gärna kan ha det på ett sparkonto? För den bufferten du behöver för att driva livet AB, det är som jag säger, en buffert på 50000 kronor, får du 1% ränta eller 0% på sparkontot, det spelar ingen roll, för 1% på 50000 kronor är 500 kronor och efter 30% skatt är det 350.

Det är inga pengar om man är genuint långsiktig. För de kortsiktiga pengarna, det är pengar som pengar, och behöver du pengar kortsiktigt, om det finns pengar i bufferten, då finns det ju inga skäl att i sådana fall ta ut från aktieportföljen.

Jan: Roligt, får jag resonerar lite annorlunda i det här. Så här tänker jag. Om buffert, jag håller helt med dig. Sedan ska jag faktiskt tipsa, jag skrev en artikel om det där med buffert. Man har gjort en studie att ganska många har för mycket pengar i sin buffert.

NA: Ja, jag har jobbat på SEB Östermalm. Då kan man tro att det är lite skillnad beroende på olika geografier i Stockholm och det är skillnad. Det ligger bedrövligt mycket pengar på konton.

Jan: Jag läste din artikel om buffert också. En faktor som jag inte fattade från i år som man bör ta med, det är sannolikheten för att man behöver omsätta bufferten, vilket var att om man räknar på differensen att jag investerar min buffert och sätter den i relation till vilken ränta jag kan låna pengar på, så är det så att om man kan låna pengar billigare än 15%, typ kreditkort, så kan det många gånger löna sig att investera bufferten och använda ett kreditkort och sedan hämta ut pengarna. Men det är överkurs. Det har jag skrivit mer om i ett avsnitt.

NA: Ja det skulle bli väldigt känsligt om det är så att jag på Avanza säger kreditkortet istället för bufferten, men faktum kvarstår ju precis som du säger att det finns ju kreditkort med 60 dagars fri kredit, så du kan ju nyttja. Det var också folk som kommenterade på det i ett tidigare blogginlägg jag skrev om buffertar.

Jan: Men om vi hoppar till det här med räntor, för så här resonerar jag, att om jag har 10% i min portfölj, inte på grund av buffert, men till exempel om vi ser en kraftig rörelse nedåt, så blir de här 10% ett sänke på vägen upp, men det blir också ett flöte på vägen ned.

Då kan jag också använda de pengarna för att om-allokera till exempel vi den större börskrasch. Det är ett av argumenten som jag brukar använda. Sedan finns det en studie på Warren Buffet som faktiskt också rekommenderade en 90/10 portfölj, framför en 100/0 portfölj.

NA: Det är ju klart att man brukar ju prata om torrt krut och hur gör jag nu om marknaden skulle gå ner och så där och samtidigt finns den gamla klyschan att mer pengar har förlorats på att försöka förbereda sig för en börskrasch än en faktiskt börskrasch.

Har du 10% i räntor sedan går börsen ner och sedan investerar du de där och får 10% i extra, adderat alfa på den där, det är 1% på hela portföljen. Jag sa ju precis att 1% varje år till pension är mer pengar än vad jag kommer tjäna i mitt yrkesverksamma liv, men jag tänker någonstans att anledningen till varför jag kan ha alla pengar är investerade, det beror ju på att jag sparar löpande hela tiden.

För grejen är och faktum är att om jag skulle få en påse pengar idag och bara investera de på börsen och alltså inget löpande sparande, och måste investera allting på en gång, fruktansvärt delikat bekymmer. Då skulle jag vara mycket mer försiktig att gå in i marknaden och försöka gå in vid så rätt tillfälle som möjligt.

Det skulle kunna vara så att det nästan hämmar mig från att gå in i marknaden. Nu är jag ju trygg idag med det faktum att eftersom jag sparar löpande, så går jag in med pengar hela tiden. Det gör ingenting om börsen går ned. När jag köper aktier och investerar, jag bryr mig inte det minsta om aktien jag köper går ned.

Självsäkerhet med buffert och långsiktigt sparande

Jan: Så man kan säga att en av dina hemligheter, som inte är så mycket hemlighet, det är du har typ vattentäta skott mellan bufferten och det jag behöver för att känna mig trygg. Sedan har du ett stort sparande, som kan fylla på bufferten och den används, och det gör att du kan ha den där långsiktiga uthålligheten på det som faktiskt är investerat. Och då säger du också så här att då finns det ingen anledning att inte ta full risk. Är det korrekt tolkat?

NA: Ja, det är det ju. De pengarna som jag har idag är ju små i förhållande till det jag kommer ha imorgon, nästa vecka, nästa år och nästa årtionde, men samtidigt är det så klart så att mitt månadssparande blir en mindre och mindre andel av total portfölj, vilket gör att det gör mycket ondare för mig när börsen går ned, än det tillskottet som kommer in i löpande sparande hela tiden.

Det är just det jag menar att om jag tänker så här att det här bolaget tror jag på långsiktigt. Ta PayPal som exempel, där finanschefen säger att ”We want to be the bank for the unbanked” och menar att det finns två miljarder människor globalt som saknar en bankrelation, alltså inte har kort och konton och bolån och krediter… Jag säger inte att man ska köpa PayPal, men bara för att måla upp en vision.

Om man då tror på det, om man tycker att det här låter intressant, då spelar det ingen roll timing-mässigt om aktien går upp eller ned imorgon, utan då investerar man på lång sikt. Då är man också mycket, mycket mer självsäker och mindre exponerad för risk om man kan köpa in det här bolaget och spara löpande över tid.

Men om jag hade haft en klumpsumma pengar och behövt investera vid ett tillfälle, då hade det försvårat jättemycket. Då nästan spekulerar man på att när man köper aktierna med den klumpsumman som måste in på en gång, en enda gång, då spekulerar du i att du tror att du köper vid precis rätt tillfälle. Det gör inte jag när jag sparar löpande. Jag investerar i bolagets framtid, jag spekulerar inte på aktiekursen och värderingen av bolagets fundament.

Jan: Detta är ju superspännande. Jag läste en bok som jag tror hette ”Asset Allocation”, där det stod att man kan egentligen koka nere alla investeringsstrategier till två frågor. Den enda frågan är ”Kan du hitta undervärderade bolag?” och den andra är ”Kan du förutse marknadens rörelser?” Ja eller nej. Så hur skulle du svara på den första?

Fokus på företag med bra framtidspotential

NA: Att hitta undervärderade bolag. Jag är inte så jättemycket för att någon form av värdestrategi. Vad jag menar med det är att jag inte är för att hitta bolag alltså där man köpa tillgångar under bokfört värde, om man nu gissar att det bokförda värdet är det korrekta värdet. Jag investerar i bolag som jag tänker kommer vara med att driva förändring.

Bolag som har den strukturella tillväxten eller någon form av megatrend eller en extremt duktig ägarfamilj som historiskt har bevisat att de har stenkoll på vad de gör. Om inte de vet hur man skapar värde framåt i det här bolaget, så vet ingen annan det heller. Så hellre att jag köper på det långsiktiga temat, sedan är inte värderingen oviktig, men den är inte det viktigaste heller.

Men när folk säger ”Kan man köpa Amazon på P/E 200?” Det kom faktiskt upp på lunchen idag också, och jag svarade ”Ja, det kan man.” För grejen är att det är ett jättebra exempel på att folk inte riktigt förstår vad som händer där. Då säger folk att det är alldeles för dyrt, för att någon har sagt att P/E-talet, alltså 14, 15 är historiska snittet, då ska man ha ett P/E på 20, då ska det vara ett tillväxtbolag med ett PEG-tal på 2.

Ja, men det är ju i så fall om man har P/E-talet på 20, då måste vinsttillväxten vara på 10% i alla fall. Alltså P/E talet kan vara dubbelt så högt som vinsttillväxten och då ligger man på PEG max 2 helt enkelt. Men i det här bolaget, de vill inte göra någon vinst. De tjänar pengar, de köper en massa skjortor till sin skjortkollektion hela tiden, och så finns det inga pengar kvar.

Men det är som att säga till en kompis, ”Jag får lön varje månad, men jag köper godis för allting, så jag tjänar inga pengar.” Jo, men du tjänar ju pengar. De här investerar bara i nya marknader, nya vertikaler, nya områden hela tiden. Det kommer en dag när de kommer tjäna pengar och det enda jag vill säga, jag vill inte stå och prata Amazon, men de tjänar jättemycket pengar dels på E-handel som växer, sedan Amazon webservice som är en cloud-verksamhet, sedan börjar de tjäna pengar på marknadsföring.

För vartannat produktsök i USA går via Amazon. De här trenderna tycker jag att man inte riktigt ser, sedan råkade vinsten skjuta upp 1200% i Q2:an. De här tjänar fruktansvärt bra med pengar och omsatte 1600 miljarder i fiol men de väljer att investera för framtiden. Då måste man som investerare fundera på hur mycket pengar de kommer att tjäna i framtiden.

Kan man förutsäga marknadens rörelser?

Jan: Så du fokuserar mer på bolag som kommer ha en bra utveckling framåt. Med fråga nummer två, kan du förutsäga marknadens rörelser?

NA: Definitivt inte.

Jan: Detta är jätteroligt, för jag pratade med Henning ”Investerarfysikern” i förra avsnittet, och han var precis tvärt om.

NA: Ja, då blir det ju extra intressant. Bara superkort, några andra bolag, Netflix och Storytell är också jättesvåra case för att man kan ta att värderingen är hög, men marknaden växer snabbt och det är svårt som lekman att veta hur stor kommer den här penetrationen vara i framtiden? Amazon, de gick upp tio gånger pengarna första året sedan gick de upp 10000% till framtill idag och någon som hade fått tio gånger pengarna 97 och sålde, och inte såg skogen för alla träd.

Men frågan om man kan förutspå marknadens svängningar, nej, och anledningen till varför jag säger så det är för att börsen är din egen onda magkänsla multiplicerat med några miljoner magar. Vi är bara människor och det är mycket psykologi. Det är mycket magont och marknaden överreagerar ofta åt båda håll, både upp och ned.

Man brukar säga att börsen är en drama queen. Så är det korta perspektivet, nej. Ta H&M som exempel, nu får du säga till när jag får sluta sväva ut, men där sa man nu i rapporten här som kom och försäljningssiffrorna var ju kända sedan tidigare, och lite utköpsrykten och terrängen i London och det har kommit lite rykten och så där. Jaha, när rapporten kom, nej gud, herregud, mardrömssiffror.

Jag har nämligen tagit en print screen i min telefon också, för när jag såg olika push notiser från olika finansmedia i Sverige och en säger ”Mardömssiffror!”. De där rubrikerna ställer också till det för långsiktiga sparare. Nu pratar jag inte om H&M specifikt, utan generellt om börsen. Sedan kom det från ett annat hus nu när börsen hade stängt, superrusning 11%. Den steg ju 17% veckan innan. Det var den största uppgången på 17 år. 24% av kapitalet är kortat, det kan bli lite short squeeze, det är kanske lite överkurs.

Då sa man, ”Den här ska ner i källaren” och den steg 11%, den adderade 24,5 miljard på börsvärdet. Det beror också på tolkningsföreträde. Vad är det som tolkas positivt här och nu? De ökade varulagret ganska mycket och det tyckte de inte var bra. Online växte 39% och den som kommer ihåg kapitalmarknadsdagen i februari och vet att 12,5% av försäljningen då var online och 22% av rörelseresultatet utgjorde det, då tänker man, ”Aha, online växer, online är mer lönsamt.

När driver det igenom?” Jo, då sa de så här. 20 är snart klar. 20, 22, då tror vi att online kan omsätta 75 miljarder. H&M omsatte 200 miljarder ex moms i fiol, det är alltså en rätt stor av H&Ms totala försäljning som kan utgöras av online. På senare tid har de inte så bra track record på att leverera på det de säger, men marginalerna är mycket, mycket högre. Mellanskillnaden mellan vad man trodde att det skulle öppna på fram till vad de stängde på var en 15, 16%.

Många faktorer påverkar marknaden

Det visar hur svårt det faktiskt är. Det är mycket psykologi och marknaden kan ofta bara fokusera på en sak åt taget. Ta en sådan sak mellan Donald Trump och Kim Jong Un, att de bråkade om vem som hade den största nukleära knappen på skrivbordet och huruvida den funkade eller inte, alltså kärnvapenkrig och spränga bort planeten, det var inte så jobbigt.

Men desto jobbigare är det kanske om vi får lite sanktioner mot lite ryska högt uppsatta personer, vilket gjorde att ryska börsen föll tvåsiffrigt eller ta Brexit eller ta Italien då. Det är en stor ekonomi för visso, men hur mycket stök det kan få. Men det här med att vi kanske spränger bort planeten, det spelar inte så stor roll. Då tänker folk att det där är bara käbbel, och att det inte kommer leda till någonting.

Turkiet är ett land med 80 miljoner invånare det har heller inte påverkats speciellt mycket, men det skulle kunna göra det. Det handlar mycket om tolkningsföreträde. Tycker vi idag att det är bra eller inte? Ta i somras, handelskonflikten som skulle kunna eskalera till ett handelskrig.

Tittar vi på depressionen på 30-talet då var det protektionismen och tariffer som gjorde att man gick så pass långt att världshandeln sjönk med 70%. Det jag menar här är att vissa dagar har handelskonflikten gjort att vi har varit jätterädda och vissa dagar så är det inte så stor fara. Så går det upp och ner. Kan man tro och förstå vart börsen är på väg i det korta perspektivet? Nej, jag tror inte det. Jag ska inte gå stick i stäv med vad han sa, men jag tror inte det. Men på lång sikt tror jag att bolagen är sina egna lyckans smeder.

Bästa och sämsta aktieaffär

Jan: Jag tycker det är jättekul, för det visar vart vi skiljer oss åt. För jag svarar nej på båda frågorna och svarar man nej på båda frågor, då får man en strategi som är passiva indexfonder och skit i hur marknaden går över huvud taget. Du tittar mycket på bolagen. Jag tänkte vi tar några snabba läsarfrågor. ”Din bästa och sämsta aktieaffär?”

NA: Oj, min sämsta brukar jag nog säga var BlackPearl Resources, när jag lyssnade på en god vän för tio år sedan, då blev det en liten förlust i pengar räknat. Men det var också att jag inte gjorde min egen hemläxa utan tyckte, ”Absolut, då kör vi på det.” Nu har jag inga oljebolag i portföljen och varför det har blivit så det vet jag faktiskt inte.

Det här är en liten kuriosa. Lundin Petroleum har jag förstått är den aktören i världen som har lägst produktionskostnader, nere på 4 dollar fatet och nu ligger väl oljepriset på 80. Så om man tittar på, jag gör lite Börscall varje måndag, och då var det just en fråga kring oljebranschen och varför aktiekursen gick upp så mycket och det är klart att jag menar, har du en produktionskostnad på 4 dollar fatet och oljepriset går upp 4 dollar eller 5 dollar, man förstår att det trillar ganska rakt igenom på sista raden och förstår vart hävstången kommer ifrån.

Jan: De ska ju tydligen också vara världens bästa bolag på att jobba i konfliktområden. Sedan kan man värdera om det är positivt eller negativt, liksom.

NA: Exakt. Men den bästa, det är att det är lite svårt faktiskt att säga det. Och anledningen till varför det är svårt, alltså det bästa kanske bara som jag vet idag… Spiltan är ett bolag som är upp 1500% eller något sådant sedan jag köpte.

Jan: Jag kan säga att det är min bästa affär.

NA: Problemet är att jag köpte mycket SEB-aktier när det stod och började med 36 kronor eller något sådant, då fick vi matchning också, så det dubblade antalet aktier. Nu är vi väl nere på 18, så det är klart det har också varit en bra investering. När jag jobbade på banken då gick jag personligen med anmälningsblanketten till varenda kollega på kontoret och sa, ”Nu ska ni teckna.”

Jag ville att folk skulle vara med på det där. För det jag tänker här är att eftersom jag köper på de bolagen som jag tycker är spännande över tid och som kommer skapa mycket värde, så ligger jag på köpsidan. Jag har i princip ingen förlust i portföljen. Jag har någon på något som jag nyligen gått in i, men i princip inte. Och det är för att om en aktie går ner när jag köpt den – perfekt. Jag har bestämt mig aktien, går den ned, så köper jag på mig mer…

Jan: Kan man följa dina aktier någonstans, vilka du har?

NA: Nej, det kan man inte. Anledningen till det, jag har faktiskt funderat litegrann på om man skulle lägga ut den, men sedan kommer [ohörbart 00:51:58] -regelverket också som har kommit på senare tid, angående implicit och explicit rådgivning.

Ett problem är att tillräckligt många människor kopierar rakt av. Jag säger inte att jag är någon guru som man ska lyssna på och så kommer man få världens bästa avkastning om man följer mig. Men jag säger att tillräckligt många människor i det här landet är så pass ointresserade, men vet att sparande är bra, så man kopierar rakt av, och det gäller definitivt även dig.

Jan: Gud ja, jag kör bara indexfonder, så jag är lite mer safe.

NA: Ja, och det där är både läskigt och lite utmanande. Om man skulle säga allt man har, då skulle folk också höra av sig om det kommer en sämre rapport från ett bolag och fråga, ”Hur tänker jag nu? Det här var ju jättedåligt”. Det är lite utmanande att det ibland kan bli en diskrepans mellan bolagets långsiktiga fundamentala utveckling, kontra aktiekursen, som egentligen bara är ett derivat på en riktig verksamhet.

Ta Avanzas aktiekurs som exempel. Vi ligger idag på 420 kronor kanske. Vi har varit nere på en bit under 300 och upp på 480 förmodligen det senaste året. Tiden går fort, men jag tror det är senaste året. Vad vi ett övervärderat bolag på 480 eller var vi en undervärderad aktie på 496, 497? Ja, det kan man ju kanske tycka, men egentligen har ingenting ändrats med bolaget. Jag fortsätter gå hit på morgonen och känna att jag gör ett viktigt jobb, men börsen och aktiemarknaden svänger ju, så man måste skilja på aktie och bolag. Det är väl det där som är litegrann utmaningen och alla är inte med på det.

Niklas favoritaktier

Jan: Och jag gissar då att du inte tänker dela med dig och jag kommer inte pressa dig.

NA: Jo, men jag kan dela med mig av vissa bolag som jag tycker är spännande. Avanza behöver jag inte säga, det känns självklart. Activision Blizzard har jag, gamingbolag i USA. Didner & Gerge hade den också i sin globalfond. Den enda grejen med det bolaget är jag fick inte riktigt ur dem exakt varför de hade valt det och inte Electronic Arts, men varför jag valde det här är dels för att jag har förstått att det är en extremt lojal spelarskara.

Det är ju två bolag, Activision och Blizzard, men Blizzard har ju 18 titlar och 12 miljoner människor globalt som betalar 100-120 spänn på toppen. Men att jag förstår de fortfarande investerar pengar i alla de här titlarna och jag tycker att det är fascinerande när man kan ha så stark kultur och fan-skara. Det är ett värde i sig. Det tyckte jag var intressant.

Jag har lite Alibaba, men på senare tid så har jag blivit lite orolig och anledningen till varför jag har blivit lite orolig det är för att jag ser vad som händer med exempelvis 10 Cent, och hur den här våta filten, den politiska risken i Kina, har bubblat upp till ytan litegrann.

Där sa man till 10 Cent att nu får ni göra det här och det här, och de föll 200 miljarder dollar. Apple och Amazon tillsammans har nästan samma börsvärde som hela Hang Seng index i Kina. Lator. Tule. AAK. Assa Abloy. En tredjedel av omsättningen kommer från produkter som inte fanns för tre år sedan. Innovation, det skapar också, det är så man kan ta betalt. Atlas Copco.

Jan: Vet du varför jag står här och ler? För när jag började investera när jag var 16 så fick jag de här tipsen. Precis de här bolagen av min dåvarande flickväns pappa. Jag kommer ihåg att jag tänkte, ”Det är ju skittråkiga bolag.” Och SKF var med där då också.

NA: En spännande grej är ju halvledare är någonting som boomar, och då vet vi AMD och Intel och så där och [ohörbart 00:56:34] med grafikprocessorer. Atlas Copco är en av världsledarna inom den ligan på vakuumlösningar. Deras affärsområde vakuumlösningar, som man behöver i framställande produktion när man gör halvledare. Man behöver vakuum. Det får inte vara lite sand eller damm när du köper din processor.

Där tror jag att de är världsledande, väldigt vassa i alla fall. Och det växer på jättekraftigt. Farbergé, AI, Bit Data och Deep Learning, allt trycker på. Balder. Erik Selin, Pilotskolan. Nästan halva bolaget äger han. Jag har H&M, jag tror på en vändning, men jag tror att det kan vara andra grejer som springer snabbare än H&M. Men jag tror fortfarande på en vändning. De är upp nästan 50% nu från 117,10 där de vände i slutet på mars. Hexagon, med Ola Rollén. Jag vet faktiskt inte hur det går.

Jag tror att rättegången ska tas upp i nästa instans så att säga, men det ligger lite latent just nu. Jag vet inte hur en sådan våt filt påverkar psyket, för det är ju jobbigt för alla när man har något sådant hängande över sig.

Jan: Det är som idag. Elon Musk, SEC, 11% föll det för att han blir anklagad för otillbörlig marknadspåverkan, som det så fint heter på svenskan.

NA: Huvudstaden, de får lite skit för att det är lite för låg belåning i det där. Intrum. Jag var lite besviken de senaste turerna, sedan kom Micke till min podd, jag fick en bättre känsla. Om de levererar på det de säger till 2020 så är det extremt lågvärderat. Med ett stort ”OM”. Investor. Kinnevik. Latour. MTG. Jag har NIBE.

Han har två miljarder i bolaget själv och har varit VD i 30 år. Jag har SEB sedan min tid på SEB. Jag har lite Skanska, mmmh, de får sluta med de där nedskrivningarna. Jag har haft Volvo också sedan vändningen. Vi går lite tillväxt, AQ. Bahnhof. Beijer Alma. Sedan jag haft lite Concentric, Phoenix Outdoor, Fjällräven. Kånken påverkas inte i lika stor utsträckning över det där retaildöden eller the death of brick and mortar som man pratade om i fiol, för de har sina butiker med specialiserad kunskap.

När man går in där så vill man ha god hjälp när man ska upp på Kebnekajse, så man är beredd att betala lite mer. Fort Knox, Kopparbärs. Kopparbörs kommer man ihåg Ronny och Raggare reklamen, det var ju för att de inte hade någon marknadsföringsbudget.

Förtroende för företagsägare med passion

Jan: Det är ändå rätt roligt, för du har ganska många entreprenörsdrivna bolag.

NA: Ja, människorna bakom är otroligt viktiga i min mening, och även företagskulturen. Peter Bronsman på Kopparbärs, han köpte det tillsammans med sin bror Dan när de var 29 och nu är han 60. Om du inte är 60 ännu Peter och lyssnar på det här, så ber jag om ursäkt. Han kommer hålla på med det här livet ut och jag gillar det, för jag är sådan själv.

Jag sa ju det här nyss att förmodligen när jag blickar tillbaka på mitt liv så kommer jag säga att jag var nog här på Avanza resten av mitt liv. För det är inte bara ett lönekuvert som är viktigt. Det finns andra ställen som betalar mer. För mig är det viktigt vilket avtryck jag gör, att jag gör någonting viktigt. Och att de människorna som uppenbarligen mer eller mindre viger sina liv till ett bolag, jag har en djup, enorm respekt för det. Sedan har jag Storytel.

Jag köpte nyligen, de har gått ner litegrann. De var uppe 8% när jag köpte dem, och sedan är de nere i 9 nu. Jag gillar att de är nere i 9, för de har gått upp väldigt, väldigt mycket. Så jag köpte lite Paradox också. Nu har jag investmentbolaget Spiltan. De köpte sin stek för 30 miljoner, nu är det 15, 16, miljarder, som börsvärdet är.

Så det har ju varit en fenomenal resa. Storytell, jag tycker att det är jättebra att det gå ner. Hur kan man köpa en aktie och tycka att det är bra när det går ner? Jo, för att jag köper en liten post och sedan ska jag skala upp den där posten över tid och ingen kommer komma ihåg P/E-talet om tio år, det första jag köpte.

Uppdelning av svenska och utländska bolag

Jan: Jag har ett avsnitt i podden med Filip Larsson, en affärsängel. Han var en av de första som investerade i Storytell, när det hette Bok i Lur. Tack för att du generöst delar med dig av de aktietipsen! Det där var ju väldigt mycket svenska. Hur är fördelningen i din portfölj mellan svenska och utländska i procent?

NA: Jag har ungefär 10% utländska innehav och 90% svenska. Jag tror faktiskt inte på det här med att gå över ån efter vatten bara för riskspridnings skull. Nu skiter jag i det blå skåpet, eftersom vi har en globalfond, men det jag tycker med utländska marknader det är att det finns andra typer av bolag som inte finns i Sverige.

William Demant som jag inte äger i Danmark, de gör hörlurar som spelar på trenden med åldrande befolkning och de tar ju betalt för de där grejerna. Jättebra, men man har väl kanske lite home bias och jag vill påminna om att vi är ett öppet exportberoende land, så man får ju väldigt stor utländsk global exponering i våra svenska börsbolag.

Det är ingen ursäkt och det är inte för att smeta över eller sopa faktum under mattan, men lite så är det. Jag vill hitta de här spännande bolagen. Jag vill inte gå över till USA för riskspridning per se, utan för att det finns spännande bolag.

Jan: Mitt favoritexempel brukar vara så här att holländska börsen är ungefär lika stor som den svenska. Men det är få av oss som skulle lägga 90% på den holländska börsen.

NA: Jättebra poäng och det är egentligen bara mycket psykologi. Så varför lägger vi 90% i Sverige då? Ja, vi ser de bolagen, vi känner igen dem, de är på börsen, vi ser de på nyheterna, i tidningarna, vi jobbar där, våra vänner jobbar där. Om man ska sätta det i perspektiv, så är det inte jätterimligt, egentligen.

Niklas utländska aktier

Jan: Så vilka är de utländska bolagen?

NA: Acitivision Blizzard har jag pratat om. Adobe gillar jag också.

Jan: 600 spänn i månaden för det lägsta abonnemanget.

NA: Vilket jag har. Fantastiskt. Förr i tiden betalade man jättemycket för en licens, men nu får man 30 program i Creative Cloud.

Jan: Och du betalar mer än vad du gjorde innan.

NA: Vilket är jättebra, för då går arpen upp. Alltså genomsnittliga intäkten per användare eller per kund. 72% av intäkterna är repetitiva. Älskar den repetitiva. Alphabet har man ju. Amazon har jag ju också. Apple. Det här var ju P/E 9 bara för Q1 16 och Warren Buffet gick ju in där i slutet på Q1 16 och då trodde man att det var en one trick pony. Mycket hårdvara. Nu börjar man mer och mer förstå ekosystemet av mjukvaran och allt vad det är. Berkshire Hathaway är en sådan där låg-oddsare. Det kanske nästan är pinsamt att säga men den ligger ju mångas portfölj och jag gillar ju den.

Jan: Men det gör den ändå inte. Vet du vad, jag tror inte det. Du har ju bättre siffror än vad jag har, men jag upplever ändå det.

NA: Även om det är runt 20% av svenska befolkningen som äger aktier, så folkaktierna, Ericsson och Telia, alltså Telia är den mest ägda med en halv miljon, så även om vi säger att var femte svensk äger aktier, då räknar man med kapitalförsäkringar, så innebär det inte att så många är aktiva. För det där kan ju vara reliker.

Jan: Men jag vet ju att när jag skrev boken ”Gör ditt barn rik”, så fick jag jättemycket hjälp av Alex hos er. Vi kom nog fram till att 40% av kunderna hade 1-3 aktier.

NA: Jättekul att du säger det. Euroclear-rapporten visade, och det som egentligen talar till din favör, för jag är ju inte emot indexfonder, men det som talar till din favör där lite mer det är att anledningen tror jag till varför man kanske inte lyckas slå index över tid, dels är man inte långsiktig. Man säger att man är långsiktig, men man är det inte.

Man köper aktier när börsen har gått upp och man säljer om det har gått ner eller när man fått ont i magen. Och sedan siffrorna, 3,8 bolag i portföljen är snittet, men 48% av aktieägarna i Sverige har en liten aktie i portföljen. Vet du hur många människor som äger bara Ericsson när det begav sig? Jag har haft kollegor tidigare på SE-banken som sa att de hade jättemånga kunder som bara hade Ericsson. De visste exakt vad aktiekursen stod i och hade hela sin ekonomi där.

Jan: Man kan säga så här, har du bara 1-3 aktier, byt till en indexfond.

NA: Ja och sedan är det Kone. Vet du vad kone betyder på finska? Maskin. Det är inte svårare än så. Jag har Netflix och det var intressant när jag köpte det, det var några år sedan. Då var teknikrisken lite hög, den är lite hög idag. Nu är det snarare innehållet och att man fortsätter addera på användare. Den var ner 50%, nu är den upp 200%.

Jan: Roligt, du har samma aktier som min dotter. Men ni väljer dock på lite olika kriterier kan jag berätta.

Moraliska och etiska investeringsval

NA: Jättekul, du får gärna berätta mer om din dotter och aktierna. För det där tycker jag är spännande. Jag har också en dotter. Just det där med att det inte behöver vara jättesvårt. Man kan ha en indexfond som en bottenplatta och sedan cherry picka på lite aktier om man tycker att det är lite roligt. Ta i gaming, eller spel och dobbel snarare, när det boomade, sedan får man fråga sin moraliska kompass om man vill ha det eller inte.

Jan: Svar nej.

NA: Nej, jag har inte heller det faktiskt. Och jag sålde bort Betsson och det känns faktiskt bra. Inte ur ett fundamentalt perspektiv utan snarare övergripande, för det är bara casino och spelreklam hela tiden nu. Men om man då köpte de här aktierna när det boomade och alla skulle spela poker 2001, 2002, 2003, det är några tusen procent man hade kunnat få. Om man köpte Apple när iPhone kom och alla vänner skulle ha en iPhone, är också några tusen procent.

Om man köpte Electroic Arts när alla spelade FIFA och NHL i vår ungdom, du är ju ännu äldre, du är ju en gammalgubbe snart, det är samma sak där. Ta Kopparbergs, det var ett litet bolag då, men inte nu. Netflix, 2012, när jag var hemma i Boden i Sävas i somras, i den här lilla butiken så var jag in och ser den här lilla stackars, stackars utfrysta hörnan med filmer, alltså fysiska filmer, när det kom ut en liten CD-skiva. Kommer du ihåg när man gjorde det här?

Jag kommer ihåg när man gick till en bankomat dygnet runt, tyckte det var jättehäftigt, det såg ut som en bankomat och så sa man vilken film man ville ha. Då kom det ut en VHS-band så var man tvungen att komma tillbaka vid en viss tid dag efter, annars fick man straff på 40 spänn. Then there was streaming, typ 2012, när alla skulle börja ha streaming.

Sedan har vi PayPal, jag gillar också det här med digitaliseringstrender så att säga. Walt Disney också för rättighetsbiten, de ska lansera sin egen streamingplattform också. Det är det marknaden har velat ha.

Positiva trender för positiva investeringar

Jan: Skulle inte de köpa Comcast?

NA: Jo. Tomra är jättespännande. De har gått upp jättemycket, tyvärr, men man får väl tänka lite sunt om man vill köpa långsiktigt. Men Tomra är ju ett spännande bolag som rider på en positiv trend. Det finns en term numera som är extremt intressant tycker jag och det är positiv screening.

Tar man indexfonder kan man säga att många exkluderar pornografi och vapen och klusterbomber och spel och dobbel och alkohol och tobak och så där. Och det är väl bra. Men man kanske kan vända på steken och välja till istället, ta de bolagen som rider på en trend med hållbarhet och en planet och allt vad det är.

Tomra på sin kapitalmarknadsdag förra veckan sa att om de inte gör någonting åt saken kommer det vara mer plast än fisk i världshaven 2050, och ska vi bli 10 miljarder människor innan jag går i pension så behöver vi mer resurseffektivitet och vi behöver deras sortings solutions för att kunna få ut mer mat och ökat avkastningen på den jordbruksytan vi har. Det här är liksom spännande bolag. Tomra, Beijer Ref, Nibe.

Det är tre sådana här, Nibe med värmeteknik och Beijer Ref med den här politiska omställningen i Europa där man inte får ha de där skadliga gaserna, kylaggregat och allt vad det är. Politikerna säger att det är ett måste och alla har väntat till sista minut. Det här är bolag som rider på trender som är bra för klimatet, planeten och som tjänar riktigt bra med pengar och som har varit riktiga gullegrisar i investerarkollektivet. Så varför inte kombinera de två?

Jan: Grymt. Jag har två frågor som jag nästan alltid ställer. Om du skulle rekommendera en bok, vad skulle du rekommendera då?

Niklas boktips

NA: Oj, just de här böckerna som inte är lika nördiga. Alltså, lite mer på basic level och lite feelgood leve. En bok är ”Vägen till din första miljon” med Tobias Schildfat, den är feelgood. Sedan har vi din bok och Härnhag. En som jag fastnade lite för är Peter Lynch ”One up on Wall Street”.

Jag tycker liksom att den på något sätt inte är svårläst och det är jättemycket exempel. Det är sundt bondförnuft och det är mycket positiv energi i den. En annan som inte har med investeringar att göra, det är ju ”Rich dad, Poor dad”. Den ger ett bra mindset och tankesätt. Jag blev lite besviken när jag lyssnade på Robert Kiyosaki på en podd, för att han är bättre i bokform än när man lyssnar och tittar på honom.

Jan: Ja, den boken förändrade mitt liv. Det är en av mina topp tre.

NA: Sedan tycker jag att man kan lyssna på Jim Cramer. Vissa kanske tycker att han är tokig och han är lite tokig, men han är passionerad och brinner för det han gör. Han har skrivit ett flertal böcker. ”Get Rich Carefully” och ”Confessions of a Street Addict.” Jag har väldigt mycket böcker hemma. Nu finns ju Amazon Kindle och Storytell har kommit med sin platta. Kindle är mycket större.

Jan: Ja, jag lyssnar inte på böcker, utan jag läser.

NA: Utmaningen för dig och mig tror jag är, ljudböcker växer ju jättemycket, men av mig utkonkurreras de av ekonomi-poddar. Man liksom poddar istället.

Jan: Nej, jag läser faktiskt, för när jag skrev min egen bok själv då fick jag respekt för det. I en bok sammanfattar man ofta mer än ett decenniers erfarenhet. man skriver i flera månader, det tar månader, sedan har du en redaktör som lägger dagar på att få en röd tråd och fixa och dona. Sedan säljs det för 150 spänn. Det är helt sjukt hur den här koncentrerade kunskapen i en bok kan säljas för 150 spänn. Poddar är trevliga, men det är inte lika faktaspäckat och rödtrådigt som en bok, så jag är mer bok.

NA: Jag har själv inte läst hans böcker, men jag tror att många kan tycka att Charlie Munger är lite intressant och han har faktiskt influerat Warren Buffet ganska mycket. Så jag tror att det kan vara bra läsning för många.

Jan: Grymt. Är det någon annan fråga du önskar att jag hade ställt?

Lite om risker med indexfonder

NA: Ja, det är väl lite mer om riskerna med indexfonder. Indexfonder är bra, men det kan vara farligt om alla ska ha produkten. Det är en risk i sig. Det spelar inte så stor roll om man är långsiktig. Men ta gaming bolagen som exempel.

Jag pratade med en förvaltare för en tid sedan och så frågade jag, ”Ok, när man har en fond kring gaming-bolag, det är inte en jättestor bransch, det är många utlänningar som också kommer in i den svenska marknaden som vill ha en del av kakan. Stänger man en sådan fond när den blir för stor?” Alltså, vågar man ta ett sådant beslut. Ju mer pengar man får in, ju mer pengar blir det över till fondbolaget. Men kan man rakryggat med råg i ryggen stänga en fond när den blir några miljarder när det är ett lite mindre bolag, för du blir ju för stor annars. Nej.

Och i och med att det inte är så många bolag som är så stora, så när och om till exempel gaming bolagen åker in i frysboxen, vi ska komma ihåg att det här är lite mindre bolag och vad händer under finanskrisen när det är risk off, vilket blir större risk off för små bolag, när det finns ett jättesäljtryck, men inget köptryck? Ingen köpare som står och tar emot det där säljtrycket.

Det kan bli käpprätt nedåt. En sådan som jag köper ju då, men en sådan som vill sälja av sin fond för att man hade tänkt åka på resa tillsammans med familjen, det blir lite mer kännbart. Just de här riskerna också, speciellt när pengarna flödar åt samma håll. För det här blir en förstärkande effekt när det går in mycket pengar i passiva flöden. Sedan när man bara trycker på en säljknapp. Jag hade inte velat vara fondförvaltare när man får in jättemycket flöde och det går upp mycket och du tvingas investera de pengarna, för du måste vara fullinvesterad.

Jan: Det är ju mycket nackdelar. Jag har också pratat med en förvaltare om när Fingerprint var som mest hypat. Tvingades köpa och han sa att du får inte citera mig på det här, men jag vill inte ha in den här skiten i min portfölj, men jag är tvungen.

Men jag tror vi får spara resten med nackdelar och risker till ett nytt avsnitt. Jag hoppas att jag får komma tillbaka till din studio här i källaren på Avanza, en fredagskväll.

NA: Javisst, det är mysigaste tiden.

Jan: Tack för att du är så generös och delar med dig av din kunskap.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln gillar du nog även: 

• Vad fungerar på Stockholmsbörsen? - Intervju med Henning "Investerarfysikern" Hammar
• Intervju med Arne "Kavastu" Talving - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Intervju med Henrik Tell om ekonomisk rådgivning & rådgivare - En oberoende finansiell rådgivares bästa tips och tankar... | Reklam för Henriks bolag Effektiv FF

Jan och Caroline Bolmeson

7 oktober, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 7 oktober 2018 klockan 21:30 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Intervju av gäster, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.