Transkribering av hela avsnittet
Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Introduktion till avsnittet
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens lite nischade avsnitt som handlar om att köpa och sälja företag – inte aktier utan hela företag. Jag fattar att detta kan vara supernischat och berör en väldigt liten del av communityn, men jag tänker också att detta är lite allmänbildning. De flesta av oss jobbar ju på ett företag, och ganska många har jobbat på ett företag som har köpts eller sålts. Detta ger en inblick bakom kulisserna.
Hur går det till? Hur värderas ett bolag? Vad händer innan? Vad händer efter? Och är du en av de som faktiskt äger ett bolag och går i säljtankar eller har funderat på att kanske göra en exit eller delexit någon gång, då får du sjukt mycket värdefulla tips i det här avsnittet.
Detta avsnitt är tillsammans med Fredrik Olsson som har drivit ett företag som heter Skarpa. För enkelhetens skull, se detta som reklam för Skarpa. Jag har inte fått betalt men vi pratar mycket om hans bolag så det är lika bra att se det som reklam.
Det som jag tycker är spännande är att Fredrik tog kontakt med mig. Han hade lyssnat på de avsnitt om rikedomstrappan där jag byggt upp bolag och varit börsvd. Han tyckte att jag hade fel i några av de här resonemangen. Han menade att de flesta säljer inte sitt bolag för att casha ut, utan man säljer sitt bolag för att man känner att det blivit för stort, eller att ansvaret är för stort. Man känner sig ansvarig för sina medarbetare, leverantörer, kunder, et cetera.
“Trots att jag jobbar som företagsmäklare så avråder jag väldigt många från att sälja sitt bolag av flera olika anledningar.”
Han sa också att många vill kanske få ut en del av sina pengar eftersom man har hela värdet i sin privatekonomi i företaget. Men då finns det trick att göra detta. En extern köpare belånar ju bolaget. Det kan du som företagare också göra, men det är något som de flesta aldrig har tänkt på.
Vi pratar också om vad duktiga PE-bolag (private equity-bolag) gör för att öka värdet på de bolagen som de köper. Jag utmanar honom på mitt påstående att investera i onoterat är som att lägga pengar på golvet och sätta eld på dem. Han var både enig och oenig, så det får vara lite cliffhanger från dagens avsnitt.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag. Så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.
Presentation av Fredrik Olsson
Jan: Varmt välkommen Fredrik Olsson. Du har en lång karriär med allt från partner på revisionsbolag till divisionschef på Trelleborg till börsbolags VD. Efter att själv ha ägt och sålt bolag så startade du Skarpa som hjälper entreprenörer att köpa och sälja sina bolag. Varmt välkommen.
Fredrik: Tack ska du ha.
Jan: Vill du lägga till någonting?
Fredrik: Nej, det var en ganska bra introduktion. Det stämmer till det allra mesta.
Jan: Men vem är du bortom CV:t? Du är typ 60-ish, segling, OS-satsat på segling, civilingenjör.
Fredrik: Ja, jag har en bakgrund där segling har varit väldigt dominerande i mitt liv, hela mitt liv. Jag har alltid varit nära segling, började med det och har fortfarande idag både kompisar och arbetskollegor som allihopa också har seglat. Jag är från Malmö från början, bor i Stockholm, Saltsjöbaden sedan många år tillbaks. Jag har barn, två stycken, samma fru hela livet.
Den vanligaste anledningen till att sälja
Jan: Vi kom i kontakt för att du mejlade mig när vi släppte de här avsnitten kring rikedomstrappan. När vi pratade om exit skrev du: “Jan, du har lite fel, den vanligaste anledningen till att folk säljer sina bolag är faktiskt att man inte orkar med ansvaret.” Kan du inte utveckla det här?
Fredrik: Jo, jag tror att det finns ett par anledningar till att entreprenörer väljer att sälja sina bolag. En av de viktigaste delarna är att många entreprenörer känner att bolaget har växt ifrån dem. Det har blivit stort.
Det är ett stort ansvar att vara entreprenör, att ha ansvaret för inte bara sig själv och bolaget men också alla de som är anställda och runt omkring. Vid något tillfälle kommer man till ett läge där man känner “oj, jag har inte bara ansvaret för dem, utan jag har även ansvaret för deras familjer.” Och leverantörer och kunder. Så ibland framgångsrika entreprenörer som bygger fina bolag, många av dem som vi upplever på Skarpa – ansvaret blir för stort.
Jan: Kan man inte säga att när man som företag startar sitt bolag så gör man det av optimism och man är glad. Företaget är där för ens skull för att göra mitt liv rikt. Men någonstans längs vägen skiftar det ofta och plötsligt så är man där för företagets skull. I början håller man själv i kopplet och till slut någonstans längs vägen börjar man bli dragen i kopplet.
Fredrik: Det är inte så lätt som entreprenör. Om du har ett bolag och du har 20, 30, 40 anställda som många av de bolagen som vi på Skarpa säljer, så är det precis som du säger – det går inte bara att klippa simkortet och gå hem och lägga ner. Du måste se till att komma till någon form av succession för bolaget.
Den successionen kan komma antingen av att man blir för gammal. Många tycker kanske fortfarande det är kul att köra bolaget hela vägen fram, men någon gång när de kommer till 55-60 så inser de att successionen kan inte bara ske från en dag till en annan utan den måste ske över tid. Jag måste kanske lämna ifrån mig det till någon. Samtidigt har de också många gånger byggt upp ett relativt stort värde i bolaget som gör att det måste lämnas ifrån sig på ett kontrollerat sätt.
Hollywood-myten om företagsförsäljningar
Jan: Du mejlade mig också att det är ganska mycket felaktig Hollywood-myt kring bolagsförsäljningar. Kan du inte säga någonting mer om det?
Fredrik: Det tycker jag är den intressantaste myten som finns. Typ Wall Street – “greed is good”. Det har hänt så många gånger att personer som jobbar i bolag som blir uppköpta tror att de ska få sparken direkt.
Jag har ett levande exempel från ett bolag som vi sålde där det skedde en transaktion bara i våras. Vd:n på det köpande bolaget – det var ett ganska litet bolag med 15 anställda ungefär – valde att träffa alla one-on-one i samband med att transaktionen skedde. En av personerna i bolaget kommer in i mötet, de har aldrig träffats innan, de sätter sig ner och han säger till henne: “Bara så du vet, tala om för mig med en gång om jag ska få sparken.”
Hon svarade: “Nej, vi har inte köpt bolaget för att lägga ner det. Vi har köpt det för att vi tycker det är ett fint bolag, vi vill utveckla det. Vi tror att ni kommer ha en bättre miljö hos oss i en större organisation.”
“Det finns en Hollywood-myt av att köper man ett bolag så kommer man att gå in, sparka folket och gå därifrån. Det är nästan aldrig så.”
Det är klart att det kan finnas sådana uppköp någon gång där man väljer att göra det. Men det är hemskt ovanligt. Man köper för att man vill ha en ny marknad, en ny geografi, en ny produkt, flytta sig i värdekedjan.
Informationsasymmetri mellan köpare och säljare
Jan: Du sa också något som var självklart när du sa det – ofta upplever man en informationsasymmetri. När man ska sälja sitt bolag så gör man det ofta en gång i livet medan de som köper bolag gör det ofta.
Fredrik: Det är ju så. När vi startade Skarpa så var det just med det skälet. En säljare som har byggt ett bolag i kanske 20 år – om vi pratar om normala svenska bolag, inte de här bolagen som startar och tar in massa riskkapital och driver upp dem på ett år eller två och siktar på att göra en exit. För de allra flesta entreprenörer som jag ser det startar inte bolaget för att göra en exit. Det kan bli en effekt någon gång fram i tiden.
Men då säljer de ju en gång. Köparna är proffs. Det är ju ofta olika former av finansiella köpare eller compounders eller serieförvärvare. De köper kanske 1 till 10, 12, 15, 20 bolag om året. De vet hur det går till. Det blir nästan jobbigt för dem att ha en oerfaren säljare för att de förstår inte vad nästa steg är.
Därför tycker vi att man behöver en rådgivare som kan hålla dem i handen, tala om “okej, nästa steg blir det här, nu ska de göra en DD, nu kommer de här och ni ska ta fram det här materialet”. De tittar mycket mer på siffror än vad folk tror – det är mycket mindre strategi utan mycket mer “okej, kör med siffrorna”.
Vikten av professionell hjälp
Jan: Det är superviktigt. Jag vet i communityn var det någon som sålde och jag sa: “Ta hjälp av duktiga jurister.” Han tyckte det var jättedyrt men sa efteråt: “När jag satt där på mötet och de försökte göra något och min jurist sa ‘jag vill ha in en klausul om garantier på två procent’ – bara på de två procenten tjänade jag in rådgivarens arvode flera gånger om.” Det var en sån grej som han aldrig hade tänkt på själv. Detta är väl typiskt en sån grej där man inte ska vara dumsnål.
Fredrik: Nej, jag tror inte man ska vara dumsnål i detta. Jag är helt övertygad om det. De professionella köparna har advokater. De får till och med problem att jobba mot dig om du inte har med dig en advokat. En advokat får inte gå i möten om de inte har en advokat på andra sidan – det finns advokatetiska regler som de måste följa.
Eftersom det handlar så mycket om siffror när det köps – en sån sak som att de flesta bolag köps med Enterprise Value på skuldfri basis med normaliserat rörelsekapital. Det är inte det vanliga mätetalet man har i sin resultat- och balansräkning. Bara att räkna fram det normaliserade rörelsekapitalet kan vara en konst. Man ska veta vad som ingår och bara där kan man bli lurad på ganska mycket pengar genom att inte förstå vad det är de vill åstadkomma.
Jag tycker också att den viktigaste delen i en försäljningsprocess är konkurrens. Konkurrens kan du bara få om du kan kontakta många med ett seriöst material så att flera blir intresserade vid samma tidpunkt. Det är inte så lönt att ha ett bud i januari, ett bud i juni och ett bud i december – du kan inte använda det mot varandra på något sätt.
Olika typer av köpare
Jan: Världen i Sverige är inte jättestor. Efter att du mejlade mig första gången försökte jag göra en liten bakgrundskoll och ringde runt till mina kompisar som är i branschen. “Har ni hört talas om Fredrik?” “Jaja, absolut, det är lugnt.” Jag fattar ju att det är ett värde med att vara inne i det nätverket, att veta vem ringer man när det kommer in ett bolag, vilka potentiella köpare, vem sitter på nätverken.
Fredrik: Jag tror faktiskt, det kan vara fel att säga i min roll, men jag tror ändå inte att nätverken har… Det är få bolag. Jag blir nästan rädd när folk säger att de säljer i nätverket för då undrar jag om de är lite biased ibland. Vi tror mycket mer på en bred process.
Om man tittar på potentiella köpare av ett bolag så brukar vi dela upp dem grovt sett i två kategorier av köpare. Dels de finansiella köparna – jag brukar säga att de köper vad som helst. De tittar på siffror, de tror att de kan hjälpa till att utveckla bolaget, de har starka kassaflöden.
Sen har man de industriella köparna och de skiljer sig mellan varje bolag. Har du en mekanisk verkstad så är det en typ av köpare, har du en skola är det en annan typ av köpare, har du ett mjukvarubolag så är det en typ av köpare. De är ju unika för varje objekt. De kanske vill köpa på grund av att de vill expandera geografiskt, de vill expandera i sin värdekedja eller bara köpa mer av “more of the same”.
Nästan alla säljare som man springer på tror ju att det är en industriell köpare som kommer att köpa sitt bolag. Men det är mer än hälften av bolagen som vi säljer i varje fall som säljs till det som jag lite grovt skulle kalla en form av finansiell investerare.
Roll-ups och compounders
Jan: Om vi skulle titta på de här finansiella investerarna, man brukar prata om compounders, man ska göra roll-ups. Kan du inte beskriva det? För är man inne i den världen så är det ganska vanligt. Jag vet inte hur många pitch deck jag får som är “nu ska vi göra en roll-up”. Någon ska göra en roll-up på biltvättar, någon på hotell, någon på fönster. Just nu finns det hur mycket roll-ups som helst – mekaniska verkstäder, golvläggare, målare. Kan du inte berätta för den som lyssnar som inte vet vad detta är?
Fredrik: I en viss bransch köper man bolag. Vi tar ett enkelt exempel – målare. Då köper man målerifirmor på många ställen och säger att man tror sig kunna skapa någon form av synergier och skapa värde genom att göra det. Man börjar med att köpa ihop tre, fyra större och lägger dem i en koncern och sen fortsätter man att köpa så att man täcker ett större geografiskt område.
Jan: Du har ändå varit börsvd och divisionschef på ett stort bolag. Funkar synergier? För jag är högst skeptisk.
Fredrik: Jag är också högst skeptisk. Det är klart att det fungerar på vissa sätt. Du kan säkert få bättre rabatter på färg om det är det det handlar om. Du kan få säkert lite synergier kanske i ekonomifunktioner eller liknande. Men de flesta av den här typen av roll-ups brukar försöka lämna bolagen så oförändrade så mycket man kan.
Vad de jobbar med är att om du säljer en målerifirma för en multipel 5 på vinsten, så när du har slagit ihop tillräckligt många målerifirmor och ska notera det så kanske du kan få en multipel 10 eller 12 när du ska notera det på börsen. Det är klart att många som är köpta för 5 – det blir ju en bra finansiell hävstång. Det är multiplexpansionen som är en stor del i detta. Plus att de ofta köper belånade.
Sen har vi compounders, absolut. Vi har hela det gänget med Bergman & Beving, Lifco, Röko, Storskogen etc som serieförvärvare. Det är bolag som köper bolag och har varit duktiga på att låta dem komma in i sin egen struktur, ofta utan att göra allt för mycket med dem. Lifco är ett sådant exempel som har köpt jättemycket bolag under väldigt många år, använt sina egna kassaflöden. De har köpt starka bolag med starka kassaflöden och använt sina egna kassaflöden till att så småningom kunna köpa nya bolag och bygga en ständig tillväxt genom en kombination av organisk tillväxt och förvärv.
Private equity-fonder
Fredrik: Private equity-fonder är en annan typ. På bägge de två första – compounders och de som gör roll-ups – köper ju med någon form av evig horisont. Bolagen kommer ligga kvar i den strukturen länge. Medan private equity-fonder köper bolag med det tydliga syftet: “Vi ska fixa det här bolaget, göra någonting av det på fyra till sju år och sen sälja det igen.” Då är det bara första steget i en ny resa för bolaget och då ska bolaget säljas igen. Man ska vara medveten om vilken typ av köpare man hamnar hos.
Private equity-köparna kommer att komma in och hjälpa till att förfina bolaget och göra det bättre förhoppningsvis. Det kan vara jättebra för vissa typer av bolag, framförallt om bolaget har en tillväxtpotential. Private equity köper ofta lite större bolag – för annars kan de inte göra det de vill. De köper inte för små bolag.
Jan: Vad är små bolag?
Fredrik: Jag skulle säga de flesta mer lokala företag. Jag kommer tillbaka till målare – måleribolag som kanske finns på en ort i Sverige med tio, femton, tjugo, trettio gubbar. Den typen av bolag är för små för ett private equity-bolag att titta på. Där passar den här typen av roll-ups bra.
Compounders idag tittar på en speciell kategori bolag. De ska gärna tjäna 10% eller mer på sista raden, 15-20%. De ska vara stabila, ha haft en lång lönsamhet och behöver inte ha jättehög tillväxt – det är klart att det alltid är en fördel med tillväxt och hög lönsamhet. De ska ofta vara lite större, de ska gärna ha en vinst kanske på 10 miljoner eller mer.
Medan riktiga större private equity-firmor – det finns ju jättestora som köper ut bolag från börsen och liknande – de köper väl ofta bolag som kanske ändå omsätter hundra, tvåhundra miljoner och har kommit upp i lite intjäning. De är ofta mycket mer fokuserade på att det ska gå att göra tillväxt på lång sikt.
Vilka bolag går att sälja?
Jan: Det är så lätt att tro att alla bolag i Sverige är jättestora och alla bolag gör exit. Så jag tänker att nu ska vi ta lite gissningstävling. Hur många bolag finns det i Sverige?
Fredrik: 500 000?
Jan: Nästan rätt. En miljon. Men av de här en miljon bolag så omsätter 25 procent, 229 000, under 1 000 kronor per år. 435 000 omsätter under en halv miljon. Så av den här miljonen omsätter 75 procent under en halv miljon. Sen har du 200 000 som omsätter mellan 1 och 5 miljoner. Så då är vi uppe på typ 90 procent omsätter under en miljon. Bolag som omsätter mellan 10-20 miljoner: 30 000 bolag. 20-50 miljoner: 23 000 bolag. 50-100 miljoner: 9 900 bolag. Och bolag som omsätter mer än en miljard är 1 300. Så vi får lite reality check kring det här. Vi pratar egentligen om topp 1-5% av bolag.
Fredrik: Precis, och det tror jag är viktigt för att det finns ju en väldigt stor del bolag som inte går att sälja. Vi får ju ganska många sådana samtal – folk som ringer oss, enmansföretagare som omsätter 300 000 och gör någonting. “Kan du sälja mitt bolag?” Nej, vi kan inte sälja ditt bolag.
Ska man kunna sälja måste man tänka sig från köparsidan – vad vill jag ha och varför köper jag ett bolag? Ett enmansbolag eller konsultbolag är väldigt beroende av sin ägare. Den är ju ofta både ekonomichef och säljare och den som utför jobbet och administratör och resebokare. Den typen av bolag, så länge man inte är beredd att bli slav, är ju lite svårsåld.
För att bolaget ska gå att sälja generellt sett så måste det ha en omsättning på 20-30 miljoner. Men framförallt pratar vi alltid om värde på bolaget. Det måste tjäna 3-4 miljoner eller mer i vinst för att det ska gå att göra någon form av process. Det är klart att ett bolag som tjänar 1-3 miljoner också går att sälja, men då får man ofta hitta någon i närliggande bransch. Det blir mycket upp till en själv.
Avråder ofta från att sälja
Jan: Jag har skickat och förmedlat kontakt med några i communityn med dig också. Då sa du att ni hade möte och du avrådde från att sälja. Du sa: “Förvånansvärt ofta avråder jag folk från att sälja.” Kan du inte utveckla resonemanget?
Fredrik: Jo det kan jag göra. Det finns ju många skäl till att man avråder från att sälja. För det första så tycker jag personligen att har man ett bra bolag, så ur ett strikt finansiellt perspektiv så är det bra att äga bolag i Sverige.
Om skälet är att man säljer för att man ska göra en exit och tro sig bara för det – det finns ingenting djupare bakom som gör att man ska sälja – så är det bättre att äga kvar, om man ändå tror att man ska jobba kvar i bolaget.
Jan: Folk säljer sitt bolag, sen är de i karantän i två år, så börjar de ett nytt och sen startar man ett likadant. Är det inte bättre att behålla det?
Fredrik: Men ofta är det ju tyvärr inte så som du beskriver heller, för du hamnar inte i karantän. I 90 procent av alla fall så ska du jobba kvar i bolaget.
Jan: Ja, och sen har du karantän efter det.
Fredrik: Ja, sen har du karantän efter det. Så först ska du jobba kvar och jobba åt någon annan.
Jan: Vet du vad? Det är så roligt att jag pratar med så många som hatar det. De hatar det över allt annat. “Innan tog jag alla besluten. Nu är jag en tjänsteman mitt i det här stora.” En kompis som sålde till ett PE-bolag har inget att säga till om. “Jag har drivit detta bolag sedan jag var 20 i 35 år. Och nu så är det någon 28-åring från Stockholm som ska berätta för mig att jag inte kan göra det som är bäst för bolaget.”
Fredrik: Det blir ju ofta den typen av konflikter. Man måste vara medveten om vad man gör. Men samtidigt ska man ju vara medveten när man säljer. De som säljer av åldersskäl – vänta inte för länge. Om man tror att man ska gå i pension vid 65, när det är 5, 6, 7, 8 år kvar, börja i alla fall närma dig tanken och fundera över hur du ska göra generationsskiftet. Det är en viktig parameter.
Vår genomsnittliga process tar 9 månader från att vi fått uppdrag till att bolaget är sålt. Vissa tar 2 år och vissa går på 6-7 månader. Men sen sitter nästan alla säljare kvar i två till tre år. Så det är en tre, fyra, fem års process att komma ur sitt bolag.
Belåna bolaget istället för att sälja
Jan: Jag käkade lunch med en kompis förra veckan. Han har ett bolag med kanske 70 anställda, drivit detta nu i 20 år framgångsrikt. Han är topp tre i Sverige i sin bransch. Men han sa: “Jag har ju ett jättestort värde i det här bolaget men jag kämpar fortfarande med att betala amortering och jag kan inte köpa det där 20 miljoners huset nere i Falsterbo för att jag har alla pengarna låsta. Jag har jobbat som ett djur i 20 år, kan jag inte bara få njuta lite av pengarna?”
Det var roligt för jag träffade honom efter jag hade träffat dig sist. Så jag sa: “Men du, varför gör du inte som de här PE-bolagen – låna upp lite på bolaget?” Kan du inte beskriva problemställningen och vad PE-bolagen gör och vad han skulle kunna göra i detta fallet?
Fredrik: Problemställningen är ju den att många entreprenörer har ett bolag som kanske har någon form av stabil intjäning kring 10-15 miljoner. Det är ett bra fint bolag, byggt upp till 100 miljoner, kanske en mekanisk verkstad. Vi säger att det kan vara värt någonstans mellan 50-100 miljoner förenklat.
Det är klart att det är förmodligen en jättestor del av personens förmögenhet. Men det känns oftast inte så för att den är helt inlåst. En del bolag som till synes ser ut att tjäna så mycket pengar kanske behöver det kapitalet för att fortsätta växa – man har rörelsekapitalbehov. Man kan inte ta ut alla de pengarna som utdelning.
“De allra flesta entreprenörer önskar ju att ha en trygghet i bolaget när nästa pandemi kommer eller när nästa finanskris kommer.”
Man är på papperet förmögen men man har förmodligen inte alla de pengarna tillgängliga.
Jan: En kompis som har hus i Marbella berättade att det kom någon säljare som skulle sälja något larmsystem för typ hundratusen euro. Han sa: “You must remember, I’m poor rich.” Det är väl lite det där – “I’m poor rich.” Kassaflödet är det som det är, men jag har en stor förmögenhet.
Fredrik: Jag tror att de flesta entreprenörer känner igen sig i den frågan att man inte kan få den avkastningen på sin förmögenhet utan att sälja. Men vad då om man jämför med Private Equity och liknande – vad de gör? De vågar ju belåna sina bolag.
Så om du har ett visst kassaflöde och du behöver få ut en stor summa pengar, prata med din bank. “Jag har ett bolag här, titta här på min balansräkning, jag har så här mycket eget kapital, jag har så här mycket kunder och jag vet att det kan avkasta två miljoner om året, kanske i utdelning. Men om jag kanske kan få lov att låna i bolaget pengar för att göra en utdelning?” Om du har en lång track record med banken – se banken som din vän, gå till banken och prata med dem och se vad man kan göra.
För vad private equity-bolagen gör – skulle en private equity-köpare komma och köpa det bolaget för 100 miljoner för att ta enkelt exempel, de kommer ju garanterat att belåna bolaget, låta bolaget ta upp 50 miljoner och låta bolaget stå för amorteringarna av de 50 miljonerna utifrån bolagets kassaflöden. Det är så det fungerar.
“Det kan man göra själv som entreprenör också.”
Om du har ett stabilt bra bolag behöver det inte belånas som en private equity till 50%, men belåna det till 20% eller 30% och snacka med bankerna för att ta ut de pengarna istället för att göra en exit.
Jan: Men detta är lite mentalgymnastik. Om jag då lånar på det här bolaget, lånar jag då med bolaget som säkerhet? Behöver jag ta ut de pengarna som utdelning eller kan jag få ut de pengarna som privatperson mot aktierna? Vad är det jag belånar?
Fredrik: Du belånar oftast i bolaget eller i ditt holdingbolag. Så det ena sättet är att jag belånar inuti bolaget så att bolaget tar upp ett lån, bolaget får in kontanter på kontot. De här kontanterna på kontot kan jag använda för att ta ut min utdelning, typ max av min K10. För förmodligen har de en ganska stor K10 att ta ut. Och sen efterhand som bolaget gör vinst året efter så betalar de av det här lånet till banken.
Det är att i förtid få ut sina pengar ur bolaget. För att annars måste du tjäna pengarna, lägga dem på kontot och ta ut dem. Det förutsätter ju att du har en bra bankrelation, det förutsätter ju att du har ett stabilt bra bolag och är känd. Sen är ju inte alla banker alltid så jätteintresserade av att göra det, men det går absolut att göra.
Kostnaden för eget kapital
Jan: Du var inne här bara som ett sidospår på kostnad för eget kapital. Kan du inte gå igenom det? Du sa att banken är det billigaste sättet att finansiera.
Fredrik: En bankränta ligger på 5-6% på ett förvärvslån. Det är inte bolånepengar på 2% men det är inte kreditkort på 19% heller. Så länge du kan få banklån är det bra.
Nästa steg är ju andra former av kreditinstitut. De hamnar ju ofta någonstans 15, kanske 20%. Typ Sveabank, factoring – jag säljer mina fakturor. Det är ju en dyr form, och det är ju för att de ser en högre risk i dig.
Sen är det ju investerare. De förväntar sig ofta beroende på vilken fas det är på bolaget 20, 25, 30% avkastning. Många säger “nu ska jag växa bolaget så nu vill jag ha in en investerare som hjälper mig att göra det” och det blir ofta lite feltänkt. Jag tycker först att man ska värdera de andra stegen.
Och sist är det egentligen dina egna pengar.
Jan: Men vänta, innan vi går dit. Jag hade en mentor för 20 år sedan som var 60-årig industrialist. Han sa: “Externa investerare är som att ta in hajar i poolen. Det går bra så länge de inte är hungriga eller du blöder.” Sjukt bra metafor 20 år senare! Men det här som du nu sa på slutet – hur kan mina egna pengar vara dyrast?
Fredrik: Jag tror att om jag har hela min förmögenhet i ett bolag så är det du som tar all risk. Du tycker risken är låg eftersom du har kontroll på den, men jag tycker att du ska väl ha minst lika bra avkastning som en investerare. Du måste ju se dig själv som någon slags finansiell investerare i detta också.
Jan: Det tror jag de flesta inte gör. Man tittar inte på det som att ta på sig hatten “Nu jobbar jag på ett PE-bolag. Hur hade någon på ett PE-bolag tittat på mitt bolag?” Utan där blandar vi ihop.
Jag hade en kompis som driver gym. Han sa: “Jag investerar i de här världens bästa löpmaskiner.” Jag frågade vad de kostade. “150 000 kronor.” Jag sa: “På en jävla löpmaskin? Men jag har inte plockat ut så mycket lön.” Då sa jag: “Rick, du behöver kanske prioritera dig själv innan du prioriterar löpmaskinen.” Det där är tecken på att man älskar sitt bolag, man är så mån om kunderna och leverantörerna att man sätter sig själv sist. Medan ett PE-bolag är “fuck that shit, inga jävla löpmaskiner för de här på gymmet – de pengarna ska in i vår bonus.”
Fredrik: De ska betalas tillbaka till banken, de ska amortera på våra lån. Vi ska fortfarande bygga ett bra bolag, kan vi utnyttja dem bättre? Det ser man ibland när man kommer ut i bolag – “vi bytte den här maskinen, det behövdes ju inte bytas nu men den är mycket bättre.” Det kan ju också vara en anledning till att de har blivit väldigt framgångsrika – att de är mer effektiva, de är bättre.
Men hela den här mentaliteten av att många entreprenörer tänker inte finansiellt professionellt. Det är det som är den stora skillnaden när det kommer in den typen av finansiella investerare. Det är kanske därför det ibland skär sig mellan entreprenörer och finansiella investerare när de väl är i nästa läge. “Du får inte köpa den där nya maskinen för att du får använda den här lite till.”
Det är olika synsätt. Det finns inget som är rätt eller fel men man får vara medveten om vad man gör. Jag tycker att många entreprenörer vi märker eller man träffar – de är jätteduktiga i det de gör men de har av naturliga skäl inte den finansiella synen på sitt bolag som det kommer att bli när det kommer en ny köpare.
Hur PE-bolag skapar värde
Jan: Kan du inte ta det här – hur skapar de här PE-bolagen värdetillväxt? Du har ju varit inne på belåning, öka vinsten, öka omsättningen, förvärv. Kan du inte gå igenom hur funkar det och vad kan det ge för resultat?
Fredrik: Vi kan ta ett exempel. Vi tar det här bolaget som tjänade fyra miljoner och såldes för 20. Så kommer det någon och köper det bolaget för 20 miljoner. De går till banken och belånar det till 10 miljoner, till 50%. Banken om man har ett bra stabilt bolag brukar kunna tänka sig att belåna någonstans 40-50% av köpeskillingen.
Då äger du på balansräkningen ditt eget kapital 10 miljoner och så har du banklån 10 miljoner. Spolar du fram bandet ett par år så har du de här vinsterna på 4 miljoner. Om du bara kan bibehålla dem så har ju de kunnat amortera och betala räntorna på det lånet. Då äger du själv ett obelånat bolag som är värt 20 miljoner. Då har du inte gjort någonting annat. Det är liksom det första steget som PE-aktörerna gör. De belånar och betalar tillbaks och då har de skapat de här 10 miljonerna. Vilket ju egentligen är 2x – du stoppar in 10 och har någonting som är värt 20.
I nästa läge ökar du vinsten från 4 till 5 miljoner. Då har du ett bolag som med samma multipel är värt 25 miljoner och då har du skapat 5 miljoner till i värde.
Sen det tredje exemplet är att du skapar en multiplexpansion. Små bolag värderas ofta till lägre multiplar än stora bolag. Om vi säger att vi kan växa det här bolaget så att istället för att tjäna 4 tjänar vi 8 miljoner. Då säger vi att det blir värt en multipel 7. 7 gånger 8 är 56. Du har mer än dubblat ditt värde på ditt bolag.
“De tre parametrarna – hantering av lånen, öka vinsten och multiplexpansion – tillsammans är så som de skapar värde i den perfekta världen.”
Jan: Det där tror jag också återigen när vi hoppar tillbaka till företagen – att tänka på det sättet. Vad är det som faktiskt skapar mest värde från ett finansiellt perspektiv?
Fredrik: Det finns bara ett svar: Vinst. Vad ska vi jobba med? Öka vinsten. Se till att öka vinsten i ditt bolag.
Multiplar och värdering
Jan: Tumregeln har varit inne på mellan fyra och åtta. Är det där och det varierar lite med tiden?
Fredrik: Det är till och med lite högre än åtta kanske ibland. Men under fyra säljs inga bolag. För då är det ofta bättre för entreprenören eller ägarna att bibehålla bolaget. Det blir inga pengar av det. Det finns liksom en nedre gräns när det sällan sker transaktioner. Jag skulle påstå att den ligger någonstans kring fyra.
När vi pratar multiplar så pratar vi årsvinster i det här fallet. Det är väldigt svårt att generalisera, men bolag upp till kanske 10 miljoner i vinst, mellan 5 och 10 miljoner, då handlas de kanske 5-7. Sen när de kommer över 10 så kanske det är snarare 6-7-8-9 någon gång. Sen 15-20 miljoner. Sen kommer man till ett läge när bolagen blir så stora så att de kanske har nästan en rejäl möjlighet att kunna notera sig själva. Då blir det 10-12.
Vad som styr multiplen är många gånger också tillväxten. Ett stabilt bolag som varje år tjänar 4-6-8 eller till och med 10 miljoner och inte växer får en mycket lägre multipel än ett bolag som tjänar 9-10, har en plan för 11-12 på en stabil track record.
Sen vilket man inte heller ska glömma bort som också påverkar multiplarna rätt mycket – det är kapitalbindningen i bolaget. Har du ett bolag med 30% vinstmarginaler men du måste alltid ha halva omsättningen i lager när du ska växa det – det blir jättejobbigt. Du kan till synes ha ett bra resultat men du kan inte som entreprenör ta ut en enda krona. Den typen av bolag är värt mycket mindre än ett mjukvarubolag där du kan skala och som egentligen har 100% marginal på den sist sålda licensen.
Om du blir kontaktad av köpare
Jan: Du har också ett eget bolag som är dina partners. Du sa också så här: om du blir kontaktad, ta inte mötet om du inte är intresserad. Du var så här “tacka nej till mötet, skriv upp dem på en lista”.
Fredrik: Det är en rätt intressant sak. Är du en entreprenör, har du ett framgångsrikt bolag i Sverige idag, så tror jag det bästa betyget på att du är framgångsrik är att du blir kontaktad av köpare. Framförallt om du börjar tjäna lite pengar i bolaget.
Av potentiella private equity-fonder, compounders eller andra investerare som kommer att kontakta dig. De vill ta en öl, de vill dricka kaffe, de vill träffa dig för att bygga en relation. Mitt råd till alla dem är att man blir jättesmickrad – det tycker man aldrig, för man har gjort ett bra jobb, det är därför man blir kontaktad.
Men du måste först känna efter – är jag intresserad av att sälja bolaget? För de gör ju detta dels för att skapa en relation men de gör det också för att, jag brukar säga, få dig mentalt att flytta till Spanien. De kommer att säga att ditt bolag är värt x, “oj vad mycket pengar och du kan få det nu.”
Om du inte är intresserad av att sälja, du kanske inte är i den fasen i livet, tacka nej till mötet. För jag tror inte du lär dig så mycket av det. Se till att spendera din tid på att utveckla bolaget istället. Men gör det på ett korrekt sätt. Skriv dem på en lista. Se till dem att “jag kommer tillbaks när jag är mogen. Jag är inte mogen just nu.”
Däremot är du intresserad – ta gärna ett möte. Men om det finns en så finns det garanterat flera. Det bästa sättet att veta att du får marknadspris för ditt bolag är att konkurrensutsätta köparna så att du träffar mer än en.
Från ägarledd till ägarstyrd
Jan: Du var också inne på hur förbereder du ett bolag, hur maxar jag värdet på mitt bolag. Då sa du också: gå från att vara vd till att vara ägarstyrd. Kan du inte utveckla det?
Fredrik: Är du en entreprenör och du ska sälja ditt bolag. Vi tar exemplet att du är för att komma upp i åren och du börjar känna att jag måste lämna mitt bolag för jag kan inte jobba till jag är 80. På något sätt så ska ju bolaget drivas av någon annan.
För de allra flesta entreprenörer är ju vd i sitt eget bolag eller i alla fall har en hög position i sitt eget bolag. När bolaget köps och det kommer in någon att förvärva bolaget så kan man ju tänka sig att då lämnar man ju egentligen över till dem att finna en ny ledare till bolaget. Men de kommer att kräva att du jobbar kvar.
Så att ett sätt att – och det är ju en riskfaktor, och risk gör att du inte får lika högt betalt – om du kan på trovärdigt sätt säga att mitt bolag har nu en ledning på plats. Jag jobbar inte dagligdags i bolaget. Jag kanske bara är senior advisor eller styrelseordförande. Det bolaget har ju en helt annan köparkategori som kan tänka sig att köpa det för de vet att det funkar. Det är mer som att byta aktierna på ett börsbolag – det finns någon annan som driver det.
Investera i onoterat
Jan: De flesta som investerar i onoterat tjänar ju inga pengar. De hade ju tjänat mer pengar på en indexfond. Så jag brukar vara: investera i onoterat, var beredd att lägga pengarna på golvet, var beredd på att du bränner upp dem. Gör det för att vi entreprenörer behöver hjälpas åt, vi behöver stödja det lokala näringslivet, vi behöver nya entreprenörer. Men gör det inte som en finansiell investering. Håller du med eller inte?
Fredrik: Jag håller delvis med och delvis inte med. De allra flesta som säger att de investerar i onoterat investerar i startups. Framförallt om vi pratar privatpersoner. Då investerar man ju i en individ eller en idé och tror att det ska kunna bli. Man kan ju få fantastisk avkastning, men när vi gör företagsvärderingar av bolag i tidig fas så ska man vara medveten – tittar man på teorierna kring det så ska man ju ha 50, 60, 70, 80 procents årlig avkastning på de bolagen för att det ska betala sig.
Men däremot så är jag helt på motsatta sidan och tycker att det är egentligen en väldigt bra investering att investera i onoterade bolag som är framgångsrika, som har kommit upp, som har börjat tjäna pengar, som har en stabil affärsmodell.
Om du kan förvärva ett bolag eller tillsammans med någon förvärva bolag som tjänar 3, 4, 5 miljoner någorlunda stabilt i en bransch som du någorlunda har koll på. Vi tar ett bolag som tjänar 4 miljoner, du kan köpa det på multipel mellan 5 och 7, någonstans 20-25 miljoner. Du kan få banken att ställa upp med halva så de ställer upp med 10. Du stoppar in 10 och utvecklar det bolaget. Om bara det bolaget fortsätter att tjäna sina 4 miljoner så betyder det att på 3-4 år kan du ha amorterat av hela den skulden, de 10 miljoner till banken. Då har du inte behövt växa bolaget, du har inte behövt göra någonting men du har egentligen – alla de 10 miljonerna har ju hamnat hos ägarna.
Jan: Så skillnaden är att vi pratar att du är mer eller mindre i kontroll på bolaget.
Fredrik: Ja, ofta är det ju så. Och kanske tillsammans med management eller något liknande så att du har någon som driver det också. Den typen av bolag är väldigt bra att äga.
Förbereda bolaget för försäljning
Fredrik: Jag tror att det finns en sak som jag tror många inte har riktigt koll på kring processen att sälja bolag. Det är det här med att siffrorna är så oerhört väsentliga.
När man ska sälja sitt bolag så måste man ha hjälp med att paketera bolaget. Man måste för att få rätt betalt för sitt bolag göra ett professionellt arbete kring paketeringen. Därför är det också viktigt att man kontaktar i tid för att en del saker kanske inte bara kan ske de två-tre månaderna att paketera bolaget utan det kanske måste börja ett år eller två innan. “Ni borde sälja av den där travhästen”, det låter roligt men det finns ju många sådana grejer i bolaget.
Gör det snyggt, för det är det första jobbet. Se till att få fram ett presentationsmaterial av bolaget – inte av bolagets produkter eller tjänster, utan bolaget. Det behöver man professionell hjälp med och det kan ta tid så kom i tid.
Nummer två är ju att presentera bolaget, och då måste man presentera det både för finansiella köpare och för industriella köpare. De allra flesta entreprenörer har bara de industriella, för det är de de känner, det är de de träffar på mässorna. De vet ju inte om de här private equity-köparna eller compounders.
När vi gör vårt jobb kontaktar vi i normalfallet mer än 50 potentiella köpare för varje bolag. Det är inte ovanligt att vi går över 100 eller till och med 150 som får en teaser, som får reda på att det här bolaget är nu ute.
När man då har fått ett bud, när man har kommit så långt i processen att man har valt en köpare, så i den här storleken på bolag är det vanligast att man har en köpare som man släpper in i ett datarum och som får titta. De får göra DD, alltså göra besiktning. Det är som att sälja ett hus.
När de ska göra den besiktningen tittar de på allt. Precis allt. Och det är hur jobbigt som helst. De tittar på saker som du aldrig har tänkt på. Då behöver man också ha kontakt och prata med sin revisor, ha sin advokat på plats. Ha papperna i ordning, ha dokument, ha kontrakt.
“Har man bara muntliga kontrakt med sina leverantörer och sina kunder när man kommer in i processen, skaffa det ett år innan du ska gå ut.”
Ett annat viktigt råd är att titta över dina avtal. Har du det som kallas change of control i dina avtal så att om du byter ägare så har dina stora kunder rätten att säga upp sina avtal? Det är också en sån varningsklocka för en köpare som kommer ställa till mycket problem.
Avslutande råd
Fredrik: Jag säger det till de allra flesta att om du ens en gång börjar fundera i tankarna att göra en exit, träffa någon sån som oss för att vi kan tala om flera år i förväg ett antal saker som du förmodligen bör göra. Det enklaste är vinsten – gör bolaget mer ägaroberoende så att du inte själv sitter på alla positioner i bolaget och öka vinsten. Om du vill ha så mycket pengar som möjligt.
Men fundera också på – det är inte alla bolag som nödvändigtvis ska säljas till någon extern köpare. Rätt många bolag kan man också tänka på att hitta kanske lösningar internt, framförallt om de inte är så stora. Finns det någon nyckelperson i bolaget som kan ta över? Hur kan man hitta lösningar på det?
Jan: Om man vill komma i kontakt med dig, hur gör man det?
Fredrik: Då går man in på skarpa.se, S-K-A-R-P-A.se och där finns Fredrik Olsson, fredrik.olsson@skarpa.se.
Jan: Lysande. Fredrik, ett fantastiskt stort tack!
Fredrik: Tack!
Emotionella sidan av att sälja ett bolag med Moa Diseborn
Jag hoppas att du gillade detta avsnittet med Fredrik och här kommer ett litet bokklipp tillsammans med Moa Diseborn som jag brukar jobba tillsammans med som är expert på det här att göra skiften i livet vilket att sälja ett företag är. Så jag tänker att det kommer 7-8 minuter med den emotionella sidan av att sälja ett bolag och framförallt den första perioden därefter.
Jan: Och Moa, du har ju jobbat ganska mycket med det här när folk är i skifte mellan då olika faser i rikedomstrappan eller skiften i livet. Och för många är det ju som då gör till exempel en exit eller en delexit från sitt företag så är ju detta så här typiskt skifte. Skulle du kunna säga så här, vad är din reflektion, vad borde man se upp med, vad borde man veta inför en sån här skifte?
Moa: En av de största sakerna det är om man planerar att liksom göra en exit och inte göra någonting annat. Det är att det kommer bli… en ganska stor omställning att det blir en väldigt stor strukturförlust om man tänker att man ska ha en paus från arbetet ett tag eller resten av livet. Så det är en av de stora grejerna som jag tänker att många inte är så beredda på.
Och är man en person som har kanske startat upp ett företag eller har varit vd för ett företag så är man också en person som är ganska exekutiv tycker om att göra mycket och har en stor identitet i vad man gör. Och i aktivitet. Så det brukar bli att man får en ganska stor, när man har vilat upp sig, för det kanske man behöver om man har varit väldigt aktiv och att det är förmodligen också ganska intensivt på slutet av en försäljningsprocess.
Så brukar man känna att det blir ett vakuum, man börjar känna att man är i ett limbo och att man känner sig lite värdelös. Och man kanske också tänker… Till med får en liten liksom… Psykologisk-emotionell dipp för att man är van att få kickar hela tiden från sitt arbete. Att man känner sig duktig att man känner sig sedd, att man känner sig behövd.
Man har också en struktur i att man behöver vara på en viss plats en viss tid och leverera någonting speciellt. Att man inte är lika emotionellt och fysiskt stimulerad längre. Så mitt tips är att förbereda sig inför en exit. Att fundera på vilken är min nästa struktur som jag vill kliva in i. En positiv default.
Vi har ju pratat om default, deliberate och by design som struktur du och jag. Och en positiv default att kliva in i är till exempel att använda träning som en ny struktur. Att man också bokar upp sig med en PT till exempel så man behöver vara på en viss tid en viss plats och göra någonting fysiskt tillsammans. Det kan vara en bra struktur att kliva in i.
Så att man har någonting nytt att falla in i så att man inte blir helt liksom lost och vänder på dygnet eller. För den saken skulle också inte bara dras med in i nya. För det börjar man så här, det är lite tråkigt, jag känner mig lite outnyttjad, det här var lite tufft. Att man också så här hoppar på nya saker.
Ja det kommer erbjudanden, det kommer komma tusen erbjudanden från olika håll för förmodligen är du en ganska kompetent och driven och känd person om du har gjort en exit. Att du inte bara by default hoppar på då olika projekt eller möjligheter att investera eller man har liksom läggning åt olika håll här.
Utan att verkligen ta den här möjligheten på riktigt och att ge det tid och att faktiskt kanske till och med också sätta en deadline för dig själv Att jag ska inte ta några nya beslut på affärsfronten inom sex månader eller vad det är. Du kanske till och med har en lockup-period Men ta vara på den i så fall.
Jan Exakt. För det klassiska är ju så att man förlorar meningssammanhang och struktur i det där. Och att det blir att man går mot. Det är egentligen det du säger. Att det inte away from, utan att det blir towards to. Kan man säga det så? Bra. Är det någonting mer man ska tänka på?
Moa: Nej, men det var min spontana att det är en väldigt stor strukturförlust att man funderar på vad är nästa sak jag vill göra?
Och att hitta en ny struktur. Nej, men också tänk ett förbered dig. Det är väl ett sånt där annat tips. Förbered dig. I din exit-strategi så ska du också ha en förberedelse inför nästa fas. Den som kommer nu, ta hjälp Ta stöd. Det finns andra som har gjort en exit innan dig. Be om tips. Bjud ut någon på lunch.
Vad har du gjort? Vad funkade? Vad funkade inte? Nej Och att ta hand om dig både ekonomiskt, emotionellt men också psykologiskt under den här perioden För det är en stor omställningsfas så var beredd på det. Man kan förbereda sig intellektuellt men du kommer också behöva gå igenom det emotionellt när det väl händer.
Jan: För det är många som också sagt till mig så här, när man är ute så är man ute. Alltså det var också så här, en som inte hade gjort exit med sitt företag men som var ett högchef på ett stort internationellt bolag. Och han var så här, alltså när jag var inne och liksom då har jag också sagt att jag trappade ner.
Alltså du vet så här, folk ringde så här, men nu är det kris i Sydamerika. Och så fick jag hoppa på ett plan och flyga dit och reda ut det. Sen fick jag flyga till Kina och så var jag i Kina i två år för att reda ut det som behövde redas ut där. Och sen var det så här, och nu så sa jag så här, men nu går jag i pension liksom på riktigt alltså inte på grund av ålder för de var så här ekonomiskt som FIRE.
Och han var så här, alltså jag trodde ändå att de skulle ringa lite och sen säger han här rationellt, nej alltså jag fattar nu har de ju någon annan som mig som de kastar på ett plan som får flyga till Sydamerika. Men det var så roligt att han var så här, det var verkligen så hade vi ett så här nykter.
Moa: Ja precis men det är ju som en relation som tar slut. Man bara så här, va? Har de gått vidare utan mig? Liksom, ja. Och sen tänker jag nu när du pratar också tänker jag att det sista är ju att det brukar ju också innebära en påse pengar på ett eller annat sätt. Att det också kan liksom det händer en del saker i dig, men också för människorna omkring dig.
Din partner, dina barn, om du har det. Men det är också att folk kommer relatera till dig på ett annat sätt och att du också så här ser till att stå stadigt rotad i vem du är. Man måste också uppdatera sina gränser och gränssättning och också sitt beslutsfattande om det skulle vara så att den här exiten också innebär ett hopp i rikedomstrappan.
Jan: Ja men precis, exakt. Och sen så tänker jag så här, ta hjälp anlita Moa i detta fallet. Du hör ju att detta inte är första klienten Moa har haft i den situationen. Ja men, och Moa, hur kan man kontakta dig?
Moa: Moa@molodi.se, det är det enklaste.
Så, nu är det slut på riktigt. Jag hoppas att du gillade avsnittet. Och naturligtvis så kan vi ju ses i kommentarerna i forumet. Fredrik och Moa har lovat svara på frågor om det dyker upp där. Så stort tack till dig, extra stort tack till dig som är en riketsammans-supporter som gör avsnitt som det här möjligt.
Jan: Jag hoppas att du gillade avsnittet och naturligtvis så kan vi ju ses i kommentarerna i forumet. Fredrik och Moa har lovat svara på frågor om det dyker upp där. Så stort tack till dig, extra stort tack till dig som är en Rika Tillsammans-supporter som gör avsnitt som det här möjligt. Tack så mycket och så ses vi nästa vecka!