Boken ”The Millionaire Next Door” är en av de klassiska ekonomiböckerna för den som vill bli miljonär. Genom intervjuer med hundratals miljonärer har författarna identifierat de utmärkande dragen för de som lyckats nå sina mål. I avsnittet går vi även genom rikedomsformeln för att se om du ligger i fas på din ekonomiska resa i förhållande till din ålder och inkomst.
Mellandagarna och början av året är alltid ett tillfälle för mig att läsa böcker. De två första böckerna ut är ”Millionaire Next Door (annonslänk)” och ”Stop acting rich (annonslänk)” av Thomas Stanley. Böckerna är gjorda till följd av flera studier med djupintervjuer med amerikanska miljonärer som genomfördes 1996. Även om den första boken har 20 år på nacken så tycker jag inte att den är mindre aktuell för det. Kanske till och med tvärtom, då många av de beteenden för att nå framgång inte ändras särskilt mycket över tid.
I det här poddavsnittet diskuterar jag och Caroline studiens insikter och resultat samt våra egna funderingar kring dem. Det som framförallt stack ut för mig i boken var:
- Formeln för att se om man ligger före eller efter på den ekonomiska resan i förhållande till sin ålder och inkomst
- De kännetecknande dragen för en dollar miljonär och hur vi själva verkligen gör vissa saker men inte andra
- Den genomsnittlige miljonären och hens partner spelar både ett bra anfall men även försvar
- Hur jag inte ger Caroline tillräckligt med credit för vår ekonomiska framgång
Precis som vanligt så kan du lyssna på podden / videon eller läsa artikeln. De viktigaste sakerna kommer med i både avsnittet och texten, men där är vissa skillnader i detaljerna (så klart). Med det sagt vill jag också passa på att önska ett Gott Nytt År så här på årets sista dag!
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 30.
Så här ser en genomsnittlig amerikansk miljonär ut
Visa hur en genomsnittlig amerikansk miljonär ut
Jag har utifrån boken sammanfattat det som jag uppfattade som kännetecken för en amerikansk dollarmiljonär i mitten av 1900-talet. När jag jämför de här dragen med människor omkring mig som har förmögenheter i den storleksordningen så skulle jag säga att dragen är i allra högsta grad aktuella även idag.
De viktigaste kännetecknande dragen är enligt boken:
- De lever under sina tillgångar och är väldigt sparsamma och ekonomiska
- De allokerar sin tid, energi och pengar på ett effektiv sätt för att öka sin förmögenhet
- De tycker att ekonomiskt oberoende är viktigare än hög social status
- De fick väldigt lite hjälp eller ingen hjälp av sina föräldrar
- Deras barn klarar sig ekonomiskt på egna ben
- De är duktiga på att utnyttja möjligheter när de kommer
- De inser att den största påverkan på förmögenhet är ditt boende (hus och område)
Tittar man demografiskt så ser miljonären ut som följer:
- 80 procent har byggt upp sin förmögenhet själva
- 57 år gammal, gift och har tre barn. 70 procent tjänar 80 procent eller mer av hushållens inkomster.
- Hälften har aldrig fått något arv, färre än 20 procent ärvde mer än 10 procent av sin förmögenhet
- De flesta har en fru som är mer sparsam än de själva
- De flesta har varit gifta med samma partner i princip hela sitt vuxna liv
Karriärmässigt ser de ut som följer:
- 20 procent har gått i pension, 66 procent driver eget företag.
- Två tredjedelar jobbar mellan 45 och 55 timmar per vecka
- 91 procent har aldrig fått någon andel i ett generationsövergripande familjebolag
- Många av företagen är klassiska tjänsteföretag som brukar anses vara ”tråkiga”
- 80 procent har en universitetsutbildning, 20 % har en master-examen, 6 % har en doktorsexamen
- Utbildning är något som prioriteras både för en själv, barn och barnbarn
- Man försöker kompensera döttrarna mer ekonomiskt på grund av ojämlikhet i lön
Boken lägger ner mycket tid kring boendet:
- 97 procent äger sitt eget boende
- Det genomsnittliga värdet på boendet omräknat till SEK är 6 000 000 kr
- Bolånet ligger på runt 30 procent av husets värde
- De flesta bor i normala grannskap – de är 6,5 gånger rikare än grannarna, men grannarna är 3 gånger fler
De tjänar pengar enligt följande:
- Inkomstmässigt ligger medianen på 1 600 000 kr innan skatt per år
- Den genomsnittliga sparkvoten är 20 procent – minst 10 000 kr i månaden
- Median förmögenheten är 40 000 000 kr, bara 6 procent har över 100 miljoner
- Inkomsten är mindre än 7 procent av förmögenheten per år
- De lever på mindre än 7 procent av sin förmögenhet per år
- Man har pengar för att leva i minst 10 år utan att behöva jobba
Om man tittar på hur de placerar sina pengar så ser det ut som följer:
- 95 procent av miljonärerna ägde aktier eller fonder
- Bara 9 procent av miljonärerna ägde aktier mindre än ett år
- 42 procent av miljonärerna hade inte gjort någon transaktion senaste 12 månaderna
- Förmögenheten fördelar sig ungefär 25 procent boende, 25 procent eget företag, 25 procent aktier och fonder och 25 procent bankkonto, ränte- och obligationsfonder
- Man har rådgivare men man förvaltar sina pengar själv
Förvånansvärt nog lades väldigt mycket tid i boken på miljonärernas bilar:
- 25 procent har inte köpt en bil de senaste fyra eller fler åren
- En absolut minoritet äger en bil av årets modell
- Priset på en miljonärs bil är i genomsnitt bara 20 procent dyrare än genomsnittliga bilen
- Kongruens mellan boende, grannskap och konsumtion
Att bli rik handlar inte inkomsten
Boken börjar med ett påstående som jag tror gäller ganska väl även för Sverige.
Many people who live in expensive homes and drive luxury cars do not actually have much wealth. Then, we discovered something even odder: Many people who have a great deal of wealth do not even live in upscale neighborhoods.
Det är bara att titta på Riksbankens bolånestatistik där en tydlig majoritet av nya bolån ligger i intervallet 70 – 85 procent. Det stämmer även väl med mina egna anekdotiska bevis kring både bekanta med stora lån och inte minst människor med mycket pengar som bor i ganska vanliga hus.
Under åren har jag haft förmånen att träffa och prata med många läsare och utbildningsdeltagare, en sak som jag många gånger har fascinerats över är hur vi tenderar att blanda ihop olika saker. En av de vanligaste saker som jag upplever att man blandar ihop inkomst och förmögenhet. En hög inkomst kan absolut leda till en förmögenhet, men det är långt ifrån säkert. Tvärtom kan jag många gånger uppleva att de som har högst löner har svårast att göra sig ekonomiskt oberoende.
Det här bekräftas av en undersökning av Connoisseur International från 2010, som kom fram till att endast 8,1 procent av de som nått en förmögenhet om 5 miljoner kronor gjort det genom hög lön.
Mer än hälften av de som är rika i Sverige har blivit det genom företagande. Näst vanligaste sättet att bli rik är genom att spara i aktier och fonder. Att de som har tjänar eller har mindre pengar har lättare för att bli ekonomiskt fria än de som tjänar mycket var det inte helt uppenbart för mig första gången. Ekonomiskt oberoende handlar om att ha större passiva inkomster (t.ex. utdelningar, värdeökning eller avkastning) än man har totala utgifter. Det leder till för att bli ekonomiskt fri, så får man antingen:
- Höja de passiva inkomsterna
- Minska de totala utgifterna
Ju högre totala utgifter du har, desto högre passiva inkomster behöver man. De med högst lön, läkare, direktörer, chefer etc har ofta höga kostnader eftersom livet ska se ut på ett visst sätt på den nivån. Jag vet själv hur svårt det kan vara att stå emot förväntningarna på hur det borde vara – vi bodde t.ex. i hyresrätt i 10 år och fick många gånger höra invändningar till vårt boende. Det passade helt enkelt inte in i bilden.
Att bli rik handlar inte om ha tur, få ett arv eller vara smart
Det andra som jag upplever att många har konstiga uppfattningar är hur processen att bli rik går till – precis samma som tas upp i boken. Det känns som att vanliga svar på frågan är att det handlar om att:
- Ha tur – typ att investera i Bitcoin för fem år sedan och nu kliva av på toppen, vinna på lotta eller motsvarande
- Vara smart – att man måste ha en högskoleutbildning, ha doktorerat eller vara speciellt talangfull (tänk Zlatan)
- Fått ett arv – att man ska fått med sig ett arv hemifrån i form av pengar, kunskap eller liknande
Jag vet inte om jag är gammalmodig, men jag delar bokens uppfattning om att det snarare handlar om:
- Hårt jobb – inget kommer gratis utan det handlar om att arbeta disciplinerat över en lång tid
- Fokus – hårt jobb är meningslöst om det inte finns mål, planer och en uppföljning
- Uthållighet – sedan handlar det om att ha uthålligheten att våga stå kvar, länge även om man inte har bevis för att det fungerar
Egentligen är det här inte unikt för att bli ekonomiskt oberoende tänker jag. Det här är samma grundläggande principer som handlar om framgång oavsett område. Det gäller träning, karriär, familj, relationer och allt annat också.
Hur rika är vi svenskar egentligen?
Enligt boken hade ett median-hushåll i USA, 1996, en förmögenhet på mindre än 15 000 USD. Enligt nyare siffror från Credit Suisses årliga ”Global Wealth Databook 2017” så är den idag på 55 900 USD som motsvarar ca 460 000 kronor. Förklaringen är framförallt inflation, ökning av huspriser och ökat värde på aktiemarknaden. Enligt samma rapport är den estimerade (eftersom vi slutade ha koll på korrekta siffror när förmögenhetsskatten avskaffades 2007):
- medianförmögenheten per vuxen svensk är 45 235 USD (375 000 SEK)
- genomsnittsförmögenheten per vuxen är 260 667 USD (2 150 000 SEK)
Min spontana kommentar är att jag tycker att det här är ganska högt, å andra sidan är våra boenden inräknade i siffrorna, så de är kanske rimliga. I min artikel:
- Hur rik är svensken egentligen? | Jämför dig själv - Visste du bl.a. att halva Sveriges befolkning inte har ett ISK eller att bara 2 av 10 äger aktier i Sverige?
konstaterade jag att det är stor skillnad på genomsnitt och median. När vi t.ex. slutade mäta förmögenhet 2007 så hade 56 procent av Sveriges befolkning mindre än 50 000 kronor i finansiella tillgångar. Precis som författarna konstaterar i boken, plockar man bort bilar, pensioner och boenden så är det många som inte har några finansiella tillgångar värda att nämna. På frågan:
Hur lång tid klarar du dig utan en lön från arbetsgivaren eller bidrag från staten?
så svarar en majoritet av svenskarna mindre än 6 månader. När Ann Wibble sa att man skulle ha en årslön på banken så blev hon utskrattade. Tittar vi på våra skulder som andel av disponibel inkomst så har de ökat kraft kraftigt från 95,6 procent 1996 till 179 procent 2016. Samtidigt har våra finansiella tillgångar legat ganska stadigt runt 30 procent av vår disponibla inkomst.
Tittar vi på hushållens sparkvot så låg den per 2016 på 16,4 procent, men om man exkluderar pensioner och bara tittar på det finansiella sparandet så ligger det på 5,5 procent av disponibel inkomst. Min poäng är att den bilden som författaren målar upp för USA 1996 är väldigt relevant även i Sverige 2017.
Formel för att räkna ut hur rik du borde vara
Författarna delar mer eller mindre upp människor i två kategorier beroende på hur det går för dem att bygga upp en förmögenhet:
- De som underpresterar – Underaccumulators of Wealth (UAWs)
- De som överpresterar – Prodigious Accumulators of Wealth (PAWs)
Det här är en av de sakerna som jag tyckte var mest intressant att läsa förutom personporträttet. Det är nämligen två saker som är väldigt avgörande för ens förmögenhet – ens ålder och ens inkomst. Problemet är att där är inget likhetstecken mellan att tjäna mycket pengar och vara förmögen. Det finns heller inget direkt samband mellan att vara äldre och vara förmögen. Den generella tumregeln som författarna presenterar i boken lyder:
Multiplicera din ålder med din årsinkomst (både lön + avkastning + bidrag) innan skatt, dividera det här med 10 och jämför med din nuvarande förmögenhet subtraherad med eventuellt arv.
Om din förmögenhet i verkligheten är högre än beloppet du räknade fram med formeln ovan så är du en PAW, annars en UAW. Ett exempel skulle kunna vara en genomsnittsvensk. Den genomsnittlige svensken är 42 år gammal och tjänar i genomsnitt 25 000 kr. Om vi utgår från att hen har fått ett arv på 75 000 kr, så skulle formeln se ut som följer:
- (42 år * 300 000 kr/år )/10 = 1 260 000 kr
Det vill säga att den genomsnittlige svensken bör vid 42 års ålder ha en förmögenhet på 1 260 000 kr för att vara en PAW. Jämför vi med siffrorna ovan om att median förmögenheten i Sverige är 375 000 SEK så skulle den genomsnittlige svensken med stor sannolikhet anses vara en UAW.
Riktig miljonär eller husmiljonär?
En intressant sak som författaren gör i den andra boken ”Stop acting rich” är skillnaden på miljonärer som har blivit det genom arbete och kloka investeringar och de som har blivit miljonärer tack vare att huspriserna har ökat. Så här skriver han uttryckligen i boken:
For many years, I defined net worth as the current value of all of one’s household assets minus all of its liabilities. But things have changed. I now refer to this measure (assets less liabilities) as augmented net worth, or embellished net worth, or enhanced net worth, or even nominal net worth. Why the change?
Embellished net worth includes, for example, the equity in one’s home. Home values exploded between 1997 and 2007. As a result, so did the population of enhanced millionaires. What percent of American households had an augmented net worth of $1 million or more due to real estate appreciation?
The answer is more than twice the percentage of those with investments of $1 million or more (8 percent versus 3.5 percent) did but now they don’t. So much of their augmented wealth was invisible. If your net worth was $1.5 million with 85 percent of that from your home, and the value of your home depreciated by 50 percent (which it has in many areas), then your wealth wasn’t real.
Det här har jag tänkt på många gånger själv. Redan runt 2010 började jag tycka att den svenska fastighetsmarknaden är övervärderad och liknade en bubbla. Vi bosatte oss i en hyresrätt och började bygga på vår pengamaskin. Under tiden så blåste många av våra bostadsägande vänner förbi oss i raketfart och flera har fortfarande en större förmögenhet än vad vi har räknat i absoluta tal. Jag ska vara helt ärlig att det störde mig ett tag innan jag kunde vila i insikten om att det handlar om flit, systematik och hållbarhet över tid.
Gör vi rätt med barnen?
En sak som fick mig att tänka efter var kapitlet som handlade om miljonärerna och deras barn. Framförallt så diskuterade boken föräldrarnas sparsamhet och beteende, men att det sällan var de dragen som uppmuntrades hos barnen. Färre än 20 procent av barnen följde i sina föräldrars fotspår, många gånger på grund av föräldrarnas egna inflytande på barnen. Precis som de flesta föräldrar ville de att barnen skulle ha ett bättre liv än de själva.
Barnen uppmuntrades till att studera på universitet, så att de skulle kunna bli läkare, advokater, ingenjörer eller direktörer eller liknande. Det i sig är inget konstigt, men det som man kanske inte direkt tänker på är att det beteendet leder till att de inte gör samma sak som gjorde föräldrarna så framgångsrika. Det var nästan som så att den genomsnittlige egen-företagande miljonären avrådde sina barn från att bli entreprenörer.
Det här ter sig stämma även med många av de entreprenörer som jag känner, flera av dem har ingen utbildning men vill att deras barn ska skaffa sig en. En ganska rolig parentes, är att en av mina entreprenöriella kompisar som har en dotter brukar skoja om:
Jag har ingen åsikt. När hon växer upp så får hon starta precis vilket företag som hon vill.
Det som slog mig i alla fall var att en god intention kan ha helt motsatt effekt:
Victor wants his children to have a better life. But what exactly does Victor mean when he says that? He means that his children should be well educated and have a much higher occupational status than he did. Also, “better” means better artifacts: fine homes, new luxury automobiles, quality clothing, club membership. But Victor has neglected to include in this definition of better many of the elements that were the foundation stones of his success. He does not realize that being well educated has certain economic drawbacks.
Victor’s well-educated adult children have learned that a high level of consumption is expected of people who spend many years in college and professional schools. Today his children are under accumulators of wealth. They are the opposite of their father, the blue-collar, successful business owner. His children have become Americanized. They are part of the high-consuming, employment-postponing generation.
Det här är något som jag kommer att behöva tänka på personligen både en och två gånger.
Miljonärerna spelar både anfall och försvar
Författarna ställde också tre frågor till miljonärerna:
- Var dina föräldrar sparsamma?
- Är du sparsam?
- Är din partner mer sparsam än du?
De flesta miljonärer tenderade att svara ”Ja” på alla tre frågorna ovan. Så här skriver författarna själva:
This last question is highly significant. Not only are the most prodigious accumulators of wealth frugal, their spouses tend to be even more frugal. Consider the typical affluent household. Nearly 95 percent of millionaire households are composed of married couples. In 70 percent of these households, the male contributes at least 80 percent of the income. Most of these men play great offense in the game called income generation.
Great offense in economic terms means that a household generates an income significantly higher than the norm, which in America is an annual realized income of approximately $33,000. Most of these households also play great defense; that is, they are frugal when it comes to spending for consumer goods and services. One frugal high-income producer within the married-couple category, however, does not automatically translate into a high level of net worth. Something else must be present. A self-made millionaire stated it best when he told us: I can’t get my wife to spend any money!
Most people will never become wealthy in one generation if they are married to people who are wasteful. A couple cannot accumulate wealth if one of its members is a hyperconsumer. […] Millionaires play both quality offense and quality defense. And quite often their great defense helps them outscore/outaccumulate those who outearn/have superior offenses. The foundation stone of wealth accumulation is defense, and this defense should be anchored by budgeting and planning. We have discovered that several occupational groups contain large numbers of budgeters and planners.
Det här var faktiskt en av de sakerna som gjorde absolut störst intryck på mig. Jag är ganska duktig på att spela anfall, jag tjänar 80 procent av inkomsterna i mitt och Carolines hushåll – men jag har aldrig gett Caroline tillräckligt mycket credd för att hon spelar ett bra försvar. Jag har helt enkelt inte sett det som en så viktig framgångsfaktor tidigare, inte för att jag inte har velat, men för att jag har helt enkelt inte sett det.
Som det står i citatet, det är ofta partnern och försvarsspelet som gör att att man springer förbi sina medtävlande över tid – även om dessa har en högre lön och en högre intjäning än en själva. Något som verkligen stämmer i vårt fall då vi båda ligger på månadslöner under 40 000 kr per månad. Visst är det höga löner, men många av våra akademiker-kompisar har betydligt högre.
Sannolikheten är inte obefintlig att du som läser det här är i en liknande situation. Mitt tips är att om så är fallet – uppskatta din partner ordentligt, för de spelar förmodligen en större roll än vad vi har trott.
Tack för 2017 och ett Gott Nytt År!
Den här artikeln är den sista för 2017 och jag och Caroline vill verkligen passa på och tacka för ett fantastiskt 2017 och säga att vi är peppade inför 2018. De kommande veckorna kommer det att komma många av de klassiska artiklarna, med bland annat:
- De bästa fonderna att ha för 2018
- Ombalansering i portföljerna
- Tips för att nyårsstäda i sin ekonomi (nästa avsnitt #31)
Jag kommer även återkomma med RikaTillsammans-portföljen som jag än idagsläget inte vet hur jag ska göra med på grund av förbudet för amerikanska börshandlade fonder. Tack än en gång och ett Gott Nytt År!