Hej!
Efter att ha följt diskussionerna har jag förstått att ISK är att föredra för de allra flesta som sparar i aktier och aktiefonder. Gäller det även för dem som har lite större tillgångar, säg 10M och uppåt? Eller finns det andra konstruktioner som är bättre då?
Det jag tycker är besvärligt med ISK/KF är att reglerna kan ändras vid regerings skifte. Är man långsiktig ägare( läs väldigt hög värdestigring) av värdepapper så kan skatten bli lägre i en aktiedepå. I en aktiedepå kan man även kvitta vinster mot förluster.
Funderar också på detta, särskilt då dom som har så mycket pengar att större delen ändå kommer gå i arv sen
Stämmer det verkligen? Blir inte skatten högre med aktiedepå än med ISK vid väldigt stora värdeökningar?
Instämmer i att det är svårt att hantera risken för förändringar i ISK. Men det gäller även andra former som vanligt aktiekonto som också kan förändras genom politiska beslut. Vi får alltså fatta beslut utan att säkert kunna bedöma konsekvenserna. Man kan göra noggranna system för att bedöma skillnader, men det är rätt teoretiskt om allt kan förändras genom politiska beslut. Därför får man spara och bedöma så gott man kan vad som fungerar för ens egen strategi. För min del finns det tills vidare två stora fördelar med ISK och kapitalförsäkring.
Med detta sagt så får vi väl alla vara förberedda på att ständigt överväga olika alternativ och ändra oss efter förutsättningarna
Så är det väl med alla kontoformer inklusive depå. All beskattning på alla typer av tillgångar och inkomster kan ändras genom politiska beslut.
Fram till den punkten är all skatt betald, i ISK:s fall, så gillar man det inte är det bara att byta eftersom det inte finns någon uppskjuten skatt att ta hänsyn till.
Därför ser jag noll anledning till att göra något proaktivt eftersom det även kommer att kunna göras när vi vet hur det blir.
Bättre vet jag inte, men när kapitalet börjar bli stort så finns det ofta något annat än rent småsparande som ligger bakom.
-Pengar från företagande som fortfarande ligger oskattade i någon typ av bolag
-Ärvda pengar som redan har en struktur, kanske en bred aktieportfölj i en depå eller fastigheter.
-…o.s.v.
Om jag fann mig med 100M “skattade och klara” pengar på mit konto skulle jag nog skicka in dem på mitt ISK och köpa fonder. Ser inte varför det skulle vara en dålig idé. Flexibiliteten och enkelheten gör sparformen attraktiv, även med ett långre perspektiv. Man vet ju inte hur länge fonderna överlever så man kanske behöver byta runt ändå efter något decennium.
Vi har ganska många funderingar angående detta men ingen som direkt räknar på om det är fördelaktigt att flytta eller inte, idag vet vi ju inget mer annat S förslag skulle vara ökning av schblonräntan från +1 % till +2 % (över statslåneräntan) vilket innebär effektivt 0.3 % ökning från idag 1.065 +0.3 = 1.365 % skatt på isk
Nu är det ganska lätt att simulera på tex avanza sätter 1M på 8% utveckling (för AF) och 1 M på ISK 6.64 % (8-1.365=6.635)
Om vi antar 22 år så är AF kontot med 8 % avkastning
5.44 M (efter skatt på vinsten (4.44 x0.7)+1=4.108
ISK 6.64% avkastning 22 år = 4.11 M
Så brytpunkten för detta fallet blir vid 23 år, då kommer AF vara fördelaktigt, innan dess är ISK mer fördelaktigt
Sedan kan vi inte räkna på om tex schblonskatten blir högre eller lägre i framtiden. Eller om avkastningen blir högre eller lägre för det vet vi inte heller men de hade påverkat vilket konto som blir mer fördelaktigt över en viss tid. Tar vi dessutom hänsyn till inflation över tid blir det alltid fördel för ISK då det gynnas i högre grad än AF där du skattar mer ju mer vinst du har. Som många också påpekat så är det bara ett förslag idag.
Är S:s förslag att öka skatten genom extra påslag på kapitalet som överstiger 3 mil kr eller på hela kapitalet?
Över 3 M ( mitt räkneexempel visar hur det som överstiger 3 M skattas då under inte är relevant)
Okej, tack. Så algoritmen är följande:
0–300 000 kr: 0 % skatt.
300 000–3 000 000 kr: (statslåneräntan + 1 procentenhet) × 30 %.
Över 3 000 000 kr: (statslåneräntan + 2 procentenheter) × 30 %.
Det är tydligt att det bli är mer och mer komplicerat.
Så är det såklart, men samtidigt har ISK ändrats minst en gång per mandatperiod sedan det infördes. När var senaste ändringen i hur depåkonto fungerar?
Det jag kan komma på är väl att de för vanlig depå lade in extra schablonbeskattning på fonder och ETF:er 2012.
Annars är det som du säger att det tenderar att få vara mer ifred. ISK är en så ung kontoform att det inte är så konstigt att de inte är överens om en långsiktig nivå, men det är destruktivt och tråkigt att de inte pratar ihop sig mellan blocken.
Som sagt så är ju hela innehavet på ISK och KF alltid redan beskattat så om och när skiten träffar fläkten kan man flytta kapitalet till annat skal.
Jag är därför inte orolig, försämras villkoren kan man flytta kapitalet utan att vara inlåst.
Inte så länge sedan vi hade förmögenhetsskatt i Sverige (avskaffades den 1 januari 2007). Skatten var årlig och på 1,5 procent av den totala nettoförmögenheten som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta och sambor.
Finns väl inga direkt konkreta förslag från politiken att återinföra skatten som den såg ut förr men V och MP har ju idéer om en riktad skatt på mångmiljonärer eller miljardärer “för att öka rättvisan i skattesystemet och minska ojämlikheten”. Och S bubblar om sin ISK och bankskatt men C är inte intresserade så det blir spännande att se hur det blir efter höstens val.
Märk väl att fastigheter räknades in i denna förmögenhet, som också innan det dessutom beskattades med fastighetsskatt.
Var brytpunkten på 1,5 miljoner kronor indexerad eller fast?